Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående kommunal skatteutjämning, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962

1965-04-22 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:44, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående kommunal skatteutjämning, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr H år 1965

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

kommunal skatteutjämning, m. m., i vad

propositionen hänvisats till lagutskott, dels Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till lag angående

ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän

försäkring, m. m., såvitt avser lag angående

ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 26 februari 1965 dagtecknad proposition, nr 43, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns

och annan samfällighets utdebitering av skatt; och

2) förordning angående skatteutjämningsbidrag,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt gäller frågan om kostnaderna för folkpensioneringen,

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet.

Genom en den 5 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 45, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll,

A. föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt 87 § regeringsformen, antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän

försäkring,

2) lag om ändrad lydelse av 11 och 16 §§ lagen den 25 maj 1962 (nr

382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

3) lag om fortsatt försäkring enligt lagen den 17 december 1954 (nr 774)

med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän

sjukkassa,

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392)

om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen,

1 Rihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt,

B. lämnat riksdagen tillfälle att avge yttrande över de av föredragande

departementschefen angivna grunderna för avvecklingen av de s. k. socialförsäkringsbolagens

verksamhet.

Propositionen har hänvisats till statsutskottet, såvitt avser förslagsanslag

till folkpensioner samt i övrigt till lagutskott. I vad propositionen hänvisats

till lagutskott har den behandlats av andra lagutskottet utom såvitt

avser lag angående ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen.

I sistnämnda del behandlas den av andra lagutskottet i detta sammanhang.

I samband med propositionerna behandlar utskottet följande i ämnet

väckta motioner, nämligen

A. vid riksdagens början väckt motion:

1) motionen nr 228 i andra kammaren av herr Holmberg in. fl.

B. i anledning av proposition nr 45 väckta motioner:

2) de i den del varom nu är i fråga likalydande motionerna nr 661 i

första kammaren av herr Bengtson m. fl., samt nr 780 i andra kammaren

av herr Hedlund in. fl.

C. i anledning av proposition nr 43 väckta motioner:

3) de likalydande motionerna nr 673 i första kammaren av herrar Adolfsson

och Lager, samt nr 801 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.,

4) de likalydande motionerna nr 675 i första kammaren av herr Carlsson,

Eric, och herr Wikberg samt nr 802 i andra kammaren av herr Larsson i

öskeviksby m. fl.

Motionen under 1) har såvitt gäller inkomstprövningen inom folkpensioneringen

behandlats av utskottet i annat sammanhang. Motionen II: 780 har

såvitt gäller yrkandet under 1) likaledes behandlats av utskottet i annat

sammanhang. Motionerna under 3) har hänvisats till lagutskott, såvitt avser

grunderna för de statliga bidragen till de kommunala bostadstilläggen samt

i övrigt till statsutskottet. Motionerna under 4) har hänvisats till statsutskottet,

såvitt avser förslaget om anslag samt i övrigt till lagutskott. I den

mån motionerna under 3) och 4) hänvisats till lagutskott har de tilldelats

andra lagutskottet.

Det vid proposition nr 45 fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1965

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av

folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 1 och 6—8 §§ lagen den 25 maj 1962 om finansiering

av folkpensioneringen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till bestridande av kostnaderna

för folkpensioneringen skola utgå

bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.

I övrigt skola kostnaderna bestridas

av statsmedel.

6

Kommun skall för varje år bidraga

till kostnaderna för folkpensioneringen

med

dels viss andel, motsvarande en

tiondels procent för varje fullt tiotal

skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaderna för följande förmåner,

som under året utbetalats för

inom kommunen mantalsskrivna

pensionsberättigade, nämligen förtidspensioner

jämte barntillägg till

sådana pensioner, änkepensioner i

anledning av dödsfall, som inträffat

före den 1 juli 1960, samt hustrutilllägg,

dock att bidraget icke må överstiga

tre femtedelar av nämnda kostnader

och ej heller ett belopp motsvarande

eu krona för varje skattekrona

i kommunen,

dels ock viss andel, motsvarande

eu femtedels procent för varje fullt

tiotal skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaderna för kommunala

bostadstillägg, som under året

It Bihang till riksdagens protokoll 1965. !

Till bestridande av kostnaderna

för folkpensioneringen skola utgå

bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.

I övrigt skola kostnaderna bestridas

av statsmedel, om annat ej

följer av 6 §.

Kommun skall för varje år bestrida

kostnaden för kommunala bostadstillägg,

vilka under året utbetalats

för pensionsberättigade som

äro mantalsskrivna i kommunen.

samt. 2 avd. Nr 41

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

(Nuvarande lydelse)

utbetalats för pensionsberättigade,

mantalsskrivna inom kommunen,

dock högst fyra femtedelar och lägst

en fjärdedel av sagda kostnader.

7

Vid bestämmandet av antalet skatteören

per invånare i kommunen

skall hänsyn tagas till det antal skattekronor

och skatteören, som enligt

kommunalskattelagen påförts de till

kommunen skattskyldiga i taxeringslängden

för året med däri intill årets

utgång införda ändringar eller gjorda

tillägg, samt till antalet invånare

vid årets utgång.

(Föreslagen lydelse)

§•

Riksförsäkringsverket uträknar

varje kommuns kostnad för kommunala

bostadstillägg. Länsstyrelsen

ombesörjer uppbörd av belopp som

kommun skall erlägga.

8 §•

Varje kommuns bidrag uträknas Belopp som kommun skall erlägga

av riksförsäkringsverket. för visst år avräknas mot det för
skott

på kommunalskatt, som kommunen

närmast följande år äger

uppbära enligt 72 § kommunallagen

den 18 december 1953 (nr 753) eller,

i fråga om Stockholms stad, enligt

76 § kommunallagen för Stockholm

den 1 mars 1957 (nr 50), med en

sjättedel vid varje utbetalning stillfälle.

Avräkning i januari och mars

månader må dock ske med belopp

som riksförsäkringsverket bestämmer

på grund av en preliminär beräkning.

Om belopp, som avräknats

i januari eller mars månad, icke

motsvarar en sjättedel av statsverkets

fordran hos kommunen, skall

härav betingad jämkning ske av det

belopp som avräknas i maj månad.

Riksförsäkringsverket lämnar riksrevisionsverket,

länsstyrelserna och

kommunerna uppgift om belopp som

skola avräknas.

Denna lag länder till efterrättelse från och med den 1 januari 1965. Äldre

bestämmelser gälla dock alltjämt i fråga om kommuns bidrag till kostnader

för folkpensionsförmåner, som utbetalats dessförinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

a

Propositionernas huvudsakliga innehåll

1 proposition nr 43 föreslås att staten skall överta kommunernas

nuvarande kostnader för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna, dvs.

kostnaderna för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner,

änkepensioner i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960

samt hustru tillägg. Samtidigt föreslås att kommunerna skall helt svara för

de kommunala bostadstilläggen.

I proposition nr 45 föreslås i anslutning till förslag i proposition

nr 43 nya regler rörande kommunernas bidrag till folkpensioneringen.

Enligt törslaget skall kommunerna bestrida kostnaderna för kommunala

bostadstillägg medan staten skall svara för övriga folkpensionskostnader.

Betalning av kommunernas kostnader för bostadstilläggen skall ske i samband

med utbetalningen av förskott på kommunalskatten.

Motionsyrkandena

1 motionen 11:228 har, såvitt nu är i fråga, yrkats »att riksdagen mätte

besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1966 års

riksdag om normerande bestämmelser för utbetalning av kommunala bostadstillägg

samt om statsanslag med avsikt att underlätta kommunernas

bostadsförsörjning för äldre personer,---».

1 motionerna I: 661 och II: 780 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 45 i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla

2) om så skyndsam prövning av frågan om införande av statligt grundbelopp

i det kommunala bostadstillägget, att redan till 1966 års riksdag

lörslag kan framläggas i syfte att ge de grupper av pensionärer, som nu icke

bär en tillfredsställande pensionering, en önskvärd standardförbättring, i

enlighet med vad i motionen har anförts».

1 motionerna I: 673 och II: 801 har, såvitt nu är i fråga, hemställts »alt

riksdagen måtte besluta, att

3. att i avvaktan på eu för kommunerna förmånligare kostnadsfördelning

mellan stat och kommun bibehålla de statliga bidragen till de kommunala

bostadstilläggen enligt hittills gällande grunder».

I motionerna I: 675 och II: 802 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 43 måtte

1) besluta att med verkan från och med kalenderåret 1966 statligt grundbelopp

skall ingå i det kommunala bostadstillägget med 400 kronor för en
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

samstående pensionär och 600 kronor för två pensionsberättigadc makar

tillsammans;----—».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden tår

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 228, II: 780, II: 801 och I: 675.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har i proposition

nr 43 anfört:

»Kommitténs förslag att staten helt skall överta kostnaderna för de av

staten fastställda folkpensionsförmånerna finner jag sakligt motiverat. Det

har i stort sett också lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Jag

förordar att detta förslag genomförs.

Kommittén har samtidigt föreslagit att kommunerna skall helt svara för

kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen. Flera remissinstanser har

rest invändningar mot kommitténs förslag i denna del. Man anser sålunda

att folkpensioneringen är en statlig angelägenhet och att staten därför bör

svara även för kostnaderna för dessa tillägg. De kommunala bostadstilläggen

utgör — förmenar man — en del av pensionssystemet och bör därför

fastställas med hänsyn till hela samhällets möjligheter att tillgodose folkpensionärernas

behov. Det föreslagna skatteutjämningssystemet skulle visserligen

medföra en viss utjämning av kommunernas ekonomiska resurser

men denna skulle vara otillräcklig för att varje kommun skulle kunna bereda

sina pensionärer erforderligt stöd i förevarande avseende. Kommunernas

övertagande av kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen i deras helhet

skulle, anser man, leda till att de mera skattetyngda kommunerna av

ekonomiska skäl nödgas avstå från att bevilja dessa tillägg eller minska de

redan utgående tilläggen.

De farhågor som sålunda anförts synes mig vara i hög grad överdrivna.

Jag vill framhålla att den av mig förordade utformningen av det allmänna

skatteutjämningssystemet innebär en betydligt längre gående utjämning av

de ekonomiska olikheterna mellan kommunerna än kommitténs förslag skulte

ha kunnat medföra. Genom den långtgående garanti som lämnas varje

kommun i fråga om skatteunderlag och skatteutjämningsbidragen för hög

utdebitering torde även de i ekonomiskt hänseende eljest sämst ställda kommunerna,

bl. a. glesbygds- och avfolkningskommunerna, få förbättrade möjligheter

att ge sina pensionärer bostadstillägg. De olikheter i pensionärernas

standard som hittills orsakats av bosättningsorten skulle sålunda kunna

minskas genom bidragsgivningen i skatteutjämnande syfte. Vidare bereds

kommunerna en mycket avsevärd lättnad i ekonomiskt hänseende genom att

staten såsom nu föreslagits helt övertar kostnaderna för de av staten fastställda

pensionsförmånerna. De ändrade finansieringsreglerna medför eu

kostnadsökning för staten under nästa budgetår av ca 350 milj. kr. Även

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 44- år 1965 7

den pågående reformen av kommunindelningen kan väntas komma att utjämna

de ekonomiska olikheterna mellan kommunerna och därmed olikheterna

i möjligheterna att hevilja pensionärerna kommunala bostadstillägg.

Jag kan under hänvisning till det nu anförda inte ansluta mig till de framförda

förslagen att staten även i framtiden skall bära en del av kostnaderna

för ifrågavarande tillägg utan förordar kommitténs förslag även i denna del.

Jag finner den av kommittén föreslagna fördelningen av folkpensionskostnaderna

väl motiverad även från den synpunkten att den innebär att

staten svarar för de förmåner statsmakterna fattar beslut om och kommunerna

för dem som kommunerna beslutar om.

Jag föreslår vidare att den ändrade fördelning av folkpensionskostnaderna

som jag nu förordat ges verkan fr. o. m. samma dag som skatteuljämningssystemet

är avsett att träda i kraft, dvs. fr. o. m. den 1 januari

1966. Detta innebär att de nya bestämmelserna för fördelningen gäller redan

för de på år 1965 belöpande kostnaderna eftersom dessa skall inbetalas till

statsverket först år 1966.

Den av mig sålunda föreslagna ändringen av finansieringen av folkpensionskostnaderna

kräver ändring av lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen. Förslag härom liksom beträffande anslagsbehovet

för folkpensioneringen kommer att i annat sammanhang anmälas

av chefen för socialdepartementet.»

Föredragande departementschefen, statsrådet Aspling, har i proposition

nr 45 anfört:

»I det föregående har angivits de kostnadsökningar, som blir en följd av de

föreslagna ändringarna i reglerna om folkpension. Till dessa frågor liksom

till anslagsbehovet för folkpensioneringen under nästa budgetår avser jag

att återkomma efter den lagrådsbehandling av vissa lagförslag som jag ämnar

hemställa om.

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för finansdepartementet att inom

kort föreslå proposition till riksdagen om grunderna för kommunal skatteutjämning

m. in., innebärande bl. a. att kommunerna skall bestrida kostnaderna

för kommunala bostadstillägg, medan staten skall svara för övriga

folkpensionskostnader. De ändrade finansieringsreglerna är avsedda att

tillämpas på de pensionsförmåner som utbetalas fr. o. m. år 1965. Förslagets

genomförande förutsätter ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 998)

om finansiering av folkpensioneringen som jag nu vill anmäla. Den kostnadsökning

som de ändrade finansieringsreglerna medför ämnar jag redovisa

i samband med anmälan av anslagsbehovet för folkpensioneringen.

1 samband med ändringen av reglerna om kommunernas bidrag till folkpensionskostnaderna

bör en ändring ske i fråga om ordningen för inbetalning

av kommunernas kostnadsandelar. Nu gäller enligt kungörelsen den 25

maj 1902 (nr 399) om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner

att bidrag, som kommun har att utge för visst år, skall inbetalas före ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

gången av mars månad följande år. Inbetalning behöver dock inte ske förrän

en månad efter det riksförsäkringsverket lämnat kommunen uppgift om det

belopp som skall erläggas. Underlåter kommunen att betala inom föreskriven

tid, skall kommunen erlägga dröjsmålsränta efter 6 %. Från kommunalt

håll har framhållits som önskvärt att kommunerna får fullgöra sina inbetalningar

under flera terminer, lämpligen i samband med att staten utbetalar

kommunalskatt till kommunerna. Riksdagen har med likartad motivering

hemställt om utredning av frågan om inbetalning av kommunernas

andelar av folkpensionskostnaderna (rskr 1963: 352). Ett förslag har utarbetats

av riksförsäkringsverket, innebärande att kommunernas inbetalningar

görs vid tre tillfällen i samband med utbetalning av förskott på kommunalskatten.

Förslaget har i huvudsak tillstyrkts i inhämtade remissyttranden,

dock med den erinran från vissa remissorgans sida att inbetalningen

bör fördelas på sex tillfällen.

Enligt min mening bör betalning av kommunernas kostnader för de kommunala

bostadstilläggen ske i anslutning till utbetalningen av förskott på

kommunalskatten. Uppbörden bör handhas av länsstyrelserna. Härigenom

tillgodoses de kommunala önskemålen samtidigt som administrationen förenklas

till ett avräkningsförfarande, så att en sjättedel av kostnaden för

kommunala bostadstillägg under ett år avräknas vid varje tillfälle då förskott

på kommunalskatt betalas under följande år. Vid utbetalningarna i

januari och mars månader torde avräkning få ske med belopp som riksförsäkringsverket

bestämmer på grund av en preliminär beräkning. Om det i

januari eller mars månad avräknade beloppet inte motsvarar en sjättedel

av statsverkets fordran hos kommunen, bör härav betingad jämkning ske av

det belopp som avräknas i maj månad. De nya reglerna bör införas i lagen

om finansieringen av folkpensioneringen.»

Utskottet

Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten med bidrag från

kommunerna. Dessa årliga bidrag till folkpensionskostnaderna utgör 1

procent för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna

för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner

i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960, och

hustrutillägg samt 2 procent för varje skattekrona per invånare i kommunen

av kostnaderna för kommunala bostadstillägg. Bidraget får såvitt

gäller bostadstilläggen utgöra högst 80 procent och lägst 25 procent av

kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner är maximerat till 60 procent

av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona för varje skattekrona i

kommunen.

I propositionerna föreslås, såvitt nu är i fråga, att staten skall över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år ltttiö

ta kommunernas nuvarande kostnader för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna,

dvs. kostnaderna för förtidspensioner jämte barntillägg

till sådana pensioner, änkepensioner i anledning av dödsfall som inträffat

före den 1 juli 1960 samt hustrutillägg. Samtidigt föreslås att

kommunerna skall helt svara för de kommunala bostadstilläggen samt att

avräkning av kommunernas kostnader skall ske i samband med utbetalningen

av förskott på kommunalskatten.

Frågan om folkpensionskostnadernas fördelning mellan stat och kommun

bär varit föremål för behandling såväl i riksdagen som i andra sammanhang

vid ett flertal tillfällen under senare år. I det betänkandet som

år 1961 framlades av 1958 års socialförsäkringskommitté uttalade kommittén

såsom sin principiella uppfattning, att staten borde svara för samtliga

folkpensionskostnader med undantag för kostnaderna för de kommunala

bostadstilläggen. Emellertid ansåg kommittén, att denna lösning inte

kunde uppnås under de närmaste åren och hänvisade därvid till att frågan

'' ar föremål för prövning i andra sammanhang, bland annat i 1958 års

skatteutjämningskommitté och i allmänna skatteberedningen. Andra lagutskottet

anförde under år 1963 i sitt av riksdagen godkända utlåtande i

ämnet, att utskottet anslöt sig till den av socialförsäkringskommittén

uttalade uppfattningen att staten i princip borde svara för kostnaderna

för folkpensioneringen med undantag för kostnaderna för de kommunala

bostadstilläggen. Sedan skatteutjämningskommittén hade avslutat sitt arbete,

borde frågan enligt utskottets mening snarast möjligt bringas i ett sådant

skick, att förslag till lösning därav kunde föreläggas riksdagen. Under

fjolåret intog riksdagen samma ståndpunkt.

1 motionerna I: 661 och II: 780 har, såvitt nu är i fråga, hemställts om

eu så skyndsam prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp

i det kommunala bostadstillägget, att redan till 1966 års riksdag

förslag kan framläggas i syfte att ge de grupper av pensionärer, som nu

inte har eu tillfredsställande pensionering, en önskvärd standardförbättring.

Motionärerna föreslår att beloppet skall utgöra 400 kr. för ensam

pensionär och 600 kr. för makar.

I motionerna I: 673 och II: 801 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att man

skall bibehålla statsbidragen till de kommunala bostadstilläggen enligt

hittills gällande grunder.

I motionerna 1: 675 och II: 802 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen med verkan från och med 1966 måtte besluta att statligt grundbelopp

skall ingå i det kommunala bostadstillägget med 400 kr. för ensam

pensionär och 600 kr. för makar.

Slutligen har i motionen 11:228, såvitt nu är i fråga, hemställts om

förslag till 1966 års riksdag om normerande bestämmelser för utbetalning

av de kommunala bostadstilläggen samt statsbidrag med exempelvis en

tredjedel av kommunernas kostnader för dessa tillägg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 14 år 1!)65

Skäl kan såsom utskottet anfört i sitt utlåtande nr 41 år 1965 anföras

för ytterligare förbättringar av de ekonomiska villkoren för de grupper

som avses i motionerna 1:661 och 11:780. Dessa problem bör emellertid

lösas på sätt utskottet föreslagit i nämnda utlåtande. Föredragande departementschefen,

statsrådet Sträng, hav i proposition nr 43, i frågan om

stalen även i framtiden skall bära kostnaderna för bostadstilläggen anfört,

alt de i ekonomiskt hänseende eljest sämst ställda kommunerna, bl. a. glesbygds-

och avfolkningskommunerna, med propositionens förslag torde fä

förbättrade möjligheter att ge sina pensionärer bostadstillägg. Härigenom

skulle de olikheter i pensionärernas standard som hittills orsakats av bosättningsorten

kunna minskas. Vidare bereds kommunerna en avsevärd

lättnad i ekonomiskt hänseende genom att staten, enligt det nu behandlade

förslaget, helt övertar kostnaderna för de av staten fastställda pensionsförmånerna.

Enligt departementschefen kan dessutom den pågående reformen

av kommunindelningen väntas komma att utjämna de ekonomiska

olikheterna mellan kommunerna och därmed olikheterna i möjligheter

att bevilja pensionärerna kommunala bostadstillägg. Under hänvisning

till det anförda anser utskottet i likhet med departementschefen och i enlighet

med riksdagens tidigare ståndpunktstagande att kommunerna helt

bör bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen. Härav följer

att utskottet inte kan biträda förevarande motioner, såvitt de syftar till

att staten även i fortsättningen skall svara för viss del av kostnaderna för

bostadstilläggen.

Genom del förslag som framlagts i proposition nr 43 har kommunerna

erhållit avsevärt ökade möjligheter att höja de kommunala bostadstilläggen.

Utskottet, som förutsätter att kommunerna, för den händelse förslaget

genomföres kommer att utnyttja dessa möjligheter, anser det för närvarande

opåkallat att införa normerande bestämmelser för utbetalning av tillläggen.

Utskottet kan således inte biträda yrkandet härom i motionen

It: 228.

Under hänvisning till det sagda får utskottet tillstyrka bifall till propositionerna

såvitt nu är i fråga samt avstyrka motionsyrkandena.

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen, med avslag å följande motioner, nämligen
1)

motionerna I: 673 och II: 801, samt

2) motionerna I: 675 och II: 802, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, måtte bifalla förevarande propositioner, nr

43, såvitt den hänvisats till lagutskott, och nr 45, såvitt

gäller lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr

398) om finansiering av folkpensioneringen;

B. att motionerna I: 661 och II: 780, såvitt nu är i fråga,

samt motionen II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr fri år 1965

C. att motionen II: 228, såvitt angår normerande bestämmelser,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

herrar Lars Larsson, Edström*, Wanhainen, Thorsten Larsson och

Ottosson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Gustavsson

i Alvesta, fröken Sandell, herrar Ringaby, Carlsson i Göteborg, Göransson

och Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

Vid utskottets hemställan under B

av herrar Thorsten Larsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande å s, 10 som börjar med orden »Skäl

kan såsom» och slutar med orden »kostnaderna för bostadstilläggen» samt

del avsnitt i utskottets yttrande å s. 10 som börjar med orden »Under hänvisning

till» och slutar med orden »samt avstyrka motionsyrkandena» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Skäl kan såsom utskottet anfört i sitt yttrande nr 41 år 1965 anföras

för ytterligare förbättringar av de ekonomiska villkoren för de grupper som

avses i motionerna 1: 661 och II: 780 samt I: 675 och II: 802. Lösningen av

dessa problem bör sökas inom folkpensioneringens ram. De kommunala bostadstilläggen

skapar möjligheter att ge de pensionärer som är i behov av

det en standardförbättring. Genom att staten fullständigt övertar övriga

1''olkpensionskostnader och genom att ett allmänt skatteutjämnande statsbidragssystem

införes torde kommunerna få ökade möjligheter att lämna

kommunala bostadstillägg. Kommuner med svagt skatteunderlag och ett

stort antal pensionärer kommer emellertid även i fortsättningen ha svårig
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr ii år 1965

heter att lämna bostadstillägg i den omfattning som bör eftersträvas för att

ge de aktuella grupperna en tillfredsställande standardhöjning. Ett statligt

grundbelopp bör därför införas i botten av det kommunala bostadstilllägget.

Därmed har utskottet slagit fast att folkpensioneringen i princip är

en statlig angelägenhet. Utskottet anser att riksdagen bör hemställa om så

skyndsam prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp i det

kommunala bostadstillägget att redan till 1966 års riksdag förslag kan framläggas

i syfte att ge de grupper av pensionärer som nu icke har en tillfredsställande

pensionering önskvärd standardförbättring. Av det sagda

följer att utskottet biträder propositionerna samt motionerna I: 661 och

11:780 samt avstyrker motionerna 1:673 och 11:801. Övriga motionsyrkanden

i vad de syftar till att staten även i fortsättningen skall svara för

viss del av kostnaderna för bostadstilläggen är besvarade med vad ovan anförts.

»

b) att utskottet bort hemställa,

»dels att riksdagen med bifall till motionerna I: 661 och

II: 780, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionerna

I: 675 och II: 802, såvitt nu är i fråga, ävensom motionen

II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om så skyndsam

prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp

i det kommunala bostadstillägget att redan till 1966

års riksdag förslag kan framläggas i syfte att ge de grupper

av pensionärer som nu icke har en tillfredsställande pensionering

en önskvärd standardförbättring;

dels att motionen II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen,

i den mån den inte kan anses besvarad genom

vad utskottet i denna del hemställt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

Särskilt yttrande

av fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Anderson i Sundsvall och Ullsten,

vilka anfört:

»I enlighet med den uppfattning som framförts i reservation I till utskottets

utlåtande nr 41 år 1965 bör åtgärder vidtagas för att skapa bättre

förhållanden för de folkpensionärer som har folkpensionsförmånerna som

enda eller huvudsaklig försörjningsmöjlighet. Frågan om en förbättring för

de sämst ställda pensionärerna bör därför snabbutredas så att ett förslag

kan föreläggas 1966 års riksdag. Enligt vår mening bör denna utredning i

första hand överväga att införa ett särskilt pensionstillskott vid sidan av

övriga folkpensionsförmåner för berörda kategori pensionärer.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65003 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:230 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition angående kommunal skatteutjämning, m.m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, s. 13 i texten