Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om juridiska garantier för utfästelser enligt lagen om allmän försäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herr Karlsson, Göran, och herr Wanhainen samt nr 622 i andra kammaren av herr Henningsson m. fl.

1965-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om juridiska garantier för utfästelser enligt lagen om allmän försäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herr Karlsson, Göran, och herr Wanhainen samt nr 622 i andra kammaren av herr Henningsson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1965

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om juridiska garantier för

utfästelser enligt lagen om allmän försäkring.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herr Karlsson,

Göran, och herr Wanhainen samt nr 622 i andra kammaren av herr Henningsson

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen måtte

besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning angående

möjligheterna att skapa starkaste möjliga juridiska garanti för den allmänna

tjänstepensionens utfästelser”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 622.

Gällande bestämmelser m. m.

Lagen om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari

1960. Reglerna om tilläggspensioneringen finns numera i lagen om allmän försäkring.

Tilläggspensioner började utgivas år 1963.

Tillsammans med folkpensioneringen skall tilläggspensioneringen tillförsäkra

alla förvärvsarbetande rätt till ålders-, invalid- och familj eskydd avvägt i förhållande

till den tidigare arbetsinkomsten.

Rätt till tilläggspension kan förvärvas av svensk medborgare och av här

mantalsskriven utlänning. Tilläggspension grundas på arbetsinkomst, som förvärvas

i åldern 16—65 år, i vad den årliga arbetsinkomsten ligger mellan 4 000

och 30 000 kronor räknat i 1957 års penningvärde. Den pensionsgrundande

inkomsten beräknas på grundval av taxeringen till statlig inkomstskatt.

I likhet med folkpensionen skall tilläggspensionen vara värdebeständig. Även

de nämnda inkomstgränserna skall följa ändringar i prisnivån.

Tilläggspensioneringen finansieras enligt ett fördelningssystem, dock endast

med avgifter och således utan tillskott av skattemedel; inom tilläggspensioneringen

uppbygges vidare en betydande fond, allmänna pensionsfonden. På

inkomst av anställning erlägges kollektiv arbetsgivaravgift. På inkomst av annat

förvärvsarbete erlägges egenavgift, vilken benämnes tilläggspensionsavgift.

Samma uttagsprocent tillämpas för arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1965

Rätt till tilläggspension har börjat intjänas och avgifter erlagts från och med

år 1960.

Försäkringen är i princip obligatorisk, men möjligheter finns till undantagande

från den allmänna tilläggspensioneringen.

En särskild förvaltning är anordnad för den av avgifterna till försäkringen

för tilläggspension uppbyggda allmänna pensionsfonden. Enligt reglementet

den 28 maj 1959 (nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall

fondförvaltningen handhavas av tre styrelser. Första fondstyrelsen förvaltar

avgifter erlagda för statens och kommunernas anställda, andra fondstyrelsen

avgifter erlagda för anställda i enskilda företag med minst 20 arbetstagare och

tredje fondstyrelsen avgifter för anställda i företag med mindre än 20 anställda

ävensom de egenavgifter, vilka erlägges för inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning.

Varje fondstyrelse består av nio av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Alla

ledamöter, utom ordföranden i varje styrelse och två av de andra ledamöterna

i första fondstyrelsen, utses efter förslag av organisationer, som företräder

försäkrade och avgiftsbetalare. Närmare bestämmelser om vilka organisationer

som har förslagsrätt finns i en kungörelse den 28 maj 1959 (nr 319).

Fondmedlen skall placeras i värdehandlingar av olika slag, dock ej aktier.

En särskild form av placering utgör de återlån, som via bank eller annan

kreditinrättning kan beviljas den som erlagt avgifter för anställdas eller egen

pensionering. Avgiftsbetalare äger varje år erhålla återlån till belopp motsvarande

högst hälften av vad han under närmast föregående år betalat i avgift.

Återlån till mindre belopp än 500 kr. utlämnas ej. Återlån skall amorteras på

tid ej överstigande 10 år. Någon ovillkorlig rätt till återlån föreligger inte. Det

är kreditinrättningen som efter vanliga grunder prövar kreditvärdigheten hos

den som vill låna.

De försäkrades rätt till tilläggspension är alltså garanterad i lagen om allmän

försäkring. För ändring i denna lag krävs jämlikt 87 § regeringsformen medverkan

av såväl Kungl. Maj:t som riksdagen.

Utskottet

Rätten till tilläggspension grundas på lagen om allmän försäkring, som innehåller

de huvudsakliga bestämmelserna om pensioneringen. Lagen är stiftad

gemensamt av Kungl. Maj:t och riksdagen, vilkas medverkan också krävs för

ändring i lagen. Försäkringen, som i princip är obligatorisk, finansieras enligt

fördelningsprincipen genom avgifter som inflyter till allmänna pensionsfonden.

Även avkastningen av fondmedlen användes till att bestrida utgifterna för

försäkringen.

I förevarande motioner begäres utredning med syfte att skapa ”starkaste

möjliga juridiska garanti” för pensionsutfästelserna. Motionärerna framhåller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1965

3

fondernas betydelse för pensioneringen och påpekar att löntagare, som fått

avstå från en del eljest möjliga löneökningar för att i framtiden erhålla pension,

kan berövas detta pensionsskydd genom riksdagsbeslut.

Den omständigheten att pensionsutfästelserna, finansieringen av dessa samt

fondbildningen inom tilläggspensioneringen är beroende av statsmakterna innebär

enligt utskottets mening inte något reellt osäkerhetsmoment. Det synes

utskottet inte möjligt att skapa andra garantier än de som redan nu erbjudes.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 510 och II: 622, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar

Kaijser, Lars Larsson*, Edström, Erik Filip Petersson och Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Odhe, Rimmerfors, fru Ekendahl*, herr

Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström*, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson

och Ullsten*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering-.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.