Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960

1965-04-22 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:43, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1963

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen

den 29 april 1960 (nr 97), dels ock i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 26 februari 1965 dagtecknad proposition, nr 69, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag

om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97).

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 667 i första kammaren av herr Sveningsson

och herr Ohlsson, Ebbe, samt nr 787 i andra kammaren av fröken

Ljungberg m. fl.;

2) motionen nr 788 i andra kammaren av herr Wedén.

Hihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr i3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år l!)6ö

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97)

Härigenom förordnas, att 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

Barnavårdsnämnden har

att göra sig väl förtrogen med

barns och ungdoms levnadsförhållanden

inom kommunen samt därvid

särskilt uppmärksamma sådana underåriga

som med hänsyn till kroppslig

eller själslig hälsa och utrustning,

hem- och familjeförhållanden samt

omständigheterna i övrigt kunna anses

vara särskilt utsatta för risk att

utvecklas ogynnsamt,

att verka för önskvärda förbättringar

i fråga om kommunens barnavård

samt därvid i mån av behov och

möjligheter främja anordningar för

bättre fritidsförhållanden för barn

och ungdom,

att lämna allmänheten råd och

upplysningar i frågor som äga samband

med nämndens verksamhet,

att förvalta egendom som hör till

kommunens barnavård, i den mån

(Föreslagen lydelse)

Barnavårdsnämnden har

att göra sig väl förtrogen med

barns och ungdoms levnadsförhållanden

inom kommunen samt därvid

särskilt uppmärksamma sådana underåriga

som med hänsyn till kroppslig

eller själslig hälsa och utrustning,

hem- och familjeförhållanden samt

omständigheterna i övrigt kunna anses

vara särskilt utsatta för risk att

utvecklas ogynnsamt,

alt verka för önskvärda förbättringar

i fråga om kommunens barnavård

samt därvid i mån av behov och

möjligheter främja anordningar för

bättre fritidsförhållanden för barn

och ungdom,

att stödja den personlighetsutvecklande

och samhällsfostrande verksamhet

som utövas genom ungdomens

egna sammanslutningar,

att lämna allmänheten råd och

upplysningar i frågor som äga samband

med nämndens verksamhet,

att förvalta egendom som hör till

kommunens barnavård, i den mån

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1965

3

(Nuvarande lydelse)

ej förvaltningen uppdragits åt annan

nämnd eller åt särskild styrelse,

att själv eller genom ombud föra

kommunens talan i alla mål och

ärenden som angå nämndens verksamhet

samt

att även i övrigt ombesörja sådana

angelägenheter som avse kommunens

barnavård och äro att hänföra

till föi’valtning och verkställighet.

(Föreslagen lydelse)

ej förvaltningen uppdragits åt annan

nämnd eller åt särskild styrelse,

att själv eller genom ombud föra

kommunens talan i alla mål och

ärenden som angå nämndens verksamhet

samt

att även i övrigt ombesörja sådana

angelägenheter som avse kommunens

barnavård och äro att hänföra

till förvaltning och verkställighet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring i barnavårdslagen att barnavårdsnämnd

uttryckligen blir ålagd att stödja ungdomens föreningsliv. Av lagändringen

följer att kommunalt stöd i fortsättningen kan lämnas också till de

politiska ungdomsorganisationerna.

Av propositionen redovisas här endast vad föredragande statsrådet anfört.

I övrigt hänvisas till propositionen.

Motionsyrkandena

l motionerna I: 667 och II: 787 har yrkats, »att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29

april 1960 (nr 97)».

I motionen II: 788 har yrkats, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts

proposition nr 69».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 787 och II: 788.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Lindström, har anfört:

»Med de snabba och genomgripande förändringar, som har karakteriserat

vårt samhällsliv under senare år, ställs ständigt ökade krav på den stimulerande

och förebyggande verksamhet som brukar benämnas allmän ungdomsvård.

Denna utgör en central uppgift för de barnavårdande organen. Liksom

barna- och ungdomsvården i övrigt är denna gren av verksamheten i främsta

rummet en kommunal angelägenhet, som det ankommer på barnavårdsnämnderna

att handha. Det står dock fritt för kommunerna att anlita andra

organ än barnavårdsnämnderna för den allmänna ungdomsvården. I ett

stort antal kommuner har uppgiften lagts på skolstyrelsen eller särskilt tillsatt

organ, t. ex. ungdomsstyrelse. Detta innebär inte att barnavårdsnämnden

är befriad från allt ansvar för den allmänna ungdomsvården inom kommunen.

Barnavårdsnämnden har i sin egenskap av centralorgan för kommunens

barna- och ungdomsvård alltid ytterst ansvaret för att erforderliga

åtgärder och anordningar vidtas till främjande av en gynnsam utveckling

av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem.

Ungdomen bedriver genom sina egna organisationer ett personlighetsfoslrande

och samhällsfostrande arbete, som är av den största betydelse. Det

finns all anledning för samhället att stödja denna verksamhet. I det föregående

har jag redogjort för det statliga stödet av ungdomens föreningsliv.

Också kommunerna lämnar som ett led i den allmänna ungdomsvården

betydande bidrag till ungdomsorganisationernas verksamhet. Denna bidragsgivning

följer i stor utsträckning normerna för statens stöd till ungdomsorganisationerna.

Medel anvisas sålunda till fritidsgruppverksamhel,

instruktörsbidrag och ledarutbildning. Utöver dessa bidrag förekommer en

rad andra stödformer, såsom hyresbidrag, stipendiebidrag, lägerbidrag, bidrag

till nystartade föreningar och administrationsbidrag. Vissa kommuner

har anställt en eller flera ungdomskonsulenter med uppgift att stödja ungdomens

föreningsliv, ge råd och tips i fråga om exempelvis mötesprogram

och reklam, organisera kommunal ungdomsverksamhet och ungdomsledarutbildning

samt svara för planering, arrangemang och kampanjer m. m. på

ungdomsverksamhetens område. I städer och större tätorter kan finnas

heltidsanställda ungdomsledare.

Någon uttrycklig lagbestämmelse om kommunalt stöd åt ungdomens föreningsliv

finns för närvarande inte. Vid tillkomsten av den nya barnavårdslagen

underströks emellertid vikten av att barnavårdsorganen i sin allmänt

förebyggande verksamhet samarbetar med bl. a. lokala ungdomsorganisationer

samt tar väl vara på de erfarenheter och frivilligkrafter som dessa

förfogar över och ger organisationslivet ett praktiskt stöd. Vad som nu har

aktualiserat frågan om en författningsmässig reglering av det kommunala

stödet åt ungdomsorganisationerna är de avgöranden av regeringsrätten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1965 5

som jag har berört tidigare. Enligt dessa anses det falla utanför den kommunala

kompetensen att stödja de politiska ungdomsorganisationerna.

I vårt samhälle, som är byggt på folkstyre, fyller de politiska ungdomsorganisationerna

en mycket betydelsefull ungdoms- och samhällsfostrande

funktion. I fråga om statliga organisationsbidrag är de helt likställda med

övriga ungdomssammanslutningar. Om kommunerna är förhindrade att

stödja de politiska ungdomsorganisationerna, innebär detta att statens och

kommunernas stöd åt ungdomsorganisationernas verksamhet delvis kommer

att grunda sig på skilda målsättningar. Denna brist på överensstämmelse

finner jag otillfredsställande och olycklig. De samhälleliga insatserna

från statens och kommunernas sida måste enligt min åsikt kännetecknas

av en helhetssyn, så att olika stöd- och stimulansåtgärder syftar till att

komplettera varandra. Bristande samstämmighet i det grundläggande betraktelsesättet

kan leda till att verkan förfelas eller uteblir. De politiska

ungdomsorganisationerna bör därför också såvitt angår kommunalt stöd

behandlas på samma sätt som andra ungdomsorganisationer. Vid överläggningar

som ägt rum med stadsförbundet och kommunförbundet har dessa

biträtt min ståndpunkt i denna fråga.

Det kommunala stödet åt ungdomsorganisationernas verksamhet ingår

som ett betydelsefullt led i barnavårdsorganens allmänna ungdomsvård.

Det bör därför regleras inom barnavårdslagens ram. Detta kan lämpligen

ske genom att infoga ett stadgande i ämnet bland de bestämmelser i lagens

3 § som anger barnavårdsnämndens allmänt förebyggande uppgifter. Med

hänsyn till vad som har uttalats under förarbetena till dessa bestämmelser

får det redan nu anses åligga barnavårdsorganen att stödja ungdomens

föreningsliv. Att det stadgande som jag föreslår riktas till barnavårdsnämnden

hindrar inte att kommunen stödjer föreningslivet på annat sätt än genom

barnavårdsnämnden, t. ex. genom skolstyrelsen eller särskild ungdomsstyrelse.

Detta framgår av vad jag nyss har sagt om den kommunala organisationen

för allmän ungdomsvård.

•lag har redan nämnt att kommunernas stöd åt ungdomsverksamheten kan

lämnas på en rad olika sätt. Det är inte min avsikt att kommunerna skall

bli bundna att ge sitt stöd i en viss form, t. ex. genom ekonomiska bidrag,

utan kommunerna skall också i fortsättningen själva få avgöra både omfattningen

och formen för detta stöd. Det är givet att stödet måste anpassas

efter föreliggande behov och resurser.

Ehuru det närmaste syftet med lagregleringen är att undanröja det hinder

som har ansetts föreligga mot kommunalt stöd åt de politiska ungdomsorganisationernas

verksamhet, bör stadgandet utformas så att det kommer

att avse all ungdomsverksamhet. Som villkor för statsbidrag till ungdomsorganisation

gäller alt organisationen är uppbyggd och fungerar enligt vedertagna

demokratiska principer och Öppet tar ställning för demokratin samt

att den bedriver en till kamratskap fostrande verksamhet. I sak bör samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1965

förutsättningar gälla för kommunalt stöd. Frågan synes dock böra regleras

på ett annat sätt i barnavårdslagen. Jag föreslår därför att de nämnda

förutsättningarna får komma till uttryck i beskrivningen av den ungdomsverksamhet

som åsyftas. Detta torde kunna ske genom ett stadgande av

innebörd, att barnavårdsnämnden skall stödja den personlighetsutvecklande

och samhällsfostrande verksamhet som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar.

Givet är att det kommunala stödet måste lämnas enligt objektiva

grunder. Det får t. ex. inte förekomma att en viss politisk eller religiös

riktning ensidigt gynnas. Någon uttrycklig bestämmelse härom kan emellertid

inte anses behövlig.

I enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29 april 1960

(nr 97).

Vid barnavårdslagens tillkomst inhämtades yttrande från lagrådet över

lagen i dess helhet. Den nu föreslagna lagändringen synes dock vara av

sådan beskaffenhet att lagrådet inte behöver höras över den. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga

nämnda lagförslag.»

Utskottet

I propositionen föreslås sådan ändring i barnavårdslagen att barnavårdsnämnd

uttryckligen ålägges stödja ungdomens föreningsliv. Genom lagändringen

blir det möjligt för kommuner att lämna stöd åt bl. a. politiska ungdomsorganisationer.

I motionerna I: 667 och II: 787 samt II: 788 yrkas avslag å propositionen.

Motionärerna framhåller att det inte bör vara en kommunal angelägenhet

att stödja politiska organisationer.

Politiska ungdomsorganisationer åtnjuter statsbidrag i olika former på

principiellt samma villkor som andra ungdomsorganisationer. Enligt propositionens

förslag skall samma förutsättningar gälla för kommunalt stöd

som de som gäller för statsbidrag. Sålunda skall politiska ungdomsorganisationer

för att kunna erhålla bidrag vara uppbyggda och fungera enligt vedertagna

demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratien. Vidare

fordras att organisationen bedriver en till kamratskap fostrande verksamhet.

De politiska ungdomsorganisationerna bedriver i likhet med åtskilliga

andra ungdomsorganisationer ett betydelsefullt arbete bland ungdomen. Enligt

utskottets mening kan ej några mera vägande skäl anföras mot att de

politiska ungdomsorganisationerna i bidragshänseende får samma ställning

som andra ungdomsorganisationer. Den ordning som är genomförd beträffande

statliga bidrag bör således gälla även för kommunalt stöd. Vidare bör

de allmänna villkor som uppställs för rätt till statsbidrag, såsom föredragande

statsrådet framhållit, vara desamma för det kommunala stödet. Av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1965

det anlörda framgår att utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker

bifall till motionsyrkandena.

Beträffande frågan om vilka kommunala organ som bör ombesörja den

allmänt förebyggande verksamheten bland ungdomen vill utskottet erinra

om att utskottet år 1960 i samband med behandlingen av förslaget till nu

gällande barnavårdslag uttalade, att något hinder uppenbarligen ej förelåg

mot att ungdomsstyrelse eller liknande blev ansvarig direkt inför kommunens

fullmäktige.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 667 och II: 787 samt

2) motionen II: 788,

måtte bifalla förevarande proposition, nr 69.

Stockholm den 22 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närmrit

från första kammaren: herrar Strand*, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Eric Carlsson*, Hiibinette och Sörenson*;
från

andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Gustavsson

i Alvesta, fröken Wetterström, herrar Johansson i Södertälje, Carlsson i

Göteborg, Göransson och Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I. av fru Hamrin-Thorell, herr Hiibinette och fröken Wetterström, vilka

ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 6 med orden »I

propositionen föreslås» och slutar med orden »inför kommunens fullmäktige»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I propositionen nr 69 föreslås sådan ändring i barnavårdslagen att barnavårdsnämnd

uttryckligen blir ålagd att stödja ungdomens föreningsliv. Av

lagändringen följer alt kommunalt stöd i fortsättningen kan lämnas också

till de politiska ungdomsorganisationerna.

I motionerna I: 667 och II: 787 samt II: 788 yrkas avslag å propositionen.

I den sistnämnda motionen hävdas att det icke bör vara en kommunal angelägenhet

att stödja politiska organisationer. I motionerna I: 667 och II: 787

påtalar motionärerna det principiellt olämpliga förfaringssättet att åstad
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr i3 år 1965

komma en utvidgning av den kommunala kompetensen genom en föränd»

ring av en speciallagstiftning. De framhåller även det anmärkningsvärda i

att lagrådets yttrande icke inhämtats, vilket enligt deras mening borde ha

skett. Utskottet finner anledning erinra om att riksdagen i samband med

förberedelserna till nu gällande kommunallag i fråga om det allmänna kompetensstadgandet

i 3 § kommunallagen tagit ställning för en sådan tolkning

av bestämmelsen att kommunernas anslagsverksamhet skulle tillgodose ett

allmänt intresse inom kommunen och ske på ett objektivt och rättvist sätt.

Däremot skulle den kommunala bidragsgivningen icke i särskilda anslagsfrågor

vara beroende av om statsbidrag kunde erhållas.

Föredragande statsrådet anger det närmaste syftet med lagregleringen

enligt prop. 69 vara att undanröja det hinder som har ansetts föreligga mot

kommunalt stöd åt de politiska ungdomsorganisationernas verksamhet. Därvid

avses tre utslag 1964, i vilka regeringsrätten förklarat, att kommun inte

lagligen kan lämna bidrag till politisk ungdomsorganisation, om inte genom

särskilda föreskrifter eller eljest säkerhet skapas för att medlen inte kommer

att främja organisationens politiska verksamhet. Det kan nämligen enligt

regeringsrätten inte anses ligga inom den kommunala kompetensen att

understödja politisk verksamhet.

Utskottet, som inte finner anledning ändra riksdagens ovan återgivna, tidigare

uttalade uppfattning om innebörden av det kommunala kompetensstadgandet,

betraktar det som osannolikt att sådana garantier för opartiskhet

och skäliga villkor skall kunna komma att omgärda ett kommunalt stöd

till politisk verksamhet, att detta tillgodoser ett allmänt intresse inom kommunen

och uppfyller kraven på objektivitet och rättvisa. Inom ramen för

gällande rätt kan kommunerna i olika former tillgodose det allmänna intresset

i kommunerna att stödja ungdomens egna sammanslutningar. Så

sker också i stor omfattning och inom flertalet kommuner. Någon lagändring

för detta ändamål är icke av behovet påkallad. Då den föreslagna lagändringen

begränsar både den kommunala självbestämmanderätten och den

kommunala besvärsrätten på ett område inom vilket regeringsrätten nyligen

upphävt kommunala beslut, hade det enligt utskottets mening varit angeläget,

att lagrådets yttrande inhämtats. Utskottet delar sålunda de uppfattningar

som redovisats i berörda motioner.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 667 och II: 787 samt

2) motionen II: 788,

måtte avslå förevarande proposition, nr 69.»

II. av hem- Anderson i Sundsvall.

ESSELTE AB. STHLM CS

614081

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till jordförvärvslag m.m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten