Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962

1965-05-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962

(nr 319).

Genom en den 2 april 1965 dagtecknad proposition, nr 118, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t, under

åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319).

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd,.

Nr 63.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, dels att 3, 6, 23, 30, 31, 40 och 53 §§ skollagen den 6 juni

1962 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skola införas

tre nya paragrafer, betecknade 2 a §, 28 a § och 39 a §, av nedan angiven

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 a §.

Staten sörjer jör undervisningen i

specialskola av barn som på grund

av syn-, hörsel- eller talskada icke

kunna folja undervisningen i grundskolan.

3 §•

I varje--------en skolchef.

Då skolväsendet

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) och b), om ej annat

är särskilt angivet.

Vad i-----------

Beträffande undervisningen av

blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna

gäller vad därom är särskilt

stadgat.

skall finnas.

För specialskolan finnas särskilda

lokala styrelser enligt bestämmelser

som Konungen meddelar.

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) eller b) eller i 2 a§,

om ej annat är särskilt angivet.

--barnet står.

Beträffande undervisningen av

vissa psykiskt efterblivna gäller vad

därom är särskilt stadgat.

Varje barn,

23 §.

i grundskolan.

Skolpliktigt barn som på grund av

syn-, hörsel- eller talskada icke kan

följa undervisningen i grundskolan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

äger rätt till undervisning i specialskolan.

Fråga om barns rätt till sådan

undervisning prövas av lokal styrelse

för specialskolan, sedan föräldrarna

fått tillfälle att yttra sig.

28 a §.

Specialskolan omfattar tio årskurser,

betecknade 1—10 och fördelade

på lågstadium, mellanstadium och

högstadium enligt bestämmelser som

Konungen meddelar.

Bestämmelserna i 2Jf § andra och

tredje styckena om studievägar, specialundervisning

och särskild undervisning

äga motsvarande tillämpning

på specialskolan.

För elev i specialskolan som icke

kan följa undervisning enligt första

och andra styckena meddelas undervisning

anpassad efter hans utveckling.

För specialskolan äga bestämmelserna

i 25—28 §§ motsvarande tilllämpning.

Fråga om att förvägra elev

befrielse enligt 27 § prövas av den

lokala styrelsen.

30 §.

För barn,-------gäller skolplikt.

Skolplikt inträder--------sexton år.

För barn som på grund av syn-,

hörsel- eller talskada icke kan följa

undervisningen i grundskolan upphör

dock skolplikten senast vid utgången

av vårterminen det kalenderår då

barnet fyller sjutton år.

Skolpliktiga barn

31 §.

— kapitel sägs.

Skolpliktiga barn som på grund av

syn-, hörsel- eller talskada icke kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

följa undervisningen i grundskolan

skola deltaga i undervisningen i specialskolan,

om ej annat följer av

39 a §.

39 a §.

Bestämmelserna i 32—39 §§ äga

motsvarande tillämpning på barn

som på grund av syn-, hörsel- eller

talskada icke kan följa undervisningen

i grundskolan. Bestämmelserna i 36

och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan

skola avse årskurs 10 i specialskolan

eller i fråga om elev som anges i

28 a § tredje stycket där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 §

tredje stycket gäller för barn efter utgången

av vårterminen det kalenderår

då barnet fyller sexton år och

fråga om barn enligt 31 § andra stycket

skall deltaga i undervisningen i

specialskolan prövas av lokal styrelse

för specialskolan. Innan beslut meddelas

skola föräldrarna ha fått tillfälle

att yttra sig.

På lokal styrelse för specialskolan

ankommer att besluta i frågor som

avses i 32 och 3Jf—37 §§.

För varje skola skall finnas elevområde.

Om så erfordras, må särskilt

elevområde finnas för del av skola.

Elevområde skall-------

40 §.

För varje skola som anges i 2 § a)

eller b) skall finnas elevområde. Om

så erfordras, må särskilt elevområde

finnas för del av sådan skola.

delar därav.

53 §.

över beslut--------hos länsskolnämnden.

Om besvär--------finnes stadgat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

(Nuvarande lydelse)

I övrigt-------

(Föreslagen lydelse)

för Stockholm.

Över beslut enligt denna lag av

lokal styrelse för specialskolan må

besvär anföras hos länsskolnämnden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

2. Genom lagen upphävas blindskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 508),

dövskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 509) och reglementet den 15 juni 1922

(nr 337) för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, såvitt avser

anstaltens skola.

3. Förekommer i lag eller eljest hänvisning till stadgande som ersatts genom

bestämmelse i denna lag, gäller i stället den senare bestämmelsen.

4. Äldre bestämmelser om skolplikt gälla, i den mån Konungen ej förordnar

annat, för elever som under nedan angivna läsår tillhöra lägst följande

årskurser i specialskolan, nämligen 1965/66 årskurs 6,1966/67 årskurs 7, 1967/68

årskurs 8, 1968/69 årskurs 9, 1969/70 årskurs 10 och 1970/71 årskurs 11.

5. De ytterligare föreskrifter som fordras i samband med införandet av denna

lag meddelas av Konungen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i anslutning till förslagen i prop. 1965: 70 angående

blind- och dövskolväsendets organisation m. m., att i skollagen skall införas

bestämmelser om undervisning av barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada

inte kan följa undervisningen i grundskolan. Det föreslås att sådana barn

skall äga erhålla undervisning i statlig skola (specialskolan) och att skolplikten

för dem bestämmes till 10 år. Skolplikten, som omfattar åldern 7—17 år,

skall fullgöras i specialskolan. Liksom hittills skall dock skolplikt kunna fullgöras

även i privata skolor eller genom enskild undervisning. Om undervisningen och

verksamheten i övrigt i specialskolan skall vad som gäller för grundskolan äga

motsvarande tillämpning.

Till specialskolan hörande organisatoriska enheter föreslås bli ställda under

ledning av särskilda lokala styrelser. Inseendet över skolan skall utövas av

länsskolnämnd och skolöverstyrelsen.

Av propositionen redovisas här endast vad föredragande departementschefen

och lagrådet anfört. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till

denna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Edenman, har vid lagrådsremisser!

anfört följande.

»Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t i prop. 70 föreslagit riksdagen att

fr. o. m. den 1 juli 1965 skall inrättas statlig specialskola för blinda, döva och

talskadade barn.

Som jag förut anfört regleras i skollagen vissa grundläggande frågor angående

det allmänna skolväsendet. Där upptas regler om den enskildes rätt till skolgång

och om hans skolplikt. Vidare finns bestämmelser om kommunernas

skyldigheter samt om den lokala, regionala och centrala ledningen av skolväsendet.

Skollagen är inte tillämplig på den undervisning av blinda och

döva som staten anordnar. Om sådan undervisning och om skolplikt för

blinda och döva finns endast i administrativ ordning utfärdade bestämmelser,

nämligen blindskolestadgan och dövskolestadgan. Skollagen är inte heller tilllämplig

på den undervisning av psykiskt efterblivna som bedrivs av landstingen.

Landstingens skyldigheter regleras i 1954 års lag om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna. Lagen innehåller också en regel om skolplikt

för vissa psykiskt efterblivna. Av lagen framgår inte klart i vad mån denna

regel är tillämplig på psykiskt efterblivna som även är blinda eller döva. Skolpliktsregeln

i 1954 års lag torde dock ej gälla för sådana psykiskt efterblivna som

på grund av att de är blinda eller döva undervisas i statlig blindskola eller

statlig dövskola.

Blind- och dövskolutredningen föreslår, att regler om rätt till undervisning

för blinda, döva och talskadade barn och om skolplikt för dem införs i skollagen.

Vidare föreslår utredningen, att i skollagen skall intas en bestämmelse

om att staten ger dessa barn möjlighet att i specialskolor erhålla undervisning

som svarar mot grundskolans. Enligt utredningens förslag bör i skollagen utsägas

att staten bereder blinda, döva och talskadade barn yrkesskole-, fackskoleoch

gymnasieundervisning.

Liksom utredningen anser jag det vara principiellt riktigt att i skollagen införa

bestämmelser om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn samt om

rätt till undervisning för sådana barn på det obligatoriska skolstadiet. Behov

av sådana bestämmelser föreligger dock endast i fråga om barn som på grund

av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Med

undervisningen i grundskolan avser jag såväl den vanliga undervisningen som

specialundervisning och särskild undervisning enligt 5 kap. 42—50 §§ skolstadgan.

Syn-, hörsel- eller talskadade barn som trots sitt handikapp kan följa

undervisningen i grundskolan skall alltså inte vara underkastade dessa bestämmelser

alldeles oavsett hur allvarligt deras lyte må vara. Fråga huruvida bestämmelserna

är tillämpliga måste prövas individuellt från fall till fall. När jag i

fortsättningen använder uttryck som blinda, döva eller talskadade barn avser

jag, om jag inte anger annat, endast sådana syn-, hörsel- eller talskadade barn

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

som på grund av sin syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undei-visningen i

grundskolan. Med syn- och hörselskada avser jag varje nedsättning av syn och

hörsel oavsett orsak. Till hörselskada hänför jag även talrubbningar orsakade av

hörselskada. Med talskada avser jag endast sådan talskada som inte orsakats av

hörselskada.

I skollagen utsträcktes skolplikten generellt till nio år. Som framgår av vad

jag anfört förut medförde detta dock inte någon förändring i den skolplikt som

enligt blindskolestadgan och dövskolestadgan gällde för blinda och döva barn.

Enligt dessa bestämmelser omfattar skolplikten för blinda barn en lärotid vid

blindskola av 11 år och för döva barn en lärotid vid dövskola av 10 år. Skolplikten

upphör dock senast med utgången av den årskurs som slutar det kalenderår

då barnet fyller, ifråga om blinda 19 och ifråga om döva 18 år.

Utredningen föreslår, att skolpliktstiden för blinda, döva och talskadade barn

bestäms till 10 år. I fråga om sådana blinda och döva barn, som även är psykiskt

efterblivna eller lider av annat lyte, föreslår utredningen, att skolplikten skall,

liksom för elever vid särskola enligt 1954 års lag om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna, gälla till dess behovet av undervisning upphört, dock

längst till utgången av det kalenderår, då eleven fyller 21 år. Skolplikten för

sådan elev föreslås kunna bli förlängd med ytterligare två år.

Utredningens förslag om en 10-årig skolplikt för sådana blinda, döva och

talskadade barn som inte lider av annat handikapp har i huvudsak tillstyrkts

vid remissbehandlingen. Jag kan för egen del ansluta mig till detta förslag. Liksom

för andra barn bör skolplikten för blinda, döva och talskadade barn inträda

vid sju års ålder. Enligt 32 § skollagen kan barn erhålla rätt att få börja skolgång

redan vid sex års ålder, om det nått erforderlig mognad. Enligt samma

paragraf kan barn som inte nått erforderlig mognad få uppskov med skolgången

ett år. Dessa bestämmelser bör gälla även för blinda, döva och talskadade barn.

Skolplikten skall normalt fullgöras i specialskolan. Beträffande möjlighet för

blinda, döva och talskadade barn att få fullgöra skolplikt i annan ordning bör

gälla samma regler som för andra barn (33—35 §§ skollagen).

I fråga om blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna eller lider

av annat lyte, innebär utredningens förslag en väsentlig utsträckning av skolpliktstiden

i förhållande till vad som nu gäller. Med anledning av vad skolöverstyrelsen

anfört synes det vara tveksamt om en sådan ändring är tillräckligt motiverad.

I fråga om blinda och döva barn som också har annat lyte finner jag

därför ej tillräckliga skäl föreligga för att föreslå en annan utformning av skolplikten

än den jag nyss förordat för blinda, döva och talskadade barn i allmänhet.

Vad beträffar blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna, vill

jag erinra om att 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna är föremål för översyn genom en särskild utredning under socialdepartementet.

I avbidan på resultatet av denna översyn bör för blinda och döva

som är psykiskt efterblivna gälla samma regler om skolplikt som för andra

blinda och döva barn. Jag vill understryka, att detta mitt ställningstagande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

endast avser frågan om skolplikten för blinda och döva barn som också är psykiskt

efterblivna eller lider av annat lyte, däremot inte frågan om dessa barns

rätt till skolgång. Barnen bör ha möjlighet att efter skolpliktens slut frivilligt

deltaga i undervisning vid specialskolan. Som villkor för fortsatt undervisning

i specialskolan bör liksom för frivillig undervisning i grundskolan gälla att barnet

kan tillgodogöra sig undervisningen.

Samtidigt med att regler om skolplikt och om rätt till undervisning för blinda,

döva eller talskadade barn införs i skollagen bör i lagen intas en föreskrift om

att staten anordnar för sådan undervisning erforderlig specialskola. Målet för

denna skola bör vara att så långt möjligt ge de blinda, döva och talskadade barnen

samma utbildning som grundskolans.

Någon regel om att staten sörjer för gymnasial undervisning av blinda, döva

och talskadade barn bör med hänsyn till vad jag tidigare denna dag anfört

(prop. 1965: 70 s. 54 och 57) inte införas i skollagen.

Specialmotivering

2 a §.

I den allmänna motiveringen har jag tillstyrkt att blinda, döva och talskadade

barn skall fullgöra skolplikt i specialskolan och att föreskrifter om skolplikt för

dessa barn skall införas i skollagen. Med hänsyn härtill bör specialskolorna

presenteras i 1 kap. skollagen. Samtidigt därmed bör också anges att staten

svarar för utbildningen vid specialskolan.

3 §•

Blind- och dövskolutredningen föreslår att för ledningen av specialskolan skall

finnas särskilda lokala styrelser. Detta förslag biträdes av bl. a. skolöverstyrelsen

som emellertid anser att mycket talar för att det skulle vara till gagn för

verksamheten om skolan fick en bättre kommunal förankring. Överstyrelsen

förordar, att förutsättningarna för att ställa specialskolan under den kommunala

skolstyrelsen utreds ytterligare.

Jag biträder blind- och dövskolutredningens förslag. Skolöverstyrelsens utredningsyrkande

föranleder inte något uttalande i detta sammanhang.

6 §•

Bestämmelserna i skollagen har avseende endast på den del av det allmänna

skolväsendet, i vilken kommunerna är engagerade. För att förenkla regelsystemet

finns i 6 § första stycket en regel av den innebörden att, när inte annat

särskilt anges, skall vad i lagen förstås med skola avse endast de skolformer,

som står under den kommunala skolstyrelsens förvaltning. Jag har förut förordat,

att i skollagen intas bestämmelser om specialskolan. Vad i skollagen sägs

om skolor bör, där inte annat särskilt anges, bli tillämpligt även på special
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

skolan. Sålunda bör bl. a. gälla att specialskolan skall stå under inseende av

länsskolnämnd och skolöverstyrelsen. 6 § första stycket bör alltså ges den innebörden

att, när inte annat särskilt anges, skall vad som i lagen förstås med skola

avse även specialskolan. Denna ändring föranleder en ändring av 40 §, enär

vad som sägs i denna paragraf om skolor inte bör ha avseende på specialskolan.

I den allmänna motiveringen har föreslagits en definition av ordet talskada.

Denna definition bör tas in i skollagen. Det torde vara lämpligast att ta in den

som ett tredje stycke i denna paragraf.

Liksom hittills bör skollagens bestämmelser inte vara tillämpliga på sådana

psykiskt efterblivna barn, för vilkas undervisning och vård landsting skall svara

enligt 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I

6 § bör därför alltjämt finnas en hänvisning till denna lag.

23 §.

Såsom ett andra stycke i denna paragraf bör införas en bestämmelse om rätt

för blinda, döva och talskadade barn att få undervisning i specialskolan. Om innebörden

av denna bestämmelse må här hänvisas till vad jag anfört i den allmänna

motiveringen. För att ett barn skall ha rätt till undervisning i specialskolan

krävs, att styrelse för specialskolan har kunnat konstatera att barnet

på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan.

Som jag påpekat i den allmänna motiveringen åsyftar jag med begreppet

undervisningen i grundskolan såväl den vanliga undervisningen som specialundervisning

och särskild undervisning enligt 5 kap. 42—50 §§ skolstadgan.

Beslut om rätt till undervisning i specialskolan gäller endast så länge som barnet

på grund av syn-, hörsel- eller talskada förblir oförmöget att följa undervisningen

i grundskolan. Beslutet måste alltså regelbundet omprövas. Vederbörande

lokala styrelse för specialskolan är skyldig tillse att så sker. Innan styrelsen meddelar

beslut om barns rätt till undervisning i specialskolan, skall barnets föräldrar

beredas tillfälle att yttra sig.

Vad jag här anfört om villkoren för att blinda, döva och talskadade barn

skall ha rätt till undervisning i specialskolan bör gälla såväl för normalbegåvade

som för psykiskt efterblivna barn. Det torde inte vara nödvändigt att i lagtexten

uttryckligen ange detta. Som framgår av specialmotiveringen till 6 § fjärde

stycket bör dock skollagens bestämmelser inte gälla beträffande sådana psykiskt

efterblivna barn som landstingen skall omhänderta för vård och undervisning.

Om innebörden i begreppen syn-, hörsel- och talskada får jag hänvisa till den

allmänna motiveringen.

28 a §.

Som jag tidigare anfört (prop. 1965:70) bör specialskolan omfatta 10 årskurser

fördelade på ett låg-, ett mellan- och ett högstadium.

Liksom i grundskolan bör inom specialskolan anordnas olika studievägar avpassade

efter barnens studieinriktning. Dessutom bör inom specialskolan finnas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

dels specialundervisning för sådana barn som har svårt att följa den vanliga

undervisningen eller att anpassa sig till verksamheten i skolan, dels särskild

undervisning för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande

omständighet ej kan deltaga i vanligt skolarbete. För specialundervisningen och

den särskilda undervisningen bör bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena

skollagen äga motsvarande tillämpning. Vidare bör inom specialskolan finnas

undervisning för blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna och

som på grund därav ej kan följa övrig undervisning inom specialskolan. Bestämmelse

om undervisning för sådana elever bör in tas såsom ett tredje stycke i denna

paragraf.

I fråga om val av studieväg och om uttagning till specialundervisning föreslås,

att vad som enligt 25 § skollagen gäller för grundskolan skall vara tillämpligt

även på specialskolan. I 26 § skollagen finns vissa grundläggande regler för verksamheten

i grundskolan. Sålunda föreskrivs, att alla som verkar i grundskolan är

skyldiga att främja trivsel och arbetsglädje, att kroppslig bestraffning och annan

kränkande behandling av elev inte får förekomma, att eleverna är skyldiga att

visa lärare och annan personal aktning och lydnad samt att eleverna skall eftersträva

ett gott inbördes förhållande. Dessa allmänna regler bör naturligtvis gälla

även i specialskolan. I 27 § skollagen ges regler som syftar till att trygga religionsfriheten.

Om den närmare innebörden av dessa regler må hänvisas till vad jag

anfört i prop. 1962:136 med förslag till skollag m. m. Även dessa regler bör vara

tillämpliga för specialskolan. Fråga om att förvägra elev befrielse från morgonsamling

eller undervisning i kristendomskunskap bör dock prövas av styrelse

för specialskolan och inte av den kommunala skolstyrelsen.

Liksom ifråga om grundskolan bör undervisningen i specialskolan vara avgiftsfri.

30 §.

Den regel om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn som jag förordat

i den allmänna motiveringen bör införas som ett tredje stycke i denna paragraf.

För att ett barn enligt denna nya regel skall kunna åläggas skolplikt utöver den

som gäller för andra barn krävs, att det har kunnat konstateras, att barnet på

grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan.

Begreppet undervisningen i grundskolan har här samma innebörd som i 23 §

andra stycket. Det bör ankomma på lokal styrelse för specialskolan att pröva

frågor om skolplikt enligt här ifrågavarande bestämmelse. Vad jag i specialmotiveringen

till 23 § andra stycket anfört om beslut angående rätt till undervisning

i specialskolan gäller även beslut om skolplikt enligt 30 § tredje stycket. Den av

mig föreslagna regeln om skolplikt bör liksom den i 23 § andra stycket intagna

regeln om rätt till undervisning avse såväl normalbegåvade som psykiskt efterblivna

barn. I fråga om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn som också

är psykiskt efterblivna är den här föreslagna bestämmelsen avsedd att innefatta

en fullständig reglering. Som jag anfört tidigare torde nämligen reglerna om

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

skolplikt i 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna

inte vara tillämpliga.

31 §•

Enligt 23 § andra stycket skall barn som lider av vissa syn-, hörsel- eller

talskador äga rätt att få utbildning i specialskolan. Såsom ett andra stycke i

31 § bör införas en regel om skyldighet för samma barn att deltaga i undervisningen

i specialskolan. Ett barn har en sådan skyldighet endast om det konstaterats,

att barnet på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen

i grundskolan. Begreppet undervisningen i grundskolan har här samma

innebörd som i 23 § andra stycket. Det bör ankomma på lokal styrelse för

specialskolan att pröva frågor om skyldighet att deltaga i undervisning vid

specialskolan. Vad jag anfört i specialmotiveringen till 23 § andra stycket om

beslut angående rätt till undervisning i specialskolan gäller även beslut om skyldighet

att deltaga i undervisning i specialskolan. Den av mig föreslagna regeln

om skyldighet att deltaga i undervisningen i specialskolan bör på samma sätt

som regeln om skolplikt i 30 § tredje stycket gälla för såväl normalbegåvade

som psykiskt efterblivna barn.

39 a §.

Blinda, döva och talskadade barn bör anses ha fullgjort sin skolplikt, då de

tillfredsställande genomgått årskurs 10 vid specialskolan. I fråga om blinda och

döva barn som också är psykiskt efterblivna eller lider även av annat lyte bör

skolplikten anses fullgjord, då de tillfredsställande genomgått för dem avpassad

undervisning. Dessutom bör för blinda, döva och talskadade barn — liksom för

andra barn — skolplikten anses fullgjord, då de eljest skaffat sig motsvarande

kunskaper.

Har elev i grundskolan inte tillfredsställande genomgått högsta årskursen,

innan skolplikten upphört, får han enligt 37 § skollagen frivilligt gå kvar i grundskolan,

om han kan tillgodogöra sig undervisningen. Denna regel bör naturligtvis

äga motsvarande tillämpning i fråga om rätt för blinda, döva och talskadade

barn att frivilligt gå kvar i specialskolan.

Bestämmelserna i 38 och 39 §§ skollagen om föräldrars skyldighet att se

till att barn fullgör sin skolplikt m. m. bör vara tillämpliga även beträffande

blinda, döva och talskadade barn.

40 §.

Bestämmelserna i 7 kap. skollagen om elevområden m. m. är inte tillämpliga

på specialskolan. Att så inte är fallet bör uttryckligen anges i 40 § första stycket,

enär efter den ändring av 6 § första stycket som jag förut föreslagit med ordet

skola i skollagen avses även specialskolan, om inte annat särskilt sägs.

53 §.

Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om besvär över beslut av

styrelse för specialskolan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

övergångsbestämmelser

Enligt vad jag föreslagit vid anmälan av prop. 70 skall läroplanen för specialskolan

införas i årskurserna 1—5 läsåret 1965/66 och därefter i ytterligare en

årskurs för varje följande läsår. I de årskurser, i vilka läroplanen för specialskolan

inte skall gälla, skall äldre bestämmelser om undervisningen, dess mål

och innehåll gälla. Som en konsekvens härav följer att jämväl äldre bestämmelser

om skolplikt alltjämt bör gälla för elever som tillhör ifrågavarande årskurser.

Én föreskrift härom bör införas i punkt 4.»

Lagrådet

Lagrådet har i anledning av departementsförslaget anfört följande.

»Med det remitterade förslaget avses att i skollagen infoga bestämmelser om

undervisning i specialskola av barn med svåra syn-, hörsel- och talskador. För

vinnande av detta syfte har det visat sig nödvändigt att införa flera a-paragrafer

i lagen. Ur lagteknisk synpunkt skulle det ha varit mera tilltalande att samla de

erforderliga bestämmelserna i ämnet i en särskild lag. Med hänsyn till önskemålet

att dessa barns skolplikt och rätt till undervisning regleras i själva skollagen

vill lagrådet dock ej motsätta sig den lösning som valts i förslaget.

I 6 § tredje stycket föreslås bestämmelse, att med talskada i lagen avses sådan

talskada som ej orsakats av hörselskada. Härmed åsyftas enligt motivuttalande

att utmärka, att talrubbningar orsakade av hörselskada skola hänföras till hörselskada.

Definitionen har alltså ej betydelse för avgränsningen av den krets

som skall hänföras till specialskolan utan avser grupperingen inom denna krets.

Då några särbestämmelser för den ena eller andra gruppen ej komma att ingå i

skollagen, har definitionen ej någon egentlig uppgift att fylla i lagen. Den

nämnda bestämmelser torde därför kunna utgå.»

I samband med propositionens avlåtande till riksdagen anförde då föredragande

departementschefen, statsrådet Sven-Eric Nilsson, att lagrådets hemställan

om ändring i 6 § borde beaktas samt att utöver denna ändring vissa redaktionella

jämkningar torde böra vidtas i lagförslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965 13

Proposition nr 70 år 1965

I proposition nr 70 till årets riksdag har Kungl. Maj:t hemställt bl. a. att riksdagen

måtte,

1. godkänna av föredragande departementschefen angivna grunder och riktlinjer

för organisationen av skolväsendet för blinda, döva, hörsel- och talskadade

barn (specialskolan), innebärande

a) att specialskolan skall omfatta tio årskurser fördelade på låg-, mellan- och

högstadium enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar,

b) att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med de jämkningar som

kan finnas erforderliga,

c) att läsåret skall omfatta 39 veckor,

d) att specialskolan i övrigt får i sina huvuddrag den utformning och det

innehåll, som departementschefen i skilda hänseenden förordat;

2. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för övergången till

specialskola;

3. besluta att för ungdomar, som är blinda, döva eller hörselskadade, skall

vidtas åtgärder för att bereda dem fortsatt utbildning efter specialskolan enligt

de riktlinjer som förordats i det föregående.

Statsutskottet, som till behandling förehaft nämnda proposition, har i sitt

utlåtande nr 101 under III. hemställt om bifall till de ovan upptagna yrkandena

i propositionen.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och

får därför hemställa,

att riksdagen — under förutsättning att riksdagen bifaller

vad statsutskottet hemställt under III i sitt utlåtande nr

101 — måtte bifalla förevarande proposition, nr 118.

Stockholm den 14 maj 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1965

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Axel Svensson, fru Carlqvist, fru

Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herr Bengtsson

i Varberg, fröken Sandell, herr Gomér, fru Svensson, herrar Carlsson i

Göteborg och Jonsson.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 a1 i texten