Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965
1965-04-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:46, Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965
1
Nr 46
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beräkningen av
resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist
m. fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m. fl.,
2) de likalydande motionerna nr 520 i första kammaren av fru Olsson och herr
Olsson, Johan, samt nr 635 i andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.
samt
3) de likalydande motionerna nr 522 i första kammaren av herr Olsson, Johan,
och fru Olsson samt nr 624 i andra kammaren av herr Johansson i Skärstad m. fl.
Motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandena om det inkomstprövade
tillägget, om studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg, om studiemedel
till elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier och
liknande utbildningsanstalter samt om de inkomst- och behovsprövade tilläggen
för barn med frånskilda föräldrar, behandlas av utskottet i annat sammanhang.
Motionsyrkandena
I motionerna 1:129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att nästa års riksdag föreläggs förslag
till bidrag inom studiehjälpssystemets ram som gör det möjligt för inackorderade
elever att sex gånger per läsår besöka sina hem,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionen
anförts beträffande resetillägg i studiehjälpssystemet.»
I motionerna 1:520 och II: 635 har yrkats, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring
av studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen att inackorderade
elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten och skolan.»
I motionerna 1:522 och ll:621t har yrkats, »att riksdagen måtte medge att
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 16
2
Andra lagutskottets utlåtande nr hd år 1965
rätt till resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall grunda sig på färdvägens
längd mellan bostad och skola, enligt i motionen angivna grunder.»
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna I: 520, I: 522 och II: 167.
Över motionerna I: 522 och II: 624 har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden.
Centrala studiehjälpsnämnden har därjämte inkommit med yttrande över motionerna
1:129 och II: 167, såvitt nu är i fråga.
Gällande bestämmelser
Studiehjälpsreglementet reglerar de studiesociala förmånerna till elever i gymnasier,
yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och en del andra läroanstalter.
Förutom studiebidrag samt inkomst- och behovsprövade tillägg kan elev, som
har lång väg till skolan, erhålla antingen inackorderingstillägg eller resetillägg.
Bestämmelser om resetillägg finns i 11 § studiehjälpsreglementet och 5—7 §§
i tillämpningsbestämmelserna till reglementet. Resetillägget bestämmes efter avståndet
från bostaden till skolan. Avståndet beräknas i första hand efter fågelvägen.
Om emellertid färdvägen är minst 10 kilometer längre än fågelvägen
beräknas resetillägget däremot efter avståndet färdvägen mellan bostaden och
skolan. Om färdvägen är minst 10 kilometer utgår resetillägg även om avståndet
fågelvägen icke uppgår till 6 kilometer. Skall avståndet beräknas efter färdvägen
och föreligger flera färdvägar, beräknas avståndet efter kortaste allmänna
färdväg. Vid beräkning av avståndet fågelvägen skall beräkning ske strikt även
om gränsen skulle komma att sättas vid en gata eller dylikt.
Resetillägget utgår enligt följande uppställning.
Avstånd i kilometer,
minst
Resetillägg i månaden,
kronor
6
16
26
36
30
45
60
75
Resetillägg utgår icke till studerande, som kan erhålla färdbiljett med särskild
prisnedsättning för studerande.
Till studerande som är i behov av inackordering utgår inackorderingstillägg
med 100 kronor i månaden. Tillägget erhålles utan behovsprövning. Elev som
har inackorderingstillägg är ej berättigad till ersättning för resor till hemorten.
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965
3
Historik
Re setillägg
Enligt de regler som gällde före studiehjälpsreglementets införande den 1 juli
1964 utgick särskilt studiebidrag till dagligen resande elever under förutsättning
dels att eleven bodde i annan kommun än den där utbildningsanstalten var
belägen, dels att hans avstånd till skolan var minst fyra kilometer, dels att hans
kostnader efter billigaste färdsätt uppgick till minst 12 kronor i månaden. Varje
elev måste själv erlägga 10 kronor i månaden. Bidraget var maximerat till 40
kronor för yngre och 50 kronor för äldre elev.
Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU
1963: 48), att administrationen av resebidragen var en betungande uppgift för
skolorganisationen samt att en begränsning av det administrativa arbetet var
att finna i en schablonisering av bidragsbeloppen. Utredningen föreslog att resetillägget
skulle sättas i relation till avståndet fågelvägen mellan hem och skola.
Under remissbehandlingen av utredningens förslag väcktes kritik mot metoden
att göra resetillägget beroende av fågelvägen. Det påpekades att förslaget
skulle leda till orättvisor och att det förekom att den faktiska färdvägen var
mer än dubbelt så lång som fågel vägen.
I propositionen nr 138 till 1964 års riksdag angående studiesocialt stöd anförde
föredragande departementschefen i den nu aktuella frågan.
Utredningens konstruktion av resetillägget är visserligen ägnad att medföra
åtskillig arbetsbesparing för den lokala skoladministrationen, något som i och
för sig är i hög grad önskvärt. Jag tror emellertid att denna besparingseffekt
väsentligen kan nås även om förslaget jämkas så att orättvisor av påtalat slag
undvikes. Detta skulle kunna ske på det sättet att man alternativt tar hänsyn
till avståndet färdvägen i de relativt få fall då detta avstånd är väsentligt längre
än avståndet fågelvägen.
I utredningsförslaget förekommer fem olika klasser för resetillägg beroende
på om avståndet hem—skola är 10, 15, 20, 30 eller 40 kilometer. Tilläggsbeloppen
är i förslaget 20, 30, 40, 50 och 60 kronor.
Vid utformningen av sitt förslag har utredningen utgått från gällande priser
för skolungdom vid färd med statens järnvägars tågförbindelser. Skolungdom
åtnjuter enligt gällande taxor 30 % rabatt på månadsbiljetter. Järnvägsstyrelsen
har emellertid i sitt remissyttrande påpekat, att dessa rabatter — vilka inte är
kommersiellt motiverade — i enlighet med de av statsmakterna antagna allmänna
riktlinjerna för taxepolitiken bör slopas.
Enligt min mening måste man i förevarande sammanhang utgå från att berörda
rabatter kommer att försvinna. Detta måste föranleda en höjning av de
föreslagna rcsetilläggen. För att inte studiehjälpens värde för många familjer
skall urholkas blir det emellertid även nödvändigt att sänka avståndsgränsen i
lägsta tilläggsklassen från 10 till 7 kilometer.
Jag förordar att rcsetilläggen utgår med belopp som följer av denna tablå.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 46
4
Andra lagutskottets utlåtande nr J/.6 år 1965
Avstånd fågelvägen i
kilometer, hem—skola,
minst
Resetillägg,
kronor per månad
7
16
26
36
30
45
60
75
Bestämmelserna i ämnet bör kompletteras med en regel av innebörd, att
resetillägg skall utgå efter närmast högre klass om avståndet färdvägen är
minst 10 kilometer längre än avståndet fågelvägen. Är avståndet fågelvägen
kortare än 7 kilometer bör resetillägg likväl utgå enligt lägsta klassen, om avståndet
färdvägen är minst 12 kilometer.
I anledning av proposition väcktes motioner med yrkanden om ändring i resetilläggsbestämmelserna.
Särskilda utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 i
frågan.
Utan angrepp på konstruktionen som sådan har i några motioner förordats
en jämkning av nyssnämnda avståndsgränser. Enligt ett yrkande i motionerna
1: 798 och II: 983 bör minimivillkoret vara ett avstånd av 5 kilometer fågelvägen
alternativt 10 kilometer färdvägen. I motionerna 1:810 och II: 1002 yrkas att
avståndsgränserna skall bestämmas till 4 kilometer fågelvägen alternativt 7 kilometer
färdvägen. I motionerna 1:807 och 11:1003 yrkas att avståndsgränsen
färdvägen skall sänkas till 10 kilometer.
Frågan om resetilläggens storlek beröres i motionen II: 998, där det yrkas
att tilläggen skall utgå med belopp motsvarande de verkliga kostnaderna.
Vid sina överväganden i frågan har utskottet funnit, att den i propositionen
föreslagna konstruktionen av resetillägget ger möjlighet att åstadkomma en rimlig
avvägning mellan å ena sidan önskemål om administrativa förenklingar och
å andra sidan kraven på effektivt och rättvist stöd åt skolungdom med lång
skolväg. Minimivillkoren för resetillägg bör dock enligt utskottets mening
bestämmas till ett avstånd av 6 kilometer fågelvägen alternativt 10 kilometer
färdvägen. Därmed torde de önskemål som kommit till uttryck i berörda motioner
ha tillgodosetts i den utsträckning som kan anses rimlig.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att det förekommer
fall då färdvägen mellan hemmet och skolan är mer än tre gånger
så lång som fågel vägen. De närmare föreskrifter om resetillägget som förutsattes
utfärdade i administrativ väg bör enligt utskottets åsikt vara så utformade
att det blir möjligt att i dylika fall ge tillägg inte endast — såsom departementschefen
rekommenderat — efter närmast högre ersättningsklass än
som följer av en fågelvägsberäkning utan även efter ännu högre klass. Denna
utskottets uppfattning torde böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Resebidrag till inackorderade studerande
Studiestödet före införandet av studiehjälpsreglementet byggde bl. a. på behovsprövade
stipendier. Inackorderad elev, som erhållit stipendium, kunde
även erhålla bidrag till resa mellan hemorten och skolorten. Bidraget utgick
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965
5
per resa med det belopp, varmed kostnaden för enkel resa efter billigaste färdsätt
översteg 15 kronor, llesebidraget utgick för högst följande antal resor per
läsår: realskola, gymnasium samt yrkesskolekurs med mer än två års undervisning
sex resor, yrkesskolekurs med fyra månaders men ej två års undervisning
samt vinterkurs vid folkhögskola fyra resor och slutligen annan kurs vid
folkhögskola omfattande minst fyra månader två resor. För lantbrukets kurser
gällde att bidrag utgick till fyra resor om utbildningen varade ett år; för kurs
som omfattar del av läsår beslutade lantbruksstyrelsen om i vilken utsträckning
bidrag skulle utgå. Bidrag till inackorderade utgick dessutom i form av
viss ersättning för kost och logi. Bidragets storlek berodde på elevens ålder
och utbildningstidens längd, i vissa fall också på formen för elevens inackordering.
Bidraget varierade mellan 30 och 75 kronor.
Studiehjälpsutredningen föreslog att inackorderingstillägget, som skulle utgå
utan behovsprövning, skulle höjas till 100 kronor i månaden. Utredningens förslag
innebar vidare att det särskilda resebidraget till inackorderade stipendiater
skulle upphöra.
I proposition nr 138 år 1964 anförde föredragande departementschefen.
Utredningens förslag att avskaffa vissa smärre bidrag i det
nuvarande systemet har i allmänhet ej väckt någon diskussion under remissbehandlingen.
Några remissorgan vill dock åtminstone för elever vid folkhögskolorna
bibehålla någon motsvarighet till det nuvarande resebidraget till inackorderade
stipendiater. De har därvid hänvisat till att resebidraget har särskild
betydelse för studerande vid skolor med riksomfattande rekrytering. Med
den enhetliga syn som anlagts på studiehjälpen är det emellertid svårt att vidta
särskilda arrangemang för eleverna vid vissa skoltyper. Då jag på denna punkt
ansluter mig till utredningens förslag sker det dessutom i insikt om att den nya
studiehjälpen på det hela taget kommer att medföra betydande förbättringar
för folkhögskolornas elever lika väl som för eleverna vid andra skolor.
Särskilda utskottet anförde i sitt utlåtande nr 1 år 1964 i den nu aktuella
frågan.
Förslaget till studiehjälpsreglemente upptar inte någon förmån motsvarande
det bidrag till inackorderade elevers hemresor som
enligt gällande bestämmelser stundom ingår i behovsprövade stipendier. Detta
bidrag varierar med skoltypen. Det högsta antal hemresor som ersättes är sex
per läsår.
Från flera håll har krav framställts att bidraget till hemresor skall bibehållas.
Sålunda har i motionerna I: 798 och II: 983 yrkats, att elever som åtnjuter
inackorderingstillägg och inkomstprövat tillägg till studiebidrag skall få sex fria
resor mellan hemorten och skolorten per läsår. Yrkande om att nuvaramde bestämmelser
skall få stå kvar helt eller väsentligen oförändrade har framställts i
motionerna 1:800 och 11:985 samt 1:812 och 11:1004■ I motionerna 1:810 och
II: 1002 förordas att särskilt resebidrag skall utgå enligt gällande regler till folkhögskolornas
elever vid kurser om minst fem veckor.
Till stöd för dessa olika motionsyrkanden har anförts bl. a. att ett bidrag till
hemresor är nödvändigt för att den nya studiehjälpen inte skall innebära försämringar
för vissa studerande.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 1^6 år 1965
Det är för utskottet en självklar sak att man i all möjlig mån bör förhindra
att de samlade förmånerna för någon grupp av studerande minskas som en följd
av den nya studiehjälpens genomförande. Att vid övergången till ett helt nytt
studiesocialt system som vilar på delvis andra grunder än det gällande undgå
smärre försämringar för enstaka studerande kan dock vara mycket svårt. Det
väsentliga i detta sammanhang är, att den nya studiehjälpen på det hela taget
medför förbättringar för eleverna vid alla slag av skolor. Så är också förhållandet,
och gruppen inackorderade elever utgör härvidlag inte något undantag.
Det är enligt utskottets uppfattning inte gärna tänkbart att, såsom motionärerna
ifrågasatt, helt eller delvis överflytta gällande bestämmelser till det nya
studiehjälpsreglementet. Dels talar bl. a. administrativa skäl mot att reglementet
kompletteras med en behovsprövad förmån av relativt begränsat värde.
Dels skulle det vara svårt att försvara förekomsten i det nya reglementet av
en förmån som till sitt innehåll och värde växlar med skoltypen. Om man i enlighet
med yrkandet i motionerna I: 810 och II: 1002 behöll resebidraget enbart
för folkhögskolornas elever, skulle man råka i öppen konflikt med den förut i
flera sammanhang berörda enhetlighetstanken i systemet.
Emellertid skulle inte heller en begränsning av resebidraget till studiehjälpsklientelet
vara invändningsfri. Utskottet anser det uteslutet att riksdagen nu,
utan föregående utredning, skulle ta upp till prövning frågan om bidrag till hemresor
även för universitetsstuderande och andra som skall få studiemedel enligt
studiem ed elsförordningen.
Av dessa skäl avstyrker utskottet samtliga nu ifrågavarande motionsyrkanden.
Vid behandlingen av utlåtandet stannade kamrarna i olika beslut. Första kammaren
biföll vad utskottet hemställt, medan andra kammaren biföll en vid utlåtandet
fogad reservation med yrkande, att riksdagen måtte anhålla om förslag
till nästa års riksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att inackorderade
elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten och skolan. Kamrarnas
beslut gick ej att sammanjämka.
Remissyttranden
Centrala s tudi ehjälps nämnd c n har i remissyttrande över motionerna I: 522 och
II: 624 anfört.
Resebidraget enligt allmänna studiehjälpsreglementet, som avlöstes av det
nuvarande studiehjälpsreglementet, byggde på en kombination av hänsynstagande
till mantalsskrivningsort, kostnader och avstånd. Studiehjälpsutredningen
fann i sitt betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48), s. 105, att övervägande
skäl talade för att frångå detta system. Intill 1953 utgick stipendium för
dagliga resor på grundval av avståndet (färdvägen) mellan elevens bostadsort
och skolan. Avståndet skulle vara minst 5 km. Enligt vad som anfördes av den
dåvarande studielånenämnden (se s. 27 Kungl. Maj:ts proposition nr 220 år
1952) vållade dessa bestämmelser stora svårigheter att rättvist tillämpa. Nämnden
påvisade åtskilliga nackdelar med bestämmelserna och framhöll som sin
bestämda uppfattning, att rätten till studiebidrag för dagliga resor icke skulle
göras beroende av avståndet från en plats till en annan utan i stället knytas
till kostnaderna för resorna. Departementschefen anslöt sig till studielånenämndens
förslag och fann det välbetänkt, att studiebidragen för dagliga resor icke
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965
7
skulle göras avhängiga av att eleven bor på visst avstånd från skolan utan beräknas
på grundval av de faktiska kostnaderna för resorna. Riksdagen beslöt i
enlighet med det av departementschefen då framlagda förslaget.
Mot den nuvarande ordningen med i huvudsak bestämning av resetillägget
på grundval av avståndet fågelvägen mellan bostaden och skolan har kritik
framförts. Centrala studiehjälpsnämnden vill även som sin mening framhålla,
att vissa detaljer i de nuvarande reglerna icke är lyckligt utformade. Sålunda
kan det inträffa att elev med kortare väg och mindre resekostnad erhåller större
bidrag än elev med längre väg och större resekostnad. I syfte att kartlägga hur
de nuvarande bestämmelserna utfallit i stort har nämnden utsänt ett frågeformulär
till skolstyrelserna, vari dessa ombetts att redovisa utfallet av bestämmelserna
och vilka synpunkter som på grund av skolstyrelsernas erfarenheter kan
läggas på reglerna för resetillägget.
Innan nämnda enkätsvar inkommit och hunnit bearbetas, är nämnden icke
beredd att tillstyrka ändrade regler för bestämning av resetillägget. Eventuell
ändring synes böra bygga på uppgifter och erfarenhet som framkommer ur enkäten.
Om undersökningen ger vid handen att nya grunder för resetillägget är
påkallade, kommer nämnden att hos Kungl. Maj:t aktualisera denna fråga.
Nämnden, som således finner det bäst att frågan om eventuellt ändrade regler
för resetillägget får anstå tills det översynen verkställts, förordar att föreliggande
motioner icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande resebidrag till inackorderade elevers hemresor har nämnden i
anslutning till motionerna 1:129 och II: 167 anfört.
Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande Bättre studiehjälp (SOU
1963: 48), att ett studiesocialt system så långt möjligt bör vara enkelt och överskådligt
för den enskilde. Mångfalden av stödformer inom det tidigare studiehjälpssystemet
gjorde det svårt att överblicka. Vidare utgick i ett stort antal
fall bidrag med så låga belopp, att deras ekonomiska betydelse för eleven i
många fall torde ha varit ytterligt begränsad. Detta gällde icke minst bidragen
till inackorderades hemresor. Utredningen fann det påkallat att rationalisera
bidragsformerna och överhuvudtaget förenkla studiehjälpen genom att begränsa
stödformerna. Det fanns enligt utredningen ej heller tillräckliga motiv
att bibehålla bidrag, som utgick med låga belopp till ett begränsat antal
elever.
I enlighet med utredningens förslag höjdes studiebidraget högst väsentligt
samtidigt som det kombinerades med inkomst- och behovsprövade tillägg i det
nya studiehjälpssystemet. Även inackorderingstillägget höjdes väsentligt. Samma
behov av särskilda punktbidrag, såsom t. ex. bidrag till inackorderades hemresor,
torde därför inte längre föreligga. Enligt nämndens mening är det vidare
angeläget att de rationaliseringsvinster, som uppstod vid övergången till det nya
.systemet, bibehålies.
Utskottet
Elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor och folkhögskolor med lång väg till
skolan kan enligt studiehjälpsrcglementet erhålla resetillägg eller inackorderingstillägg.
Resetillägget bestämmes efter avståndet från bostaden till skolan. Avståndet
beräknas efter fågelvägen eller, om färdvägen är minst 10 kilometer
8
Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965
längre, efter färdvägen. För att bidrag skall utgå fordras att avståndet är minst
6 kilometer fågelvägen eller 10 kilometer färdvägen. Bidraget, som är beroende
av avståndet, varierar mellan 30 och 75 kronor. Elev med inackorderingstillägg,
som utgör 100 kronor, erhåller ej ersättning för resor mellan hemmet och skolan.
I motionerna 1:522 och II: 624 yrkas, att resetilläggsbestämmelserna skall
ändras så att de grundar sig på enbart färdvägens längd mellan bostad och skola.
Motionärerna framhåller att det nuvarande systemet är administrativt invecklat
och åstadkommer orättvisor mellan olika elever.
I motionerna I: 129 och II: 167 betonas vikten av att myndigheterna med
särskild uppmärksamhet följer verkningarna av resetilläggets konstruktion.
Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande framhållit, att vissa detaljer
i de nuvarande reglerna om resetillägg inte är lyckligt utformade. Nämnden
är för närvarande sysselsatt med att undersöka hur de nuvarande bestämmelserna
i praktiken utfallit. Om undersökningen ger vid handen att nya grunder
för resetillägget är påkallade, kommer nämnden att hos Kungl. Maj:t aktualisera
frågan.
Utskottet vill för sin del instämma i att de nuvarande reglerna för resetillägg
icke är tillfredsställande. Det är önskvärt att elever med i stort sett samma resekostnader
erhåller lika stora bidrag utan att man därigenom skapar en alltför
invecklad administration. Enligt utskottets mening bör man snarast möjligt söka
åstadkomma nödiga förbättringar i systemet. Med hänsyn till den utredning av
frågorna som utföres av centrala studiehjälpsnämnden anser sig utskottet dock
inte nu böra precisera på vilket sätt reglerna må ändras. Utskottet förutsätter
emellertid att centrala studiehjälpsnämnden bedriver sin utredning om resetilllägget
skyndsamt och att därefter Kungl. Maj:t föranstaltar om de ändringar i
systemet som kan anses lämpliga. Vad utskottet anfört synes böra bringas till
Kungl. Maj:ts kännedom. Genom det anförda anser sig utskottet ha besvarat de
i denna del upptagna motionsyrkandena.
I motionerna I: 129 och II: 167 samt I: 520 och II: 635 begäres att riksdagen
skall anhålla om förslag till sådan ändring i studiehjälpsreglementet att inackorderade
elever erhåller bidrag till resor för att besöka sina hem.
Motionärerna framhåller att de regler som gällde före studiehjälpsreglementets
ikraftträdande innebar rätt till ett antal fria hemresor per år. Enligt motionärerna
är det av vikt att inackorderade elever får en sådan rätt, eftersom det
gäller unga människor, vilkas kontakt med hemmet är av stor betydelse.
I samband med införandet av det nuvarande studiesociala systemet hade fjolårets
riksdag att ta ställning till motionsyrkanden av samma innebörd som de
nu förevarande. Särskilda utskottet framhöll då, att den nya studiehjälpen på
det hela taget medförde förbättringar för elever vid alla slag av skolor och att
gruppen inackorderade elever härvidlag inte utgjorde något undantag.
Utskottet vill erinra om att en av de bärande principerna vid införandet av
Andra lagutskottets utlåtande nr år 1965
9
den nuvarande studiehjälpen var att man samtidigt som man höjde de generella
bidragen skulle avskaffa mångfalden av speciella bidrag. På grund härav och
med hänvisning till vad särskilda utskottet anförde förra året avstyrker utskottet
bifall till de nu ifrågavarande motionsyrkandena. I sammanhanget vill emellertid
utskottet framhålla att saken ställer sig annorlunda då det gäller handikappade
elever, som genomgår utbildning på särskild institution. Till sådana elever skall
enligt proposition nr 75 till årets riksdag bidrag till hemresa kunna utgå.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1) motionerna I: 522 och II: 624 samt
2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår resetilläggets
konstruktion,
måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om resetillägget i studiehjälpsreglementet;
B. att följande motioner, nämligen
1) motionerna I: 522 och II: 624 samt
2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår resetilläggets
konstruktion,
i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
under A hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C.
att följande motioner, nämligen
1) motionerna I: 520 och II: 635 samt
2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om
resetillägg till inackorderade elever,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1965
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,
fru Svensson och herr Lothigius.
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 1+6 år 1965
Reservationer
vid utskottets hemställan under C
I. av fru Hamrin-ThoreU, herr Edström, fru Olsson, herrar Anderson i Sundsvall,
Rimmerjors och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,
a) att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med orden »I
samband med» och slutar med orden »hemresa kunna utgå» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Införandet av det nya studiesociala systemet medförde förbättringar för
elever vid olika slag av skolor. De utgifter som inackorderade elever har för sina
resor till hemmet är emellertid inte täckta genom bidrag. Resekostnaderna för
inackorderade studerande kan ofta uppgå till betydande belopp. Den kategori
som studiehjälpsreglementet omfattar består till övervägande delen av så unga
studerande att kontakten med föräldrarna och det stöd som hemmet utgör är
av så stort värde att de även under terminerna tämligen regelbundet bör beredas
tillfälle att besöka hemmen. Utskottet, som finner denna synpunkt vägande,
anser det ej möjligt att med föreliggande sakmaterial nu ta ställning i fråga om
utformningen av ett resebidrag för här berörda elevgrupper. Utskottet förordar
att förslag till bidragssystem för resor mellan hemorten och skolan för inackorderade
elever, som faller under studiehjälpsreglementet, förelägges nästa års
riksdag.»
b) att utskottet under C. bort hemställa,
»dels att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1)
motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om
resetillägg till inackorderade elever, samt
2) motionerna I: 520 och II: 635,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till
nästa års riksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet
att inackorderade elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten
och skolan;
dels att följande motioner, nämligen
1) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om
resetillägg till inackorderade elever, samt
2) motionerna I: 520 och II: 635,
i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
II. av herrar Hubinette och Lothigius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:280 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beräkningen av resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m. a1 i texten