Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om indexreglering av de allmänna barnbidragen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar Adolfsson och Lager samt nr 390 i andra kammaren av fru Ryding m. fl.

1965-03-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om indexreglering av de allmänna barnbidragen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar Adolfsson och Lager samt nr 390 i andra kammaren av fru Ryding m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av väckta motioner om indexreglering av

de allmänna barnbidragen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar

Adolfsson och Lager samt nr 390 i andra kammaren av fru Ryding m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta om indexreglering av de allmänna barnbidragen att träda i kraft

från och med den 1 juli 1965».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskotttet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:390.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 700 kronor

för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är

svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och

mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan

minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet

efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med

det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Enligt beslut vid innevarande riksdag (L2U 1/1965) utgör det allmänna

barnbidraget från och med den 1 juli 1965 900 kronor om året.

Historik m. m.

Beträffande frågans behandling före 1963 hänvisas till undru lagutskottets

utlåtanden nr 10 år 1961 och nr 16 år 1963. 1 sistnämnda, av riksdagen

godkända utlåtande anförde utskottet bl. a.

Utskottet hade även i fjol att i anledning av väckta motioner ta ställning

till frågor om höjning av de allmänna barnbidragen. 1 sitt av riksdagen god
-

Rihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 2 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

kända utlåtande nr 6 anförde utskottet att man vid diskussion av stödet åt

barnfamiljerna icke alltför ensidigt fick inrikta sig på stöd i form av allmänna

barnbidrag. Utskottet påpekade, att de nuvarande barnbidragen väsentligen

utgjorde en socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring

till barnfamiljerna och därför borde ses mot bakgrunden av vårt gällande

skattesystem. Det kunde ifrågasättas, ansåg utskottet, om icke andra och

bättre former för samhällets stöd åt barnfamiljerna än barnbidrag kunde

tillskapas. Utskottet hänvisade härvid till det utredningsarbete som på olika

håll bedrevs i dessa frågor och ansåg sig på anförda skäl icke kunna tillstyrka

motionerna.

De av utskottet i fjol anförda synpunkterna torde alltjämt äga giltighet.

Barnfamiljernas problem är för närvarande föremål för uppmärksamhet

inom ett flertal utredningar, såsom socialpolitiska kommittén, allmänna

skatteberedningen, familjeberedningen och studiehjälpsutredningen. Vidare

må nämnas att i årets statsverksproposition föreslagits sådana utvidgningar

av familjebostadsbidragen att stödet åt barnfamiljerna icke obetydligt förstärkes.

Vid diskussionen måste även beaktas, att höjningar av barnbidragen

icke får leda till att andra behövande samhällsgruppers berättigade krav

på samhälleligt stöd eftersättes.

Vid fjolårets riksdag behandlade allmänna beredningsutskottet ett antal

motioner angående familjepolitiken, däri inbegripet frågor om höjningar

och indexreglering av de allmänna barnbidragen. 1 sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 18 år 196i anförde utskottet hl. a. att den vidare prövningen

av frågor om barnbidragens storlek, utformning och fortlöpande

anpassning fick göras med ledning av det utredningsmaterial som beräknades

föreligga inom kort.

Såsom andra lagutskottet påpekade år 1963 i sitt ovannämnda utlåtande,

har frågor om stöd för barnfamiljerna behandlats av flera utredningar.

Mot bakgrunden av åsikten att spörsmålet om hur barnfamiljerna ordnar

barnens vård är både en service- och en kostnadsfråga har familjeberedningen

närmare studerat barnfamiljernas attityder till familjestorleken,

motiven för barnbegränsning och önskemålen om ekonomiskt bistånd och

arbetslättnader genom olika slag av service från samhällets sida. Resultaten

framlades år 1964 i en promemoria kallad ökat stöd till barnfamiljer (SOU

1964:36). Däri förordar beredningen i första hand en förstärkning av de

nuvarande allmänna barnbidragen. Då beredningens utredningar visar,

att det ekonomiska läget för familjen försämras med varje ytterligare barn,

eftersom eu i stort sett oförändrad familjeinkomst måste täcka konsumtionskostnader

för flera personer, anser beredningen vidare att det grundläggande

stöd, som barnbidragen utgör, bör kompletteras med ett särskilt

familjetillägg till flerbarnsfamiljerna, ett extra konsumtionsstöd som förutsätter

eu samtidig översyn av reglerna för familjebostadsbidrag. Familjeberedningen,

som f. n. är sysselsatt med en studie av de vårdinsatser som

barn i olika åldrar tidsmässigt kräver, diskuterar i promemorian också en

eventuell ekonomisk ersättning för föräldrarnas vårdinsats. Beredningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

3

ställer sig därvid i princip bakom tanken på ett särskilt vårdbidrag till familjer

med småbarn och rekommenderar eu närmare prövning av möjligheterna

att anknyta ett sådant bidrag till moderskapsförsäkringen Beredningen

menar emellertid att kostnaderna måste bli avsevärda för en sådan

utbyggnad av familjestödet, uppdelat på ett konsumtionsstöd och en vårdersättning,

och att olika tekniska lösningar måste diskuteras mot bakgrund

av samhällets samlade resurser i framtiden. Därvid utgår beredningen ifrån

att familjestödets olika komponenter och möjligheterna till samordning

dem emellan skall bli föremål för fortsatt utredning, sedan allmänna skatteberedningen

framlagt sitt betänkande med de förslag, som kan äga sammanhang

med familjestödet.

I sitt betänkande Nytt skattesystem (SOU 1964:25) diskuterar allmänna

skatteberedningen, mot bakgrunden av sina beskattningsförslag, frågan om

hur stödet åt barnfamiljerna bör utformas. I anslutning till problemet om

fördelar och nackdelar av systemet barnavdrag resp. barnbidrag anför utredningen

(s. 323 ff) bl. a.

Utredningen övergår så att mer i detalj studera det faktiska läget och

vad som inträffar om i den föreliggande situationen det ena eller andra alternativet

väljes. Man möter härvid ganska komplicerade förhållanden, främst

genom den inverkan som barnavdrag övar jämväl på den kommunala beskattningen.

Det måste också konstateras att utredningens tidigare redovisade

förslag till skatteskala byggt på förutsättningen att alternativet barnbidrag

skulle väljas. Såsom redan antytts måste ett samband anses föreligga

mellan grundavdragens omfattning och skatteskalans progressivitet.

Införes barnavdrag kan detta motivera en omprövning av den föreslagna

skatteskalan.

Utrymmet medger alltså eu uppräkning år 1970 av barnbidraget med 650

kr. i förhållande till bidrag å 550 kr. och med 500 kr. om jämförelse göres

mot bidrag å 700 kr. Av höjningen bör 100 kr. sos som en kompensation för

den föreslagna ökade varubeskattningen (detta belopp motsvarar år 1966

ca 80 kr.). Det kan i detta sammanhang vara av intresse att göra några jämförelser

mellan å ena sidan det barnbidrag, som möjliggöres om hela utrymmet

användes för en höjning av det nuvarande barnbidraget, och å andra

sidan de i tidigare sammanhang fastställda barnbidragen. Sådana infördes

år 1947 och därvid till belopp av 260 kr. Då emellertid barnavdrag vid nämnda

tid ännu medgavs vid den kommunala taxeringen, kan jämförelser med det

första barnbidraget ej utan svårigheter göras. Genom beslut år 1950 borttogs

barnavdraget även vid kommunaltaxeringen, varvid bidraget fastställdes till

290 kr. Höjningar av bidraget har sedan skett i olika omgångar. Göres en

omräkning med utgångspunkt från förändringar i konsumentprisindex finner

man att år 1963 motsvaras ett barnbidrag år 1950 å 290 kr. av ett bidrag

å 508 kr., ett bidrag år 1957 å 400 kr. av ett bidrag å 488 kr., ett bidrag år

1959 å 450 kr. av ett bidrag å 520 kr. och ett bidrag år 1961 å 550 kr. av ett bidrag

å 597 kr. Av detta kan dragas don slutsatsen, att — om det år 1961

giillande barnbidraget å 550 kr. penningvärdemässigt skall uppräknas till

1963 års nivå och om kompensation ges för den förordade höjda varubeskattningen

barnbidraget måste uppräknas till ca 680 kr. Detta belopp blir

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

emellertid otillräckligt redan under år 1964 med hänsyn till vad som kan antagas

om fortsatt penningvärdeförändring.

Det bör emellertid ånyo konstateras, att om de gällande barnbidragen å

550 kr. inte skall genom skattereformen »urholkas» de måste år 1966 uppräknas

med ca. 80 kr. och år 1970 med ytterligare 20 kr. Även med hänsyn

till den sedan år 1961 — då bidragen fastställdes till 550 kr. — fortlöpande

penningvärdeförsämringen måste en uppräkning ske, nämligen år 1966 med

ca 80 kr. och år 1970 med ytterligare 50 kr. Härigenom skulle likväl ingen

reell förbättring ha lämnats. Detta betyder, att en inte obetydlig del av det

tillgängliga utrymmet för stödet åt barnfamiljerna uppenbarligen måste användas

för höjning av barnbidragen.

En perspektivförskjutning inträder sedan vid 1964 års riksdag beslut fattats

om höjning av barnbidraget med 150 kr. Härigenom återställes ej blott

barnbidragets värde av år 1961, då det senast justerades; även en standardförbättring

i storleksordningen 100 kr. sker.

Såsom redan förutskickats har utredningen ställt sig avvisande till tanken

att införa barnavdrag och finner höjda barnbidrag böra föredras. Tidigare

har angivits att det ökade stödet till barnfamiljerna medger generellt

bestämda barnbidrag år 1970 å 1 200 kr.

Utredningen önskar emellertid tillägga, att även detta är ett område, där

med utvecklingen bedömandet kan utfalla annorlunda. En fortsatt inkomstutjämning

och standardförbättring kan medföra att invändningarna mot

barnavdrag förlorar i tyngd.

Vid diskussion av frågan om indexreglering av grundavdrag, skatteskalor,

förvärvsavdrag och barnbidrag anför utredningen bl. a.

1 det sagda ligger att utredningen uttalar sin principiella anslutning till

tanken att införa en indexreglering i systemet för direkt beskattning. Ett

utfört förslag i denna riktning kräver emellertid mer ingående överväganden

än vad utredningen i detta betänkande kunnat redovisa. Vilka komponenter

i systemet som bör indexregleras måste sålunda närmare prövas. Det

är kanske heller inte utan vidare givet att anknytning genomgående skall ske

uteslutande till konsumentprisindex. Det kan t. ex. erinras om synpunkten

att barnbidraget borde anknytas till en fixerad andel av barnfamiljens hushållsbudget,

innebärande alltså ett visst mått av kontinuerlig standardförbättring.

En ingående analys av hela detta frågekomplex måste föregå

ett beslut, därvid även tekniska och administrativa aspekter måste observeras.

Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj:t att verkställa utredning angående

samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. 1 direktiven för utredningen

anför föredragande statsrådet bl. a.

För fullgörande av sitt omfattande uppdrag bör de sakkunniga skaffa

sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera

den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad

av dem.

Ett samlat mått på samhällets nuvarande stödåtgärder för barnfamiljerna

är svårt att ge, eftersom det gäller så inkommensurabla ting som exempel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottris utlåtande nr 35 år 1965 5

vis bostadsstandard, studiemöjligheter och trygghet vid familjeförsörjarens

frånfälle. Vid en prövning av vad som kan betraktas som en rimlig uppoffring

från föräldrarnas sida och en »tillräcklig» samhällsinsats för barnen

måste hänsyn tagas till den olika bärkraften hos olika familjetyper. Familjepolitiken

bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet är

störst. Riktmärket blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella villkor

inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan

barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och åldrar. Det betyder

också, att eu inkomsttransferering bör eftersträvas, som utjämnar familjernas

livsinkomst mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter

mot barn och perioder utan sådana plikter.

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras

med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid

omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt enhetlig

syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens uppväxttid

fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien. Vidare

bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas hl. a. mot bakgrunden

av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen minskar.

De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka och lägga

fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör

särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten

av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning

inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.

------

I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder

mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet

härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.

Utskottet

Det allmänna barnbidraget utgår sedan den 1 juli i fjol med 700 kronor

om året. Riksdagen har emellertid bifallit ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag

om höjning av bidraget till 900 kronor från och med den 1 juli 1965.

I förevarande motioner yrkas att barnbidraget skall indexregleras från

och med den 1 juli i år.

Kungl. Maj:t har den 26 februari i år beslutat verkställa utredning angående

samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I utredningsdirektiven

framhålles svårigheterna att ge ett samlat mått på samhällets nuvarande

stödåtgärder för barnfamiljerna. Familjepolitiken bör, uttalas det, differentieras

så att stödet sätter in när och där behovet är störst. Riktmärket blir

då att åstadkomma större jämlikhet i materiella villkor inte bara mellan

barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes

som har barn i olika antal och ålder. Allmänna barnbidrag bör, anföres

det vidare, även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet åt barn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

familjerna. Direktiven anger som utredningens huvuduppgift att undersöka

effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning

och avvägning inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd

till barnfamiljerna.

Utskottet anser det inte lämpligt att nu ta ställning till spörsmålet om

värdesäkring av barnbidragen. Eftersom detta spörsmål torde komma att

uppmärksammas av ovannämnda utredning finner utskottet att något

riksdagens initiativ i anledning av motionerna inte är påkallat. Utskottet

får således hemställa,

att förevarande motioner, 1:317 och 11:390, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Kaijser, Lars Larsson, Eric Carlsson* och Erik

Filip Petersson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru

Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson, Edlund, Johansson i

Skärstad och Carlsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.