Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

1965-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:63, Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

1

Nr 63

Utlåtande i anledning av väckta motioner om gudstjänst och

korum i militärtjänst.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Larsson,

Lars m. fl. samt nr 63 i andra kammaren av herr Björk i Göteborg m. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente

för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 63.

Gällande bestämmelser m. m.

Personalvården inom krigsmakten omfattar bl. a. själavård, vilken åsyftar

att vägleda personalen i religiösa frågor och i livsåskådningsfrågor. Själavården

utövas genom gudstjänst och annan andlig verksamhet, genom upplysning

i livsåskådningsfrågor samt genom enskild rådgivning i andliga frågor.

I kap. 12 mom. 9 i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten stadgas

följande:

Deltagande i gudstjänst eller korum är i tjänsten enligt vederbörande

chefs bestämmande obligatoriskt för i förband (avdelning) ingående meniga

jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter

i samband med förrättningen.

När gudstjänst eller korum anordnas under större, för förband gemensam

högtid — t. ex. regementets dag — får, om så bedömes lämpligt, även annan

än i föregående stycke nämnd personal beordras delta i förrättningen.

Den som anmäler att han med hänsyn till sin inställning i religiöst avseende

icke önskar delta i gudstjänst eller korum skall befrias från deltagande,

om han icke erfordras för bestämd uppgift i samband med förrättningen.

Personal, som befrias från att delta, bör under tiden för förrättningen

vara sysselsatt i annan verksamhet, såvitt möjligt inom något av

personalvårdens övriga områden.

Personal, som icke beordras delta, får beredas tillfälle att delta frivilligt.

Deltagande i gudstjänst eller korum är på fritid frivilligt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr ål

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 03 år 1965

Gudstjänster och andra liknande förrättningar förrättas i regel i den ordning

som anges i fältkyrkohandboken.

Korum förrättas under ledning av chefen för vederbörligt förband (avdelning)

och i regel enligt följande i kap. 12 mom. 11 i förutnämnda reglemente

angivna ordning.

Först sjunges en psalm. Efter denna läses lämpligen en bibeltext och bön.

En kortare betraktelse kan hållas. Därefter läses »Fader vår» och »Välsignelsen»,

varpå åter en psalm sjuniges. Om präst eller predikant icke biträder,

läses bön och bibelord av någon som äger sinne för innebörden och kan läsa

värdigt. Psalmsången bör ledas av en eller flera försångare. Efter sista

psalmversen uttalar den som för befälet krigsmannabönen »Gud bevare

Konungen och Fäderneslandet», vilken upprepas av de närvarande (vid marinen

besvaras uttalandet med »Gud höre det»). Om både personal ur marinen

och annan personal deltar i korum, besvaras krigsmannabönen på ettdera

av dessa sätt enligt bestämmande av den som vid tillfället för befälet.

Lystringsgrad under korum är lediga. Om så erfordras för att lystring skall

uppnås, kommenderas före krigsmannabönen »giv akt». Korum inpassas om

möjligt i tidsschemat, så att tjänst icke vidtar omedelbart efteråt.

Historik

Andlig vård inom försvarsväsendet förekom i Sverige redan under Gustav

Vasas tid. Stadganden finns angående bl. a. militära gudstjänster i denne

konungs krigs- och sjöartiklar, förnyade av ett flertal följande regenter.

Korumbegreppet möter i svensk militärlagstiftning först i Erik XIV :s skeppsartiklar

1566. I 1931 års tjänstgöringsreglemente för armén stadgades, att

korum skulle hållas i regel en gång om dagen i samband med övningarnas

början eller avslutande för dagen. I 1945 års tjänstereglemente för krigsmakten

föreskrevs i mom. 743, att deltagande i gudstjänst och korum var

enligt vederbörande chefs bestämmande frivilligt eller obligatoriskt, att i senare

fallet på anhållan befrielse dock fick medgivas samt att obligatoriskt

deltagande endast borde förekomma på tjänstetid, såvida icke särskilda förhållanden

annat föranledde.

Efter hänvändelser från Försvarsväsendets underbefälsförbund föreslog

överbefälhavaren i skrivelse den 8 augusti 1957 hos Konungen, att i avbidan

på tilltänkt nytt tjänstereglemente för krigsmakten provisoriska anvisningar

skulle utfärdas rörande deltagande i gudstjänst och korum. Med anledning

härav meddelades i generalorder den 22 mars 1958 nya bestämmelser i

nämnda avseende, vilka skulle gälla tillsvidare i stället för mom. 743 i 1945

års tjänstereglemente. Dessa bestämmelser intogs sedermera i huvudsak

oförändrade i 1960 års tjänstereglemente.

I en interpellation i andra kammaren vid 1965 års riksdag har herr Lindahl

frågat statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, bl. a. huruvida

statsrådet hade för avsikt att i överensstämmelse med religionsfrihetslag
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

stiftningens principer medverka till att deltagandet för meniga och erforderligt

befäl i korum göres helt frivilligt. Interpellanten gjorde bl. a. gällande,

att det på vissa håll uppstått problem både i fråga om vad som skall inläggas

i tjänstereglementets begrepp »inställning i religiöst avseende» och

beträffande hur utförligt motiverad en anhållan om befrielse skall vara.

Svårigheter skulle även ha förekommit att bereda de korumbefriade lämplig

sysselsättning inom något annat av personalvårdens områden.

I sitt svar å interpellationen anförde chefen för försvarsdepartementet, att

en översyn av föreskrifterna rörande såväl Krigsmans erinran som korum

pågick under överbefälhavarens ledning, att beredningen av ärendet skulle

kunna slutföras i sådan tid, att frågan kunde anmälas för Kungl. Maj :t under

hösten 1965, samt att det förslag, som förelädes Kungl. Maj :t, skulle

komma att utformas så, att intrång på religionsfriheten inte skedde.

Från försvarsdepartementet har upplysts, att frågan om en reformering

av korumbestämmelserna numera är föremål för överväganden inom departementet

samt att departementschefen avser att avvakta riksdagens ställningstagande

till förevarande motioner.

Utskottet

Personalvården inom krigsmakten omfattar bl. a. själavård, vilken åsyftar

att vägleda personalen i religiösa frågor och i livsåskådningsfrågor. Själavården

utövas genom gudstjänst och annan andlig verksamhet, genom

upplysning i livsåskådningsfrågor samt genom enskild rådgivning i andliga

frågor.

Enligt 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten är deltagande under

tjänstetid i gudstjänst eller korum obligatoriskt för i förband ingående meniga

jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter

i samband med förrättningen. När gudstjänst eller korum anordnas

under större, för förband gemensam högtid, får även annan personal beordras

delta i förrättningen. Befrielse från deltagande skall meddelas den

som anmäler att han på grund av sin inställning i religiöst avseende inte

önskar delta, dock under förutsättning att han inte erfordras för bestämd

uppgift i samband med förrättningen. Befriad personal bör sysselsättas i

annan verksamhet, om möjligt inom något av personalvårdens övriga områden.

I förevarande motioner anmärkes, att bestämmelserna i tjänstereglementet

om obligatoriskt deltagande i gudstjänst eller korum inte överensstämmer

med principen att all religionsutövning bör ske på frivillighetens grund.

Det yrkas därför sådan ändring i reglementet att gudstjänst eller korum

inte må förekomma i tjänsten.

Under överbefälhavarens ledning har innevarande år gjorts en förberedande

översyn av föreskrifterna rörande bl. a. korum. Frågan om en re
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

formering av korumbestämmelserna är f. n. föremål för överväganden inom

försvarsdepartementet, varifrån upplysts, att departementschefen avser att

avvakta riksdagens ställningstagande till förevarande motioner.

Enligt utskottets mening finns det tillfällen då gudstjänst eller korum förekommer

i sådant samband med militärtjänsten att det framstår som naturligt

att all personal deltar däri. Att införa förbud för anordnande av sådan

i tjänsten ingående förrättning finner utskottet därför inte motiverat. Emellertid

bör med hänsyn till principen om religionsfrihet understrykas, att

deltagande i gudstjänst eller korum i största utsträckning bör vara frivilligt

och sålunda inte utgöra ett obligatoriskt tjänsteåliggande. Det är av vikt att

förrättningens frivilliga karaktär alltid tydligt klargöres för de värnpliktiga.

Utskottets uttalanden synes böra bringas till Kungl. Maj :ts lcänedom.

Utskottet får således hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 53 och II: 63, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin

mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, Edström och Hubinette;
från

a n d ra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, fröken Sandell, herrar

Johansson i Skärstad, Ringaby, Jonsson, Göransson och Ullsten.

Reservationer

I. av fru Hamrin-Thorell, herrar Lundberg och Odhe, fröken Sandell samt

herr Ullsten, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på sid. 4 med orden

»Enligt utskottets mening» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts kännedom»

bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är förenligt med

en individualistisk syn på religionen och religionsfriheten att människor

kommenderas till gudstjänster eller andaktsstunder. Därför bör sådana förrättningar

inte heller ingå i den militära tjänsten. Detta betyder inte att

utskottet förnekar den enskildes behov av religiös utövning även under den

tid han fullgör uppgifter inom försvaret. Men enligt utskottets uppfattning

bör detta behov tillgodoses helt utanför tjänsten. Endast då kan de religiösa

förrättningarna i egentlig mening sägas vara frivilliga.

Enligt nuvarande bestämmelser för korum m. m. är dessa obligatoriska

men med rätt för den som av samvetsskäl inte önskar delta att få fullgöra

annan tjänst. Utskottet betvivlar inte möjligheterna att för personalen tydligt

klargöra detta. Men frivillighetens innebörd när det gäller religiös utövning

bör enligt utskottet inte vara begränsad till rätten att under vissa

betingelser få avstå. Frivilligheten bör bestå i friheten att utan krav på särskilt

tillstånd själv få välja om man vill delta. Utskottet vill härvid helt instämma

i motionärernas formulering: ''Det obehag som en begäran om befrielse

kan tänkas innebära, torde i de flesta fall väga tyngre än känslan att

tvångsvis utsättas för religiös påverkan i viss riktning.’

Om korum och andra religiösa förrättningar helt utesluts från tjänstetid

är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att reella möjligheter

ges att anordna sådana förrättningar under fritid. Vilka krav på materiellt

och annat bistånd som därvid bör ställas till förfogande bör det ankomma

på behörig myndighet inom högsta försvarsledningen att närmare utreda.

Arbetet härmed kan enligt utskottets mening lämpligen ske i anslutning till

den översyn av korumbestämmelserna m. in. som f. n. övervägs inom försvarsdepartementet.

Även frågan om militär personals användande i vissa

officiella ceremonier där religiösa inslag förekommer bör närmare regleras

i samband med en sådan översyn.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 53

och II: 63, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten

att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten.»

II. av herr Larsson, Lars.

MAHCUS BOKTH. STHLM 1965 65003

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.