Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter i giftnämnden. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson i Moholm m. fl.

1965-10-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter i giftnämnden. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson i Moholm m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående antalet ledamöter

i giftnämnden.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 431 i första kammaren av herr

Sveningsson och Eskilsson samt nr 490 i andra kammaren av herr Eliasson

i Moholm m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte som sin mening uttala

a) att Kungl. Maj:ts instruktion den 31 maj 1963 (nr 271) bör få en sådan

utformning att antalet ledamöter utökas till tio samt att för varje ledamot

bör finnas en personlig suppleant;

b) att av giftnämndens ledamöter en bör vara representant för jordbruksnäringen

samt att för honom bör utses en suppleant av samma kategori».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 490.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från giftnämnden. På utskottets begäran har

dessutom yttranden avgivits av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk. Redogörelse för remissyttrandena lämnas i det

följande.

Gällande bestämmelser

Giftnämnden tillkom i samband med ny lagstiftning för hälsofarliga varor

och bekämpningsmedel. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari

1964. Nämnden skall enligt sin instruktion ha högsta tillsynen beträffande

efterlevnaden av giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen.

Nämnden äger i anslutning till dessa förordningar meddela särskilda föreskrifter.

Nämnden skall vidare följa utvecklingen på sitt verksamhetsområde

och vid behov framlägga förslag för Kungl. Maj :t. Bland nämndens

uppgifter ingår att upprätta och kungöra vägledande förteckningar över

ämnen som är att hänföra till gifter och till vådliga ämnen. Nämnden är

registreringsmyndighet för bekämpningsmedel. Sådant medel får icke salu
1

Itihang litl riksdagens protokoll /Sfi5. 9 samt. 2 aod. Nr S9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

föras, överlåtas eller användas utan att vara registrerat. Nämnden prövar

alltså huruvida registrering skall medgivas. Med bekämpningsmedel förstås

ämnen och beredningar, som är avsedda att användas till skydd mot

egendomsskador, sanitär olägenhet eller dylikt, förorsakad av växter, djur,

bakterier eller virus.

Giftnämnden består av nio ledamöter och nio suppleanter, vilka alla utses

på högst tre år av Ivungl. Maj :t. Nämnden kan vid behov anlita särskilda

experter. Nämndens avgöranden träffas genom majoritetsbeslut. Dess beslut

kan överklagas hos Kungl. Maj :t.

Historik

Före giftnämndens inrättande ålåg det medicinalstyrelsen att närmast

under Kungl. Maj :t vaka över att giftstadgan och dess bilagor var aktuella.

Vid revision av stadgans bilagor skulle samråd ske med kommerskollegium,

tekniska högskolan, statens institut för folkhälsan, veterinärstyrelsen

och arbetarskyddsstyrelsen samt i vissa fall med statens växtskyddsanstalt.

Beslut rörande stadgans tillämpning och efterlevnad kunde

därjämte meddelas av bl. a. tullverket och polisiära myndigheter. Även

växtskyddskungörelsen och ohyreskungörelsen berörde flera myndigheters

verksamhetsområde.

Giftstadgeutredningen, vars betänkande (SOU 1961:41) ligger till grund

för den nuvarande lagstiftningen, ansåg en administrativ förändring vara

önskvärd vid handläggning av ärenden om gifter och bekämpningsmedel.

Utredningen framhöll, att den belysning giftfrågorna fick av de många sakkunnig-

och intressesynpunkterna, som framkom vid den tidsödande och

tungrodda remissproceduren, i allt väsentligt var nödvändig. Samma resultat

skulle emellertid enligt utredningen snabbare och enklare kunna

uppnås om ärendena handlades av en sakkunnig nämnd (giftnämnd). I

fråga om den föreslagna lagstiftningen om bekämpningsmedel uttalade utredningen,

att värdet av en sådan lagstiftning var helt beroende av ett funktionsdugligt

organ, som snabbt kunde göra den erforderliga sakgranskningen

av registreringsärendena och som hade befogenhet att i skälig utsträckning

ta hänsyn till de i det enskilda fallet föreliggande omständigheterna

med beaktande av risker och skyddssynpunkter. Giftstadgeutredningen

föreslog att giftnämnden skulle anknytas till kommerskollegium

såsom ett rådgivande specialistorgan.

I fråga om nämndens sammansättning föreslogs att där skulle finnas

företrädd sakkunskap på följande områden, nämligen arbetarskydd, farmaci,

hygien, teknisk kemi, toxikologi, veterinärmedicin samt växtskydd.

Till nämnden skulle vid behov kunna adjungeras ytterligare sakkunniga.

Vid remissbehandling av utredningens förslag restes krav på utökning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

av nämndens ledamöter samt på representation för vissa intresseorganisationer.

Det krävdes bl. a. av näringslivets organisationer att näringslivet

borde vara representerat. Likaså hävdade representanter för jordbrukets

intressen — däribland Sveriges lantbruksförbund och RLF — att företrädare

för jordbruket borde ingå i nämnden med hänsyn till bekämpningsmedlens

stora betydelse ur jordbruksekonomisk synpunkt.

I proposition nr 184 till 1962 års riksdag med förslag till bl. a. giftförordning

och bekämpningsmedelsförordning yttrade föredragande departementschefen.

Det syns mig uppenbart, att en rationalisering av giftärendenas handläggning

är en nödvändig förutsättning för att mera tillfredsställande förhållanden

skall uppnås på gifthanteringens område. Jag tillstyrker därför

utredningens förslag att ett särskilt sakkunnigorgan, en giftnämnd, tillskapas.

Med hänsyn till vad som anförts under remissbehandlingen anser jag

den från olika synpunkter bästa lösningen av organisationsfrågan vara, att

nämnden får en självständig ställning såsom beslutande organ på giftområdet

samt att den kameralt och kanslimässigt anknyts till medicinalstyrelsen.

Då emellertid översynen av styrelsens organisation även skall omfatta

de till styrelsen anknutna nämnderna, komma giftnämndens framtida

förhållande till medicinalstyrelsen att omprövas vid denna översyn.

Självfallet bör såväl medicinalstyrelsen som kommerskollegium vara

representerade i giftnämnden. Även andra statliga organ, främst måhända

arbetarskyddsstyrelsen, torde också naturligen böra ha inflytande i nämnden.

I övrigt bör nämnden sammansättas så, att den så allsidigt som möjligt

representerar den sakkunskap, nämnden har att företräda. Det torde

emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera besluta om nämndens

sammansättning och arbetsformer.

Vid behandlingen av propositionen hade riksdagen att ta ställning till motioner

som syftade till att ge näringslivet representation i giftnämnden.

Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 43

år 1962.

Enligt vad utskottet inhämtat har beslut ännu icke träffats angående

giftnämndens definitiva sammansättning. Vid prövning av denna fråga får

man, såvitt utskottet kan bedöma, väga det enskilda intresset hos olika

områden att bli företrädda mot det allmänna intresset att få ett organ som

icke blir otympligt och tungrott. Med hänsyn till nämndens arbetsuppgifter

vill utskottet dock förutsätta, att nämnden får en sådan sammansättning,

att näringslivets intressen kommer att vid nämndens arbete bli tillgodosedda.

Vid 1964 års riksdag - — i samband med att riksdagen hade att yttra sig

över proposition nr 139 med förslag till ändring i bekämpningsmedelsförordningen,

innebärande förbud att använda betat utsäde för annat ändamål

än utsäde — väcktes motioner i vilka yrkades att giftnämnden skulle utökas

med representant från lantbruks- och trädgårdsnäringarna.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 51 uttalade andra lagutskottet

att motionskravet i viss mån syntes överensstämma med det ovan citerade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

uttalandet av utskottet. Utskottet ytlrade vidare, att motionärernas synpunkter

visserligen var beaktansvärda men att utskottet inte ansåg sig i då

förevarande sammanhang böra uttala sig angående giftnämndens sammansättning.

Remissyttrandena

RLk och Lantbruksförbundet instämmer i motionärernas yrkanden. De

båda organisationerna påpekar att de i framställningar till Kungl. Maj:t

den 29 april 1964 respektive den 20 mars samma år begärt att giftnämnden

måtte utökas med en representant för lantbruksnäringarna. De framhåller

vidare att problem sammanhängande med bekämpningsmedel inom jordbruksnäringen

kommit att dominera giftnämndens arbete och att det därför

är naturligt att sakkunskap från det praktiska fältet tillföres nämnden,

i synnerhet med tanke på utformningen av tillämpningsföreskrifter. Lantbruksförbundet

betonar särskilt att nämndens sammansättning bör vara

så allsidig som möjligt samt att tillverkarna av bekämpningsmedel redan

är representerade genom en företrädare för Sveriges kemiska industrikontor.

Giftnämnden påpekar det praktiskt omöjliga i att låta alla olika områden

som beröres av nämndens verksamhet bli företrädda genom särskild expertis.

Den omständigheten att flera områden med beröringspunkter till giftnämndens

intressesfär saknat representation i nämnden har inte känts som

något hinder för nämnden eller allvarligt försvåra dess arbete. Nämnden

ställer sig emellertid inte helt avvisande till motionärernas förslag. Den uttalar

bl. a.

Av nu aktuella cirka 900 bekämpningsmedel används huvudparten inom

jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel. Ett stort antal har emellertid

andra användningsområden. Som exempel kan nämnas grupper av varor

för industriell och hantverksmässig användning. Hit hör medel för konservering

av pappersmassa, trävaror och textilier. Andra preparat är avsedda

för användning i hemmen. Bland sådana märks saneringsvätskor samt

flug-, mygg- och malmedel. Flera andra speciella användningsområden förekommer.

Då det gäller hälsofarliga varor, som inte är bekämpningsmedel

ligger intresseområdet i stor utsträckning på det industriella planet såväl

då det rör sig om produktion som konsumtion. Även handeln berörs i betydande

grad. Vad riskerna beträffar föreligger dessa för alla och envar.

Inte minst betydelsefullt är att hälsofarliga varor regelmässigt kommer till

användning i hemmen och i många slags hobbyverksamhet.

Av det sagda torde framgå, att det är ett omfattande och delvis mycket

disparat varusortiment giftnämnden har att befatta sig med. Det är därför

naturligt, att — trots att nämnden är sammansatt av icke mindre än 9 ledamöter

med sinsemellan olikartade fackkunskaper på giftområdet — önskemål

framkommit från flera håll om att ytterligare fackområden bleve

representerade i nämnden. Från jordbrukets sida har man i olika samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

5

hang krävt särskild företrädare i nämnden. Förutom i de nu remitterade

motionerna har detta sålunda skett i tidigare motioner och i debatter i

riksdagen samt i särskilda framställningar till Kungl. Maj :t. Även från

andra håll har formella framställningar gjorts om representation i giftnämnden

för ämnesområden, som inte nu är företrädda i nämnden. Vid

den remissbehandling av giftstadgeutredningens förslag som föregick nämndens

tillkomst begärdes exempelvis representation för medicinsk yrkeshygien,

zoologi-entomologi och för yrkesfruktodlingens intressen. Sedermera

har Sveriges ornitologiska förening i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhållit, att en företrädare för naturskydd eller biologisk forskning måtte

komma att ingå som ledamot av giftnämnden.

De olikartade anspråk om representation i giftnämnden, som framkommit,

är mycket förståeliga. Ett bifall till dem skulle emellertid medföra

risk för att den redan nu ganska stora giftnämnden bleve alltför tungrodd.

Något tvingande skäl att öka antalet experter inom nämnden synes icke

heller föreligga. Vidare anser nämnden, att det skulle kunna bli till men

för de syften den har att tjäna, om någon av ledamöterna, i motsats till vad

nu är fallet, skulle framstå som direkt intresserepresentant för viss yrkesgrupp

eller visst näringsfång. Med hänsyn till det skärpta läget på giftområdet,

särskilt beträffande bekämpningsmedel och deras användning, är

det emellertid uppenbart, att de frågor som faller inom giftnämndens domvärj

o är av så stort intresse för vårt folk och vår natur, att det kan vara

berättigat att ytterligare vidga basen för nämndens rekrytering. Enligt

nämndens mening kunde detta bäst ske genom att öka nämnden med två

personer, som företräder allmänna intressen, lämpligen ledamöter av riksdagen.

Det torde därvid vara ändamålsenligt om den ene valdes bland personer

med särskilt god kännedom om jordbrukets och skogsbrukets förhållanden.

Om den här förordade anordningen kommer till stånd, torde

intentionerna bakom de remitterade motionerna i allt väsentligt bli tillgodosedda.

Utskottet

Giftnämnden, som är högsta tillsynsmyndighet beträffande efterlevnaden

av giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen, består av nio ledamöter

och lika många suppleanter, vilka för en tid av högst tre år utses

av Kungl. Maj :t. Nämnden har fungerat sedan den 1 juli 1963. Vid dess

tillkomst betonade föredragande departementschefen att nämnden, som är

eif sakkunnigorgan, borde få eu så allsidig sammansättning som möjligt.

Det förutsattes bl. a. att medicinalstyrelsen, kommerskollegium och arbetarskyddsstyrelsen

skulle vara representerade i nämnden.

1 förevarande motioner yrkas alt giftnämnden skall utökas med eu ledamot

och eu suppleant såsom representanter för jordbruksnäringen. Motionärerna

menar att nämnden härigenom skulle tillföras sakkunskap och

erfarenhet rörande de problem som är förenade med användningen av bekämpningsmedel

i praktiskt lantbruk. Delta skulle vara av betydelse bl. a.

vid utformningen av olika detaljföreskrifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1965

Förutom från jordbrukets sida har krav på representation i giftnämnden

tidigare rests från andra delar av näringslivet likaväl som från företrädare

för exempelvis medicinsk yrkeshygien, zoologi-entomologi och naturskydd.

Såsom giftnämnden i sitt yttrande över motionerna anfört torde det inte

vara möjligt att låta vart och ett av de många olikartade områden, som

beröres av nämndens verksamhet, bli företrätt i densamma. Inte heller skulle

det vara lämpligt att, i motsats till vad som nu är fallet, tillföra nämnden

personer som direkt företräder vissa yrkesgrupper eller organisationer. Enligt

utskottets mening kan det emellertid vara befogat att, såsom giftnämnden

föreslagit, något bredda basen för nämndens rekrytering genom att tillföra

nämnden två representanter för allmänna intressen, lämpligen ledamöter

av riksdagen. Det synes ändamålsenligt att till en av dessa ledamöter utses

en person med särskilt god kännedom om jordbrukets och skogsbrukets

förhållanden. Vad utskottet anfört synes böra bringas till Kungl. Maj :ts

kännedom. Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:431 och 11:490, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom

sin mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

B) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under A) hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 oktober 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Edström*, Hiibinette och Axel

Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, fröken Sandell, herrar

Wiklund*, Fredriksson, Johansson i Skärstad, Ringaby och Jonsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Lundberg.

MARCUS BOKTR. STHLM H6S 650C3I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:349 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående det pensionsgrundande underlaget för ATP. a1 i texten