Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bostads sanitära utrustning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 38 i första kammaren av herr Mårtensson och fru Carlqvist samt nr 45 i andra kammaren av herr Svenning m. fl.

1965-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bostads sanitära utrustning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 38 i första kammaren av herr Mårtensson och fru Carlqvist samt nr 45 i andra kammaren av herr Svenning m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1965

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bostads sanitära

utrustning.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 38 i första kammaren av herr

Mårtensson och fru Carlqvist samt nr 45 i andra kammaren av herr Svenning

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att 18 § första stycket

c) hälsovårdsstadgan måtte kompletteras med dels bestämmelse om högsta

antal bostadslägenheter som får ha gemensam klosett, dels förbud för fastighetsägare

att — utom i vissa angivna fall — avstänga för bostadslägenhet

avsedd klosett.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:45.

Gällande bestämmelser m. m.

Hälsovårdsstadgan av år 1958 innehåller de huvudsakliga bestämmelserna

rörande den allmänna hälsovården. I 3 kap. återfinns föreskrifterna rörande

bostäder. Bl. a. stadgas i 15 § att byggnad, som inrymmer boningsrum,

skall vara så anordnad och inredd, att sanitär olägenhet ej uppstår för dem

som vistas i byggnaden. Vidare föreskrives i 18 § första stycket c) att bostadslägenhet

skall vara försedd med egen klosett. Då särskilda förhållanden

föranleder därtill, må enligt stadgandet klosett vara gemensam för flera

bostadslägenheter.

Högsta tillsynen över den allmänna hälsovården, såvitt i detta ärende är

aktuellt, tillkommer medicinalstyrelsen. Regionalt och lokalt ankommer

hälsovårdskontrollen på länsstyrelser resp. hälsovårdsnämnder (1 kap.).

De ytterligare föreskrifter utöver vad hälsovårdsstadgan innehåller som

i fråga om allmän hälsovård kan finnas erforderliga för kommunerna meddelas

i lokala hälsovårdsordningar efter mönster av en av Kungl. Maj:t

fastställd normalhälsovårdsordning (13 kap.). Hälsovårdsnämnd kan meddela

sådana förelägganden eller förbud, som är nödvändiga för efterlevnaden

av hälsovårdsstadgan eller hälsovårdsordning (14 kap.). Beslut härom

kan bl. a. avse föreläggande vid vite att inom viss tid vidtaga åtgärd för undanröjande

av bristfällighet hos byggnad.

Enligt 8 kap. 8 § brottsbalken dömes den som utan tillgrepp olovligen

rubbar annans besittning för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse

Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 2 avd. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1965

i högst sex månader. I 11 § samma kapitel stadgas bl. a., att vad i 8 g sägs

om egenmäktigt förfarande skall äga tillämpning, om någon obehörigen

skiljer annan från besittning av fastighet eller del därav.

Vidare må här nämnas 191 § utsökningslagen, enligt vilket stadgande

överexekutor omedelbart äger meddela handräckning för att återställa besittningsrubbning.

Härmed avses exempelvis sådant fall, då fastighetsägare

obehörigen avstängt hyresgäst från utrymme i fastigheten, vilket denne har

rätt att nyttja.

Dessa stadganden i brottsbalken och utsökningslagen torde kunna bli

tillämpliga i fall då fastighetsägare utan hyresgästs samtycke och utan att

det erfordras för reparationsändamål avstänger klosett som hyresgästen enligt

hyreskontrakt eller eljest kan anses ha rätt till.

1 proposition nr B U6/1958 med förslag till hälsovårdsstadga anförde

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, i anslutning till 18 §

första stycket bl. a.

Under punkt c) i departementsförslaget har upptagits bestämmelser om

klosett. Dessa bestämmelser motsvarar 8 § 3 mom. andra stycket och 43 §

3 mom. andra stycket gällande hälsovårdsstadga samt 29 § 3 mom. kommittéförslaget.

Frågan om kravet på egen klosett borde göras obligatorisk

för hela landet eller eventuellt endast för stadssamhällena diskuterades redan

1936 vid tillkomsten av nu gällande bestämmelser i ämnet. Härvid

framhölls att detta krav alltid borde upprätthållas då det gällde nybyggnader

men att det av ekonomiska skäl knappast kunde upprätthållas med avseende

på det befintliga bostadsbeståndet, särskilt på landsbygden. Dessa

synpunkter bör enligt min mening vara vägledande för författningsbestämmelserna

i ämnet även i dagens läge. Då, såsom jag flera gånger framhållit,

bostadsbestämmelserna i hälsovårdsstadgan i första hand bör sikta på det

befintliga bostadsbeståndet, synes bestämmelsen om bostadslägenhets förseende

med klosett icke böra ges den kategoriska utformning som hälsovårdsstadgekommittén

föreslagit. Genom sin uttryckliga dispensmöjlighet

torde f. ö. kommittéförslaget i sak nära ansluta sig till gällande bestämmelser

i ämnet. Departementsförslaget anknyter därför formellt mera till motsvarande

föreskrifter i gällande hälsovårdsstadga men vill samtidigt betona,

att det normala numera är att varje bostadslägenhet har egen klosett. Särskilda

förhållanden som föranleder gemensam klosett kan knappast förekomma

vid nybyggnader.

Enligt vad chefen för medicinalstyrelsens hälsouårdsbyrå upplyst, utarbetas

f. n. inom medicinalstyrelsen i samarbete med byggnadsstyrelsen och

bostadsstyrelsen anvisningar till hälsovårdsstadgans bestämmelser om bostäder.

Man hoppas kunna publicera anvisningarna sommaren 1965.

Utskottet

De huvudsakliga bestämmelserna rörande den allmänna hälsovården återfinns

i hälsovårdsstadgan. Häri föreskrives bl. a. att byggnad, som inrymmer

boningsrum, skall vara så anordnad och inredd att sanitär olägenhet inte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1965

3

uppstår för den som vistas i byggnaden. Vidare stadgas att bostadslägenhet

skall vara försedd med egen klosett. Då särskilda förhållanden föranleder

därtill kan dock klosett vara gemensam för flera lägenheter. Detta undantag

torde äga giltighet endast beträffande det äldre bostadsbeståndet.

Högsta tillsynen över den allmänna hälsovården tillkommer, såvitt nu är

aktuellt, medicinalstyrelsen. Regionalt och lokalt svarar länsstyrelser

respektive hälsovårdsnämnder för hälsovårdskontrollen. Hälsovårdsnämnd

kan meddela sådana förelägganden eller förbud som erfordras för att undanröja

eller förhindra sanitär olägenhet. Således äger hälsovårdsnämnd

vid vite förelägga fastighetsägare att inom viss tid vidtaga åtgärd för undanröjande

av bristfälligheter hos byggnad.

I förevarande motioner yrkas, att hälsovårdsstadgan skall kompletteras

med dels bestämmelse om högsta antal bostadslägenheter som får ha gemensam

klosett, dels förbud för fastighetsägare att, utom i vissa angivna

fall, avstänga för bostadslägenhet avsedd klosett.

Möjligheterna att i äldre bostadsfastigheter inreda klosett är helt naturligt

beroende av såväl byggnadstekniska som ekonomiska förhållanden.

Det synes därför nödvändigt att bedöma varje särskilt fall för sig. Med

hänsyn härtill är det enligt utskottets mening inte lämpligt att i hälsovårdsstadgan

införa en mera detaljerad reglering i förevarande avseende. De

möjligheter som redan nu står hälsovårdsmyndigheterna till buds för att

genom vitesföreläggande åstadkomma bästa möjliga sanitära förhållanden

synes vara till fyllest. Om hälsovårdsnämndernas praxis härvidlag inte skulle

anses tillfredsställande, torde detta kunna avhjälpas genom anvisningar

till hälsovårdsstadgans bestämmelser om bostäder. Enligt vad utskottet erfarit

utarbetas sådana anvisningar för närvarande inom medicinalstyrelsen.

Vad härefter gäller yrkandet om införande i hälsovårdsstadgan av förbud

mot avstängning av klosett vill utskottet hänvisa till brottsbalkens stadganden

om egenmäktigt förfarande. Enligt dessa kan fastighetsägare, som utan

hyresgästens samtycke och utan att så erfordras för tillsyn eller reparation

avstänger av hyresgäst disponerad lokal, straffas för egenmäktigt förfarande.

Dessutom torde hyresgästen efter hänvändelse till överexekutor

kunna erhålla handräckning för att åter få tillgång till den avstängda lokalen.

Något behov av särskilt förbud i hälsovårdsstadgan synes med hänsyn

till dessa bestämmelser inte föreligga.

Av det anförda framgår att utskottet inte anser sig kunna biträda

motionsyrkandena. Utskottet får således hemställa,

att förevarande motioner, 1:38 och 11:45, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1965

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, Edström och

Hubinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fru Ekendahl, fröken Wetterström, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson

och Johansson i Skärstad.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1965

650248

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.