Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964
1965-05-06 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
1
Nr 50
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i förordningen den 4 juni
1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Genom en den 26 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 109, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till
1) förordning angående ändring i förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om
förlängt barnbidrag,
2) förordning om ändrad lydelse av 6 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den
4 juni 1964 (nr 402).
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande vid riksdagens
början väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 23 i första kammaren av herr Lundström och
fru Hamrin-Thorell samt nr 30 i andra kammaren av fröken Elmén och herr
Gustafsson i Borås,
2) de likalydande motionerna nr 98 i första kammaren av herrar Isacson och
Schött samt nr 125 i andra kammaren av herrar Hedin och Nordgren,
3) de likalydande motionerna nr 102 i första kammaren av herr Wallmark
och nr 127 i andra kammaren av fröken Ljungberg,
4) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Källqvist
m.fl. och nr 167 i andra kammaren av herr Källstad m.fl.,
5) de likalydande motionerna nr 237 i första kammaren av fröken Ranmark
och nr 294 i andra kammaren av fru Skantz m. fl.
Motionerna under 4), såvitt angår yrkandena om resebidrag till inackorderade
elever, om studiestöd till kompletteringsstuderande och studerande vid de fria
kristna samfundens teologiska seminarier samt om resetillägg i studiehjälpssystemet,
behandlas av utskottet i annat sammanhang.
De vid propositionen fogade författningsförslagcn är av följande lydelse.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. £ avd. Nr 50
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt
barnbidrag
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 4 juni 1964 om förlängt barnbidrag
samt punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Barn, som deltager i undervisningen
i grundskola eller motsvarande
undervisning i skola som avses i 33
eller 34 § skollagen, äger, från och
med kvartalet efter det under vilket
barnet fyllt sexton år, rätt till studiehjälp
i form av förlängt barnbidrag
med sextio kronor i månaden.
(Föreslagen lydelse)
Barn, som deltager i undervisningen
i grundskola eller motsvarande
undervisning i skola som avses
i 33 eller 34 § skollagen, äger, från
och med kvartalet efter det under
vilket barnet fyllt sexton år, rätt till
studiehjälp i form av förlängt barnbidrag
med sjuttiofem kronor i månaden.
Övergångsbestämmelser
2. Elev i folkskola, fortsättningsskola,
statlig realskola, högre kommunal
skola, enskild under statlig tillsyn
ställd flickskola och realskollinje inbyggd
i folkskolan skall, om ej annat
följer av 3. eller Kungl. Maj:t för
vissa fall annorlunda förordnar, i fråga
om rätt till studiehjälp, jämställas
med elev vid grundskolan.
4. Vad i 2. och 3. är stadgat skall
ej gälla beträffande elev, som genomgår
någon av de två sista årskurserna
i kommunal eller i enskild, under
statlig tillsyn ställd flickskola.
2. Elev i folkskola, fortsättningsskola,
statlig realskola, enskild under
statlig tillsyn ställd realskola, högre
kommunal skola, statlig flickskola,
enskild under statlig tillsyn ställd
flickskola och realskollinje inbyggd i
folkskolan skall, om ej annat följer
av 3. eller Kungl. Maj:t för vissa fall
annorlunda förordnar, i fråga om rätt
till studiehjälp, jämställas med elev
vid grundskolan.
4. Vad i 2. och 3. är stadgat skall
ej gälla beträffande elev, som genomgår
någon av de två sista årskurserna
i statlig, i kommunal eller i enskild,
under statlig tillsyn ställd flickskola.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965 3
Förelag
till
Förordning
om ändrad lydelee av 6 och 26 §§ etudiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
(nr 402)
Härigenom förordnas, att 6 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 §•
Studiehjälp utgår för läsåret eller Studiehjälp utgår för läsår eller
kurstiden. kurstid enligt bestämmelser som
meddelas av Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, centrala
studiehjälp snämnden.
Läsår skall anses omfatta nio månader,
varav höstterminen fyra månader
och vårterminen fem månader.
26 §.
Vad i detta reglemente är stadgat
om föräldrar avser dels fader och moder
som ha vårdnaden eller, i fråga
om studerande som fyllt tjugoett år
senast haft vårdnaden om den studerande,
dels fader eller moder som stadigvarande
sammanbor med vårdnadshavare
som nu sagts. I fråga om
fosterbarn eller adoptivbarn gäller
vad som sägs om föräldrar i stället
fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna.
Har make-----------------från vårdnaden.
Vad i detta reglemente är stadgat
om föräldrar skall, när fråga är om
fosterbarn eller adoptivbarn, i stället
gälla fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 60
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1905
Propositionens huvudsakliga innehåll
I årets statsverksproposition har förordats att det förlängda barnbidraget
skall uppräknas från 60 till 75 kr. i månaden. I anslutning härtill framläggs i
denna proposition förslag om sådan ändring av förordningen om förlängt barnbidrag
som fordras för att genomföra uppräkningen. I övrigt föreslås en viss
jämkning av övergångsbestämmelserna till förordningen.
I propositionen föreslås att rätt till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet
inte längre skall vara beroende av inkomst och förmögenhet hos
fader eller moder som är skild från vårdnaden om den studerande. Detsamma
föreslås gälla vid prövning av den studerandes behov av studielån. I övrigt
föreslås att Kungl. Maj:t skall äga bestämma om studiehjälp skall utgå för
läsår eller kurstid.
Av propositionens innehåll redovisas här endast vad föredragande departementschefen
anfört. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till
denna.
Motionsyrkandena
I motionerna 1:23 och II: 30 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära utredning och förslag till 1965 års vårriksdag om sådan ändring
av studiehjälpsreglementet att — i fall där vårdnadshavaren ej är omgift
— rätten till inkomst- och behovsprövat tillägg för barn till frånskilda föräldrar
icke påverkas av ieke-vårdnadshavarens ekonomiska situation.»
I motionerna I: 98 och II: 125 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta företa
sådan ändring av gällande studiehjälpsreglemente, att hänsyn kommer att tas
till antalet barn i familjen vid prövning av det inkomstprövade tillägget.»
I motionerna 1:102 och II: 127 har yrkats, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla
1. att 26 § studiehjälpsreglementet måtte utformas i enlighet med den praxis
som före den 1 juli 1964 tillämpades av centrala studiehjälpsnämnden, samt
2. att bestämmelserna jämlikt studiehjälpsreglementet avseende bedömning
av ansökan om inkomstprövat tillägg i de fall elevens föräldrar är frånskilda
måtte utformas i enlighet med den praxis som före den 1 juli 1964 i motsvarande
fall tillämpades av centrala studiehjälpsnämnden.»
I motionerna 1:129 och II: 167 har, såvitt nu är i fråga, yrkats,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionen
anförts beträffande det inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet,
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
5
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära utredning och förslag
till 1965 års vårriksdag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att — i fall
där vårdnadshavaren ej är omgift — rätten till inkomst- och behovsprövat tillägg
för barn till frånskilda föräldrar icke påverkas av icke-vårdnadshavarens ekonomiska
situation».
I motionerna 1:237 och II: 291 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av studiehjälpsreglementet att, vid bedömning
av ansökan om inkomstprövat tillägg i de fall elevens föräldrar är frånskilda,
hänsyn tages endast till vårdnadshavarens ekonomi.»
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna I: 23, I: 98, II: 127, II: 167 och II: 294.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Edenman, har anfört:
»Inom skolväsendet förekommer läsår av mycket varierande längd. Även uppdelningen
på höst- och vårtermin varierar. Inom vissa skolformer, såsom gymnasier
och fackskolor, är utbildningen helt läsårsbunden i den meningen att alla
elever skall delta i undervisningen från läsårets början till dess slut. Inom andra
skolformer, främst yrkesskolor och lantbrukets yrkesskolor, kan undervisningen
börja vid vilken tidpunkt som helst under läsåret. Det bör enligt min mening
vara möjligt att vid bestämmande av studiehjälp kunna ta hänsyn till olikheter
av här angivet slag. Bestämmelserna i 6 § studiehjälpsreglementet lämnar i sin
nuvarande utformning inte tillräckligt utrymme för sådant hänsynstagande.
Bestämmelserna bör därför ändras. Ändringen bör emellertid utformas på annat
sätt än centrala studiehjälpsnämnden föreslagit. Om hänsyn skall kunna tas till
alla de olikheter som jag förut berört, behövs mycket detaljerade regler. På
grund av den snabba utvecklingen inom utbildningsväsendet finns vidare skäl
anta att dessa regler ofta skulle behöva ändras. Dessa regler bör därför inte tas
in i studiehjälpsreglementet. I reglementet bör endast anges att studiehjälp utgår
för läsår eller kurstid enligt de bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t
eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer.
Lika med centrala studiehjälpsnämnden och remissinstanserna anser jag det
angeläget att ändra bestämmelserna om inkomstprövat tillägg och studielån.
Ändringen bör utformas så att den studerandes möjlighet att få inkomstprövat
tillägg eller studielån inte längre påverkas av inkomst och förmögenhet hos
fader eller moder som är skild från vårdnaden om den studerande. Beträffande
studerande, som fyllt 21 år och som därför inte längre står under någons vårdnad,
bör bestämmelserna om inkomstprövat tillägg och om studielån ändras så
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
att hänsyn inte skall tas till inkomst och förmögenhet hos den av föräldrarna
som var skild från vårdnaden om den studerande, när han fyllde 21 år. Vad jag
nu anfört bör dock gälla endast under förutsättning att föräldrarna inte stadigvarande
sammanbor. I anslutning till uttrycket stadigvarande sammanbo, som
hämtats från bl. a. lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, må här
anmärkas att föräldrar bör anses stadigvarande sammanbo med varandra, även
om någon av dem på grund av sitt arbete, sitt hälsotillstånd eller av annan liknande
orsak vistas på annan ort än hemorten så länge som föräldrarna behåller
sitt gemensamma hem och har för avsikt att åter flytta samman när det blir
möjligt.
Centrala studiehjälpsnämnden har föreslagit att underhållsbidrag eller bidragsförskott
som utgår skall beaktas vid beslut om inkomstprövat tillägg i stället
för den inkomst och förmögenhet som enligt vad jag nyss anfört inte bör beaktas.
Underhållsbidrag och bidragsförskott utgör inte skattepliktig inkomst och
påverkar därför inte den studerandes beskattningsbara inkomst vid taxeringen
till statlig inkomstskatt. Enligt gällande bestämmelser är det inkomstprövade
tillägget anknutet till den beskattningsbara inkomsten. Liksom tidigare (prop.
1964:138 s. 159) anser jag att en sådan anknytning har betydande fördelar,
både av administrativ och annan natur. Att såsom centrala studiehjälpsnämnden
föreslagit göra det inkomstprövade tillägget beroende av både beskattningsbar
inkomst och inte skattepliktig inkomst bör således ifrågakomma endast
om mycket starka skäl kan anses tala därför. Sådana skäl kan inte anses föreligga
så mycket mindre som inkomstskikten för det inkomstprövade tillägget är
så vida att underhållsbidrag eller bidragsförskott endast sällan torde påverka
storleken av tillägget. Jag föreslår därför att fråga om studerandes rätt till inkomstprövat
tillägg bedöms utan hänsyn till underhållsbidrag eller bidragsförskott.
Vad jag här föreslagit om inkomstprövat tillägg och studielån föranleder en
ändring av 26 § första stycket studiehjälpsreglementet.»
Remissyttranden
Över motionerna 1:98 och II: 125 har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, inhämtat yttrande från centrala studiehjälpsnämnden.
Nämnden har dessutom inkommit med yttrande över motionerna 1:129 och
II: 167, såvitt nu är i fråga.
Centrala studiehjälpsnämnden anför beträffande motionerna I: 98 och II: 125
följande.
Bestämmelser om inkomstprövat tillägg återfinns i 12 och 13 §§ i reglementet
och bestämmelser om behovsprövat tillägg i 15 §.
Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition till nytt studiehjälpsreglemente,
anför på sid. 109 i sitt betänkande i fråga om det inkomstprövade tillägget
följande:
»Förutom föräldrarnas inkomster synes det vara två omständigheter som
generellt sett har inverkan på den ekonomiska situationen, dels antalet syskon,
dels storleken av den behållna förmögenheten.
Ett hänsynstagande till syskonfaktorn får med den av utredningen förordade
konstruktionen av stödformen — innebärande få behovsklasser och mycket breda
inkomstskikt — effekt endast i vissa marginella lägen. Ett infogande av syskonfaktorn
i bidragssystemet skapar även en extra åldersgräns. Utredningen har
vid utformningen av sina förslag sökt undanröja denna form av tröskeleffekter.
Av dessa motiv anser utredningen att tillräckliga skäl inte föreligger att ta särskild
hänsyn till förekomsten av syskon vid beräkningen av beloppet för de
inkomstprövade tilläggen.»
Proposition nr 138 år 1904 angående studiesocialt stöd till studerande ungdom
anförde departementschefen ifråga om det inkomstprövade tillägget följande:
»Gentemot förslaget om inkomstprövat tillägg har kritik anförts, förutom av
dem som anser att all inkomstprövning är olämplig inom studiehjälpen, även
av några remissorgan som har anmärkningar på den närmare utformningen.
En invändning har därvid varit, att det inkomstprövade tillägget har blivit
alltför schabloniserat genom anknytningen till den beskattningsbara inkomsten,
vilken är en dålig mätare på den ekonomiska situationen. En annan invändning
har varit, att utrymme borde ha säkrats för hänsynstagande till antalet syskon
till den studiehjälpsberättigade eleven.
Jag anser, att den av utredningen föreslagna schabloniseringen har fördelar,
både av administrativ och annan natur. Dessa fördelar är så stora att betänkligheterna
bör få vika. Dock bör man enligt min mening i de lägsta inkomstskikten
kunna ta viss hänsyn till syskonfaktorn.
Denna sistnämnda synpunkt synes kunna beaktas utan ändring i de föreslagna
reglerna om inkomstprövat tillägg, om man i stället jämkar något på reglerna
för behovsprövat tillägg. För det behovsprövade tillägget bör ej uppställas annat
villkor än att eleven, trots att han är berättigad till inkomstprövat tillägg med
högsta beloppet, är i synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp. Denna
konstruktion hindrar inte att det behovsprövade tillägget i avsedd utsträckning
kommer just änkors, frånskilda kvinnors och ogifta kvinnors barn till godo.
Förutom av denna kategori barn kommer emellertid tillägget i så fall att på
samma villkor kunna åtnjutas främst av barn i barnrika familjer med mycket
låga inkomster.»
Centrala studiehjälpsnämnden vill i detta sammanhang nämna, att nämnden
tar hänsyn till antalet syskon efter vissa bestämda regler vid prövning av ansökan
om studielån enligt studichjälpsreglementet.
Med hänsyn tagen till vad sålunda anförts för en långt gående schablonisering
av studiebidragen och till vilka synpunkter centrala studiehjälpsnämnden ansluter
sig, finner sig nämnden icke böra förorda cn ändring av studiehjälpsreglementet
i enlighet med motionärernas förslag. Nämnden vill som skäl för denna
sin ståndpunkt dessutom framhålla önskvärdheten av att eventuella ändringar i
studichjälpsrcglemcntcts bestämmelser samordnas med övriga åtgärder på familjcpolitikens
område.
Beträffande den i motionerna 1:129 och 11:167 berörda tröskeleffekten vid
det inkomstprövade tillägget anför centrala studiehjälpsnämnden bl. a.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
Införandet av en supplementärbestämmelse av den art som motionärerna
föreslagit skulle på ett icke önskvärt sätt komplicera behandlingen av ansökningarna,
samtidigt som tröskeleffekt likväl kvarstode i vissa andra inkomstlägen.
Antingen skulle skolstyrelserna tvingas föra noteringar år från år beträffande
sökandens samt i förekommande fall hans föräldrars och makes beskattningsbara
inkomster, eller också skulle såsom nu sker för det aktuella årets
beskattningsbara inkomster utdrag ur inkomstlängd inhämtas om inkomsterna
även för det föregående året. Båda förfaringssätten är arbetskrävande. Sökandens
egna uppgifter om den beskattningsbara inkomsten, särskilt om det gäller
ett tidigare år, torde inte kunna godtagas. Nämnden finner sig icke böra förorda
bifall till motionärernas förslag.
Utskottet
I förevarande proposition föreslås att det förlängda barnbidraget skall höjas
från 60 till 75 kr. i månaden. Dessutom föreslås i övergångsbestämmelserna till
förordningen om förlängt barnbidrag en mindre justering. Propositionen innehåller
även förslag som berör studiehjälpsreglementet. De nuvarande bestämmelserna
att studiehjälp skall utgå för läsåret, som skall anses omfatta nio månader,
eller kurstiden föreslås sålunda ändrade så att studiehjälp skall utgå för
läsår eller kurstid enligt bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t eller av
myndighet till vilken Kungl. Maj:t delegerar beslutanderätten. Slutligen föreslås
att vid prövning av rätten till inkomstprövat tillägg och behovet av studielån
hänsyn inte skall tagas till inkomst och förmögenhet hos fader eller moder som
är skild från vårdnaden av den studerande under förutsättning att föräldrarna ej
stadigvarande sammanbor.
Det i propositionen behandlade problemet om rätt till inkomstprövat tillägg
har tagits upp i några vid riksdagens början väckta motioner. I motionerna I: 23
och II: 30, 1:129 och II: 167 samt I: 237 och II: 294 föreslås sålunda att frågan
löses på det sätt som förordas i propositionen. I motionerna 1:102 och II: 127
föreslås en delvis annan lösning. Enligt dessa båda motioner bör man i de individuella
fallen pröva i vad mån det kan vara befogat att bortse från inkomst
och förmögenhet hos den av föräldrarna som ej är vårdnadshavare. Motionärerna
anhåller att Kungl. Maj:t skall förelägga riksdagen förslag i enlighet med
det anförda.
Den lösning av frågan om inkomstprövat tillägg till skilsmässobarn som
föreslås i propositionen är enligt utskottets mening att föredra framför det individuella
prövningsförfarande som förordas i motionerna 1:102 och II: 127.
Utskottet tillstyrker alltså bifall till propositionen i denna del. Därmed har också
önskemålen i motionerna 1:23 och 11:30, 1:129 och 11:167 samt 1:237 och
II: 294 blivit tillgodosedda.
Beträffande propositionen i övrigt har utskottet ej funnit anledning till erinran
eller särskilt uttalande. Utskottet biträder alltså propositionen i dess helhet.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
I samband med propositionen har utskottet behandlat ytterligare några frågor
i anledning av motioner väckta vid riksdagens början.
I motionerna 1:102 och II: 127 tar man upp frågan huruvida styvfaders och
styvmoders inkomst och förmögenhet bör beaktas vid prövning av studerandes
rätt till inkomstprövat tillägg och studielån. Enligt studiehjälpsreglementet
skall man, då make under sin vårdnad har barn i tidigare gifte eller utom äktenskap,
i nu berört hänseende ta hänsyn till den andre makens ekonomi och inte
till de ekonomiska förhållandena hos den av barnets föräldrar som är skild från
vårdnaden. Motionärerna föreslår att denna regel ändras så att man, i likhet
med vad som tidigare gällde för de behovsprövade stipendierna, får möjlighet
till en individuell bedömning. I motionerna åberopas ett remissyttrande som
studiehjälpsnämnden under fjolåret avgav över studiehjälpsutredningens betänkande
i vilket den nuvarande regeln föreslogs. Nämnden framhöll att den
från ansökningar om stipendier hade rik erfarenhet av att styvfadern ej ville
vara med om kostnaderna för styvbarnets utbildning även om han hade mycket
goda inkomster samt att slitningar inom familjen uppkom av denna anledning
till skada också för barnet. I sådana fall borde — framhöll studiehjälpsnämnden
— skolstyrelsen få möjlighet att utmäta ett efter omständigheterna lämpligt
tillägg.
Enligt studiehjälpsreglementet skall utgångspunkten vid bedömningen av rätten
till inkomst- eller behovsprövad studiehjälp vara de ekonomiska förhållandena
i den miljö där den studerande stadigvarande vistas. Detta gäller för
adoptivbarn och fosterbarn likaväl som för styvbarn. Även om man i princip
godtar denna ordning, synes det enligt utskottets mening beträffande styvbarn
kunna föreligga omständigheter som gör att en friare bedömning ter sig önskvärd.
Problemet har emellertid flera aspekter. Det kan nämnas att i den mån
barnpension enligt lagen om allmän försäkring eller bidragsförskott utgår för
barnet detta ej påverkas av att vårdnadshavaren ingår äktenskap. Utskottet
anser det emellertid lämpligt att Kungl. Maj:t närmare låter undersöka de problem
som aktualiserats av motionärerna. Vad utskottet anfört synes böra bringas
till Kungl. Maj ds kännedom.
I motionerna I: 98 och II: 125 samt I: 129 och II: 167 tar man upp två andra
problem som rör de inkomstprövade tilläggen.
Inkomstprövat tillägg utgår om den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
beskattningsbara inkomst vid senaste taxering ej överstiger 20 000 kr.
Har den studerande och hans föräldrar förmögenhet överstigande 30 000 kr.
skall en femtedel av det överskjutande beloppet jämställas med beskattningsbar
inkomst. Tillägget utgår per månad med 75 kr. då den beskattningsbara inkomsten
cj överstiger 8 000 kr., med 50 kr. fr. o. m. 8 100 kr. t. o. m. 12 000 kr.
samt med 25 kr. fr. o. m. 12 100 kr. t. o. m. 20 000 kr. Vid prövningen tages ej
hänsyn till om den studerande har syskon. Studerande som har inkomstprövat
tillägg med högsta beloppet kan dessutom få behovsprövat tillägg med högst.
75 kr.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
I motionerna I: 98 och II: 125 yrkas att studiehjälpsreglementet skall ändras
så att vid prövning av rätten till inkomstprövat tillägg hänsyn skall tagas till
antalet syskon till den studerande. Motionärerna menar att en sådan ändring
är motiverad av att vid samma inkomst en barnrik familj inte har lika stor ekonomisk
bärkraft som en familj med enbart ett barn i studieåldern.
Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande avstyrkt motionsyrkandet
och därvid hänvisat till de fördelar — administrativa och av annan art — som
en schablonisering av bidraget innebär. Nämnden har vidare framhållit önskvärdheten
av att eventuella ändringar i systemet samordnas med övriga åtgärder
på familjepolitikens område.
I samband med införandet av det inkomstprövade tillägget övervägdes huruvida
man vid den ekonomiska bedömningen borde räkna med den nu behandlade
syskonfaktorn. Tanken härpå avfärdades i propositionen till fjolårets riksdag
med förslag till det nuvarande studiesociala systemet. Föredragande departementschefen
anförde i huvudsak samma motivering som centrala studiehjälpsnämnden
i sitt remissyttrande över motionerna.
Utskottet anser det för sin del angeläget att man söker eftersträva största
möjliga rättvisa i fråga om det ekonomiska stödet till barnfamiljer av olika storlek.
I direktiven till den i år tillsatta utredningen angående samhällets ekonomiska
stöd åt barnfamiljerna framhålles bl. a. att riktmärket bör vara att åstadkomma
större jämlikhet i materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer och
familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes, som har barn i olika
antal och åldrar. Det genom motionerna aktualiserade spörsmålet om ett effektivare
stöd till flerbarnsfamiljerna är enligt utskottets mening värt att uppmärksammas.
Frågan bör emellertid ses i större sammanhang. Eftersom den ovannämnda
utredningen på familjepolitikens område har att syssla med dessa
problem anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ i anledning av
motionerna.
Motionerna 1:129 och II: 167 syftar till att tröskeleffekten vid det inkomstprövade
tillägget skall mildras genom införandet av en supplementär regel av
innebörd att reduktion av det inkomstprövade tillägget ej skall ske med mindre
inkomsten ökat med minst 500 kr. I motionerna framhålles att f. n. i vissa fall
en inkomstökning med 100 kr. under ett år kan medföra en reduktion av tilllägget
med 225 kr. för samma tidrymd.
Vid fjolårets riksdag avslogs en motion med samma syfte som den nu förevarande.
Särskilda utskottet anförde då i sitt av riksdagen i denna del godkända
utlåtande att systemet var konstruerat så att man i rimlig utsträckning undgick
tröskeleffekter.
Enligt utskottets mening är det med bibehållande av det nuvarande systemet
för det inkomstprövade tillägget inte möjligt att undgå vissa tröskeleffekter. Det
av motionärerna framlagda förslaget innebär emellertid inte att man undgår
sådana effekter utan endast att man förskjuter dessa till andra inkomstlägen.
Förslaget tar dessutom sikte på att utjämna tröskeleffekter endast för sådana
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 50 år 1965
sökande, som redan har inkomstprövat tillägg. Detta förhållande innebär, att
denna kategori kommer att behandlas efter andra och förmånligare grunder än
andra sökande. Det i motionerna framlagda förslaget är således ur flera synpunkter
ej lämpligt som utgångspunkt för en revision av de nuvarande reglerna.
Utskottet kan ej heller finna att dessa visat sig medföra sådana olägenheter att
en förändring skulle vara påkallad. Utskottet ansluter sig därför till den ståndpunkt
särskilda utskottet intog i fjol och avstyrker motionerna.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
109;
B. att riksdagen i anledning av motionerna 1:102 och II: 127,
såvitt angår yrkandet 1, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående rätten
till inkomstprövat tillägg i fall då vårdnadshavaren gift om sig;
C. att följande motioner, nämligen
1) motionerna 1:23 och II: 30,
2) motionerna I: 98 och II: 125,
3) motionerna 1:102 och II: 127, sistnämnda båda motioner
i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
under B. hemställt,
4) motionerna 1:129 och II: 167, såvitt nu är i fråga, samt
5) motionerna I: 237 och II: 294,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 maj 1965
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Edström,* Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg,* fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,*
fru Svensson och herr Lothigius.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:283 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det studiesociala stödet till vissa elevkategorier. a1 i texten