Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965

1965-04-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:46, Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beräkningen av

resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist

m. fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 520 i första kammaren av fru Olsson och herr

Olsson, Johan, samt nr 635 i andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.

samt

3) de likalydande motionerna nr 522 i första kammaren av herr Olsson, Johan,

och fru Olsson samt nr 624 i andra kammaren av herr Johansson i Skärstad m. fl.

Motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandena om det inkomstprövade

tillägget, om studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg, om studiemedel

till elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier och

liknande utbildningsanstalter samt om de inkomst- och behovsprövade tilläggen

för barn med frånskilda föräldrar, behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att nästa års riksdag föreläggs förslag

till bidrag inom studiehjälpssystemets ram som gör det möjligt för inackorderade

elever att sex gånger per läsår besöka sina hem,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionen

anförts beträffande resetillägg i studiehjälpssystemet.»

I motionerna 1:520 och II: 635 har yrkats, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring

av studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen att inackorderade

elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten och skolan.»

I motionerna 1:522 och ll:621t har yrkats, »att riksdagen måtte medge att

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr hd år 1965

rätt till resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall grunda sig på färdvägens

längd mellan bostad och skola, enligt i motionen angivna grunder.»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna I: 520, I: 522 och II: 167.

Över motionerna I: 522 och II: 624 har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden.

Centrala studiehjälpsnämnden har därjämte inkommit med yttrande över motionerna

1:129 och II: 167, såvitt nu är i fråga.

Gällande bestämmelser

Studiehjälpsreglementet reglerar de studiesociala förmånerna till elever i gymnasier,

yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och en del andra läroanstalter.

Förutom studiebidrag samt inkomst- och behovsprövade tillägg kan elev, som

har lång väg till skolan, erhålla antingen inackorderingstillägg eller resetillägg.

Bestämmelser om resetillägg finns i 11 § studiehjälpsreglementet och 5—7 §§

i tillämpningsbestämmelserna till reglementet. Resetillägget bestämmes efter avståndet

från bostaden till skolan. Avståndet beräknas i första hand efter fågelvägen.

Om emellertid färdvägen är minst 10 kilometer längre än fågelvägen

beräknas resetillägget däremot efter avståndet färdvägen mellan bostaden och

skolan. Om färdvägen är minst 10 kilometer utgår resetillägg även om avståndet

fågelvägen icke uppgår till 6 kilometer. Skall avståndet beräknas efter färdvägen

och föreligger flera färdvägar, beräknas avståndet efter kortaste allmänna

färdväg. Vid beräkning av avståndet fågelvägen skall beräkning ske strikt även

om gränsen skulle komma att sättas vid en gata eller dylikt.

Resetillägget utgår enligt följande uppställning.

Avstånd i kilometer,

minst

Resetillägg i månaden,

kronor

6

16

26

36

30

45

60

75

Resetillägg utgår icke till studerande, som kan erhålla färdbiljett med särskild

prisnedsättning för studerande.

Till studerande som är i behov av inackordering utgår inackorderingstillägg

med 100 kronor i månaden. Tillägget erhålles utan behovsprövning. Elev som

har inackorderingstillägg är ej berättigad till ersättning för resor till hemorten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965

3

Historik

Re setillägg

Enligt de regler som gällde före studiehjälpsreglementets införande den 1 juli

1964 utgick särskilt studiebidrag till dagligen resande elever under förutsättning

dels att eleven bodde i annan kommun än den där utbildningsanstalten var

belägen, dels att hans avstånd till skolan var minst fyra kilometer, dels att hans

kostnader efter billigaste färdsätt uppgick till minst 12 kronor i månaden. Varje

elev måste själv erlägga 10 kronor i månaden. Bidraget var maximerat till 40

kronor för yngre och 50 kronor för äldre elev.

Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU

1963: 48), att administrationen av resebidragen var en betungande uppgift för

skolorganisationen samt att en begränsning av det administrativa arbetet var

att finna i en schablonisering av bidragsbeloppen. Utredningen föreslog att resetillägget

skulle sättas i relation till avståndet fågelvägen mellan hem och skola.

Under remissbehandlingen av utredningens förslag väcktes kritik mot metoden

att göra resetillägget beroende av fågelvägen. Det påpekades att förslaget

skulle leda till orättvisor och att det förekom att den faktiska färdvägen var

mer än dubbelt så lång som fågel vägen.

I propositionen nr 138 till 1964 års riksdag angående studiesocialt stöd anförde

föredragande departementschefen i den nu aktuella frågan.

Utredningens konstruktion av resetillägget är visserligen ägnad att medföra

åtskillig arbetsbesparing för den lokala skoladministrationen, något som i och

för sig är i hög grad önskvärt. Jag tror emellertid att denna besparingseffekt

väsentligen kan nås även om förslaget jämkas så att orättvisor av påtalat slag

undvikes. Detta skulle kunna ske på det sättet att man alternativt tar hänsyn

till avståndet färdvägen i de relativt få fall då detta avstånd är väsentligt längre

än avståndet fågelvägen.

I utredningsförslaget förekommer fem olika klasser för resetillägg beroende

på om avståndet hem—skola är 10, 15, 20, 30 eller 40 kilometer. Tilläggsbeloppen

är i förslaget 20, 30, 40, 50 och 60 kronor.

Vid utformningen av sitt förslag har utredningen utgått från gällande priser

för skolungdom vid färd med statens järnvägars tågförbindelser. Skolungdom

åtnjuter enligt gällande taxor 30 % rabatt på månadsbiljetter. Järnvägsstyrelsen

har emellertid i sitt remissyttrande påpekat, att dessa rabatter — vilka inte är

kommersiellt motiverade — i enlighet med de av statsmakterna antagna allmänna

riktlinjerna för taxepolitiken bör slopas.

Enligt min mening måste man i förevarande sammanhang utgå från att berörda

rabatter kommer att försvinna. Detta måste föranleda en höjning av de

föreslagna rcsetilläggen. För att inte studiehjälpens värde för många familjer

skall urholkas blir det emellertid även nödvändigt att sänka avståndsgränsen i

lägsta tilläggsklassen från 10 till 7 kilometer.

Jag förordar att rcsetilläggen utgår med belopp som följer av denna tablå.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 46

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr J/.6 år 1965

Avstånd fågelvägen i

kilometer, hem—skola,

minst

Resetillägg,

kronor per månad

7

16

26

36

30

45

60

75

Bestämmelserna i ämnet bör kompletteras med en regel av innebörd, att

resetillägg skall utgå efter närmast högre klass om avståndet färdvägen är

minst 10 kilometer längre än avståndet fågelvägen. Är avståndet fågelvägen

kortare än 7 kilometer bör resetillägg likväl utgå enligt lägsta klassen, om avståndet

färdvägen är minst 12 kilometer.

I anledning av proposition väcktes motioner med yrkanden om ändring i resetilläggsbestämmelserna.

Särskilda utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 i

frågan.

Utan angrepp på konstruktionen som sådan har i några motioner förordats

en jämkning av nyssnämnda avståndsgränser. Enligt ett yrkande i motionerna

1: 798 och II: 983 bör minimivillkoret vara ett avstånd av 5 kilometer fågelvägen

alternativt 10 kilometer färdvägen. I motionerna 1:810 och II: 1002 yrkas att

avståndsgränserna skall bestämmas till 4 kilometer fågelvägen alternativt 7 kilometer

färdvägen. I motionerna 1:807 och 11:1003 yrkas att avståndsgränsen

färdvägen skall sänkas till 10 kilometer.

Frågan om resetilläggens storlek beröres i motionen II: 998, där det yrkas

att tilläggen skall utgå med belopp motsvarande de verkliga kostnaderna.

Vid sina överväganden i frågan har utskottet funnit, att den i propositionen

föreslagna konstruktionen av resetillägget ger möjlighet att åstadkomma en rimlig

avvägning mellan å ena sidan önskemål om administrativa förenklingar och

å andra sidan kraven på effektivt och rättvist stöd åt skolungdom med lång

skolväg. Minimivillkoren för resetillägg bör dock enligt utskottets mening

bestämmas till ett avstånd av 6 kilometer fågelvägen alternativt 10 kilometer

färdvägen. Därmed torde de önskemål som kommit till uttryck i berörda motioner

ha tillgodosetts i den utsträckning som kan anses rimlig.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att det förekommer

fall då färdvägen mellan hemmet och skolan är mer än tre gånger

så lång som fågel vägen. De närmare föreskrifter om resetillägget som förutsattes

utfärdade i administrativ väg bör enligt utskottets åsikt vara så utformade

att det blir möjligt att i dylika fall ge tillägg inte endast — såsom departementschefen

rekommenderat — efter närmast högre ersättningsklass än

som följer av en fågelvägsberäkning utan även efter ännu högre klass. Denna

utskottets uppfattning torde böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Resebidrag till inackorderade studerande

Studiestödet före införandet av studiehjälpsreglementet byggde bl. a. på behovsprövade

stipendier. Inackorderad elev, som erhållit stipendium, kunde

även erhålla bidrag till resa mellan hemorten och skolorten. Bidraget utgick

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965

5

per resa med det belopp, varmed kostnaden för enkel resa efter billigaste färdsätt

översteg 15 kronor, llesebidraget utgick för högst följande antal resor per

läsår: realskola, gymnasium samt yrkesskolekurs med mer än två års undervisning

sex resor, yrkesskolekurs med fyra månaders men ej två års undervisning

samt vinterkurs vid folkhögskola fyra resor och slutligen annan kurs vid

folkhögskola omfattande minst fyra månader två resor. För lantbrukets kurser

gällde att bidrag utgick till fyra resor om utbildningen varade ett år; för kurs

som omfattar del av läsår beslutade lantbruksstyrelsen om i vilken utsträckning

bidrag skulle utgå. Bidrag till inackorderade utgick dessutom i form av

viss ersättning för kost och logi. Bidragets storlek berodde på elevens ålder

och utbildningstidens längd, i vissa fall också på formen för elevens inackordering.

Bidraget varierade mellan 30 och 75 kronor.

Studiehjälpsutredningen föreslog att inackorderingstillägget, som skulle utgå

utan behovsprövning, skulle höjas till 100 kronor i månaden. Utredningens förslag

innebar vidare att det särskilda resebidraget till inackorderade stipendiater

skulle upphöra.

I proposition nr 138 år 1964 anförde föredragande departementschefen.

Utredningens förslag att avskaffa vissa smärre bidrag i det

nuvarande systemet har i allmänhet ej väckt någon diskussion under remissbehandlingen.

Några remissorgan vill dock åtminstone för elever vid folkhögskolorna

bibehålla någon motsvarighet till det nuvarande resebidraget till inackorderade

stipendiater. De har därvid hänvisat till att resebidraget har särskild

betydelse för studerande vid skolor med riksomfattande rekrytering. Med

den enhetliga syn som anlagts på studiehjälpen är det emellertid svårt att vidta

särskilda arrangemang för eleverna vid vissa skoltyper. Då jag på denna punkt

ansluter mig till utredningens förslag sker det dessutom i insikt om att den nya

studiehjälpen på det hela taget kommer att medföra betydande förbättringar

för folkhögskolornas elever lika väl som för eleverna vid andra skolor.

Särskilda utskottet anförde i sitt utlåtande nr 1 år 1964 i den nu aktuella

frågan.

Förslaget till studiehjälpsreglemente upptar inte någon förmån motsvarande

det bidrag till inackorderade elevers hemresor som

enligt gällande bestämmelser stundom ingår i behovsprövade stipendier. Detta

bidrag varierar med skoltypen. Det högsta antal hemresor som ersättes är sex

per läsår.

Från flera håll har krav framställts att bidraget till hemresor skall bibehållas.

Sålunda har i motionerna I: 798 och II: 983 yrkats, att elever som åtnjuter

inackorderingstillägg och inkomstprövat tillägg till studiebidrag skall få sex fria

resor mellan hemorten och skolorten per läsår. Yrkande om att nuvaramde bestämmelser

skall få stå kvar helt eller väsentligen oförändrade har framställts i

motionerna 1:800 och 11:985 samt 1:812 och 11:1004■ I motionerna 1:810 och

II: 1002 förordas att särskilt resebidrag skall utgå enligt gällande regler till folkhögskolornas

elever vid kurser om minst fem veckor.

Till stöd för dessa olika motionsyrkanden har anförts bl. a. att ett bidrag till

hemresor är nödvändigt för att den nya studiehjälpen inte skall innebära försämringar

för vissa studerande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 1^6 år 1965

Det är för utskottet en självklar sak att man i all möjlig mån bör förhindra

att de samlade förmånerna för någon grupp av studerande minskas som en följd

av den nya studiehjälpens genomförande. Att vid övergången till ett helt nytt

studiesocialt system som vilar på delvis andra grunder än det gällande undgå

smärre försämringar för enstaka studerande kan dock vara mycket svårt. Det

väsentliga i detta sammanhang är, att den nya studiehjälpen på det hela taget

medför förbättringar för eleverna vid alla slag av skolor. Så är också förhållandet,

och gruppen inackorderade elever utgör härvidlag inte något undantag.

Det är enligt utskottets uppfattning inte gärna tänkbart att, såsom motionärerna

ifrågasatt, helt eller delvis överflytta gällande bestämmelser till det nya

studiehjälpsreglementet. Dels talar bl. a. administrativa skäl mot att reglementet

kompletteras med en behovsprövad förmån av relativt begränsat värde.

Dels skulle det vara svårt att försvara förekomsten i det nya reglementet av

en förmån som till sitt innehåll och värde växlar med skoltypen. Om man i enlighet

med yrkandet i motionerna I: 810 och II: 1002 behöll resebidraget enbart

för folkhögskolornas elever, skulle man råka i öppen konflikt med den förut i

flera sammanhang berörda enhetlighetstanken i systemet.

Emellertid skulle inte heller en begränsning av resebidraget till studiehjälpsklientelet

vara invändningsfri. Utskottet anser det uteslutet att riksdagen nu,

utan föregående utredning, skulle ta upp till prövning frågan om bidrag till hemresor

även för universitetsstuderande och andra som skall få studiemedel enligt

studiem ed elsförordningen.

Av dessa skäl avstyrker utskottet samtliga nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Vid behandlingen av utlåtandet stannade kamrarna i olika beslut. Första kammaren

biföll vad utskottet hemställt, medan andra kammaren biföll en vid utlåtandet

fogad reservation med yrkande, att riksdagen måtte anhålla om förslag

till nästa års riksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att inackorderade

elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten och skolan. Kamrarnas

beslut gick ej att sammanjämka.

Remissyttranden

Centrala s tudi ehjälps nämnd c n har i remissyttrande över motionerna I: 522 och

II: 624 anfört.

Resebidraget enligt allmänna studiehjälpsreglementet, som avlöstes av det

nuvarande studiehjälpsreglementet, byggde på en kombination av hänsynstagande

till mantalsskrivningsort, kostnader och avstånd. Studiehjälpsutredningen

fann i sitt betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48), s. 105, att övervägande

skäl talade för att frångå detta system. Intill 1953 utgick stipendium för

dagliga resor på grundval av avståndet (färdvägen) mellan elevens bostadsort

och skolan. Avståndet skulle vara minst 5 km. Enligt vad som anfördes av den

dåvarande studielånenämnden (se s. 27 Kungl. Maj:ts proposition nr 220 år

1952) vållade dessa bestämmelser stora svårigheter att rättvist tillämpa. Nämnden

påvisade åtskilliga nackdelar med bestämmelserna och framhöll som sin

bestämda uppfattning, att rätten till studiebidrag för dagliga resor icke skulle

göras beroende av avståndet från en plats till en annan utan i stället knytas

till kostnaderna för resorna. Departementschefen anslöt sig till studielånenämndens

förslag och fann det välbetänkt, att studiebidragen för dagliga resor icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1965

7

skulle göras avhängiga av att eleven bor på visst avstånd från skolan utan beräknas

på grundval av de faktiska kostnaderna för resorna. Riksdagen beslöt i

enlighet med det av departementschefen då framlagda förslaget.

Mot den nuvarande ordningen med i huvudsak bestämning av resetillägget

på grundval av avståndet fågelvägen mellan bostaden och skolan har kritik

framförts. Centrala studiehjälpsnämnden vill även som sin mening framhålla,

att vissa detaljer i de nuvarande reglerna icke är lyckligt utformade. Sålunda

kan det inträffa att elev med kortare väg och mindre resekostnad erhåller större

bidrag än elev med längre väg och större resekostnad. I syfte att kartlägga hur

de nuvarande bestämmelserna utfallit i stort har nämnden utsänt ett frågeformulär

till skolstyrelserna, vari dessa ombetts att redovisa utfallet av bestämmelserna

och vilka synpunkter som på grund av skolstyrelsernas erfarenheter kan

läggas på reglerna för resetillägget.

Innan nämnda enkätsvar inkommit och hunnit bearbetas, är nämnden icke

beredd att tillstyrka ändrade regler för bestämning av resetillägget. Eventuell

ändring synes böra bygga på uppgifter och erfarenhet som framkommer ur enkäten.

Om undersökningen ger vid handen att nya grunder för resetillägget är

påkallade, kommer nämnden att hos Kungl. Maj:t aktualisera denna fråga.

Nämnden, som således finner det bäst att frågan om eventuellt ändrade regler

för resetillägget får anstå tills det översynen verkställts, förordar att föreliggande

motioner icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande resebidrag till inackorderade elevers hemresor har nämnden i

anslutning till motionerna 1:129 och II: 167 anfört.

Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande Bättre studiehjälp (SOU

1963: 48), att ett studiesocialt system så långt möjligt bör vara enkelt och överskådligt

för den enskilde. Mångfalden av stödformer inom det tidigare studiehjälpssystemet

gjorde det svårt att överblicka. Vidare utgick i ett stort antal

fall bidrag med så låga belopp, att deras ekonomiska betydelse för eleven i

många fall torde ha varit ytterligt begränsad. Detta gällde icke minst bidragen

till inackorderades hemresor. Utredningen fann det påkallat att rationalisera

bidragsformerna och överhuvudtaget förenkla studiehjälpen genom att begränsa

stödformerna. Det fanns enligt utredningen ej heller tillräckliga motiv

att bibehålla bidrag, som utgick med låga belopp till ett begränsat antal

elever.

I enlighet med utredningens förslag höjdes studiebidraget högst väsentligt

samtidigt som det kombinerades med inkomst- och behovsprövade tillägg i det

nya studiehjälpssystemet. Även inackorderingstillägget höjdes väsentligt. Samma

behov av särskilda punktbidrag, såsom t. ex. bidrag till inackorderades hemresor,

torde därför inte längre föreligga. Enligt nämndens mening är det vidare

angeläget att de rationaliseringsvinster, som uppstod vid övergången till det nya

.systemet, bibehålies.

Utskottet

Elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor och folkhögskolor med lång väg till

skolan kan enligt studiehjälpsrcglementet erhålla resetillägg eller inackorderingstillägg.

Resetillägget bestämmes efter avståndet från bostaden till skolan. Avståndet

beräknas efter fågelvägen eller, om färdvägen är minst 10 kilometer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 1965

längre, efter färdvägen. För att bidrag skall utgå fordras att avståndet är minst

6 kilometer fågelvägen eller 10 kilometer färdvägen. Bidraget, som är beroende

av avståndet, varierar mellan 30 och 75 kronor. Elev med inackorderingstillägg,

som utgör 100 kronor, erhåller ej ersättning för resor mellan hemmet och skolan.

I motionerna 1:522 och II: 624 yrkas, att resetilläggsbestämmelserna skall

ändras så att de grundar sig på enbart färdvägens längd mellan bostad och skola.

Motionärerna framhåller att det nuvarande systemet är administrativt invecklat

och åstadkommer orättvisor mellan olika elever.

I motionerna I: 129 och II: 167 betonas vikten av att myndigheterna med

särskild uppmärksamhet följer verkningarna av resetilläggets konstruktion.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande framhållit, att vissa detaljer

i de nuvarande reglerna om resetillägg inte är lyckligt utformade. Nämnden

är för närvarande sysselsatt med att undersöka hur de nuvarande bestämmelserna

i praktiken utfallit. Om undersökningen ger vid handen att nya grunder

för resetillägget är påkallade, kommer nämnden att hos Kungl. Maj:t aktualisera

frågan.

Utskottet vill för sin del instämma i att de nuvarande reglerna för resetillägg

icke är tillfredsställande. Det är önskvärt att elever med i stort sett samma resekostnader

erhåller lika stora bidrag utan att man därigenom skapar en alltför

invecklad administration. Enligt utskottets mening bör man snarast möjligt söka

åstadkomma nödiga förbättringar i systemet. Med hänsyn till den utredning av

frågorna som utföres av centrala studiehjälpsnämnden anser sig utskottet dock

inte nu böra precisera på vilket sätt reglerna må ändras. Utskottet förutsätter

emellertid att centrala studiehjälpsnämnden bedriver sin utredning om resetilllägget

skyndsamt och att därefter Kungl. Maj:t föranstaltar om de ändringar i

systemet som kan anses lämpliga. Vad utskottet anfört synes böra bringas till

Kungl. Maj:ts kännedom. Genom det anförda anser sig utskottet ha besvarat de

i denna del upptagna motionsyrkandena.

I motionerna I: 129 och II: 167 samt I: 520 och II: 635 begäres att riksdagen

skall anhålla om förslag till sådan ändring i studiehjälpsreglementet att inackorderade

elever erhåller bidrag till resor för att besöka sina hem.

Motionärerna framhåller att de regler som gällde före studiehjälpsreglementets

ikraftträdande innebar rätt till ett antal fria hemresor per år. Enligt motionärerna

är det av vikt att inackorderade elever får en sådan rätt, eftersom det

gäller unga människor, vilkas kontakt med hemmet är av stor betydelse.

I samband med införandet av det nuvarande studiesociala systemet hade fjolårets

riksdag att ta ställning till motionsyrkanden av samma innebörd som de

nu förevarande. Särskilda utskottet framhöll då, att den nya studiehjälpen på

det hela taget medförde förbättringar för elever vid alla slag av skolor och att

gruppen inackorderade elever härvidlag inte utgjorde något undantag.

Utskottet vill erinra om att en av de bärande principerna vid införandet av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr år 1965

9

den nuvarande studiehjälpen var att man samtidigt som man höjde de generella

bidragen skulle avskaffa mångfalden av speciella bidrag. På grund härav och

med hänvisning till vad särskilda utskottet anförde förra året avstyrker utskottet

bifall till de nu ifrågavarande motionsyrkandena. I sammanhanget vill emellertid

utskottet framhålla att saken ställer sig annorlunda då det gäller handikappade

elever, som genomgår utbildning på särskild institution. Till sådana elever skall

enligt proposition nr 75 till årets riksdag bidrag till hemresa kunna utgå.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 522 och II: 624 samt

2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår resetilläggets

konstruktion,

måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört om resetillägget i studiehjälpsreglementet;

B. att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 522 och II: 624 samt

2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår resetilläggets

konstruktion,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

under A hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C.

att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 520 och II: 635 samt

2) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om

resetillägg till inackorderade elever,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,

fru Svensson och herr Lothigius.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 1+6 år 1965

Reservationer

vid utskottets hemställan under C

I. av fru Hamrin-ThoreU, herr Edström, fru Olsson, herrar Anderson i Sundsvall,

Rimmerjors och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med orden »I

samband med» och slutar med orden »hemresa kunna utgå» bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Införandet av det nya studiesociala systemet medförde förbättringar för

elever vid olika slag av skolor. De utgifter som inackorderade elever har för sina

resor till hemmet är emellertid inte täckta genom bidrag. Resekostnaderna för

inackorderade studerande kan ofta uppgå till betydande belopp. Den kategori

som studiehjälpsreglementet omfattar består till övervägande delen av så unga

studerande att kontakten med föräldrarna och det stöd som hemmet utgör är

av så stort värde att de även under terminerna tämligen regelbundet bör beredas

tillfälle att besöka hemmen. Utskottet, som finner denna synpunkt vägande,

anser det ej möjligt att med föreliggande sakmaterial nu ta ställning i fråga om

utformningen av ett resebidrag för här berörda elevgrupper. Utskottet förordar

att förslag till bidragssystem för resor mellan hemorten och skolan för inackorderade

elever, som faller under studiehjälpsreglementet, förelägges nästa års

riksdag.»

b) att utskottet under C. bort hemställa,

»dels att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1)

motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om

resetillägg till inackorderade elever, samt

2) motionerna I: 520 och II: 635,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till

nästa års riksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet

att inackorderade elever erhåller bidrag till resor mellan hemorten

och skolan;

dels att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om

resetillägg till inackorderade elever, samt

2) motionerna I: 520 och II: 635,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

II. av herrar Hubinette och Lothigius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:280 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beräkningen av resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m. a1 i texten