Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson i Heden m. fl.

1965-03-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:20, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson i Heden m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen

till handikappade barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru

Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson

i Heden m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av lagen om allmän

försäkring, 9 kap., 3 §, att vårdbidrag i form av invaliditetstillägg skall

utgå till alla barn med mera betydande handikapp, i enlighet med motionens

syfte, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till den härför erforderliga

ändringen av lagtexten».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:291.

Gällande bestämmelser m. m.

Vid 1964 års riksdag infördes vårdbidrag till vissa i enskilda hem

vårdade handikappade barn under 16 år. Bestämmelser härom upptogs i

lagen om allmän försäkring. I lagens 9 kap. 3 § första stycke stadgas: »Försäkrad

äger för tid före den månad då han fyller sexton år rätt till vårdbidrag

i form av invaliditetsersättning, därest han på grund av sjukdom,

psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i

avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Sådant bidrag

må vara begränsat till viss tid.»

Vårdbidragets anknytning till invaliditetsersättningen innebär att bidraget

är indexreglerat. Bidraget utgör för år räknat 50 procent av basbeloppet,

som för närvarande är 5 000 kronor.

Efter 16 års ålder kan för invalidiserade försäkrade vilkas arbetsförmåga

är varaktigt nedsatt med minst hälften utgå folkpension i form av förtidspension

jämte kommunalt bostadstillägg. Vid kvalificerat vårdbehov

kan dessutom invaliditetslillägg tillkomma. Invaliditetsersättning utgår till

vissa försäkrade som ej åtnjuter pension.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 2 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965

Socialpolitiska kommittén utformade i ett betänkande (stencil 1963:3)

reglerna för vårdbidrag. Kommittén uttalade bl. a., att rätten till invaliditetstillägg

är beroende av om vederbörande är ur stånd att reda sig själv

och på grund härav i kvalificerat behov av hjälp av annan. Kommittén förordade

att villkoren för rätt till vårdbidrag i princip borde vara desamma.

Föredragande departementschefen yttrade i proposition nr 94 till 1964

års riksdag med förslag bl. a. om införande av vårdbidrag.

Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för barnets föräldrar och

fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de underkasta sig

avsevärda uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som dess förutsättningar

medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt hem

blir den personliga insatsen från vårdarnas sida av utomordentligt stor

betydelse för denna utveckling. I vilken utsträckning en sådan insats kan

göras är dock till stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att vårdaren

på grund av den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån får avstå

från arbetsinkomst, som eljest skulle stått att få. Vården kräver ofta också

särskilda kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i olika sammanhang.

Många gånger kan de krav som ställs på föräldrarna bli så stora, att

de måste överlämna barnet för vård på en institution trots att vården hellre

borde ha beretts i hemmet.

Mot bakgrunden av det sagda är det angeläget att från statsmakternas

sida åtgärder vidtages för att bereda lättnader och stöd för vård av handikappade

barn i hemmen. En väg är härvidlag att tillhandahålla service och

hjälpmedel av olika slag, såsom också sker. Vid sidan härav bör övervägas

att införa kontantstöd i mera generella former.---

Vad i övrigt angår de nya bestämmelsernas utformning vill jag framhålla

att det torde vara ogörligt att i lagtext med exakthet fastslå i vilka fall vårdbidrag

skall komma i fråga. Någon avgränsning av personkretsen med hänvisning

till särskilda slag av handikapp bör som kommittén framhållit inte

komma i fråga. Bidragsrätten bör för alla kategorier av handikappade bedömas

efter enhetliga grunder. Vårdbidragstagarna måste komma att representera

en mycket heterogen grupp inrymmande både kroppsliga och psykiska

handikapp, medfödda såväl som senare förvärvade. Här måste nödvändigtvis

ett visst utrymme ges åt tillämpningen, varvid det bl. a. får ankomma

på riksförsäkringsverket att, lämpligen efter samråd med medicinalstyrelsen,

anvisa normer för bedömningen.

Kommittén föreslår att för rätt till vårdbidrag skall krävas att barnet —

på motsvarande medicinska grunder som fordras för rätt till förtidspension

— varaktigt och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och

vård. Jag tillstyrker förslaget med eu viss jämkning i fråga om varaktighetskravet

som jag strax kommer till.

De behov av tillsyn och vård som skall beaktas är sådana som går utöver

dem som föreligger hos ett normalt utvecklat barn. Detta innebär att utrymmet

för tillämpning av bestämmelserna blir mindre, när det gäller barn i

späd ålder, vilka även om de är friska kräver tillsyn och vård i betydande

omfattning. För sådana fall har man främst att se till behovet av särskild

behandling, som fordras med hänsyn till barnets handikapp och som kan

ges i hemmet. Vidare har man att beakta sådana av handikappet föranledda

yttringar och behov hos barnet som kräver speciella åtgärder från vårdarens

sida.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 År 1965

3

Behovet av särskild tillsyn och vård skall såsom angivits föreligga i avsevärd

omfattning. Bedömningen får här ske med ledning av den särskilda

arbetsinsats som vårdaren får göra och de särskilda kostnader som barnets

handikapp föranleder. I övrigt torde viss ledning vara att hämta från den

praxis, som föreligger rörande tillämpningen av bestämmelserna om invaliditetstillägg

enligt 9 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring.

Andra lagutskottet godtog i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr i 1

propositionens förslag. I samband med propositionen behandlade utskottet

motioner, som syftade till införande av halva vårdbidrag för de medelsvårt

handikappade barnen. Utskottet behandlade dessutom motioner med yrkanden

om förhöjda bidrag i vissa fall. I dessa frågor anförde utskottet.

Utskottet anser, att den i inotionsparen 1:299 och 11:390 samt 1:703 och

11:856, framställda begäran om utredning och förslag beträffande införande

av halva vårdbidrag bör bli föremål för övervägande. Utskottet

anser nämligen, att man bör undersöka möjligheterna att införa särskilda

bidrag i sådana fall, där fullt vårdbidrag icke kan ifrågakomma, men där

det uppenbarligen föreligger ett starkt behov av hjälp.

I motionerna 1:299 och 11:390 framställes krav på utredning och förslag

beträffande formerna för en eventuell statlig medverkan vid av landsting utgivna

behovsprövade bidrag och i motionerna 1:703 och 11:856 motsvarande

krav angående ett med 50 eller 100 procent förhöjt bidrag. Enligt utskottets

mening bör utredning företagas även beträffande möjligheterna till

en statlig medverkan vid behovsprövade bidrag samt angående införande av

förhöjda bidrag i vissa fall, där kostnaderna till följd av handikapp är avsevärda.

De överväganden som enligt det ovan sagda erfordras synes böra utföras

inom socialpolitiska kommittén.

Till ledning för de allmänna försäkringskassornas prövning av ansökningar

om vårdbidrag utfärdade riksförsäkringsverket den 10 juli 1964 ett cirkulär

(P 7/1964) till vilket hade fogats en av verket i samråd med medicinalstyrelsen

utarbetad promemoria. 1 promemorian heter det bl. a.

Av uttalandena i förarbetena till de nya bestämmelserna, t. ex. hänvisningen

till invaliditetstilläggen, får anses framgå att tillämpningen bör ske

efter relativt restriktiva linjer, åtminstone intill dess större erfarenhet

vunnits.

Den 26 november 1964 svarade socialministern i andra kammaren på en

enkel fråga om han ville vidta åtgärder för att få till stånd en mer enhetlig

bedömning av vanförheten vid beslut rörande vårdbidrag för svårt handikappade

barn. Socialministern anförde bl. a.

I den allmänna debatten har förekommit kritik mot riksförsäkringsverkets

anvisningar. I anslutning härtill vill jag erinra om att vårdbidraget

inte är — och naturligtvis inte kan vara — en ersättning för det lidande

som ett svårt handikapp innebär för barnet och föräldrarna. Det avgörande

för rätten till bidrag är barnets behov av tillsyn och vård. Det grundläggande

stadgandet i 9 kap. 2 § lagen om allmän försäkring anger, att barnet

skall vara i behov av särskild tillsyn och vård för avsevärd tid och i avsevärd

omfattning. Bestämmelsen överensstämmer med propositionsförslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965

och riksdagen gjorde ingen invändning mot detta. Däremot begärde riksdagen

utredning rörande halva vårdbidrag m. m. Pensionsförsäkringskommittén

har fått i uppdrag att utreda de frågor som riksdagen begärt utredning

om.

Jag skall inte här gå in på de normer för bedömningen av olika typfall

som riksförsäkringsverket uppställt i sina anvisningar. Jag vill dock understryka,

att anvisningarna inte träder i stället för lagen utan är ett hjälpmedel

för tolkningen av denna. Bedömningen måste ske med hänsynstagande

till omständigheterna i det särskilda fallet.

Lagstiftningen om vårdbidrag är så ny att någon egentlig rättspraxis

inte hunnit utbildas. I pensionsdelegationerna har avgjorts omkring tusentalet

ärenden. Av dessa hade till och med oktober ett 60-tal förts upp till

riksförsäkringsverket. Av dessa ärenden var det endast 18, som kommit till

verket på grund av att enskilda överklagat beslut av en pensionsdelegation.

Varken riksförsäkringsverket eller försäkringsdomstolen har ännu tagit

ställning i något ärende om vårdbidrag.

Redan när förslaget om vårdbidrag framlades för riksdagen i våras räknade

jag med att reglerna om bidraget, som är en förmån av ny och oprövad

typ, skulle behöva överses sedan någon tid gått och vissa erfarenheter

samlats. En översyn kan också bli aktuell i anslutning till de frågor om

vårdbidragets konstruktion, vilka f. n. utredes av pensionsförsäkringskommittén.

Enligt vad jag inhämtat har riksförsäkringsverket haft kontakt med företrädare

för handikapporganisationer. I den mån dessa kontakter eller

erfarenheter från den praktiska tillämpningen av lagstiftningen ger anledning

därtill avser verket att göra erforderliga jämkningar i anvisningarna

till försäkringskassornas pensionsdelegationer. Jag kommer att följa utvecklingen

på området med största uppmärksamhet.

Den 28 januari i år utfärdade riksförsäkringsverket en ny cirkulärskrivelse

angående rätt till vårdbidrag (nr 2/1965). I cirkuläret, som delvis är

av samma innehåll som det tidigare utfärdade cirkuläret jämte promemorian,

har det ovan citerade avsnittet angående lämpligheten att iakttaga

restriktivitet utmönstrats. I cirkuläret 2/1965 heter det bl. a.

I samråd med Kungl. Medicinalstyrelsen har Riksförsäkringsverket funnit

att följande riktlinjer bör tillämpas i fråga om nedan angivna grupper av

barn.

Rörelsehindrade barn. Om barnet inte alls eller endast i obetydlig utsträckning

kan förflytta sig på annat sätt än med hjälp av annan person

eller i rullstol, torde rätt till vårdbidrag föreligga. Så torde också vara fallet

om barnet på grund av förlust av eller nedsatt funktionsförmåga i armar

eller händer behöver väsentlig hjälp med på- och avklädning, vid måltider

eller toalettbesök. Även i andra fall kan rätt till vårdbidrag föreligga vid

rörelsehinder, särskilt om barnet samtidigt lider av annan sjukdom eller

defekt. Vid bedömningen av sådana fall bör beaktas bl. a. de omständigheter

som nedan angives under rubriken Andra grupper av handikappade

barn.

Någon generell nedre åldersgräns för rörelsehindrade barns rätt till vårdbidrag

bör ej tillämpas. Vid mycket svåra handikapp bör sålunda vårdbidrag

kunna beviljas redan under första levnadsåret. Upp till treårsåldern

bör i övrigt vikt främst fästas vid behovet av särskild behandling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965

5

Barn med höggradig syn- eller hörselnedsättning: Rätt till vårdbidrag

torde föreligga från det ifrågavarande defekt påvisats.

Psykiskt efterblivna barn. Barn som är inskrivna hos vederbörande centralstyrelse

för psykiskt efterblivna samt barn som, utan att vara sålunda

inskrivna, kan anses jämställda med sådana i fråga om efterblivenhet får

anses ha rätt till vårdbidrag.

I fråga om psykiskt efterblivna barn under 3-årsåldern torde rätt till

vårdbidrag dock endast föreligga, om efterblivenheten är mycket allvarlig

eller förenad med mera betydande fysiskt handikapp.

Andra grupper av handikappade barn. Vid bedömningen av behovet av

särskild tillsyn och vård torde viss vägledning kunna erhållas av det ovan

anförda. I övrigt bör vid bedömningen bl. a. följande omständigheter beaktas.

1. Den faktiska arbetsprestation vårdaren måste utföra i samband med

skötseln av barnet. Härvid skall beaktas inte endast vårduppgifternas art

utan även deras frekvens samt tillsynsbehovet och vårdarens bundenhet.

2. De av barnets vård i hemmet förorsakade särskilda kostnaderna. Hänsyn

bör tagas ej endast till direkta kostnader utan även till nöjaktigt dokumenterade

indirekta kostnader (t. ex. att modern på grund av vården måste

avstå från förvärvsarbete, som hon eljest med stor sannolikhet skulle ha

ägnat sig åt).

Utskottet

Sedan den 1 juli 1964 utgår enligt lagen om allmän försäkring vårdbidrag

till i enskilda hem vårdade barn under 16 år som på grund av sjukdom,

psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i

avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Bidraget utgör

50 procent av basbeloppet. Riksförsäkringsverket har i samråd med medicinalstyrelsen

utarbetat anvisningar till ledning för de allmänna försäkringskassorna

vid tillämpning av bestämmelserna. Den 10 juli 1964 utfärdades

anvisningar vari rekommenderades en relativt restriktiv tillämpning

av reglerna, åtminstone intill dess större erfarenhet vunnits. Den 29 januari

i år utfärdade verket nya anvisningar i vilka det berörda avsnittet om

restriktivitet ej medtogs.

I förevarande motioner kritiseras riksförsäkringsverkets den 10 juli

1964 utfärdade anvisningar. Motionärerna framhåller att avsikten vid införandet

av vårdbidragen var att tillämpningen skulle bli förhållandevis

generös. Vad som förevarit vid bidragsgivningen aktualiserar enligt motionärerna

ändring i lagtexten. I motionerna yrkas därför att lagen måtte

ändras så att den möjliggör för alla barn »med incra betydande handikapp»

att erhålla vårdbidrag.

Utskottet finner det tillfredsställande att riksförsäkringsverkets tidigare

rekommendation om restriktivitet inte finns upptagen i verkets senaste

anvisningar. Lagstiftningen om vårdbidrag har varit i kraft endast en kort

tid. Med hänsyn härtill och då man ännu ej vunnit tillräcklig erfarenhet

av hur riksförsäkringsverkets senaste anvisningar påverkar rättstillämp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965

ningen är det enligt utskottets mening inte möjligt att redan nu bedöma

denna. Det må här framhållas att anvisningarna ej var publicerade då förevarande

motioner väcktes. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

pensionsförsäkringskommittén utreder frågan om införande av halva vårdbidrag

i sådana fall, där fullt bidrag icke kan ifrågakomma, men där uppenbarligen

föreligger starkt behov av hjälp. I samband härmed kan man förvänta

att översyn av reglerna om vårdbidrag i sin helhet blir aktuell. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet något riksdagens initiativ för

närvarande icke vara erforderligt. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:232 och 11:291, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Eric Carlsson*, Edström, Hubinette och

Dahlberg;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru, Ekendahl,

herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje,

Edlund*, fru Skantz och herr Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1965

650196

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.