Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning och förslag till höjning av menig och värnpliktigs daglön till tio kronor samt till en härtill anpassad justering av övriga kategoriers daglöner».

1965-11-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:66, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning och förslag till höjning av menig och värnpliktigs daglön till tio kronor samt till en härtill anpassad justering av övriga kategoriers daglöner».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 dr 1965

1

Nr 66

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjd dagpenning

till värnpliktig m. in.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 229 i första kammaren av herrar Lager

och Adolfsson och nr 286 i andra kammaren av herr Jansson m. fl. samt

2) de likalydande motionerna nr 525 i första kammaren av herr Pettersson,

Harald, och herr Larsson, Thorsten, och nr 612 i andra kammaren av

herrar Boo och Larsson i Borrby.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 229 och II: 286 föreslås, »att dagpenningen till värnpliktig

höjes till tio kronor per dag, varav två kronor per dag avsättes till utryckningspremie,

samt att rätten till fria hemresor vidgas så, att fria resor i

princip tillämpas för hemortsbesök i samband med ledighet vid veckoslut

och helger».

I motionerna I: 525 och II: 612 hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning och förslag till höjning av

menig och värnpliktigs daglön till tio kronor samt till en härtill anpassad

justering av övriga kategoriers daglöner».

I de förstnämnda båda motionerna anföres, att det måste anses som ett

rimligt krav att de värnpliktigas ekonomiska och sociala villkor utan dröjsmål

förbättras samt att detta bör ske genom höjning av daglönen och familj

epenningen, genom att bostadsbidraget fastställes så att det täcker hela

hyresbeloppet för den inkallades familj, genom ökat antal fria resor och genom

höjning av utryckningsbidraget.

Beträffande de skäl motionärerna i övrigt åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna II: 286 och II: 612.

Gällande bestämmelser m. m.

De till värnpliktiga (varmed här inte avses krigsmaktens fast anställda

personal) utgående ekonomiska och sociala förmånerna, för vilka redogörs

i de följande, har i viktiga avseenden förbättrats under de senaste åren för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr C6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

att en anpassning till prisutvecklingen och den allmänna standardstegringen

i samhället skulle uppnås.

Fria resor

I 3 § värnpliktsavlöningskungörelsen stadgas bl. a., att värnpliktig under

första tjänstgöring äger åtnjuta fem fria resor samt att värnpliktig, som

under första tjänstgöring utnyttjat honom tillkommande fria resor, må

medgivas fri resa i samband med sådan tjänstledighet för enskild angelägenhet

av vikt, som inte utan viktiga skäl fått vägras honom. Bestämmelserna

gäller sedan den 1 juli 1963 och den 1 januari 1964. Före förstnämnda datum

var de fria resorna tre till antalet.

I Tjänstereglemente för krigsmakten (TjRK), kap. 11 mom. 25, preciseras

de enskilda angelägenheter av vikt för vilka tjänstledighet ej får vägras

utan viktiga skäl:

a) betydelsefull familjeangelägenhet, såsom eget eller eget barns eller adoptivbarns

bröllop eller hustrus, makes, eget barns, adoptivbarns, trolovads,

föräldrars, far- eller morföräldrars, svärföräldrars eller syskons svåra

sjukdom eller begravning;

b) bouppteckning eller arvskifte efter nära anhörig;

c) ekonomisk angelägenhet av särskild betydelse för den sökande;

d) egen flyttning;

e) egen viktig tentamen eller examen;

f) besök vid arbetsförmedling, arbetsställe eller familjebidragsnämnd för

att förbereda övergången till civil verksamhet, om besöket icke kan ske

på fritid eller under annan ledighet än tjänstledighet;

g) förhandlingsuppdrag för personalorganisation.

Tjänstledighet för enskild angelägenhet, som avses i b)—g), bör beviljas

endast i undantagsfall under befäls-, repetitions- eller beredskapsövning.

Utöver av värnpliktsavlöningskungörelsen medgivna fria resor har värnpliktig

viss begränsad möjlighet att erhålla resebidrag av statsmedel i ömmande

fall. Kostnaderna härför bestrides av en anslagspost å 10 000 kr, Lån

och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall, som ingår i reservationsanslaget

fritidsverksamhet m. m. på försvarshuvudtiteln. I Kungligt brev den 5

juni 1959 har lämnats följande föreskrifter för anslagspostens användning:

»Medlen må efter noggrann behovsprövning utgivas såsom smärre bidrag

till värnpliktiga eller deras anhöriga för sådant behov av brådskande natur,

som icke lämpligen kan tillgodoses i annan ordning.»

Anvisningar för föreskrifternas tillämpning har lämnats av försvarsstabens

personalvårdsbyrå (i byråns meddelanden 1961: 9/10 och 1962: 3). Enligt

dessa utgör det fall då en värnpliktig beviljats tjänstledighet för enskild

angelägenhet men saknar medel för hemresa ett typexempel på godtagbara

anslagsändamål. Huruvida resehjälpen bör lämnas i form av lån eller som

bidrag utan återbetalningsskyldighet får avgöras med hänsyn till omständigheterna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

3

Slutligen kan erinras om den under förslagsanslaget Familjebidrag å

försvarshuvudtiteln upptagna anslagsposten Särskild hjälpverksamhet till

förmån för de värnpliktiga och deras familjer. Ur anslagsposten må bidrag

utbetalas för tillgodoseende av sådant av militärtjänstgöring föranlett särskilt

behov, som icke kan tillgodoses inom ramen för gällande familj ebidragsförfattningar

och ej heller finnes skäligen kunna avhjälpas i annan

ordning. Till erhållande av bidrag må ifrågakomma såväl värnpliktig som

medlem av den värnpliktiges familj. Ur anslaget, som f. n. lyder på ett belopp

av högst 125 000 kronor, kan även resebidrag utgå.

I ett den 9 mars 1965 i riksdagens andra kammare avgivet svar å interpellation

angående vidgad rätt till fria resor för värnpliktiga har chefen för

försvarsdepartementet uttalat bl. a. följande:

Innevarande budgetår är anslaget för reseersättningar till värnpliktiga

m. fl. upptaget till 15,7 milj. kr. Däri inkluderas bl. a. resor till inskrivning,

första tjänstgöring och repetitionsövningar. Det torde vara en rimlig uppskattning

att åldersklassens nuvarande fem fria resor tar ca 8 milj. kr. av

anslaget. Om obegränsat antal fria resor skulle införas och man räknar

med att varje veckoslut utnyttjades för resa skulle detta innebära en åttadubbling

av nuvarande kostnader, alltså 64 milj. kr. Därtill skulle komma

en väsentlig kostnadsökning i samband med repetitionsövningar.

Penningbidrag m. m.

Jämlikt 12 § värnpliktsavlöningskungörelsen erhåller värnpliktig under

tjänstgöring penningbidrag med följande belopp för dag:

Kronor

Menig, som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid om sammanlagt

304 dagar.................................................. 4: —

Annan menig, vicekorpral, 2. klass sjöman...................... 5: 50

Korpral ..................................................... 7: —

Furir........................................................ 8: —

överfurir, rustmästare ........................................ 8: 75

Sergeant..................................................... 9:75

Fänrik, fanjunkare........................................... 12:-—

Löjtnant, förvaltare .......................................... 14:50

Kapten och högre ............................................ 17:50

Penningbidragen utgår med nämnda belopp sedan den 1 juli 1963. Närmast

dessförinnan var de båda lägsta bidragen 2 kr. 75 öre och 3 kr. 75 öre.

I genomsnitt höjdes penningbidragen nämnda datum med 45 %.

Till värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. A., B. och D. värnpliktslagen,

d. v. s. huvuddelen av de värnpliktiga, och som tjänstgjort minst 180 dagar

i följd, utgår jämlikt 32 § nämnda kungörelse utryckningsbidrag med 200

kr. Stadgandet infördes den 1 juli 1963.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

Familjebidrag

Gällande bestämmelser om familjebidrag återfinnes i familjebidragsförordningen

och familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 med däri sedermera

vidtagna ändringar. Familjebidrag kan på i författningarna närmare

angivna villkor utgå under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret.

Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag är en behovsprövad

form av hjälp, som utgår då inkomsterna under militärtjänstgöring eller civilförsvarstjänstgöring

inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna

för anhöriga till den tjänstgöringsskyldige, vilka för sin försörjning är

beroende av honom.

Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,

räknas inte till skattepliktig intäkt.

Familj epenning utgår med högst nedanstående belopp för dag:

Kronor

1) För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig

icke sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever,

är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår

hemmet åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år 9: —

2) För annan familjemedlem över 16 år än som avses under 1) .... 4: 70

3) För annan familjemedlem under 16 år än som avses under 1) . . 4: 15

Familjepenning må även, när synnerliga skäl föreligger och efter särskilt

medgivande, utgå för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, med högst

9 kr för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

Avgörande för bostadsbidragets störlek är i första hand kostnaderna för

den bostad, den värnpliktige hade på inryckningsdagen, däri inberäknat

kostnaderna för uppvärmning.

Det närmare bestämmandet av de nu nämnda familjebidragens belopp

beror av en behovsprövning, som i fråga om den trängre familjekretsen

(varmed avses hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt barn

och adoptivbarn) är normerad men i övriga fall fri. Bestämmelserna om

normerad behovsprövning innebär i huvudsak följande. Först fastställes

summan för månad av familjepenningens högsta belopp och kostnaden för

bostaden. Denna summa utgår, därest den värnpliktige eller av honom beroende

anhöriga icke har inkomst under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres

under tjänstgöringstiden reducerar familjebidraget enligt följande.

Den värnpliktiges från civil anställning behållna inkomst skall, i den mån

den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget.

Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller

överstiger 1 200 kr. för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdrags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

iritt belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget.

Har hustrun, lägre arbetsinkomst än 1 200 kr. för månad är det

avdragsfria beloppet 300 kr. för månad. Återstoden föranleder med halva

sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom

inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å

bidraget.

Den fria behovsprövningen innebär, att vid bestämmande av familjepenning

och bostadsbidrag, »skälig hänsyn» tas till de inkomster, som åtnjutes

av den värnpliktige och familjemedlemmarna.

1 en motion till 1963 års riksdag påkallades en omprövning av reglerna

för normerad behovsprövning, därvid motionären gjorde gällande, att hänsyn

vid behovsprövningen inte togs till att hustrus arbete ofta föranleder

utgifter för barntillsyn och liknande. Motionen behandlades i andra lagutskottet,

som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 32 uttalade, att

vad i motionen anförts inte utgjorde tillräckliga skäl för en översyn av

ifrågavarande regler i de avseenden motionären påkallat.

Näringsbidrag må utgå till värnpliktig, som driver näring eller rörelse,

till bestridande av avlöningskos tnader, som uppkommer till följd av att

särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring

helt eller delvis ersätta honom. Utan särskilt medgivande av tillsynsmyndighet

får bidrag dock inte utgå till värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring. Bidraget utgår med högst 25 kronor för dag.

Ärenden som avses i familjebidragsförordningen handläggs i varje kommun

av en familjebidragsnämnd. Nämndens beslut i ärenden, varom nu är

fråga, kan överklagas hos vederbörande länsstyrelse. Över länsstyrelses beslut

får klagan föras hos kammarrätten, som är sista instans.

Värnpliktsförmånerna är för närvarande under övervägande av statliga

utredningar, nämligen 1960 års värnpliktsutredning och 1965 års försvarsutredning.

Värnpliktsutredningen, som enligt sina direktiv haft att verkställa en

allsidig översyn av värnpliktssystemet och särskilt av de värnpliktigas utbildningstid

och dennas fördelning, har enligt uppgift även övervägt eu anpassning

av värnpliktsförmånerna till det nya utbildningssystem utredningen

ämnar föreslå. Utredningen lär inom kort komma att redovisa huvuddelen

av sitt uppdrag.

Försvarsutredningen har till uppgift att utreda krigsmaktens och civilförsvarets

allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter

budgetåret 1966/67 och skall vid utformandet av sina förslag i fråga om

krigsmaktens och civilförsvarets omfattning och kostnader söka klarlägga

de ekonomiska konsekvenserna och ta hänsyn till de ekonomiska förutsätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

ningarna. Utredningen lär komma att göra en relativt detaljerad översyn av

de värnpliktigas nuvarande ekonomiska och sociala förmåner samt bland

annat pröva frågan, om antalet fria resor bör ökas av sociala skäl.

Utskottet

Till värnpliktiga utgår i huvudsak följande ekonomiska och sociala förmåner.

Under första tjänstgöring åtnjutes fem fria resor samt i visst fall

ytterligare en fri resa i samband med tjänstledighet för enskild angelägenhet

av vikt. Under särskilda omständigheter kan därjämte resebidrag av

statsmedel utgå ur vissa anslag. Under tjänstgöring erhåller värnpliktig

penningbidrag, vilka till sin storlek varierar, beroende på den värnpliktiges

tjänsteställning, och utgör fyra kronor för dag i fråga om menig, som inte

tillgodoräknats tjänstgöringstid om sammanlagt 304 dagar. Utryckningsbidrag

med 200 kronor utgår till värnpliktiga, som tjänstgjort minst 180 dagar

i följd. Slutligen kan de värnpliktiga under tjänstgöring åtnjuta familjebidrag,

som är en behovsprövad form av hjälp, vilken utgår då inkomsterna

under tjänstgöringen inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna

för anhöriga till den tjänstgöringsskyldige, vilka för sin försörjning

är beroende av honom.

I förevarande motioner 1: 229 och II: 286 föreslås, att dagpenningen till

värnpliktig höjes till tio kronor per dag, varav två kronor per dag avsättes

till utryckningspremie, samt att rätten till fria hemresor vidgas så, att fria

resor i princip tillämpas för hemortsbesök i samband med ledighet vid

veckoslut och helger.

Jämväl i motionerna I: 525 och II: 612 hemställes om en höjning av menig

värnpliktigs daglön till tio kronor, varjämte påkallas en härtill anpassad

justering av övriga kategoriers daglöner.

1965 års törsvarsutredning, som har till uppgift att utreda krigsmaktens

och civilförsvarets allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden

etter budgetåret 1966/67, har erhållit särskilt uppdrag att göra en översyn

av de värnpliktigas nuvarande ekonomiska och sociala förmåner samt därvid

bl. a. pröva trågan om antalet fria resor bör ökas av sociala skäl.

Utskottet tinner det angeläget att frågan om en förbättring av de värnpliktigas

ekonomiska och sociala förmåner skyndsamt prövas. Eftersom

törsvarsutredningen har till uppgift att göra en sådan prövning, synes motionerna

kunna överlämnas till denna utredning. Vad utskottet anfört torde

böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Utskottet får således hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 229 och II: 286 samt I: 525 och II: 612, måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till känna vad utskottet

anfört; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 66 år 1965

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

herrar Kaijser*, Eric Carlsson, Edström och Dahlberg;

från andra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, Johansson i Södertälje*,

Wiklund*, Jönsson i Ingemarsgården, Johansson i Skärstad, Ringaby

och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:370 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående åtgärder för att förhindra olaga trålfiske i Öresund. a1 i texten