Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i realoch flickskola kan erhålla med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.
1965-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:48, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i realoch flickskola kan erhålla med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
1
Nr 48
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående studiehjälp till
elever vid realskolor, m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft åtta inom riksdagen väckta
motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 26 i första kammaren av herr Gustavsson,
Bengt, m. fl. samt nr 32 i andra kammaren av herr Lundkvist m. fl.,
2) de likalydande motionerna nr 100 i första kammaren av herr Strandberg
och nr 128 i andra kammaren av fröken Ljungberg,
3) de likalydande motionerna nr 172 i första kammaren av herr Sundin m. fl.
och nr 191 andra kammaren av herr Elmstedt samt
4) de likalydande motionerna nr 326 i första kammaren av herr Åkerlund
samt nr 393 i andra kammaren av herrar Wennerfors och Hedin.
Motionerna I: 100 och II: 128 samt I: 326 och II: 393 har i sin helhet hänvisats
till lagutskott, medan motionerna I: 26 och II: 32, såvitt avser ersättning för
resor, samt I: 172 och II: 191, såvitt angår yrkandet under a) i fråga om resor,
hänvisats till lagutskott och i övrigt till statsutskottet.
Motionsyrkandena
I motionerna 1: 26 och II: 32 har yrkats, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i real- och flickskola kan erhålla
med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.
I motionerna 1:100 och II: 128 har yrkats ”att riksdagen måtte besluta att
punkten 3 övergångsbestämmelser till studiehjälpsreglementet måtte utgå”.
I motionerna 1:172 och II: 191 har, såvitt nu är i fråga, yrkats ”att riksdagen
måtte besluta att elever vid realskolor och flickskolor med verkan från den 1 juli
1964 skall åtnjuta samma förmåner som elever på grundskolans högstadium, när
det gäller---ersättning för resor”.
I motionerna 1: 326 och II: 393 har yrkats ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte uttala att under en övergångsperiod, till dess realskolan upphör, dess
elever kan erhålla inkomstprövat och behovsprövat tillägg till studiehjälp”.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,
i den mån redogörelser därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna I: 172,1: 326, II: 32 och II: 128.
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 1/8
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
Gällande bestämmelser
Elev i grundskolan erhåller enligt förordningen om förlängt barnbidrag från
och med kvartalet efter det eleven fyllt sexton år studiehjälp i form av förlängt
barnbidrag med sextio kronor i månaden under läsårets nio månader. I proposition
nr 109 till årets riksdag föreslås att beloppet skall höjas till 75 kronor i
månaden. Enligt övergångsbestämmelserna till förordningen erhåller bl. a.
elever i flickskolor, med undantag för de två sista årskurserna, och realskoleelever
studiehjälp i form av förlängt barnbidrag. Dessa elevkategorier har dessutom i
enlighet med studiehjälpsreglementet rätt till inackorderingstillägg med 100
kronor i månaden eller resetillägg under förutsättning att grundskola icke är
anordnad i vederbörandes hemkommun. Detta gäller också då grundskolan
endast delvis genomförts på elevens hemort. Om t. ex. grundskolan ännu icke
omfattar årskurserna 8—9, kan elev för studier i årskurs 3—4 i realskolan beviljas
ovanstående tillägg.
Elever i flickskolans två högsta årskurser erhåller studiehjälp i enlighet med
studiehjälpsreglementet. De har alltså samma förmåner som gymnasieelever.
Studiehjälpsreglementet är i princip tillämpligt beträffande yrkesskolor.
Elever i sådana skolor har alltså rätt till studiebidrag och de övriga bidrag som
regleras av reglementet. Studiehjälp utgår enligt reglementet från och med
kvartalet efter det den studerande fyllt sexton år. Studerande som ej nått denna
ålder men som i övrigt uppfyller förutsättningarna för studiehjälp enligt reglementet
kan dock erhålla tilläggsförmånerna inackorderingstillägg, resetillägg,
inkomst- och behovsprövat tillägg. Inkomst- och behovsprövade tillägg utgår
dock inte till elev som fullgör skolplikt i yrkesskola. Enligt skollagen upphör
skolplikten, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången av vårterminen
det kalenderår eleven fyller 16 år. I tredje punkten övergångsbestämmelserna
till studiehjälpsreglementet finns ett särskilt stadgande för yrkesskoleelever som
ej nått sextonårsgränsen och i vilkas hemkommun grundskola ej är anordnad.
Sådana elever har regelmässigt fullgjort skolplikt före 16 års ålder genom att
genomgå folkskola. De är ej berättigade till inkomst- och behovsprövade tillägg
utan — i likhet med grundskoleelever som bytt ut läsår i grundskolan mot yrkesskola
— har de enbart rätt till inackorderings- eller resetillägg.
Tidigare bestämmelser m. m.
Före det nuvarande studiehjälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964
gällde 1958 års allmänna studiehj älpsreglemente. Enligt 1958 års reglemente
kunde elever i bl. a. realskolor, gymnasier och därmed jämförliga läroanstalter
komma i åtnjutande av allmänt och särskilt studiebidrag samt stipendium.
Det allmänna studiebidraget var ett generellt bidrag om 50 kronor i månaden
under läsårets nio månader. Bidraget utgick utan särskild prövning av elevens
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
3
behov av ekonomiskt stöd eller av hans lämplighet för den valda utbildningen.
För bidraget gällde emellertid vissa åldersgränser. Det utgavs sålunda endast
från och med kvartalet efter det varunder eleven fyllde 16 år till och med det
kvartal varunder han fyllde 18 år.
Särskilt studiebidrag var en sammanfattande benämning på flera former av
studiehjälp, vilka hade det gemensamt att de stod öppna för elever som inte
kunde få sin utbildning i hemorten eller dess närhet. Inte heller detta bidrag var
behovsprövat eller förknippat med villkor i fråga om studielämplighet.
Reglementet skilde på inackorderade elever och elever som företog dagliga
resor mellan hemorten och skolan. Inackorderad elev fick särskilt studiebidrag
i form av ersättning för kost och logi. Ersättningens storlek berodde bl. a. på
elevens ålder. Intill utgången av det kvartal under vilket eleven fyller 18 år
betraktades han enligt reglementet såsom yngre elev och därefter såsom äldre
elev. Yngre elev fick bidrag till sin inackordering med högst 60 kronor i månaden
och äldre elev med högst 75 kronor i månaden.
Elev, som företog dagliga resor mellan hemorten och skolan, kunde få särskilt
studiebidrag i form av ersättning för resekostnader samt kostnader för frukostmål
och för en extra måltid efter skoldagens slut.
Ersättning för resekostnader utgick under förutsättning dels att eleven bodde
i annan kommun än där skolan var belägen, dels att avståndet mellan hemmet
och skolan var minst 4 kilometer, dels slutligen, att reseutgiften, beräknad efter
billigaste färdsätt, uppgick till minst 12 kronor i månaden. Ersättningen uppgick
till det belopp i fulla kronor, varmed utgiften översteg 10 kronor i månaden,
dock högst till 40 kronor i månaden för yngre elev och 50 kronor i månaden för
äldre elev.
Ersättningen för kostnader för frukostmål (som utgick om fri skolfrukost
ej var anordnad i skolan) utgick med högst 14 kronor i månaden för yngre elev
och högst 15 kronor i månaden för äldre elev. Motsvarande belopp var 6 resp.
7 kronor i fråga om ersättning för extra måltid efter skoldagens slut.
Stipendium var till skillnad från allmänt och särskilt studiebidrag en behovsprövad
förmån. Stipendium kunde beviljas elev som visat god lämplighet för
vald utbildning och vars uppförande eller ordning ej gav anledning till allvarlig
anmärkning. Maximibeloppet för stipendium var 75 kronor i månaden för yngre
elev och 100 kronor i månaden för äldre elev. Dessutom kunde för inackorderad
elev tillkomma stipendium i form av bidrag till högst sex resor per läsår mellan
hemorten och skolan.
Elever i yrkesskolor kunde i princip komma i åtnjutande av samma
förmåner som gymnasiernas elever. För deltagande i yrkesskolekurs vilken omfattade
mindre än två läsår gällde dock avvikande bestämmelser dels om det
särskilda studiebidragets storlek vid inackordering, dels om stipendiet i form
av resebidrag. Särskilt studiebidrag utgick, vid inackordering i elevhem, med
30 resp. 40 kronor i månaden beroende på elevens ålder och, vid annan inackor
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
dering, med högst 50 resp. 65 kronor i månaden för yngre resp. äldre elev.
Stipendium i form av resebidrag utgick till nu ifrågavarande elever för högst
fyra resor per läsår mellan hemorten och skolan. För allmänt och särskilt studiebidrag
gällde såsom villkor att studierna omfattade minst fyra månader.
Yrkesskoleeleverna hade förmånen att kunna få stipendier utan föregående
prövning av studielämpligheten. Behovsprövning skulle däremot ske på vanligt
sätt.
I 1957 års skolberednings betänkande (SOU 1981:30) uttalades att behovsprövad
stipendiegivning i princip inte hörde hemma i en obligatorisk skola.
Avvecklingen av utgående stipendier ansågs emellertid böra ske i samband med
en omprövning av de familjepolitiska åtgärderna. I proposition nr 54 år 1962 och
i särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande samma år biträddes
denna uppfattning.
I proposition nr 138 år 1964 framlades i enlighet med studiehjälpsutredningens
betänkande (SOU 1963: 48) förslag om avveckling av de behovsprövade stipendierna
till elever i grundskola och därmed jämförbara skolformer. Förslaget
biträddes av riksdagen.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har i interpellationssvar den 2 december
1964 angående studiestöd åt elever i realskolor förklarat att riksdagen så sent
som i våras prövade frågan om avveckling av de behovsprövade stipendierna till
nämnda elevkategori och att det enligt hans mening ej var anledning att ompröva
frågan.
Utskottet
Elever i realskolor och flickskolor erhåller, sedan de uppnått sådan ålder att
de ej längre har rätt till allmänt barnbidrag, i likhet med elever i grundskolan,
förlängt barnbidrag. Bidraget, som utgår under nio månader om året, föreslås
i proposition nr 109 till årets riksdag höjt från 60 till 75 kronor i månaden.
Till skillnad från grundskolans elever har elever i real- och flickskolor —
under förutsättning att grundskola ej anordnats i vederbörandes hemkommun
— rätt till inackorderingstillägg eller resetillägg enligt studiehjälpsreglementet.
Real- och flickskoleelever har däremot ej rätt till de övriga förmåner, däribland
inkomstprövade och behovsprövade tillägg, som enligt reglementet tillkommer
elever på gymnasienivå.
Motionerna I: 26 och II: 32 samt 1:172 och II: 191, såvitt nu är i fråga, syftar
till att elever i real- och flickskolor skall få samma studiesociala förmåner som
grundskolans elever när det gäller resor. Motionärerna påpekar att elever i
real- och flickskolor i vissa fall kommer i sämre ställning än grundskolans
elever i studiesocialt avseende. Elever i grundskolan erhåller sålunda förutom
fria läroböcker och fri skolmateriel fria skolskjutsar. Enligt motionärerna bör
de nämnda elevkategoriema vara jämställda.
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
5
Även i motionerna 1:326 och 11:393 framhålles olikheterna i fråga om ekonomiskt
stöd till grundskoleelever, å ena, samt realskoleelever, å andra sidan.
I motionerna påpekas vidare, att de behovsprövade stipendierna till realskoleelever
försvann i samband med studiehjälpsreglementets införande. I motionerna
yrkas därför, att till dess realskolan upphör dess elever skall kunna
erhålla inkomst- och behovsprövade tillägg.
Samtliga nu upptagna motionsyrkanden berör problem av övergångsnatur
inom studiehjälpen. Enligt utskottets mening bör man söka eftersträva att
elever i real- och flickskolor såvitt möjligt erhåller samma ekonomiska förmåner
som elever i grundskolan. Utskottet anser det därför befogat att frågan
om bättre studiesociala förmåner till de grupper som beröres i motionerna övervägs
närmare. Det är önskvärt att man utan att bryta sönder det nuvarande
systemet söker finna en lösning på problemet och att förslag snarast framlägges.
Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Yrkesskoleelevers studiesociala förmåner regleras av studiehjälpsreglementet.
De har i princip samma förmåner som gymnasieeleverna. För rätt till studiehjälp
enligt studiehjälpsreglementet krävs att vederbörande fyllt sexton år.
Elev, som ej uppnått denna ålder, har emellertid likväl rätt till inackorderingseller
resetillägg samt inkomst- och behovsprövade tillägg enligt reglementet.
Inkomst- och behovsprövade tillägg utgår dock inte till studerande som fullgör
skolplikt i yrkesskola. Detta stadgande tar sikte på elever som bytt ut det
nionde obligatoriska året i grundskolan mot yrkesskola. Enligt tredje punkten
övergångsbestämmelserna till reglementet är yrkesskoleelever, som ej uppnått
16 år och fullgjort skolplikt i kommun, där grundskola ej anordnats, dock ej
berättigade till de inkomst- och behovsprövade tilläggen. Sådana elever har
i likhet med grundskoleelever som utbytt läsår i grundskolan mot yrkesskola
enbart rätt till inackorderings- eller resetillägg. Genom stadgandet förhindras
att yrkesskoleelev, som genomgått kortare obligatorisk skola än nio år, får
bättre studiesociala förmåner än grundskoleelev som bytt ut det obligatoriska
nionde året mot yrkesskola.
I motionerna I: 100 och II: 128 yrkas att tredje punkten i övergångsbestämmelserna
till studiehjälpsreglementet skall avskaffas.
Även den i dessa motioner behandlade frågan är av övergångsnatur. Då olikheter
i vissa fall synes kunna uppkomma mellan elever i kommuner, där grundskola
är anordnad, och elever i yrkesskola i andra kommuner kan det finnas
skäl att överväga ökat stöd till sistnämnda grupp elever. Jämväl vad utskottet
anfört beträffande dessa motioner synes böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1) motionerna I: 26 och II: 32, såvitt nu är i fråga,
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965
2) motionerna 1:100 och II: 128,
3) motionerna I: 172 och II: 191, såvitt nu är i fråga,
4) motionerna I: 326 och II: 393,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening giva
Kungl. Maj rt till känna vad utskottet anfört, samt
B. att motionerna, såvitt nu är i fråga, i den mån de icke kan
anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1965
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,
fru Svensson och herr Lothigius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:281 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beräkningen av resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m. a1 i texten