Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson i Heden m. fl.
1965-03-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:20, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson i Heden m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965
1
Nr 20
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen
till handikappade barn.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 232 i första kammaren av fru
Olsson och herr Svanström samt nr 291 i andra kammaren av herr Persson
i Heden m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av lagen om allmän
försäkring, 9 kap., 3 §, att vårdbidrag i form av invaliditetstillägg skall
utgå till alla barn med mera betydande handikapp, i enlighet med motionens
syfte, samt
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till den härför erforderliga
ändringen av lagtexten».
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:291.
Gällande bestämmelser m. m.
Vid 1964 års riksdag infördes vårdbidrag till vissa i enskilda hem
vårdade handikappade barn under 16 år. Bestämmelser härom upptogs i
lagen om allmän försäkring. I lagens 9 kap. 3 § första stycke stadgas: »Försäkrad
äger för tid före den månad då han fyller sexton år rätt till vårdbidrag
i form av invaliditetsersättning, därest han på grund av sjukdom,
psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i
avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Sådant bidrag
må vara begränsat till viss tid.»
Vårdbidragets anknytning till invaliditetsersättningen innebär att bidraget
är indexreglerat. Bidraget utgör för år räknat 50 procent av basbeloppet,
som för närvarande är 5 000 kronor.
Efter 16 års ålder kan för invalidiserade försäkrade vilkas arbetsförmåga
är varaktigt nedsatt med minst hälften utgå folkpension i form av förtidspension
jämte kommunalt bostadstillägg. Vid kvalificerat vårdbehov
kan dessutom invaliditetslillägg tillkomma. Invaliditetsersättning utgår till
vissa försäkrade som ej åtnjuter pension.
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 2 avd. Nr 20
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965
Socialpolitiska kommittén utformade i ett betänkande (stencil 1963:3)
reglerna för vårdbidrag. Kommittén uttalade bl. a., att rätten till invaliditetstillägg
är beroende av om vederbörande är ur stånd att reda sig själv
och på grund härav i kvalificerat behov av hjälp av annan. Kommittén förordade
att villkoren för rätt till vårdbidrag i princip borde vara desamma.
Föredragande departementschefen yttrade i proposition nr 94 till 1964
års riksdag med förslag bl. a. om införande av vårdbidrag.
Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för barnets föräldrar och
fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de underkasta sig
avsevärda uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som dess förutsättningar
medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt hem
blir den personliga insatsen från vårdarnas sida av utomordentligt stor
betydelse för denna utveckling. I vilken utsträckning en sådan insats kan
göras är dock till stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att vårdaren
på grund av den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån får avstå
från arbetsinkomst, som eljest skulle stått att få. Vården kräver ofta också
särskilda kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i olika sammanhang.
Många gånger kan de krav som ställs på föräldrarna bli så stora, att
de måste överlämna barnet för vård på en institution trots att vården hellre
borde ha beretts i hemmet.
Mot bakgrunden av det sagda är det angeläget att från statsmakternas
sida åtgärder vidtages för att bereda lättnader och stöd för vård av handikappade
barn i hemmen. En väg är härvidlag att tillhandahålla service och
hjälpmedel av olika slag, såsom också sker. Vid sidan härav bör övervägas
att införa kontantstöd i mera generella former.---
Vad i övrigt angår de nya bestämmelsernas utformning vill jag framhålla
att det torde vara ogörligt att i lagtext med exakthet fastslå i vilka fall vårdbidrag
skall komma i fråga. Någon avgränsning av personkretsen med hänvisning
till särskilda slag av handikapp bör som kommittén framhållit inte
komma i fråga. Bidragsrätten bör för alla kategorier av handikappade bedömas
efter enhetliga grunder. Vårdbidragstagarna måste komma att representera
en mycket heterogen grupp inrymmande både kroppsliga och psykiska
handikapp, medfödda såväl som senare förvärvade. Här måste nödvändigtvis
ett visst utrymme ges åt tillämpningen, varvid det bl. a. får ankomma
på riksförsäkringsverket att, lämpligen efter samråd med medicinalstyrelsen,
anvisa normer för bedömningen.
Kommittén föreslår att för rätt till vårdbidrag skall krävas att barnet —
på motsvarande medicinska grunder som fordras för rätt till förtidspension
— varaktigt och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och
vård. Jag tillstyrker förslaget med eu viss jämkning i fråga om varaktighetskravet
som jag strax kommer till.
De behov av tillsyn och vård som skall beaktas är sådana som går utöver
dem som föreligger hos ett normalt utvecklat barn. Detta innebär att utrymmet
för tillämpning av bestämmelserna blir mindre, när det gäller barn i
späd ålder, vilka även om de är friska kräver tillsyn och vård i betydande
omfattning. För sådana fall har man främst att se till behovet av särskild
behandling, som fordras med hänsyn till barnets handikapp och som kan
ges i hemmet. Vidare har man att beakta sådana av handikappet föranledda
yttringar och behov hos barnet som kräver speciella åtgärder från vårdarens
sida.
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 År 1965
3
Behovet av särskild tillsyn och vård skall såsom angivits föreligga i avsevärd
omfattning. Bedömningen får här ske med ledning av den särskilda
arbetsinsats som vårdaren får göra och de särskilda kostnader som barnets
handikapp föranleder. I övrigt torde viss ledning vara att hämta från den
praxis, som föreligger rörande tillämpningen av bestämmelserna om invaliditetstillägg
enligt 9 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring.
Andra lagutskottet godtog i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr i 1
propositionens förslag. I samband med propositionen behandlade utskottet
motioner, som syftade till införande av halva vårdbidrag för de medelsvårt
handikappade barnen. Utskottet behandlade dessutom motioner med yrkanden
om förhöjda bidrag i vissa fall. I dessa frågor anförde utskottet.
Utskottet anser, att den i inotionsparen 1:299 och 11:390 samt 1:703 och
11:856, framställda begäran om utredning och förslag beträffande införande
av halva vårdbidrag bör bli föremål för övervägande. Utskottet
anser nämligen, att man bör undersöka möjligheterna att införa särskilda
bidrag i sådana fall, där fullt vårdbidrag icke kan ifrågakomma, men där
det uppenbarligen föreligger ett starkt behov av hjälp.
I motionerna 1:299 och 11:390 framställes krav på utredning och förslag
beträffande formerna för en eventuell statlig medverkan vid av landsting utgivna
behovsprövade bidrag och i motionerna 1:703 och 11:856 motsvarande
krav angående ett med 50 eller 100 procent förhöjt bidrag. Enligt utskottets
mening bör utredning företagas även beträffande möjligheterna till
en statlig medverkan vid behovsprövade bidrag samt angående införande av
förhöjda bidrag i vissa fall, där kostnaderna till följd av handikapp är avsevärda.
De överväganden som enligt det ovan sagda erfordras synes böra utföras
inom socialpolitiska kommittén.
Till ledning för de allmänna försäkringskassornas prövning av ansökningar
om vårdbidrag utfärdade riksförsäkringsverket den 10 juli 1964 ett cirkulär
(P 7/1964) till vilket hade fogats en av verket i samråd med medicinalstyrelsen
utarbetad promemoria. 1 promemorian heter det bl. a.
Av uttalandena i förarbetena till de nya bestämmelserna, t. ex. hänvisningen
till invaliditetstilläggen, får anses framgå att tillämpningen bör ske
efter relativt restriktiva linjer, åtminstone intill dess större erfarenhet
vunnits.
Den 26 november 1964 svarade socialministern i andra kammaren på en
enkel fråga om han ville vidta åtgärder för att få till stånd en mer enhetlig
bedömning av vanförheten vid beslut rörande vårdbidrag för svårt handikappade
barn. Socialministern anförde bl. a.
I den allmänna debatten har förekommit kritik mot riksförsäkringsverkets
anvisningar. I anslutning härtill vill jag erinra om att vårdbidraget
inte är — och naturligtvis inte kan vara — en ersättning för det lidande
som ett svårt handikapp innebär för barnet och föräldrarna. Det avgörande
för rätten till bidrag är barnets behov av tillsyn och vård. Det grundläggande
stadgandet i 9 kap. 2 § lagen om allmän försäkring anger, att barnet
skall vara i behov av särskild tillsyn och vård för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning. Bestämmelsen överensstämmer med propositionsförslaget
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965
och riksdagen gjorde ingen invändning mot detta. Däremot begärde riksdagen
utredning rörande halva vårdbidrag m. m. Pensionsförsäkringskommittén
har fått i uppdrag att utreda de frågor som riksdagen begärt utredning
om.
Jag skall inte här gå in på de normer för bedömningen av olika typfall
som riksförsäkringsverket uppställt i sina anvisningar. Jag vill dock understryka,
att anvisningarna inte träder i stället för lagen utan är ett hjälpmedel
för tolkningen av denna. Bedömningen måste ske med hänsynstagande
till omständigheterna i det särskilda fallet.
Lagstiftningen om vårdbidrag är så ny att någon egentlig rättspraxis
inte hunnit utbildas. I pensionsdelegationerna har avgjorts omkring tusentalet
ärenden. Av dessa hade till och med oktober ett 60-tal förts upp till
riksförsäkringsverket. Av dessa ärenden var det endast 18, som kommit till
verket på grund av att enskilda överklagat beslut av en pensionsdelegation.
Varken riksförsäkringsverket eller försäkringsdomstolen har ännu tagit
ställning i något ärende om vårdbidrag.
Redan när förslaget om vårdbidrag framlades för riksdagen i våras räknade
jag med att reglerna om bidraget, som är en förmån av ny och oprövad
typ, skulle behöva överses sedan någon tid gått och vissa erfarenheter
samlats. En översyn kan också bli aktuell i anslutning till de frågor om
vårdbidragets konstruktion, vilka f. n. utredes av pensionsförsäkringskommittén.
Enligt vad jag inhämtat har riksförsäkringsverket haft kontakt med företrädare
för handikapporganisationer. I den mån dessa kontakter eller
erfarenheter från den praktiska tillämpningen av lagstiftningen ger anledning
därtill avser verket att göra erforderliga jämkningar i anvisningarna
till försäkringskassornas pensionsdelegationer. Jag kommer att följa utvecklingen
på området med största uppmärksamhet.
Den 28 januari i år utfärdade riksförsäkringsverket en ny cirkulärskrivelse
angående rätt till vårdbidrag (nr 2/1965). I cirkuläret, som delvis är
av samma innehåll som det tidigare utfärdade cirkuläret jämte promemorian,
har det ovan citerade avsnittet angående lämpligheten att iakttaga
restriktivitet utmönstrats. I cirkuläret 2/1965 heter det bl. a.
I samråd med Kungl. Medicinalstyrelsen har Riksförsäkringsverket funnit
att följande riktlinjer bör tillämpas i fråga om nedan angivna grupper av
barn.
Rörelsehindrade barn. Om barnet inte alls eller endast i obetydlig utsträckning
kan förflytta sig på annat sätt än med hjälp av annan person
eller i rullstol, torde rätt till vårdbidrag föreligga. Så torde också vara fallet
om barnet på grund av förlust av eller nedsatt funktionsförmåga i armar
eller händer behöver väsentlig hjälp med på- och avklädning, vid måltider
eller toalettbesök. Även i andra fall kan rätt till vårdbidrag föreligga vid
rörelsehinder, särskilt om barnet samtidigt lider av annan sjukdom eller
defekt. Vid bedömningen av sådana fall bör beaktas bl. a. de omständigheter
som nedan angives under rubriken Andra grupper av handikappade
barn.
Någon generell nedre åldersgräns för rörelsehindrade barns rätt till vårdbidrag
bör ej tillämpas. Vid mycket svåra handikapp bör sålunda vårdbidrag
kunna beviljas redan under första levnadsåret. Upp till treårsåldern
bör i övrigt vikt främst fästas vid behovet av särskild behandling.
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965
5
Barn med höggradig syn- eller hörselnedsättning: Rätt till vårdbidrag
torde föreligga från det ifrågavarande defekt påvisats.
Psykiskt efterblivna barn. Barn som är inskrivna hos vederbörande centralstyrelse
för psykiskt efterblivna samt barn som, utan att vara sålunda
inskrivna, kan anses jämställda med sådana i fråga om efterblivenhet får
anses ha rätt till vårdbidrag.
I fråga om psykiskt efterblivna barn under 3-årsåldern torde rätt till
vårdbidrag dock endast föreligga, om efterblivenheten är mycket allvarlig
eller förenad med mera betydande fysiskt handikapp.
Andra grupper av handikappade barn. Vid bedömningen av behovet av
särskild tillsyn och vård torde viss vägledning kunna erhållas av det ovan
anförda. I övrigt bör vid bedömningen bl. a. följande omständigheter beaktas.
1. Den faktiska arbetsprestation vårdaren måste utföra i samband med
skötseln av barnet. Härvid skall beaktas inte endast vårduppgifternas art
utan även deras frekvens samt tillsynsbehovet och vårdarens bundenhet.
2. De av barnets vård i hemmet förorsakade särskilda kostnaderna. Hänsyn
bör tagas ej endast till direkta kostnader utan även till nöjaktigt dokumenterade
indirekta kostnader (t. ex. att modern på grund av vården måste
avstå från förvärvsarbete, som hon eljest med stor sannolikhet skulle ha
ägnat sig åt).
Utskottet
Sedan den 1 juli 1964 utgår enligt lagen om allmän försäkring vårdbidrag
till i enskilda hem vårdade barn under 16 år som på grund av sjukdom,
psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i
avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Bidraget utgör
50 procent av basbeloppet. Riksförsäkringsverket har i samråd med medicinalstyrelsen
utarbetat anvisningar till ledning för de allmänna försäkringskassorna
vid tillämpning av bestämmelserna. Den 10 juli 1964 utfärdades
anvisningar vari rekommenderades en relativt restriktiv tillämpning
av reglerna, åtminstone intill dess större erfarenhet vunnits. Den 29 januari
i år utfärdade verket nya anvisningar i vilka det berörda avsnittet om
restriktivitet ej medtogs.
I förevarande motioner kritiseras riksförsäkringsverkets den 10 juli
1964 utfärdade anvisningar. Motionärerna framhåller att avsikten vid införandet
av vårdbidragen var att tillämpningen skulle bli förhållandevis
generös. Vad som förevarit vid bidragsgivningen aktualiserar enligt motionärerna
ändring i lagtexten. I motionerna yrkas därför att lagen måtte
ändras så att den möjliggör för alla barn »med incra betydande handikapp»
att erhålla vårdbidrag.
Utskottet finner det tillfredsställande att riksförsäkringsverkets tidigare
rekommendation om restriktivitet inte finns upptagen i verkets senaste
anvisningar. Lagstiftningen om vårdbidrag har varit i kraft endast en kort
tid. Med hänsyn härtill och då man ännu ej vunnit tillräcklig erfarenhet
av hur riksförsäkringsverkets senaste anvisningar påverkar rättstillämp
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1965
ningen är det enligt utskottets mening inte möjligt att redan nu bedöma
denna. Det må här framhållas att anvisningarna ej var publicerade då förevarande
motioner väcktes. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
pensionsförsäkringskommittén utreder frågan om införande av halva vårdbidrag
i sådana fall, där fullt bidrag icke kan ifrågakomma, men där uppenbarligen
föreligger starkt behov av hjälp. I samband härmed kan man förvänta
att översyn av reglerna om vårdbidrag i sin helhet blir aktuell. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet något riksdagens initiativ för
närvarande icke vara erforderligt. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1:232 och 11:291, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 mars 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Eric Carlsson*, Edström, Hubinette och
Dahlberg;
från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru, Ekendahl,
herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje,
Edlund*, fru Skantz och herr Ullsten.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1965
650196
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.