Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande enligt i motionen anförda grunder».

1965-04-29 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:49, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande enligt i motionen anförda grunder».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det studiesociala

stödet till vissa elevkategorier.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft nio inom riksdagen

väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist

m. fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar

Lundström och Sundin samt nr 196 i andra kammaren av herrar Hedlund

och Ohlin,

3) de likalydande motionerna nr 320 i första kammaren av fru Olsson

och herr Carlsson, Eric, samt nr 384 i andra kammaren av herr Elmstedt

in. fl.,

4) de likalydande motionerna nr 324 i första kammaren av herrar Sörenson

och Hellebladh samt nr 392 i andra kammaren av herr Svensson

i Kungälv m. fl. samt

5) motionen nr 449 i andra kammaren av herr From m. fl.

Samtliga motioner utom motionerna I: 162 och II: 196 har i sin helhet

hänvisats till lagutskott. Sistnämnda båda motioner har såvitt angår

yrkandet under 2) utom i fråga om medelsanvisning hänvisats till lagutskott

och i övrigt till statsutskottet.

Motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandena om bidrag till

inackorderade elevers hemresor, om det inkomstprövade tillägget, om de

inkomst- och behovsprövade tilläggen för barn till frånskilda föräldrar

samt om resetillägg i studiehjälpssystemet, behandlas av utskottet i annat

sammanhang.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag föreläggs

riksdagen i syfte att inordna de kompletteringsstuderande i något av de

studiesociala systemen, företrädesvis studiemedelssystemet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag föreläggs

riksdagen i syfte att inordna elever vid de fria kristna samfundens teologiska

seminarier i studiemedelssystemet».

I motionerna I: 162 och II: 196 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riks
7259

65 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

dagen måtte besluta att »vuxenutbildningsbidrag enligt de regler som nu

gäller för elever vid statliga vuxengymnasier, statsunderstödda kvällsgymnasier

m. fl. läroanstalter skall utgå även till korrespondensstuderande som

bedriver motsvarande studier, för bevistande av preparandkurser».

I motionerna I: 320 och II: 384 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag

beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande

enligt i motionen anförda grunder».

I motionerna I: 324 och II: 392 har yrkats »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående möjligheterna att bereda

eleverna vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier och vissa ledarinstitut

rätt till studiemedel enligt studiemedelsförordningen».

I motionen II: 449 har yrkats »att riksdagen måtte besluta att studiebidrag

jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag skall utgå till elever vid de

ämneskurser, som äro en direkt påbyggnad på l:a och 2:a årskurserna

vid folkhögskola».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 167, II: 196, II: 384, II: 392 och II: 449.

Över motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om studiestöd

till elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier, samt motionerna

1:324 och 11:392 liar utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden

och skolöverstyrelsen. Yttranden har vidare beträffande nämnda motionsyrkanden

på utskottets begäran avgivits av Sveriges frikyrkoråd. Centrala

studiehjälpsnämnden har dessutom inkommit med yttrande över motionerna

I: 129 och II: 167 såvitt angår kompletteringsstuderande.

Gällande bestämmelser m.m.

Studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens seminarier och vissa

ledarinstitut

Enligt studiemedelsförordningen tillhandahåller staten studiemedel för

finansiering av studier vid universitet och högskolor och de övriga läroanstalter

eller utbildningslinjer beträffande vilka Kungl. Maj :t så bestämmer.

Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka

studiemedel utgår finns intagen i kungörelsen den 4 juni 1964, nr 486.

I denna förteckning är ej de fria kristna samfundens seminarier upptagna.

Vid behandlingen av proposition nr 138 år 1964, med förslag till det nu

gällande studiesociala systemet, anförde särskilda utskottet i sitt utlåtande

nr 1 angående systemets avgränsning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

I författningsförslagen har överlämnats åt Kungl. Maj :t att i administrativ

väg bestämma vilka läroanstalter och utbildningslinjer som skall föras

in under författningarna. Tanken är, enligt vad som framgår av propositionen,

att de studiesociala förmånerna liksom hittills skall vara förbehållna

eleverna inom sådan utbildningsverksamhet som bedrives av staten eller

som är statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn.

I motionerna I: 801 och II: 984 har yrkats, att eleverna vid bl. a. institut

för ungdomsledarutbildning och teologiska seminarier skall få rätt till studiemedel

enligt studiemedelsförordningen.

Det är enligt utskottets mening uppenbart, att det inte låter sig göra att

utsträcka tillämpningsområdet för det studiesociala systemet till all e nskild

utbildningsverksamhet oavsett den meddelade undervisningens

art och kvalitet. Den nuvarande begränsningen till sådan enskild

verksamhet som är statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn har

starka skäl för sig, och den bör bibehållas även efter det nya systemets

genomförande. I enlighet härmed torde den av motionärerna åsyftade utbildningsverksamheten

ej böra inordnas under de studiesociala författningarna.

Utskottet avstyrker motionerna.

Vid behandlingen av utlåtandet i denna del stannade kamrarna i olika

beslut. Första kammaren godkände utskottets utlåtande, medan andra

kammaren biföll en reservation med yrkande om utredning och förslag i

syfte att elever vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier och

liknande läroanstalter skulle erhålla rätt till studiemedel enligt studiemedelsförordningen.

Sammanjämkning av besluten var ej möjlig.

I remissyttrande över motionerna I: 129 och II: 167 samt I: 324 och II: 392

anför skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har, såsom framgår av motionerna, redan i yttrande

över studiesociala utredningens betänkande »Rätt till studiemedel» uttalat,

att det studiesociala stödet till studerande ungdom borde utsträckas att

omfatta studerande vid vissa ungdomsledarinstitut och vissa frikyrkliga

samfunds pastorsseminarier. Villkoret skulle därvid vara, att dessa underkastades

samma prövning och villkor som övriga skolor vilkas elever åtnjuter

studiesocialt stöd, d. v. s. i detta fall, att de äro statsunderstödda

eller ställda under statlig tillsyn.

Då särskilda utskottet i sitt utlåtande (nr 1 år 1964) avstyrker den föreslagna

utvidgningen av det studiesociala stödet med hänvisning till att

vederbörande institutioner icke står under statlig tillsyn, synes utskottet

gåtl för långt i sin argumentering, då jri förutsättningen för att infogas i

det studiesociala systemet är att institutionerna ifråga är beredda att underkasta

sig sådan tillsyn.

Beträffande formerna för denna tillsyn nämner motionärerna, att denna

kunde vara av samma art som för de statsunderstödda studieförbunden.

Skolöverstyrelsen vill ansluta sig till denna tanke. Genom sin folkbildningsbyrå

har skolöverstyrelsen förbindelse i form av rådgivning och inspektion

med ett flertal fria och frivilliga organisationer och institutioner,

som bedriver en verksamhet av i stort sett samma slag som de nu ifrågavarande.

En annan modell för den statliga tillsynen erbjuder sig i den

som tillämpas beträffande Sköndalsinstitutets olika utbildningslinjer. Formen

för tillsynen finge emellertid avgöras från fall till fall. Likaså finge

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr å-9 år 1965

från fall till fall prövas om de studerande skulle erhålla stöd enligt studiehjälpsförordningen

eller studiemedelsförordningen.

Någon utredning genom Kungl. Maj :ts försorg, såsom motionerna föreslår

av frågan synes ej erforderlig. Enligt de ovan nämnda författningarna har

Kungl. Maj :t att i administrativ väg bestämma vilka läroanstalter och

utbildningslinjer som skall föras under författningarna. Det torde därför

nu ankomma på vederbörande institutioner att hos Kungl. Maj :t anmäla

sin önskan att utbildningsanstaltens studerande måtte komma i åtnjutande

av studiesocialt stöd enligt den författning som i varje särskilt

fall kan komma ifråga.

Riksdagen torde i föreliggande ärende kunna begränsa sig till att rekommendera

Kungl. Maj :t att i positiv anda pröva sådana ansökningar.

Sveriges frikyrkoråd tillstyrker i remissyttrande utredning angående möjligheten

att bereda elever vid fria kristna pastorsseminarier och vissa ledarinstitut

rätt till studiemedel. Beträffande statens insyn i undervisningen

framhåller rådet.

I sin motion framhåller motionärerna, att »någon form av offentlig insyn

beträffande undervisningens omfattning och kvalitet torde vara nödvändig

för att eleverna vid nämnda institutioner skall erhålla rätt till studiemedel.

En sådan insyn skulle t. ex. kunna vara av ungefär den art som gäller för

de statsunderstödda studieförbunden». Frikyrkorådet är dock icke berett

att på denna punkt nu taga ställning till motionärernas förslag. Rent principiellt

är varje dirigerande insyn från statens sida i de frikyrkliga samfundens

verksamhet något främmande och i fråga om rätt till studiemedel

för eleverna vid samfundens pastorsseminarier kompliceras frågan ytterligare

av det förhållandet att studiemedlen lämnas till eleverna, medan

kontrollen måste avse seminariernas undervisning. Frikyrkorådet kan för

sin del tänka sig att statens insyn vad gäller pastorsseminariernas undervisning

bör begränsas till skyldighet för pastorsseminarierna att till Kungl.

skolöverstyrelsen insända verksamhetsberättelser och studieplaner för det

år elevernas bidrag av studiemedel avser. I detta sammanhang bör påpekas,

att samtliga de fria kristna samfundens pastorsseminarier har i så gott

som alla ämnen och discipliner akademiskt utbildade lärare.

Centrala studiehjätpsnämnden erinrar i remissyttrande om särskilda

utskottets uttalande i fjol att det studiesociala systemet inte kan utsträckas

till all enskild utbildningsverksamhet utan att starka skäl talar för en

begränsning till verksamhet som är statsunderstödd eller ställd under statlig

tillsyn. Nämnden ansluter sig till denna mening och uttalar, att avsteg

från principen ej kan vara befogat. Nämnden yttrar vidare.

Undantag skulle leda till besvärliga avvägningar och undanröja grunden

för avgränsningen av studiehjälpen. Stöd skulle kunna bli tillgängligt för

verksamhet, som inte bedrivs på ett för eleverna och samhället tillfredsställande

sätt.

Nämnden kan inte finna att den begränsade insyn som gäller för statsunderstöd

till viss bildningsverksamhet inom studieförbunden är tillfredsställande

när det gäller ett reguljärt studiestöd med betydande förmåner.

Nämnden är dock medveten om att det inom en del organisationer bedrivs

utbildningsverksamhet på god nivå och för yrkesverksamhet som samhället

har anledning att stödja. Enligt nämndens mening bör dock i intet fall

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965 5

avsteg göras från kravet på att utbildningen skall vara ställd under sådan

kontroll som avses i de studiesociala författningarna.

Studiestöd till korrespondensstuderande

Till korrespondensstuderande, som har för avsikt att avlägga real-,

student-, handelsgymnasie- eller gymnasieingenjörsexamen kan enligt kungörelse

den 4 juni 1964 utgå s. k. brevskolestipendium. Stipendiet utgår

med högst 300 kronor per år under högst fyra år för realslcolestudier och

eljest i högst fem år. Vid studier vid enskild skola med förenad korrespondens-

och muntlig undervisning med real- eller ingenjörsexamen som mål

är stipendiet maximalt 450 kronor. Under sista läsåret kan 600 kronor

utgå för deltagande i av korrespondensinstitut anordnad preparandkurs.

I undantagsfall kan stipendium utgå med högre belopp än de nämnda.

Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande vid läroanstalt för vuxna

under studiernas slutskede tilldelas vuxenutbildningsbidrag. Bidraget utgår,

efter behovsprövning, med högst tvåtusen kronor för gymnasiestudier och

högst ettusen kronor för andra studier. Vuxenutbildningsbidrag utgår ej för

tid, då den studerande uppbär studiebidrag eller förhöjt studiebidrag.

Vuxenutbildningsbidrag utgår icke för studier vid varje läroanstalt för

vuxna. För närvarande gäller, att ifrågavarande bidrag kan erhållas av de

elever, som vid statligt gymnasium för vuxna, statsunderstött kvällsgymnasium

för vuxna, statens aftonskola, statens kompletteringsgymnasium

eller fyraårig deltidskurs av det tekniska gymnasiets specialkurs bedriver

studier med studentexamen, handelsgymnasieexamen eller ingenjörsexamen

som mål.

I fråga om brevskolestipendierna uttalade studiehjålpsutredningen (SOU

1963:48).

Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid 1963 års riksdag meddelat

att gymnasieutredningen har för avsikt att ta upp frågan om den definitiva

utformningen av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet (jfr statsutskottet

1963: 60). I samband härmed torde jämväl frågan om brevskolestipendierna

komma att prövas. Studiehjålpsutredningen har med anledning härav inte

ansett sig böra uppta denna form av studiehjälp till prövning.

Särskilda utskottet hade i sitt utlåtande nr 1 år 1964 att ta ställning

till motioner med yrkanden dels att deltidsstuderande skulle kunna få

studiehjälp om undervisningen var av viss omfattning, dels att de som bedriver

korrespondensstudier t. v. skulle få vuxenutbildningsbidrag, dels att

formerna för korrespondensstudiernas definitiva inordnande i det studiesociala

systemet skulle utredas.

Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandena, yttrade i sitt av riksdagen

i denna del godkänna utlåtande.

Flertalet deltidsstuderande saknar i dag tillgång till studiehjälp i annan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

form än lån. De deltidsstuderande bedriver i allmänhet sina studier vid

sidan av ett förvärvsarbete, och det har tidigare ansetts, att deras behov

av bidrag från det allmänna inte är framträdande. Emellertid är numera hithörande

frågor föremål för överväganden inom gymnasieutredningen och

yrkesutbildningsberedningen.

Utskottet, som förutsätter att frågan om studiesociala förmåner för deltidsstuderande

kommer att behandlas mot bakgrunden av vuxenutbildningens

organisation i dess helhet, anser det inte tillrådligt att föregripa

resultatet av de båda nyssnämnda utredningarnas arbete genom att nu införa

generella bidrag för deltidsstuderande vid läroanstalter av gymnasieeller

yrkesskolekaraktär eller för korrespondensstuderande. Att avskilja

vissa kategorier inom gruppen deltidsstuderande och ge dem särskilda förmåner

skulle strida mot den för hela propositionen bärande enhetlighetstanken,

till vilken utskottet i det föregående givit sin anslutning.

Studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg

För erhållande av studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet eller studiemedel

enligt studiemedelsförordningen fordras att vederbörande studerar

vid vissa särskilt angivna läroanstalter eller utbildningslinjer.

Kompletteringsstudier kan förutom vid kvällsgymnasierna bedrivas på

flera olika sätt, t. ex. genom att läsa på egen hand, genom korrespondensstudier,

genom enskilda studier under ledning av lärare, genom studier vid

exempelvis ferieskolor eller vid särskilda kompletteringskurser, varefter

fyllnadsprövning sker vid gymnasium med studentexamensrätt. Kompletteringskurser

anordnas av en rad sammanslutningar såsom bl. a. Kursverksamheten

vid Stockholms universitet, Folkuniversitetets kvällsgymnasium

i Göteborg och Lunds studentkårs intressebyrå. Vidare brukar universiteten

anordna särskilda kompletteringskurser i latin och filosofi. Vid statens

kompletteringsgymnasium ägde sista intagningen rum i oktober 1964.

Den som bedriver kompletteringsstudier vid kvällsgymnasium kan erhålla

studielån i enlighet med studiehjälpsreglementet. Studiebidrag med tillägg

eller förhöjt studiebidrag utgår däremot inte. Ej heller utgår vuxenutbildningsbidrag.

Till övriga kompletteringsstuderande utgår icke någon form

av studiestöd. Kompletteringsstuderande som är inskriven vid universitet

kan dock, om han samtidigt bedriver akademiska studier, erhålla studiemedel

enligt studiemedelsförordningen. Kan de akademiska studierna därvid

icke bedrivas i normal takt, uppstår emellertid i sådant fall svårigheter

för den studerande att styrka sin studielämplighet vid ansökan om fortsatta

studiemedel.

Sveriges förenade studentkårer har i december 1964 hemställt till chefen

för ecklesiastikdepartementet att de som kompletterar studentbetyg eller

motsvarande för behörighet till universitets- och högskolestudier måtte inordnas

i något studiesocialt system, företrädesvis studiemedelssystemet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr W år 1965

Centrala studiehjälpsnämnden har till Kungl. Maj :t avgivit utlåtande

över Sveriges förenade studentkårers framställning. Nämnden har därvid

anfört bl. a.

När det gäller frågan om studiestödet till kompletteringsstuderande anmäler

sig särskilda problem. I viss utsträckning bedrives studierna som

heltidsstudier, medan i andra fall studierna sker vid sidan av förvärvsarbete.

Vidare försiggår studierna i stor utsträckning under utbildningsformer

som inte är statliga, statsunderstödda eller ställda under statlig

tillsyn. Det är således inte möjligt att nu infoga alla kompletteringsstuderande

i något av de existerande systemen för studiesocialt stöd — studiehjälpssystemet

eller studiemedelssystemet. Centrala studiehjälpsnämnden

är därför inte beredd att ta ställning till frågan om studiesocialt stöd till

ifrågavarande studerande, förrän denna blivit föremål för allsidig utredning.

Nämnden föreslår, att Kungl. Maj :t måtte förordna om att sådan utredning

snarast vidtages. Utredningen synes nämnden böra ske i nära anslutning

till frågan om studiehjälpen för vuxenutbildning.

Studiestöd till folkhögskoleelever vid kortare åmncskurser

Jämlikt 7 § studiehjälpsreglcmentet utgår studiebidrag jämte tillägg eller

förhöjt studiebidrag endast vid heltidsundervisning omfattande minst åtta

veckor. Kungl. Maj :t äger dock förordna att i särskilda fall studiehjälp

skall utgå även vid kurser omfattande mindre än åtta veckor. Sådant förordnande

har enligt 4 § tillämpningsbestämmelserna till studiehjälpsreglementet

givits beträffande viss kurs vid statens gymnasium för vuxna och

kurs vid yrkesskola för vissa sjukvårdsbiträden.

Före studiehjälpsreglementets ikraftträdande gällde att elev vid folkhögskola

kunde erhålla behovsprövat stipendium om undervisningen pågick

minst fyra veckor. Högsta belopp utgjorde per månad 100 kronor för äldre

och 75 kronor för yngre elev.

Studiehjälpsutredningen anförde i sitt betänkande (SOU 1963:48).

Antalet elever med kortare utbildningstid än en termin är relativt begränsat.

Av samtliga heltidsstuderande vid yrkesskolorna i oktober 1961

bevistade mer än 95 procent kurser om minst fem månader. I viss utsträckning

finns kortare kurser också vid folkhögskolorna; de s. k. sommarkurserna

har sålunda en varaktighet av mellan 13 och 17 veckor. Vid folkhögskolorna

kommer att i framtiden inrättas s. k. fristående ämneskurser.

Dessa kurser torde emellertid främst ha anknytning till folkbildningsverksamheten

och meddelar i motsats till övriga skolformer, som infogats i

studiehjälpssystcmet, således inte egentlig skolutbildning. Kursernas längd

torde vidare i flertalet fall omfatta högst omkring en månad. Slutligen kommer

kortare kurser att finnas jämväl vid lantbrukets yrkesskolor i form

av s. k. specialkurser.

Utredningen föreslår att studierna skall omfatta minst fyra månader för

att studiebidrag och tillägg skall kunna utgå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

I proposition nr 138 år 1964- anförde föredragande departementschefen

beträffande utredningens förslag om undervisningstidens längd.

I remisskritiken har påpekats, att förslaget kan få menliga följder för

rekryteringen till ämneskurserna vid folkhögskolorna och för vissa yrkesutbildningskurser

på lantbruksundervisningens område. Berörda olägenheter

synes väsentligen kunna avhjälpas, om det nu diskuterade villkoret

uppmjukas så att det kommer att gälla åtta veckors heltidsundervisning.

Jag förordar att så sker.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning

till motioner med yrkanden om förkortning av tidskravet åtta veckor. Utskottet

anförde i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1.

Beträffande tidskravet å åtta veckor vill utskottet till en början framhålla,

att detta på det hela taget är mindre strängt än motsvarande nu gällande

villkor. I allmänhet fordras nu för erhållande av studiehjälp att undervisningen

omfattar minst fyra månader. Bl. a. folkhögskolornas elever

kan dock få behovsprövade stipendier för genomgång av kurser som omfattar

minst fyra veckor.

Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga att helt slopa varje

tidskrav. Det kan inte vara rimligt att belasta ett studiesocialt system, vars

främsta uppgift är att bidraga till en demokratisering av den högre utbildningen,

med ersättningar för deltagande i varjehanda kurser som varar

några enstaka dagar eller en eller ett par veckor. Med hänsyn till den nyss

åberopade enhetlighetsprincipen inom systemet är det inte heller gärna

möjligt att differentiera tidskravet på ett sätt som gynnar exempelvis folkhögskolornas

elever framför eleverna vid andra institutioner.

Efter ingående överväganden har utskottet kommit till slutsatsen att det

i propositionen föreslagna tidskravet å åtta veckor är det alternativ som

åtminstone för närvarande är att föredraga.

Utskottet

Studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens seminarier och vissa

ledarinstitut

Studiemedel utgår enligt 1 § studiemedelsförordningen för finansiering av

studier vid de universitet och högskolor och övriga läroanstalter beträffande

vilka Kungl. Maj :t så bestämmer. Som allmän förutsättning för att studiemedel

skall tillhandahållas gäller att läroanstalten eller utbildningslinjen

skall vara statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De fria

kristna samfundens pastorsseminarier tillhör ej de läroanstalter vilkas

elever har rätt till studiemedel.

Motionerna I: 324 och II: 392 samt I: 129 och II: 167 syftar till att elever

vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier och liknande utbildningsanstalter

skall inordnas i studiemedelssystemet. I motionerna 1: 324 och

II: 392 framhålles att någon form av offentlig insyn beträffande undervisningens

omfattning och kvalitet torde vara nödvändig för att elever vid

nämnda institutioner skall erhålla rätt till studiemedel. En sådan statlig

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

insyn skulle enligt motionärerna kunna ordnas på exempelvis samma sätt

som för de statsunderstödda studieförbunden.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över motionerna understrukit

vikten av att den principen bibehålies, att studiemedel endast

skall utgå till sådan enskild utbildningsverksamhet, som är endera statsunderstödd

eller ställd under statlig tillsyn. Nämnden har vidare uttalat

att den begränsade insyn som gäller för statsunderstöd till studieförbunden

ej är tillfredsställande, när det gäller ett reguljärt studiestöd med betydande

förmåner.

Skolöverstyrelsen har i remissyttrande ställt sig positiv till motionerna.

Beträffande frågan om den statliga insynen i undervisningen har skolöverstyrelsen

instämt i det i motionerna 1: 324 och II: 392 framförda förslaget

att tillsynen skulle ordnas på samma sätt som för de statsunderstödda studieförbunden.

Ett annat sätt att ordna den statliga tillsynen är enligt skolöverstyrelsen

att tillämpa samma modell som används för Sköndalsinstitutets

olika utbildningslinjer.

Vid fjolårets riksdag i samband med studiemedelssystemets införande

väcktes motioner med samma syfte som de nu förevarande. Särskilda utskottet

avstyrkte motionerna under hänvisning till att endast sådan enskild

utbildningsverksamhet som var statsunderstödd eller underställd statlig

tillsyn borde inordnas under de studiesociala författningarna.

Principen om statlig kontroll av utbildningen för att studiesociala förmåner

skall utgå gäller både för studiehjälpsreglementets och studiemedelsförordningens

del. Denna princip bör enligt utskottets mening bibehållas.

De fria kristna samfundens pastorsseminarier och liknande utbildningsanstalter

är för närvarande inte underkastade någon statlig tillsyn. Under

förutsättning att sådan tillsyn kan anordnas på ett tillfredsställande sätt

bör emellertid, enligt utskottets uppfattning, de berörda utbildningsanstalternas

elever kunna erhålla studiesocialt stöd och då företrädesvis enligt studiemedelsförordningen.

Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl.

Maj :ts kännedom.

Studiestöd till korrespondensstuderande

Studier vid korrespondensinstitut berättigar ej till stöd enligt studiehjäipsreglementet

eller studiemedelsförordningen. Elever vid sådana läroanstalter

kan under vissa förutsättningar erhålla bidrag till kursavgiften

i form av brevskolestipendier, som utgår med i regel högst 300 eller 450

kronor om året. I samband med preparandkurs kan stipendiet uppgå till

600 kronor. Studerande vid vissa läroanstalter för vuxna kan under studiernas

slutskede efter behovsprövning erhålla vuxenutbildningsbidrag

med högst 2 000 kronor.

I motionerna I: 162 och II: 196 yrkas att korrespondensstuderande, som

bevistar preparandkurser, skall kunna erhålla vuxenutbildningsbidrag.

I motionerna 1:320 och 11:384 begäres att riksdagen skall anhålla om

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet

till korrespondensstuderande.

Vid behandlingen av frågan om det studiesociala stödet under fjolåret

hade riksdagen att ta ställning till motioner av i huvudsak samma innebörd

som de nu förevarande. Särskilda utskottet hänvisade då i sitt av riksdagen

i denna del godkända utlåtande till att frågan om de deltidsstuderandes

studiestöd övervägdes inom gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen

samt ansåg det ej tillrådligt att föregripa resultatet av de båda

nyssnämnda utredningarnas arbete genom att införa generella bidrag till

korrespondensstuderande.

Utskottet har inhämtat att gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen

under inevarande år ämnar avgiva betänkanden i vilka ekonomiska

frågor i samband med korrespondensundervisning kommer att behandlas.

Under hänvisning härtill ansluter sig utskottet till den ståndpunkt

särskilda utskottet intog i fjol. Utskottet anser således att de nu

aktuella motionsyrkandena icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Studiestöd till studerande som kompletterar studentbetyg

Studerande, som bedriver studier för att komplettera studentbetyg, har i

regel ej rätt till studiestöd enligt studiehj älpsreglementet eller studiemedelsförordningen.

Motionerna I: 129 och II: 167 syftar till att de kompletteringsstuderande

skall inordnas i något av de studiesociala systemen, företrädesvis studiemedelssystemet.

Motionärerna framhåller att komplettering av studentbetyg ofta förekommer

för att korrigera ett linjeval i gymnasiet som inte leder fram till

den vid en senare tidpunkt önskade utbildningen. Enligt motionärerna är

det angeläget både ur samhällets och individens synpunkt, att möjligheter

finns att på rimliga villkor förändra studieinriktningen vid övergången

från gymnasiala till postgymnasiala studier.

Sveriges förenade studentkår har i framställning till Kungl. Maj :t aktualiserat

frågan om studiesocialt stöd till de kompletteringsstuderande. Centrala

studiehjälpsnämnden har i avgivet utlåtande över framställningen

föreslagit att frågan blir föremål för en allsidig utredning. Nämnden har

vidare framhållit att utredningen bör ske i nära anslutning till frågan om

studiehj älpen till vuxenutbildning.

Enligt utskottets uppfattning talar mycket för att studerande som kompletterar

studentbetyg får bättre studiesociala förmåner. Sedan nu spörsmålet

uppmärksammats och centrala studiehj älpsnämnden begärt utredning av

frågan, förutsätter utskottet att de kompletteringsstuderandes situation blir

föremål för närmare granskning. Vad utskottet anfört synes böra bringas

till Kungl. Maj :ts kännedom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

Studiestöd till folkhögskoleelever vid kortare ämneskurser

Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet utgår endast vid heltidsundervisning

omfattande minst åtta veckor. Kungl. Maj :t kan dock förordna om

studiehjälp även vid kurser av mindre längd.

I motionen 11:449 begäres att studiehjälpsreglementets förmåner skall

utgå till elever vid de korta ämneskurser, som är en direkt påbyggnad på

första och andra årskurserna vid folkhögskolorna. Motionärerna framhåller

att de ämneskurser som följer direkt efter första respektive andra

årskursen i regel omfattar sex veckor samt att dessa kurser är synnerligen

betydelsefulla.

Motionärerna synes åsyfta de s.k. anslutna ämneskurserna, d.v.s. de kurser

som följer omedelbart efter de ordinarie årskurserna vid folkhögskolorna.

Enligt den praxis som numera tillämpas av centrala studiehjälpsnämnden

medför dessa kurser rätt till studiehjälp för deltagarna även om kurstiden

för ämneskursen understiger åtta veckor. Motionärernas önskemål

synes alltså redan vara tillgodosett. Beträffande de fristående ämneskurserna

— för vilka alltså kravet på åtta veckors kurstid upprätthålles — har

utskottet inhämtat, att skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj :t begärt att studiehjälp

skall kunna utgå även vid kurser som omfattar mindre än åtta

veckor. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat den i detta avsnittet

behandlade motionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 129 och II: 167, såvitt angår yrkandet om

studiestöd till elever vid de fria kristna samfundens teologiska

seminarier, samt

2) motionerna I: 324 och II: 392,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående studiestödet

till elever vid de fria kristna samfundens pastorsseminarier

och vissa ledarinstitut;

B. att riksdagen i anledning av motionerna 1: 129 och II: 167,

såvitt angår yrkandet om studiestöd till studerande som kompletterar

studentbetyg, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom

sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört angående behovet av utredning av frågan om studiestöd

till studerande som kompletterar studentbetyg;

C. all följande motioner, nämligen

1) motionerna 1: 162 och II: 196, såvitt nu är i fråga, samt

2) motionerna 1:320 och 11:384,

icke måtte föranleda någon riksdagen åtgärd;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

D. att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 129 och II: 167, såvitt nu är i fråga, i den

mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

hemställt,

2) motionerna I: 324 och II: 392, i den mån de icke kan anses

besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, samt

3) motionen 11:449,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, Wanhainen och fru

Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Rengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i

Södertälje, fru Svensson och herr Lothigius.

Reservation

vid utskottets hemställan under C. av fru Hamrin-Thorell, herr Edström,

fru Olsson, herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors och Gustavsson i

Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 10 med orden »Vid

behandlingen av» och slutar med orden »någon riksdagens åtgärd» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening synnerligen viktigt att det för närvarande

helt otillfredsställande studiesociala stödet till de vuxenstuderande

byggs ut så att denna kategori får samma möjligheter till utbildning som

andra grupper studerande. Ekonomiska frågor i samband med korrespondensundervisningen

kommer visserligen att behandlas i de betänkanden

som gymnasieutredningen och vuxenutbildningsberedningen ämnar avgiva

detta år. Gymnasieutredningen kommer dock icke att närmare behandla

frågan om den tekniska utformningen av det studiesociala stödet åt vuxna.

Det är oklart vad dessa utredningar kan komma att föreslå. Icke obetydlig

tid kommer säkerligen också att förflyta innan ett slutgiltigt förslag kan

komma att föreläggas riksdagen. Då det enligt utskottets mening är angeläget

att frågan om studiesocialt stöd till de vuxenstuderande når en snabb

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1965

lösning bör de åtgärder som kan vidtagas utan ytterligare utredning omgående

komma till stånd. I motionerna I: 162 och II: 196 har anförts att det

s. k. vuxenutbildningsbidraget, som efter behovsprövning kan utgå under

studiernas slutskede till studerande vid kvälls- och vuxengymnasier, skulle

utan ytterligare utredning kunna göras tillgängligt även för korrespondensstuderande,

som bedriver motsvarande studier för bevistande av preparandkurser.

Utskottet anser att en sådan åtgärd skulle innebära ett steg i riktning

mot en förbättring av de korrespondensstuderandes studieekonomiska situation

och tillstyrker sålunda motionerna. I enlighet med vad i motionerna

anförts bör bidragen utgå fr. o. m. höstterminen 1965. Genom det sagda anser

sig utskottet ha besvarat jämväl motionerna I: 320 och II: 384.»

b) att utskottet under C. bort hemställa,

»dels att riksdagen med bifall till motionerna I: 162 och

II: 196, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionerna

I: 320 och II: 384 måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §

Studerande vid läroanstalt för vuxna Studerande vid läroanstalt för vuxna

må under studiernas slutskede till- samt studerande, som genomgår av

delas vuxen utbildningsbidrag. brevskola anordnad preparandkurs,

beträffande vilken Konungen så bestämmer,

må under studiernas slutskede

tilldelas vuxenutbildningsbidrag.

Vuxenutbildningsbidrag utgår -—------— andra studier.

Vuxenutbildningsbidrag må-------—förhöjt studiebidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965

dels att motionerna 1: 320 och II: 384, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:282 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det studiesociala stödet till vissa elevkategorier. a1 i texten