Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter i giftnämnden. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson i Moholm m. fl.
1965-10-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter i giftnämnden. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson i Moholm m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter
i giftnämnden.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr
Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson
i Moholm m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte som sin mening uttala
a) att Kungl. Maj:ts instruktion den 31 maj 1963 (nr 271) bör få en sådan
utformning att antalet ledamöter utökas till tio samt att för varje ledamot
bör finnas en personlig suppleant;
b) att av giftnämndens ledamöter en bör vara representant för jordbruksnäringen
samt att för honom bör utses en suppleant av samma kategori».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 490.
Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från giftnämnden. På utskottets begäran har
dessutom yttranden avgivits av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk. Redogörelse för remissyttrandena lämnas i det
följande.
Gällande bestämmelser
Giftnämnden tillkom i samband med ny lagstiftning för hälsofarliga varor
och bekämpningsmedel. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari
1964. Nämnden skall enligt sin instruktion ha högsta tillsynen beträffande
efterlevnaden av giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen.
Nämnden äger i anslutning till dessa förordningar meddela särskilda föreskrifter.
Nämnden skall vidare följa utvecklingen på sitt verksamhetsområde
och vid behov framlägga förslag för Kungl. Maj :t. Bland nämndens
uppgifter ingår att upprätta och kungöra vägledande förteckningar över
ämnen som är att hänföra till gifter och till vådliga ämnen. Nämnden är
registreringsmyndighet för bekämpningsmedel. Sådant medel får icke salu
1
Itihang litl riksdagens protokoll /Sfi5. 9 samt. 2 aod. Nr S9
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
föras, överlåtas eller användas utan att vara registrerat. Nämnden prövar
alltså huruvida registrering skall medgivas. Med bekämpningsmedel förstås
ämnen och beredningar, som är avsedda att användas till skydd mot
egendomsskador, sanitär olägenhet eller dylikt, förorsakad av växter, djur,
bakterier eller virus.
Giftnämnden består av nio ledamöter och nio suppleanter, vilka alla utses
på högst tre år av Ivungl. Maj :t. Nämnden kan vid behov anlita särskilda
experter. Nämndens avgöranden träffas genom majoritetsbeslut. Dess beslut
kan överklagas hos Kungl. Maj :t.
Historik
Före giftnämndens inrättande ålåg det medicinalstyrelsen att närmast
under Kungl. Maj :t vaka över att giftstadgan och dess bilagor var aktuella.
Vid revision av stadgans bilagor skulle samråd ske med kommerskollegium,
tekniska högskolan, statens institut för folkhälsan, veterinärstyrelsen
och arbetarskyddsstyrelsen samt i vissa fall med statens växtskyddsanstalt.
Beslut rörande stadgans tillämpning och efterlevnad kunde
därjämte meddelas av bl. a. tullverket och polisiära myndigheter. Även
växtskyddskungörelsen och ohyreskungörelsen berörde flera myndigheters
verksamhetsområde.
Giftstadgeutredningen, vars betänkande (SOU 1961:41) ligger till grund
för den nuvarande lagstiftningen, ansåg en administrativ förändring vara
önskvärd vid handläggning av ärenden om gifter och bekämpningsmedel.
Utredningen framhöll, att den belysning giftfrågorna fick av de många sakkunnig-
och intressesynpunkterna, som framkom vid den tidsödande och
tungrodda remissproceduren, i allt väsentligt var nödvändig. Samma resultat
skulle emellertid enligt utredningen snabbare och enklare kunna
uppnås om ärendena handlades av en sakkunnig nämnd (giftnämnd). I
fråga om den föreslagna lagstiftningen om bekämpningsmedel uttalade utredningen,
att värdet av en sådan lagstiftning var helt beroende av ett funktionsdugligt
organ, som snabbt kunde göra den erforderliga sakgranskningen
av registreringsärendena och som hade befogenhet att i skälig utsträckning
ta hänsyn till de i det enskilda fallet föreliggande omständigheterna
med beaktande av risker och skyddssynpunkter. Giftstadgeutredningen
föreslog att giftnämnden skulle anknytas till kommerskollegium
såsom ett rådgivande specialistorgan.
I fråga om nämndens sammansättning föreslogs att där skulle finnas
företrädd sakkunskap på följande områden, nämligen arbetarskydd, farmaci,
hygien, teknisk kemi, toxikologi, veterinärmedicin samt växtskydd.
Till nämnden skulle vid behov kunna adjungeras ytterligare sakkunniga.
Vid remissbehandling av utredningens förslag restes krav på utökning
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
av nämndens ledamöter samt på representation för vissa intresseorganisationer.
Det krävdes bl. a. av näringslivets organisationer att näringslivet
borde vara representerat. Likaså hävdade representanter för jordbrukets
intressen — däribland Sveriges lantbruksförbund och RLF — att företrädare
för jordbruket borde ingå i nämnden med hänsyn till bekämpningsmedlens
stora betydelse ur jordbruksekonomisk synpunkt.
I proposition nr 184 till 1962 års riksdag med förslag till bl. a. giftförordning
och bekämpningsmedelsförordning yttrade föredragande departementschefen.
Det syns mig uppenbart, att en rationalisering av giftärendenas handläggning
är en nödvändig förutsättning för att mera tillfredsställande förhållanden
skall uppnås på gifthanteringens område. Jag tillstyrker därför
utredningens förslag att ett särskilt sakkunnigorgan, en giftnämnd, tillskapas.
Med hänsyn till vad som anförts under remissbehandlingen anser jag
den från olika synpunkter bästa lösningen av organisationsfrågan vara, att
nämnden får en självständig ställning såsom beslutande organ på giftområdet
samt att den kameralt och kanslimässigt anknyts till medicinalstyrelsen.
Då emellertid översynen av styrelsens organisation även skall omfatta
de till styrelsen anknutna nämnderna, komma giftnämndens framtida
förhållande till medicinalstyrelsen att omprövas vid denna översyn.
Självfallet bör såväl medicinalstyrelsen som kommerskollegium vara
representerade i giftnämnden. Även andra statliga organ, främst måhända
arbetarskyddsstyrelsen, torde också naturligen böra ha inflytande i nämnden.
I övrigt bör nämnden sammansättas så, att den så allsidigt som möjligt
representerar den sakkunskap, nämnden har att företräda. Det torde
emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera besluta om nämndens
sammansättning och arbetsformer.
Vid behandlingen av propositionen hade riksdagen att ta ställning till motioner
som syftade till att ge näringslivet representation i giftnämnden.
Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 43
år 1962.
Enligt vad utskottet inhämtat har beslut ännu icke träffats angående
giftnämndens definitiva sammansättning. Vid prövning av denna fråga får
man, såvitt utskottet kan bedöma, väga det enskilda intresset hos olika
områden att bli företrädda mot det allmänna intresset att få ett organ som
icke blir otympligt och tungrott. Med hänsyn till nämndens arbetsuppgifter
vill utskottet dock förutsätta, att nämnden får en sådan sammansättning,
att näringslivets intressen kommer att vid nämndens arbete bli tillgodosedda.
Vid 1964 års riksdag - — i samband med att riksdagen hade att yttra sig
över proposition nr 139 med förslag till ändring i bekämpningsmedelsförordningen,
innebärande förbud att använda betat utsäde för annat ändamål
än utsäde — väcktes motioner i vilka yrkades att giftnämnden skulle utökas
med representant från lantbruks- och trädgårdsnäringarna.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 51 uttalade andra lagutskottet
att motionskravet i viss mån syntes överensstämma med det ovan citerade
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
uttalandet av utskottet. Utskottet ytlrade vidare, att motionärernas synpunkter
visserligen var beaktansvärda men att utskottet inte ansåg sig i då
förevarande sammanhang böra uttala sig angående giftnämndens sammansättning.
Remissyttrandena
RLk och Lantbruksförbundet instämmer i motionärernas yrkanden. De
båda organisationerna påpekar att de i framställningar till Kungl. Maj:t
den 29 april 1964 respektive den 20 mars samma år begärt att giftnämnden
måtte utökas med en representant för lantbruksnäringarna. De framhåller
vidare att problem sammanhängande med bekämpningsmedel inom jordbruksnäringen
kommit att dominera giftnämndens arbete och att det därför
är naturligt att sakkunskap från det praktiska fältet tillföres nämnden,
i synnerhet med tanke på utformningen av tillämpningsföreskrifter. Lantbruksförbundet
betonar särskilt att nämndens sammansättning bör vara
så allsidig som möjligt samt att tillverkarna av bekämpningsmedel redan
är representerade genom en företrädare för Sveriges kemiska industrikontor.
Giftnämnden påpekar det praktiskt omöjliga i att låta alla olika områden
som beröres av nämndens verksamhet bli företrädda genom särskild expertis.
Den omständigheten att flera områden med beröringspunkter till giftnämndens
intressesfär saknat representation i nämnden har inte känts som
något hinder för nämnden eller allvarligt försvåra dess arbete. Nämnden
ställer sig emellertid inte helt avvisande till motionärernas förslag. Den uttalar
bl. a.
Av nu aktuella cirka 900 bekämpningsmedel används huvudparten inom
jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel. Ett stort antal har emellertid
andra användningsområden. Som exempel kan nämnas grupper av varor
för industriell och hantverksmässig användning. Hit hör medel för konservering
av pappersmassa, trävaror och textilier. Andra preparat är avsedda
för användning i hemmen. Bland sådana märks saneringsvätskor samt
flug-, mygg- och malmedel. Flera andra speciella användningsområden förekommer.
Då det gäller hälsofarliga varor, som inte är bekämpningsmedel
ligger intresseområdet i stor utsträckning på det industriella planet såväl
då det rör sig om produktion som konsumtion. Även handeln berörs i betydande
grad. Vad riskerna beträffar föreligger dessa för alla och envar.
Inte minst betydelsefullt är att hälsofarliga varor regelmässigt kommer till
användning i hemmen och i många slags hobbyverksamhet.
Av det sagda torde framgå, att det är ett omfattande och delvis mycket
disparat varusortiment giftnämnden har att befatta sig med. Det är därför
naturligt, att — trots att nämnden är sammansatt av icke mindre än 9 ledamöter
med sinsemellan olikartade fackkunskaper på giftområdet — önskemål
framkommit från flera håll om att ytterligare fackområden bleve
representerade i nämnden. Från jordbrukets sida har man i olika samman
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
5
hang krävt särskild företrädare i nämnden. Förutom i de nu remitterade
motionerna har detta sålunda skett i tidigare motioner och i debatter i
riksdagen samt i särskilda framställningar till Kungl. Maj :t. Även från
andra håll har formella framställningar gjorts om representation i giftnämnden
för ämnesområden, som inte nu är företrädda i nämnden. Vid
den remissbehandling av giftstadgeutredningens förslag som föregick nämndens
tillkomst begärdes exempelvis representation för medicinsk yrkeshygien,
zoologi-entomologi och för yrkesfruktodlingens intressen. Sedermera
har Sveriges ornitologiska förening i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhållit, att en företrädare för naturskydd eller biologisk forskning måtte
komma att ingå som ledamot av giftnämnden.
De olikartade anspråk om representation i giftnämnden, som framkommit,
är mycket förståeliga. Ett bifall till dem skulle emellertid medföra
risk för att den redan nu ganska stora giftnämnden bleve alltför tungrodd.
Något tvingande skäl att öka antalet experter inom nämnden synes icke
heller föreligga. Vidare anser nämnden, att det skulle kunna bli till men
för de syften den har att tjäna, om någon av ledamöterna, i motsats till vad
nu är fallet, skulle framstå som direkt intresserepresentant för viss yrkesgrupp
eller visst näringsfång. Med hänsyn till det skärpta läget på giftområdet,
särskilt beträffande bekämpningsmedel och deras användning, är
det emellertid uppenbart, att de frågor som faller inom giftnämndens domvärj
o är av så stort intresse för vårt folk och vår natur, att det kan vara
berättigat att ytterligare vidga basen för nämndens rekrytering. Enligt
nämndens mening kunde detta bäst ske genom att öka nämnden med två
personer, som företräder allmänna intressen, lämpligen ledamöter av riksdagen.
Det torde därvid vara ändamålsenligt om den ene valdes bland personer
med särskilt god kännedom om jordbrukets och skogsbrukets förhållanden.
Om den här förordade anordningen kommer till stånd, torde
intentionerna bakom de remitterade motionerna i allt väsentligt bli tillgodosedda.
Utskottet
Giftnämnden, som är högsta tillsynsmyndighet beträffande efterlevnaden
av giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen, består av nio ledamöter
och lika många suppleanter, vilka för en tid av högst tre år utses
av Kungl. Maj :t. Nämnden har fungerat sedan den 1 juli 1963. Vid dess
tillkomst betonade föredragande departementschefen att nämnden, som är
eif sakkunnigorgan, borde få eu så allsidig sammansättning som möjligt.
Det förutsattes bl. a. att medicinalstyrelsen, kommerskollegium och arbetarskyddsstyrelsen
skulle vara representerade i nämnden.
1 förevarande motioner yrkas alt giftnämnden skall utökas med eu ledamot
och eu suppleant såsom representanter för jordbruksnäringen. Motionärerna
menar att nämnden härigenom skulle tillföras sakkunskap och
erfarenhet rörande de problem som är förenade med användningen av bekämpningsmedel
i praktiskt lantbruk. Delta skulle vara av betydelse bl. a.
vid utformningen av olika detaljföreskrifter.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965
Förutom från jordbrukets sida har krav på representation i giftnämnden
tidigare rests från andra delar av näringslivet likaväl som från företrädare
för exempelvis medicinsk yrkeshygien, zoologi-entomologi och naturskydd.
Såsom giftnämnden i sitt yttrande över motionerna anfört torde det inte
vara möjligt att låta vart och ett av de många olikartade områden, som
beröres av nämndens verksamhet, bli företrätt i densamma. Inte heller skulle
det vara lämpligt att, i motsats till vad som nu är fallet, tillföra nämnden
personer som direkt företräder vissa yrkesgrupper eller organisationer. Enligt
utskottets mening kan det emellertid vara befogat att, såsom giftnämnden
föreslagit, något bredda basen för nämndens rekrytering genom att tillföra
nämnden två representanter för allmänna intressen, lämpligen ledamöter
av riksdagen. Det synes ändamålsenligt att till en av dessa ledamöter utses
en person med särskilt god kännedom om jordbrukets och skogsbrukets
förhållanden. Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl. Maj :ts
kännedom. Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
A) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
1:431 och 11:490, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom
sin mening giva till känna vad utskottet anfört; samt
B) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet under A) hemställt, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 oktober 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Edström*, Hiibinette och Axel
Kristiansson;
från andra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, fröken Sandell, herrar
Wiklund*, Fredriksson, Johansson i Skärstad, Ringaby och Jonsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Lundberg.
MARCUS BOKTR. STHLM H6S 650C3I
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:349 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det pensionsgrundande underlaget för ATP. a1 i texten