Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964

1965-05-06 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni

1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 26 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 109, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om

förlängt barnbidrag,

2) förordning om ändrad lydelse av 6 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den

4 juni 1964 (nr 402).

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande vid riksdagens

början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 23 i första kammaren av herr Lundström och

fru Hamrin-Thorell samt nr 30 i andra kammaren av fröken Elmén och herr

Gustafsson i Borås,

2) de likalydande motionerna nr 98 i första kammaren av herrar Isacson och

Schött samt nr 125 i andra kammaren av herrar Hedin och Nordgren,

3) de likalydande motionerna nr 102 i första kammaren av herr Wallmark

och nr 127 i andra kammaren av fröken Ljungberg,

4) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist

m.fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m.fl.,

5) de likalydande motionerna nr 237 i första kammaren av fröken Ranmark

och nr 294 i andra kammaren av fru Skantz m. fl.

Motionerna under 4), såvitt angår yrkandena om resebidrag till inackorderade

elever, om studiestöd till kompletteringsstuderande och studerande vid de fria

kristna samfundens teologiska seminarier samt om resetillägg i studiehjälpssystemet,

behandlas av utskottet i annat sammanhang.

De vid propositionen fogade författningsförslagcn är av följande lydelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. £ avd. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt

barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 4 juni 1964 om förlängt barnbidrag

samt punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Barn, som deltager i undervisningen

i grundskola eller motsvarande

undervisning i skola som avses i 33

eller 34 § skollagen, äger, från och

med kvartalet efter det under vilket

barnet fyllt sexton år, rätt till studiehjälp

i form av förlängt barnbidrag

med sextio kronor i månaden.

(Föreslagen lydelse)

Barn, som deltager i undervisningen

i grundskola eller motsvarande

undervisning i skola som avses

i 33 eller 34 § skollagen, äger, från

och med kvartalet efter det under

vilket barnet fyllt sexton år, rätt till

studiehjälp i form av förlängt barnbidrag

med sjuttiofem kronor i månaden.

Övergångsbestämmelser

2. Elev i folkskola, fortsättningsskola,

statlig realskola, högre kommunal

skola, enskild under statlig tillsyn

ställd flickskola och realskollinje inbyggd

i folkskolan skall, om ej annat

följer av 3. eller Kungl. Maj:t för

vissa fall annorlunda förordnar, i fråga

om rätt till studiehjälp, jämställas

med elev vid grundskolan.

4. Vad i 2. och 3. är stadgat skall

ej gälla beträffande elev, som genomgår

någon av de två sista årskurserna

i kommunal eller i enskild, under

statlig tillsyn ställd flickskola.

2. Elev i folkskola, fortsättningsskola,

statlig realskola, enskild under

statlig tillsyn ställd realskola, högre

kommunal skola, statlig flickskola,

enskild under statlig tillsyn ställd

flickskola och realskollinje inbyggd i

folkskolan skall, om ej annat följer

av 3. eller Kungl. Maj:t för vissa fall

annorlunda förordnar, i fråga om rätt

till studiehjälp, jämställas med elev

vid grundskolan.

4. Vad i 2. och 3. är stadgat skall

ej gälla beträffande elev, som genomgår

någon av de två sista årskurserna

i statlig, i kommunal eller i enskild,

under statlig tillsyn ställd flickskola.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965 3

Förelag

till

Förordning

om ändrad lydelee av 6 och 26 §§ etudiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

(nr 402)

Härigenom förordnas, att 6 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Studiehjälp utgår för läsåret eller Studiehjälp utgår för läsår eller

kurstiden. kurstid enligt bestämmelser som

meddelas av Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, centrala

studiehjälp snämnden.

Läsår skall anses omfatta nio månader,

varav höstterminen fyra månader

och vårterminen fem månader.

26 §.

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar avser dels fader och moder

som ha vårdnaden eller, i fråga

om studerande som fyllt tjugoett år

senast haft vårdnaden om den studerande,

dels fader eller moder som stadigvarande

sammanbor med vårdnadshavare

som nu sagts. I fråga om

fosterbarn eller adoptivbarn gäller

vad som sägs om föräldrar i stället

fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna.

Har make-----------------från vårdnaden.

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar skall, när fråga är om

fosterbarn eller adoptivbarn, i stället

gälla fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1905

Propositionens huvudsakliga innehåll

I årets statsverksproposition har förordats att det förlängda barnbidraget

skall uppräknas från 60 till 75 kr. i månaden. I anslutning härtill framläggs i

denna proposition förslag om sådan ändring av förordningen om förlängt barnbidrag

som fordras för att genomföra uppräkningen. I övrigt föreslås en viss

jämkning av övergångsbestämmelserna till förordningen.

I propositionen föreslås att rätt till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet

inte längre skall vara beroende av inkomst och förmögenhet hos

fader eller moder som är skild från vårdnaden om den studerande. Detsamma

föreslås gälla vid prövning av den studerandes behov av studielån. I övrigt

föreslås att Kungl. Maj:t skall äga bestämma om studiehjälp skall utgå för

läsår eller kurstid.

Av propositionens innehåll redovisas här endast vad föredragande departementschefen

anfört. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till

denna.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:23 och II: 30 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära utredning och förslag till 1965 års vårriksdag om sådan ändring

av studiehjälpsreglementet att — i fall där vårdnadshavaren ej är omgift

— rätten till inkomst- och behovsprövat tillägg för barn till frånskilda föräldrar

icke påverkas av ieke-vårdnadshavarens ekonomiska situation.»

I motionerna I: 98 och II: 125 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta företa

sådan ändring av gällande studiehjälpsreglemente, att hänsyn kommer att tas

till antalet barn i familjen vid prövning av det inkomstprövade tillägget.»

I motionerna 1:102 och II: 127 har yrkats, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla

1. att 26 § studiehjälpsreglementet måtte utformas i enlighet med den praxis

som före den 1 juli 1964 tillämpades av centrala studiehjälpsnämnden, samt

2. att bestämmelserna jämlikt studiehjälpsreglementet avseende bedömning

av ansökan om inkomstprövat tillägg i de fall elevens föräldrar är frånskilda

måtte utformas i enlighet med den praxis som före den 1 juli 1964 i motsvarande

fall tillämpades av centrala studiehjälpsnämnden.»

I motionerna 1:129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionen

anförts beträffande det inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

5

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära utredning och förslag

till 1965 års vårriksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att — i fall

där vårdnadshavaren ej är omgift — rätten till inkomst- och behovsprövat tillägg

för barn till frånskilda föräldrar icke påverkas av icke-vårdnadshavarens ekonomiska

situation».

I motionerna 1:237 och II: 291 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att, vid bedömning

av ansökan om inkomstprövat tillägg i de fall elevens föräldrar är frånskilda,

hänsyn tages endast till vårdnadshavarens ekonomi.»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna I: 23, I: 98, II: 127, II: 167 och II: 294.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Edenman, har anfört:

»Inom skolväsendet förekommer läsår av mycket varierande längd. Även uppdelningen

på höst- och vårtermin varierar. Inom vissa skolformer, såsom gymnasier

och fackskolor, är utbildningen helt läsårsbunden i den meningen att alla

elever skall delta i undervisningen från läsårets början till dess slut. Inom andra

skolformer, främst yrkesskolor och lantbrukets yrkesskolor, kan undervisningen

börja vid vilken tidpunkt som helst under läsåret. Det bör enligt min mening

vara möjligt att vid bestämmande av studiehjälp kunna ta hänsyn till olikheter

av här angivet slag. Bestämmelserna i 6 § studiehjälpsreglementet lämnar i sin

nuvarande utformning inte tillräckligt utrymme för sådant hänsynstagande.

Bestämmelserna bör därför ändras. Ändringen bör emellertid utformas på annat

sätt än centrala studiehjälpsnämnden föreslagit. Om hänsyn skall kunna tas till

alla de olikheter som jag förut berört, behövs mycket detaljerade regler. På

grund av den snabba utvecklingen inom utbildningsväsendet finns vidare skäl

anta att dessa regler ofta skulle behöva ändras. Dessa regler bör därför inte tas

in i studiehjälpsreglementet. I reglementet bör endast anges att studiehjälp utgår

för läsår eller kurstid enligt de bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t

eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer.

Lika med centrala studiehjälpsnämnden och remissinstanserna anser jag det

angeläget att ändra bestämmelserna om inkomstprövat tillägg och studielån.

Ändringen bör utformas så att den studerandes möjlighet att få inkomstprövat

tillägg eller studielån inte längre påverkas av inkomst och förmögenhet hos

fader eller moder som är skild från vårdnaden om den studerande. Beträffande

studerande, som fyllt 21 år och som därför inte längre står under någons vårdnad,

bör bestämmelserna om inkomstprövat tillägg och om studielån ändras så

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

att hänsyn inte skall tas till inkomst och förmögenhet hos den av föräldrarna

som var skild från vårdnaden om den studerande, när han fyllde 21 år. Vad jag

nu anfört bör dock gälla endast under förutsättning att föräldrarna inte stadigvarande

sammanbor. I anslutning till uttrycket stadigvarande sammanbo, som

hämtats från bl. a. lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, må här

anmärkas att föräldrar bör anses stadigvarande sammanbo med varandra, även

om någon av dem på grund av sitt arbete, sitt hälsotillstånd eller av annan liknande

orsak vistas på annan ort än hemorten så länge som föräldrarna behåller

sitt gemensamma hem och har för avsikt att åter flytta samman när det blir

möjligt.

Centrala studiehjälpsnämnden har föreslagit att underhållsbidrag eller bidragsförskott

som utgår skall beaktas vid beslut om inkomstprövat tillägg i stället

för den inkomst och förmögenhet som enligt vad jag nyss anfört inte bör beaktas.

Underhållsbidrag och bidragsförskott utgör inte skattepliktig inkomst och

påverkar därför inte den studerandes beskattningsbara inkomst vid taxeringen

till statlig inkomstskatt. Enligt gällande bestämmelser är det inkomstprövade

tillägget anknutet till den beskattningsbara inkomsten. Liksom tidigare (prop.

1964:138 s. 159) anser jag att en sådan anknytning har betydande fördelar,

både av administrativ och annan natur. Att såsom centrala studiehjälpsnämnden

föreslagit göra det inkomstprövade tillägget beroende av både beskattningsbar

inkomst och inte skattepliktig inkomst bör således ifrågakomma endast

om mycket starka skäl kan anses tala därför. Sådana skäl kan inte anses föreligga

så mycket mindre som inkomstskikten för det inkomstprövade tillägget är

så vida att underhållsbidrag eller bidragsförskott endast sällan torde påverka

storleken av tillägget. Jag föreslår därför att fråga om studerandes rätt till inkomstprövat

tillägg bedöms utan hänsyn till underhållsbidrag eller bidragsförskott.

Vad jag här föreslagit om inkomstprövat tillägg och studielån föranleder en

ändring av 26 § första stycket studiehjälpsreglementet.»

Remissyttranden

Över motionerna 1:98 och II: 125 har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden.

Nämnden har dessutom inkommit med yttrande över motionerna 1:129 och

II: 167, såvitt nu är i fråga.

Centrala studiehjälpsnämnden anför beträffande motionerna I: 98 och II: 125

följande.

Bestämmelser om inkomstprövat tillägg återfinns i 12 och 13 §§ i reglementet

och bestämmelser om behovsprövat tillägg i 15 §.

Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition till nytt studiehjälpsreglemente,

anför på sid. 109 i sitt betänkande i fråga om det inkomstprövade tillägget

följande:

»Förutom föräldrarnas inkomster synes det vara två omständigheter som

generellt sett har inverkan på den ekonomiska situationen, dels antalet syskon,

dels storleken av den behållna förmögenheten.

Ett hänsynstagande till syskonfaktorn får med den av utredningen förordade

konstruktionen av stödformen — innebärande få behovsklasser och mycket breda

inkomstskikt — effekt endast i vissa marginella lägen. Ett infogande av syskonfaktorn

i bidragssystemet skapar även en extra åldersgräns. Utredningen har

vid utformningen av sina förslag sökt undanröja denna form av tröskeleffekter.

Av dessa motiv anser utredningen att tillräckliga skäl inte föreligger att ta särskild

hänsyn till förekomsten av syskon vid beräkningen av beloppet för de

inkomstprövade tilläggen.»

Proposition nr 138 år 1904 angående studiesocialt stöd till studerande ungdom

anförde departementschefen ifråga om det inkomstprövade tillägget följande:

»Gentemot förslaget om inkomstprövat tillägg har kritik anförts, förutom av

dem som anser att all inkomstprövning är olämplig inom studiehjälpen, även

av några remissorgan som har anmärkningar på den närmare utformningen.

En invändning har därvid varit, att det inkomstprövade tillägget har blivit

alltför schabloniserat genom anknytningen till den beskattningsbara inkomsten,

vilken är en dålig mätare på den ekonomiska situationen. En annan invändning

har varit, att utrymme borde ha säkrats för hänsynstagande till antalet syskon

till den studiehjälpsberättigade eleven.

Jag anser, att den av utredningen föreslagna schabloniseringen har fördelar,

både av administrativ och annan natur. Dessa fördelar är så stora att betänkligheterna

bör få vika. Dock bör man enligt min mening i de lägsta inkomstskikten

kunna ta viss hänsyn till syskonfaktorn.

Denna sistnämnda synpunkt synes kunna beaktas utan ändring i de föreslagna

reglerna om inkomstprövat tillägg, om man i stället jämkar något på reglerna

för behovsprövat tillägg. För det behovsprövade tillägget bör ej uppställas annat

villkor än att eleven, trots att han är berättigad till inkomstprövat tillägg med

högsta beloppet, är i synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp. Denna

konstruktion hindrar inte att det behovsprövade tillägget i avsedd utsträckning

kommer just änkors, frånskilda kvinnors och ogifta kvinnors barn till godo.

Förutom av denna kategori barn kommer emellertid tillägget i så fall att på

samma villkor kunna åtnjutas främst av barn i barnrika familjer med mycket

låga inkomster.»

Centrala studiehjälpsnämnden vill i detta sammanhang nämna, att nämnden

tar hänsyn till antalet syskon efter vissa bestämda regler vid prövning av ansökan

om studielån enligt studichjälpsreglementet.

Med hänsyn tagen till vad sålunda anförts för en långt gående schablonisering

av studiebidragen och till vilka synpunkter centrala studiehjälpsnämnden ansluter

sig, finner sig nämnden icke böra förorda cn ändring av studiehjälpsreglementet

i enlighet med motionärernas förslag. Nämnden vill som skäl för denna

sin ståndpunkt dessutom framhålla önskvärdheten av att eventuella ändringar i

studichjälpsrcglemcntcts bestämmelser samordnas med övriga åtgärder på familjcpolitikens

område.

Beträffande den i motionerna 1:129 och 11:167 berörda tröskeleffekten vid

det inkomstprövade tillägget anför centrala studiehjälpsnämnden bl. a.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Införandet av en supplementärbestämmelse av den art som motionärerna

föreslagit skulle på ett icke önskvärt sätt komplicera behandlingen av ansökningarna,

samtidigt som tröskeleffekt likväl kvarstode i vissa andra inkomstlägen.

Antingen skulle skolstyrelserna tvingas föra noteringar år från år beträffande

sökandens samt i förekommande fall hans föräldrars och makes beskattningsbara

inkomster, eller också skulle såsom nu sker för det aktuella årets

beskattningsbara inkomster utdrag ur inkomstlängd inhämtas om inkomsterna

även för det föregående året. Båda förfaringssätten är arbetskrävande. Sökandens

egna uppgifter om den beskattningsbara inkomsten, särskilt om det gäller

ett tidigare år, torde inte kunna godtagas. Nämnden finner sig icke böra förorda

bifall till motionärernas förslag.

Utskottet

I förevarande proposition föreslås att det förlängda barnbidraget skall höjas

från 60 till 75 kr. i månaden. Dessutom föreslås i övergångsbestämmelserna till

förordningen om förlängt barnbidrag en mindre justering. Propositionen innehåller

även förslag som berör studiehjälpsreglementet. De nuvarande bestämmelserna

att studiehjälp skall utgå för läsåret, som skall anses omfatta nio månader,

eller kurstiden föreslås sålunda ändrade så att studiehjälp skall utgå för

läsår eller kurstid enligt bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t eller av

myndighet till vilken Kungl. Maj:t delegerar beslutanderätten. Slutligen föreslås

att vid prövning av rätten till inkomstprövat tillägg och behovet av studielån

hänsyn inte skall tagas till inkomst och förmögenhet hos fader eller moder som

är skild från vårdnaden av den studerande under förutsättning att föräldrarna ej

stadigvarande sammanbor.

Det i propositionen behandlade problemet om rätt till inkomstprövat tillägg

har tagits upp i några vid riksdagens början väckta motioner. I motionerna I: 23

och II: 30, 1:129 och II: 167 samt I: 237 och II: 294 föreslås sålunda att frågan

löses på det sätt som förordas i propositionen. I motionerna 1:102 och II: 127

föreslås en delvis annan lösning. Enligt dessa båda motioner bör man i de individuella

fallen pröva i vad mån det kan vara befogat att bortse från inkomst

och förmögenhet hos den av föräldrarna som ej är vårdnadshavare. Motionärerna

anhåller att Kungl. Maj:t skall förelägga riksdagen förslag i enlighet med

det anförda.

Den lösning av frågan om inkomstprövat tillägg till skilsmässobarn som

föreslås i propositionen är enligt utskottets mening att föredra framför det individuella

prövningsförfarande som förordas i motionerna 1:102 och II: 127.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till propositionen i denna del. Därmed har också

önskemålen i motionerna 1:23 och 11:30, 1:129 och 11:167 samt 1:237 och

II: 294 blivit tillgodosedda.

Beträffande propositionen i övrigt har utskottet ej funnit anledning till erinran

eller särskilt uttalande. Utskottet biträder alltså propositionen i dess helhet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

I samband med propositionen har utskottet behandlat ytterligare några frågor

i anledning av motioner väckta vid riksdagens början.

I motionerna 1:102 och II: 127 tar man upp frågan huruvida styvfaders och

styvmoders inkomst och förmögenhet bör beaktas vid prövning av studerandes

rätt till inkomstprövat tillägg och studielån. Enligt studiehjälpsreglementet

skall man, då make under sin vårdnad har barn i tidigare gifte eller utom äktenskap,

i nu berört hänseende ta hänsyn till den andre makens ekonomi och inte

till de ekonomiska förhållandena hos den av barnets föräldrar som är skild från

vårdnaden. Motionärerna föreslår att denna regel ändras så att man, i likhet

med vad som tidigare gällde för de behovsprövade stipendierna, får möjlighet

till en individuell bedömning. I motionerna åberopas ett remissyttrande som

studiehjälpsnämnden under fjolåret avgav över studiehjälpsutredningens betänkande

i vilket den nuvarande regeln föreslogs. Nämnden framhöll att den

från ansökningar om stipendier hade rik erfarenhet av att styvfadern ej ville

vara med om kostnaderna för styvbarnets utbildning även om han hade mycket

goda inkomster samt att slitningar inom familjen uppkom av denna anledning

till skada också för barnet. I sådana fall borde — framhöll studiehjälpsnämnden

— skolstyrelsen få möjlighet att utmäta ett efter omständigheterna lämpligt

tillägg.

Enligt studiehjälpsreglementet skall utgångspunkten vid bedömningen av rätten

till inkomst- eller behovsprövad studiehjälp vara de ekonomiska förhållandena

i den miljö där den studerande stadigvarande vistas. Detta gäller för

adoptivbarn och fosterbarn likaväl som för styvbarn. Även om man i princip

godtar denna ordning, synes det enligt utskottets mening beträffande styvbarn

kunna föreligga omständigheter som gör att en friare bedömning ter sig önskvärd.

Problemet har emellertid flera aspekter. Det kan nämnas att i den mån

barnpension enligt lagen om allmän försäkring eller bidragsförskott utgår för

barnet detta ej påverkas av att vårdnadshavaren ingår äktenskap. Utskottet

anser det emellertid lämpligt att Kungl. Maj:t närmare låter undersöka de problem

som aktualiserats av motionärerna. Vad utskottet anfört synes böra bringas

till Kungl. Maj ds kännedom.

I motionerna I: 98 och II: 125 samt I: 129 och II: 167 tar man upp två andra

problem som rör de inkomstprövade tilläggen.

Inkomstprövat tillägg utgår om den studerandes och hans föräldrars sammanlagda

beskattningsbara inkomst vid senaste taxering ej överstiger 20 000 kr.

Har den studerande och hans föräldrar förmögenhet överstigande 30 000 kr.

skall en femtedel av det överskjutande beloppet jämställas med beskattningsbar

inkomst. Tillägget utgår per månad med 75 kr. då den beskattningsbara inkomsten

cj överstiger 8 000 kr., med 50 kr. fr. o. m. 8 100 kr. t. o. m. 12 000 kr.

samt med 25 kr. fr. o. m. 12 100 kr. t. o. m. 20 000 kr. Vid prövningen tages ej

hänsyn till om den studerande har syskon. Studerande som har inkomstprövat

tillägg med högsta beloppet kan dessutom få behovsprövat tillägg med högst.

75 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

I motionerna I: 98 och II: 125 yrkas att studiehjälpsreglementet skall ändras

så att vid prövning av rätten till inkomstprövat tillägg hänsyn skall tagas till

antalet syskon till den studerande. Motionärerna menar att en sådan ändring

är motiverad av att vid samma inkomst en barnrik familj inte har lika stor ekonomisk

bärkraft som en familj med enbart ett barn i studieåldern.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande avstyrkt motionsyrkandet

och därvid hänvisat till de fördelar — administrativa och av annan art — som

en schablonisering av bidraget innebär. Nämnden har vidare framhållit önskvärdheten

av att eventuella ändringar i systemet samordnas med övriga åtgärder

på familjepolitikens område.

I samband med införandet av det inkomstprövade tillägget övervägdes huruvida

man vid den ekonomiska bedömningen borde räkna med den nu behandlade

syskonfaktorn. Tanken härpå avfärdades i propositionen till fjolårets riksdag

med förslag till det nuvarande studiesociala systemet. Föredragande departementschefen

anförde i huvudsak samma motivering som centrala studiehjälpsnämnden

i sitt remissyttrande över motionerna.

Utskottet anser det för sin del angeläget att man söker eftersträva största

möjliga rättvisa i fråga om det ekonomiska stödet till barnfamiljer av olika storlek.

I direktiven till den i år tillsatta utredningen angående samhällets ekonomiska

stöd åt barnfamiljerna framhålles bl. a. att riktmärket bör vara att åstadkomma

större jämlikhet i materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer och

familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes, som har barn i olika

antal och åldrar. Det genom motionerna aktualiserade spörsmålet om ett effektivare

stöd till flerbarnsfamiljerna är enligt utskottets mening värt att uppmärksammas.

Frågan bör emellertid ses i större sammanhang. Eftersom den ovannämnda

utredningen på familjepolitikens område har att syssla med dessa

problem anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ i anledning av

motionerna.

Motionerna 1:129 och II: 167 syftar till att tröskeleffekten vid det inkomstprövade

tillägget skall mildras genom införandet av en supplementär regel av

innebörd att reduktion av det inkomstprövade tillägget ej skall ske med mindre

inkomsten ökat med minst 500 kr. I motionerna framhålles att f. n. i vissa fall

en inkomstökning med 100 kr. under ett år kan medföra en reduktion av tilllägget

med 225 kr. för samma tidrymd.

Vid fjolårets riksdag avslogs en motion med samma syfte som den nu förevarande.

Särskilda utskottet anförde då i sitt av riksdagen i denna del godkända

utlåtande att systemet var konstruerat så att man i rimlig utsträckning undgick

tröskeleffekter.

Enligt utskottets mening är det med bibehållande av det nuvarande systemet

för det inkomstprövade tillägget inte möjligt att undgå vissa tröskeleffekter. Det

av motionärerna framlagda förslaget innebär emellertid inte att man undgår

sådana effekter utan endast att man förskjuter dessa till andra inkomstlägen.

Förslaget tar dessutom sikte på att utjämna tröskeleffekter endast för sådana

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965

sökande, som redan har inkomstprövat tillägg. Detta förhållande innebär, att

denna kategori kommer att behandlas efter andra och förmånligare grunder än

andra sökande. Det i motionerna framlagda förslaget är således ur flera synpunkter

ej lämpligt som utgångspunkt för en revision av de nuvarande reglerna.

Utskottet kan ej heller finna att dessa visat sig medföra sådana olägenheter att

en förändring skulle vara påkallad. Utskottet ansluter sig därför till den ståndpunkt

särskilda utskottet intog i fjol och avstyrker motionerna.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

109;

B. att riksdagen i anledning av motionerna 1:102 och II: 127,

såvitt angår yrkandet 1, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående rätten

till inkomstprövat tillägg i fall då vårdnadshavaren gift om sig;

C. att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:23 och II: 30,

2) motionerna I: 98 och II: 125,

3) motionerna 1:102 och II: 127, sistnämnda båda motioner

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

under B. hemställt,

4) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt nu är i fråga, samt

5) motionerna I: 237 och II: 294,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström,* Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg,* fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,*

fru Svensson och herr Lothigius.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:283 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det studiesociala stödet till vissa elevkategorier. a1 i texten