Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i realoch flickskola kan erhålla med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.

1965-04-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:48, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i realoch flickskola kan erhålla med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående studiehjälp till

elever vid realskolor, m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft åtta inom riksdagen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 26 i första kammaren av herr Gustavsson,

Bengt, m. fl. samt nr 32 i andra kammaren av herr Lundkvist m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 100 i första kammaren av herr Strandberg

och nr 128 i andra kammaren av fröken Ljungberg,

3) de likalydande motionerna nr 172 i första kammaren av herr Sundin m. fl.

och nr 191 andra kammaren av herr Elmstedt samt

4) de likalydande motionerna nr 326 i första kammaren av herr Åkerlund

samt nr 393 i andra kammaren av herrar Wennerfors och Hedin.

Motionerna I: 100 och II: 128 samt I: 326 och II: 393 har i sin helhet hänvisats

till lagutskott, medan motionerna I: 26 och II: 32, såvitt avser ersättning för

resor, samt I: 172 och II: 191, såvitt angår yrkandet under a) i fråga om resor,

hänvisats till lagutskott och i övrigt till statsutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1: 26 och II: 32 har yrkats, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om sådana åtgärder att elever i real- och flickskola kan erhålla

med grundskoleelever jämställda studiesociala förmåner”.

I motionerna 1:100 och II: 128 har yrkats ”att riksdagen måtte besluta att

punkten 3 övergångsbestämmelser till studiehjälpsreglementet måtte utgå”.

I motionerna 1:172 och II: 191 har, såvitt nu är i fråga, yrkats ”att riksdagen

måtte besluta att elever vid realskolor och flickskolor med verkan från den 1 juli

1964 skall åtnjuta samma förmåner som elever på grundskolans högstadium, när

det gäller---ersättning för resor”.

I motionerna 1: 326 och II: 393 har yrkats ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte uttala att under en övergångsperiod, till dess realskolan upphör, dess

elever kan erhålla inkomstprövat och behovsprövat tillägg till studiehjälp”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelser därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna I: 172,1: 326, II: 32 och II: 128.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 1/8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

Gällande bestämmelser

Elev i grundskolan erhåller enligt förordningen om förlängt barnbidrag från

och med kvartalet efter det eleven fyllt sexton år studiehjälp i form av förlängt

barnbidrag med sextio kronor i månaden under läsårets nio månader. I proposition

nr 109 till årets riksdag föreslås att beloppet skall höjas till 75 kronor i

månaden. Enligt övergångsbestämmelserna till förordningen erhåller bl. a.

elever i flickskolor, med undantag för de två sista årskurserna, och realskoleelever

studiehjälp i form av förlängt barnbidrag. Dessa elevkategorier har dessutom i

enlighet med studiehjälpsreglementet rätt till inackorderingstillägg med 100

kronor i månaden eller resetillägg under förutsättning att grundskola icke är

anordnad i vederbörandes hemkommun. Detta gäller också då grundskolan

endast delvis genomförts på elevens hemort. Om t. ex. grundskolan ännu icke

omfattar årskurserna 8—9, kan elev för studier i årskurs 3—4 i realskolan beviljas

ovanstående tillägg.

Elever i flickskolans två högsta årskurser erhåller studiehjälp i enlighet med

studiehjälpsreglementet. De har alltså samma förmåner som gymnasieelever.

Studiehjälpsreglementet är i princip tillämpligt beträffande yrkesskolor.

Elever i sådana skolor har alltså rätt till studiebidrag och de övriga bidrag som

regleras av reglementet. Studiehjälp utgår enligt reglementet från och med

kvartalet efter det den studerande fyllt sexton år. Studerande som ej nått denna

ålder men som i övrigt uppfyller förutsättningarna för studiehjälp enligt reglementet

kan dock erhålla tilläggsförmånerna inackorderingstillägg, resetillägg,

inkomst- och behovsprövat tillägg. Inkomst- och behovsprövade tillägg utgår

dock inte till elev som fullgör skolplikt i yrkesskola. Enligt skollagen upphör

skolplikten, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången av vårterminen

det kalenderår eleven fyller 16 år. I tredje punkten övergångsbestämmelserna

till studiehjälpsreglementet finns ett särskilt stadgande för yrkesskoleelever som

ej nått sextonårsgränsen och i vilkas hemkommun grundskola ej är anordnad.

Sådana elever har regelmässigt fullgjort skolplikt före 16 års ålder genom att

genomgå folkskola. De är ej berättigade till inkomst- och behovsprövade tillägg

utan — i likhet med grundskoleelever som bytt ut läsår i grundskolan mot yrkesskola

— har de enbart rätt till inackorderings- eller resetillägg.

Tidigare bestämmelser m. m.

Före det nuvarande studiehjälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964

gällde 1958 års allmänna studiehj älpsreglemente. Enligt 1958 års reglemente

kunde elever i bl. a. realskolor, gymnasier och därmed jämförliga läroanstalter

komma i åtnjutande av allmänt och särskilt studiebidrag samt stipendium.

Det allmänna studiebidraget var ett generellt bidrag om 50 kronor i månaden

under läsårets nio månader. Bidraget utgick utan särskild prövning av elevens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

3

behov av ekonomiskt stöd eller av hans lämplighet för den valda utbildningen.

För bidraget gällde emellertid vissa åldersgränser. Det utgavs sålunda endast

från och med kvartalet efter det varunder eleven fyllde 16 år till och med det

kvartal varunder han fyllde 18 år.

Särskilt studiebidrag var en sammanfattande benämning på flera former av

studiehjälp, vilka hade det gemensamt att de stod öppna för elever som inte

kunde få sin utbildning i hemorten eller dess närhet. Inte heller detta bidrag var

behovsprövat eller förknippat med villkor i fråga om studielämplighet.

Reglementet skilde på inackorderade elever och elever som företog dagliga

resor mellan hemorten och skolan. Inackorderad elev fick särskilt studiebidrag

i form av ersättning för kost och logi. Ersättningens storlek berodde bl. a. på

elevens ålder. Intill utgången av det kvartal under vilket eleven fyller 18 år

betraktades han enligt reglementet såsom yngre elev och därefter såsom äldre

elev. Yngre elev fick bidrag till sin inackordering med högst 60 kronor i månaden

och äldre elev med högst 75 kronor i månaden.

Elev, som företog dagliga resor mellan hemorten och skolan, kunde få särskilt

studiebidrag i form av ersättning för resekostnader samt kostnader för frukostmål

och för en extra måltid efter skoldagens slut.

Ersättning för resekostnader utgick under förutsättning dels att eleven bodde

i annan kommun än där skolan var belägen, dels att avståndet mellan hemmet

och skolan var minst 4 kilometer, dels slutligen, att reseutgiften, beräknad efter

billigaste färdsätt, uppgick till minst 12 kronor i månaden. Ersättningen uppgick

till det belopp i fulla kronor, varmed utgiften översteg 10 kronor i månaden,

dock högst till 40 kronor i månaden för yngre elev och 50 kronor i månaden för

äldre elev.

Ersättningen för kostnader för frukostmål (som utgick om fri skolfrukost

ej var anordnad i skolan) utgick med högst 14 kronor i månaden för yngre elev

och högst 15 kronor i månaden för äldre elev. Motsvarande belopp var 6 resp.

7 kronor i fråga om ersättning för extra måltid efter skoldagens slut.

Stipendium var till skillnad från allmänt och särskilt studiebidrag en behovsprövad

förmån. Stipendium kunde beviljas elev som visat god lämplighet för

vald utbildning och vars uppförande eller ordning ej gav anledning till allvarlig

anmärkning. Maximibeloppet för stipendium var 75 kronor i månaden för yngre

elev och 100 kronor i månaden för äldre elev. Dessutom kunde för inackorderad

elev tillkomma stipendium i form av bidrag till högst sex resor per läsår mellan

hemorten och skolan.

Elever i yrkesskolor kunde i princip komma i åtnjutande av samma

förmåner som gymnasiernas elever. För deltagande i yrkesskolekurs vilken omfattade

mindre än två läsår gällde dock avvikande bestämmelser dels om det

särskilda studiebidragets storlek vid inackordering, dels om stipendiet i form

av resebidrag. Särskilt studiebidrag utgick, vid inackordering i elevhem, med

30 resp. 40 kronor i månaden beroende på elevens ålder och, vid annan inackor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

dering, med högst 50 resp. 65 kronor i månaden för yngre resp. äldre elev.

Stipendium i form av resebidrag utgick till nu ifrågavarande elever för högst

fyra resor per läsår mellan hemorten och skolan. För allmänt och särskilt studiebidrag

gällde såsom villkor att studierna omfattade minst fyra månader.

Yrkesskoleeleverna hade förmånen att kunna få stipendier utan föregående

prövning av studielämpligheten. Behovsprövning skulle däremot ske på vanligt

sätt.

I 1957 års skolberednings betänkande (SOU 1981:30) uttalades att behovsprövad

stipendiegivning i princip inte hörde hemma i en obligatorisk skola.

Avvecklingen av utgående stipendier ansågs emellertid böra ske i samband med

en omprövning av de familjepolitiska åtgärderna. I proposition nr 54 år 1962 och

i särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande samma år biträddes

denna uppfattning.

I proposition nr 138 år 1964 framlades i enlighet med studiehjälpsutredningens

betänkande (SOU 1963: 48) förslag om avveckling av de behovsprövade stipendierna

till elever i grundskola och därmed jämförbara skolformer. Förslaget

biträddes av riksdagen.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i interpellationssvar den 2 december

1964 angående studiestöd åt elever i realskolor förklarat att riksdagen så sent

som i våras prövade frågan om avveckling av de behovsprövade stipendierna till

nämnda elevkategori och att det enligt hans mening ej var anledning att ompröva

frågan.

Utskottet

Elever i realskolor och flickskolor erhåller, sedan de uppnått sådan ålder att

de ej längre har rätt till allmänt barnbidrag, i likhet med elever i grundskolan,

förlängt barnbidrag. Bidraget, som utgår under nio månader om året, föreslås

i proposition nr 109 till årets riksdag höjt från 60 till 75 kronor i månaden.

Till skillnad från grundskolans elever har elever i real- och flickskolor —

under förutsättning att grundskola ej anordnats i vederbörandes hemkommun

— rätt till inackorderingstillägg eller resetillägg enligt studiehjälpsreglementet.

Real- och flickskoleelever har däremot ej rätt till de övriga förmåner, däribland

inkomstprövade och behovsprövade tillägg, som enligt reglementet tillkommer

elever på gymnasienivå.

Motionerna I: 26 och II: 32 samt 1:172 och II: 191, såvitt nu är i fråga, syftar

till att elever i real- och flickskolor skall få samma studiesociala förmåner som

grundskolans elever när det gäller resor. Motionärerna påpekar att elever i

real- och flickskolor i vissa fall kommer i sämre ställning än grundskolans

elever i studiesocialt avseende. Elever i grundskolan erhåller sålunda förutom

fria läroböcker och fri skolmateriel fria skolskjutsar. Enligt motionärerna bör

de nämnda elevkategoriema vara jämställda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

5

Även i motionerna 1:326 och 11:393 framhålles olikheterna i fråga om ekonomiskt

stöd till grundskoleelever, å ena, samt realskoleelever, å andra sidan.

I motionerna påpekas vidare, att de behovsprövade stipendierna till realskoleelever

försvann i samband med studiehjälpsreglementets införande. I motionerna

yrkas därför, att till dess realskolan upphör dess elever skall kunna

erhålla inkomst- och behovsprövade tillägg.

Samtliga nu upptagna motionsyrkanden berör problem av övergångsnatur

inom studiehjälpen. Enligt utskottets mening bör man söka eftersträva att

elever i real- och flickskolor såvitt möjligt erhåller samma ekonomiska förmåner

som elever i grundskolan. Utskottet anser det därför befogat att frågan

om bättre studiesociala förmåner till de grupper som beröres i motionerna övervägs

närmare. Det är önskvärt att man utan att bryta sönder det nuvarande

systemet söker finna en lösning på problemet och att förslag snarast framlägges.

Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Yrkesskoleelevers studiesociala förmåner regleras av studiehjälpsreglementet.

De har i princip samma förmåner som gymnasieeleverna. För rätt till studiehjälp

enligt studiehjälpsreglementet krävs att vederbörande fyllt sexton år.

Elev, som ej uppnått denna ålder, har emellertid likväl rätt till inackorderingseller

resetillägg samt inkomst- och behovsprövade tillägg enligt reglementet.

Inkomst- och behovsprövade tillägg utgår dock inte till studerande som fullgör

skolplikt i yrkesskola. Detta stadgande tar sikte på elever som bytt ut det

nionde obligatoriska året i grundskolan mot yrkesskola. Enligt tredje punkten

övergångsbestämmelserna till reglementet är yrkesskoleelever, som ej uppnått

16 år och fullgjort skolplikt i kommun, där grundskola ej anordnats, dock ej

berättigade till de inkomst- och behovsprövade tilläggen. Sådana elever har

i likhet med grundskoleelever som utbytt läsår i grundskolan mot yrkesskola

enbart rätt till inackorderings- eller resetillägg. Genom stadgandet förhindras

att yrkesskoleelev, som genomgått kortare obligatorisk skola än nio år, får

bättre studiesociala förmåner än grundskoleelev som bytt ut det obligatoriska

nionde året mot yrkesskola.

I motionerna I: 100 och II: 128 yrkas att tredje punkten i övergångsbestämmelserna

till studiehjälpsreglementet skall avskaffas.

Även den i dessa motioner behandlade frågan är av övergångsnatur. Då olikheter

i vissa fall synes kunna uppkomma mellan elever i kommuner, där grundskola

är anordnad, och elever i yrkesskola i andra kommuner kan det finnas

skäl att överväga ökat stöd till sistnämnda grupp elever. Jämväl vad utskottet

anfört beträffande dessa motioner synes böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 26 och II: 32, såvitt nu är i fråga,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1965

2) motionerna 1:100 och II: 128,

3) motionerna I: 172 och II: 191, såvitt nu är i fråga,

4) motionerna I: 326 och II: 393,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening giva

Kungl. Maj rt till känna vad utskottet anfört, samt

B. att motionerna, såvitt nu är i fråga, i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,

fru Svensson och herr Lothigius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:281 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beräkningen av resetillägg enligt studiehjälpsreglementet m. m. a1 i texten