Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

1965-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:47, Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidragen

enligt studiemedelsförordningen och studiehjälpsreglementet,

m.m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 77 i första kammaren av herrar Adolfsson

och Lager samt nr 106 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl., samt

2) de likalydande motionerna nr 514 i första kammaren av herr Larsson,

Thorsten, m. fl., och nr 618 i andra kammaren av herr Gustafsson i Stenkyrka.

Motionerna I: 514 och II: 618 har i sin helhet hänvisats till lagutskott medan

motionerna I: 77 och II: 106 såvitt angår medelsanvisning hänvisats till statsutskottet

och i övrigt till lagutskott.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 77 och II: 106 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen

måtte besluta fastställa studiehjälpens grundbelopp till 100 kr. per månad.

I motionerna 1:514 och II: 618 har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsförordningen

till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning därtill en

motsvarande höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet

och dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner

inom studiehjälpsreglementet.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna 1:77 och 1:514.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen om förlängt barnbidrag erhåller elever i grundskolan och

vissa andra skolformer studiehjälp med 60 kr. i månaden under nio månader

från den tidpunkt då de ej längre är berättigade till allmänt barnbidrag. I proposition

nr 109 till årets riksdag föreslås att bidraget skall höjas till 75 kr. i

månaden.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de studiesociala

förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor

och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller alla

elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i månatligt

studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden

eller resetillägg med SO—75 kr. i månaden. Utöver dessa generella förmåner

utgår inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i månaden och undantagsvis

även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i månaden.

En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år under

vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt fristående

från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg erhåller de ett förhöjt

studiebidrag å 175 kr. i månaden.

Samtliga bidrag utgår under hela studietiden.

Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta

lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer

har enligt studiemedelsförordningen, som likaså trädde i kraft den 1

juli i fjol, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för varje termin till

70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 000 kr. För minderårigt barn utgår dessutom

barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den studerande eller, om han är gift,

hans maka inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt särskilda

regler. Av studiemedlen utgör för studerande, som är berättigad till oreducerat

belopp, 1 750 kr. årligen studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och

utan återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt

särskilda regler.

Tidigare behandling

Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU

1963: 48) att skäl saknades att knyta studiebidragets belopp till det

allmänna barnbidraget. Utredningen yttrade vidare.

Vid bedömningen av bidragets storlek bör hänsyn tas till de utgifter, som för

familjens del är förenade med barnens utbildning. Såsom framhållits i kapitel 6

torde kostnaderna för dem som studerar i här aktuella skolor vara större än för

dem som går i den obligatoriska skolan. Det är jämväl angeläget att söka mildra

de effekter som för familjernas del kan uppstå av de s. k. 16-årsreglerna. Studiebidraget

skall vidare tillsammans med övriga studiesociala förmåner ha en rekryteringsfrämjande

effekt.

Vid avvägningen av studiebidragets storlek har utredningen självfallet även

haft att beakta att en höjning av bidraget medför mycket betydande kostnadsökningar

för det allmänna. Med den väsentliga ökning av antalet bidragstagare,

som ett slopande av 18-årsgränsen innebär, kan varje höjning av det allmänna

studiebidraget med 10 kr. per månad beräknas dra en merkostnad av inemot

20 miljoner kr. per budgetår; härvid har utgångspunkten varit det beräknade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1+7 år 1965

3

elevantalet 1964/65. Mot bakgrund av ovan anförda skäl för studiebidragets

höjning och under hänsynstagande till kostnaderna för alternativa reformer har

utredningen funnit ett bidrag om 75 kr. per månad vara en lämplig avvägning.

Vid remissbehandlingen av studiehjälpsutredningens betänkande framställdes

vissa krav på högre studiebidrag än det utredningen förordade.

I proposition nr 138 år 1961+ angående studiesocialt stöd till studerande ungdom

uttalade föredragande departementschefen, att han ansåg utredningens

förslag angående studiebidragens storlek utgöra maximum för vad då kunde

tillstyrkas.

I samband med behandling av propositionen hade särskilda utskottet att ta

ställning till en motion med yrkande att studiebidraget skulle fastställas till

100 kr. i månaden. Utskottet uttalade i sitt av riksdagen i denna del godkända

utlåtande nr 1 år 1961+ att propositionens förslag var väl avvägt och avstyrkte

därför motionsyrkandet.

I proposition nr 138 år 1961+ anförde föredragande departementschefen beträffande

indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är det

enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast, att

ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och tilläggen inom

studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i kronor. Studiebidraget

kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning

till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och förmånerna

enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I sitt av

riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet motionerna

och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende av riksdagens

beslut i varje särskilt fall.

Utskottet

Till elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och en del andra

skolformer utgår enligt studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i studiebidrag.

Elever som ej är bosatta på skolorten kan få resetillägg med högst 75 kr. eller

inackorderingstillägg med 100 kr. Vid sidan av dessa generella förmåner kan

efter särskild prövning utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat tillägg och lika

mycket i behovsprövat tillägg. Till studerande som påbörjar studierna efter

21 års ålder utgår i stället för de nämnda bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag

med 175 kr. i månaden. Studerande vid läroanstalt för vuxna kan erhålla

vuxenutbildningsbidrag med högst 2 000 kr. Enligt studiehjälpsreglementet kan

studerande förutom ovanstående förmåner erhålla studielån med högst 5 000 kr.

Samtliga förmåner enligt reglementet utgår för läsår eller kurstid. Förmånerna

är ej indexreglerade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr h7 år 1965

Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor

och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 procent av

basbeloppet för varje termin. Basbeloppet utgör för närvarande 5 000 kr. Har

den studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av basbeloppet.

Av studiemedlen utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som till skillnad från

övriga studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet. Detta belopp är ej

indexreglerat. Om den studerande eller hans make har inkomst, minskas studiemedlen

enligt särskilda regler.

I motionerna 1:77 och 11:106 yrkas att studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet

skall höjas till 100 kr. i månaden. Motionärerna framhåller bl. a. att

en sådan höjning är motiverad med hänsyn till levnadskostnadernas fördyring.

I motionerna I: 514 och II: 618 yrkas att riksdagen skall hemställa om utredning

med syfte att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen skall fastställas

till 50 procent av basbeloppet årligen samt att det förhöjda studiebidraget

inom studiehjälpsreglementet skall höjas i motsvarande grad. I motionerna yrkas

vidare att frågan om värdebeständighet för samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet

skall utredas.

I samband med behandlingen av den proposition som ligger till grund för det

nuvarande studiesociala systemet hade särskilda utskottet vid fjolårets riksdag

att ta ställning till motioner med samma syfte som de nu förevarande. Särskilda

utskottet fann studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet väl avvägt. Beträffande

frågan om värdebeständighet ansåg utskottet att indexreglering ej då

borde genomföras. Enligt utskottets uppfattning borde studiebidraget inom studiemedelsförordningen

i likhet med de olika bidragen och tilläggen inom studiehjälpsreglementet

och det allmänna barnbidraget kunna höjas endast efter särskilt

beslut av riksdagen. I enlighet med utskottets förslag avslog riksdagen de

då aktuella motionerna.

Utskottet, som vill erinra om att de nuvarande reglerna varit i kraft i mindre

än ett år, finner ej anledning att inta annan ståndpunkt än vad särskilda utskottet

gjorde i fjol. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att motionerna, I: 77 och II: 106, såvitt de hänvisats till

lagutskott, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

B. att motionerna, I: 514 och II: 618, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965 5

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,

fru Svensson och herr Lothigius.

Reservation

vid utskottets hemställan under B. av fru Olsson och herr Gustavsson i

Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 4 med orden »I samband

med» och slutar med orden »bifall till motionerna» bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör studiebidraget enligt studiemedelsförordningen

vara av sådan storlek att en angelägen rekryteringsfrämjande effekt tillvaratages.

1964 års riksdagsbeslut medförde emellertid att vissa grupper nu har ett

sämre stöd än tidigare. Den del av studiestödet som studiebidraget utgör är inte

indexreglerad. De studerande får därigenom en relativt ökad skuldbörda genom

penningvärdeminskningen. Utskottet finner skäl tala för motionärernas förslag

om att göra studiebidragsdelen av stödet enligt studiemedelsförordningen värdebeständig.

Därvid bör den höjas så att den kommer att utgöra 0,5 basbelopp

per läsår.

Vid en höjning av studiebidraget för universitets- och högskolestuderande bör

det förhöjda studiebidraget för äldre studerande vid gymnasiala utbildningsanstalter

höjas i motsvarande grad. I fråga om studiehjälpsreglementet anser utskottet

starka skäl tala för att förmånerna i denna författning blir indexreglerade.

I princip måste det anses vara riktigt att de olika bidragen till studerande

behåller det relativa värde som de har vid den tidpunkt då riksdagen bestämmer

deras storlek.

Utskottet tillstyrker alltså det i motionerna I: 514 och II: 618 framförda förslaget

om utredning i syfte att reformera studiestödet i enlighet med i motionerna

uppdragna riktlinjer. Vad däremot angår det i motionerna 1:77 och II: 106

framställda yrkandet om höjning av studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet

är utskottet inte för närvarande berett att tillstyrka detsamma.»

b) att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:514 och 11:618

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

ning och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget

inom studiemedelsförordningen till 0,5 ATP-basbelopp

per år och i anslutning därtill en motsvarande höjning av det

s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet, dels

beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner

inom studiehjälpsreglementet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.