Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för minderårig att inneha och bruka luftvapen m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta till lagutskott hänvisade motioner, nr 12 i första kammaren av herr Petersson, Erik Filip, och fru Segersledt Wiberg, samt nr 16 i andra kammaren av herr W er bro m. fl.

1965-11-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:70, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för minderårig att inneha och bruka luftvapen m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta till lagutskott hänvisade motioner, nr 12 i första kammaren av herr Petersson, Erik Filip, och fru Segersledt Wiberg, samt nr 16 i andra kammaren av herr W er bro m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70 år 1965

1

Nr 70

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för minderårig

att inneha och bruka luftvapen m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta

till lagutskott hänvisade motioner, nr 12 i första kammaren av herr Petersson,

Erik Filip, och fru Segersledt Wiberg, samt nr 16 i andra kammaren

av herr W er bro m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts »att riksdagen måtte

besluta att luft- eller fjäderbössa samt luft- eller fjäderpistol ej må förvärvas

eller innehavas av den som ej fyllt 18 år eller överlåtas eller upplåtas

till sådan person samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till

förordning i likhet med den som förefinnes beträffande förbud mot innehav

av vissa stiletter m. m.».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande hänvisa

till motionen II: 16.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från rikspolisstyrelsen. Yttrande har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Målsmännens riksförbund.

Gällande bestämmelser

För rätt att inneha skjutvapen kräves enligt vapenförordningen den 10

juni 1949 i regel att tillstånd erhållits. Tillstånd må i allmänhet meddelas

endast enskild person, som finnes vara i behov av vapnet samt skäligen

kan antagas ej komma att missbruka det. Är fråga om pistol eller annat

dylikt fickvapen, må tillstånd ej meddelas, med mindre synnerliga skäl är

därtill.

Vapenförordningens bestämmelser gäller ej luft- eller fjäderbössor eller

luft- eller fjäderpistoler, som är avsedda för målskjutning (1 §).

Enligt 4 § jaktstadgan får luft- eller fjädervapen icke användas vid jakt,

dock att sådant vapen får brukas inom gård eller trädgård för att döda

gråsparv, möss och vissa andra smådjur.

Inom stadsplanelagt område i stad, köping eller annat samhälle, där byggnadslagens

bestämmelser för stad äger tillämpning må enligt 6 § allmänna

ordningsstadgan den som ej fyllt sexton år icke utan tillstånd av polismyn
1

llihang till riksdagens protokoll 19G5. 9 samt. 2 avd. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 70 år 1965

dighet för skjutning utomhus begagna luft- eller fjäderbössor eller lufteller

fjäderpistoler, med vilka kulor, hagel eller andra projektiler kan utskjutas.

Genom lokal ordningsstadga kan den återgivna bestämmelsen göras

tillämplig beträffande områden utanför stadsplan. Överträdelse av bestämmelsen

straffas med böter. Har barn som ej fyllt femton år handlat i

strid mot bestämmelsen, skall den som har vårdnaden om barnet straffas,

om han icke gjort vad på honom ankommit för att förhindra förseelsen

(28 §).

Enligt förordningen den 5 juni 1959 om förbild mot innehav av vissa stiletter

in. m. får springstilett eller springkniv ej förvärvas eller innehas av

den som ej fyllt 21 år, eller överlåtas eller upplåtas till sådan person.

Historik

Då 1934 års vapenkungörelse skulle ersättas med gällande förordning av

år 1949, framhöll länsstyrelsen i Skaraborgs län, att den nya författningen

borde äga tillämpning även på luft- och fjädervapen. Användandet av dylika

vapen kunde genom vårdslöshet och oförsiktighet lätt förorsaka allvarliga

kroppsskador särskilt om vapnen kom i händerna på minderåriga.

Ändring i samma riktning påyrkades även av barnavårdsnämnden i Eskilstuna

i skrivelse till chefen för inrikesdepartementet.

Departementschefen ansåg emellertid i proposition nr 95 år 1949 ej

tillräckliga skäl föreligga att inbegripa ifrågavarande vapen under förordningen.

I samband med ändringar i vapenförordningen år 1955 väcktes under remissbehandlingen

åter förslag att förordningen på visst sätt skulle göras

tillämplig beträffande luft- och fjäderbössor samt luft- och fjäderpistoler. I

proposition nr 37 år 1955 anförde föredragande departementschefen härom.

Luftgevär och luftpistoler förorsakar årligen flera svåra olyckor och vapnen

användes med all sannolikhet i ganska stor utsträckning av pojkar vid

jakt på småfåglar och andra mindre djur. Det är därför angeläget, att med

olika medel försöka motverka missbruk av vapnen. I första hand måste det

ankomma på föräldrarna att tillse, att barn icke handskas vårdslöst med

luftvapen. Men från det allmännas sida bör man också medverka till att försöka

stävja missbruk. Detta synes mig kunna ske genom att i lokala ordningsstadgor

intages föreskrifter om vapnens användning. Jag vill vidare

erinra om att 1949 års jaktutredning har att pröva frågan om åtgärder för

att förhindra okynnesskytte med luftvapen. Jag anser därför icke tillräckliga

skäl föreligga att såsom från olika håll föreslagits nu inbegripa luftvapen

under vapenförordningen.

I proposition nr 143 år 1956 med förslag till allmän ordningsstadga uttalade

föredragande departementschefen.

Frågan hur man skall komma till rätta med missförhållandena när det

gäller användningen av luftvapen har sedan länge varit under övervägande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 70 år 1965

Allteftersom luftvapen blivit allt vanligare har tyvärr olyckshändelserna

ökat. Till följd av vårdslöshet och bristande omdöme orsakas of la svåra

olyckor med dessa vapen och allt oftare händer det, att pojkar med luftvapen

vållar lekkamrater allvarliga kroppsskador, som i många fall lett

till bestående men. När det gäller att motverka missbruk av luftvapen

måste man — som jag i annat sammanhang understrukit — i första hand

lita till, att föräldrarna verkligen ser till att barn icke missbrukar sådana

vapen. Men även från det allmännas sida måste man medverka till att försöka

stävja missbruket.

Då vapenförordningen 1955 omarbetades yrkades från olika håll att luftvapen

skulle inbegripas under förordningen. Statsmakterna ställde sig emellertid

avvisande till nämnda förslag och för innehav av luftvapen krävs sålunda

f. n. icke tillstånd. Emellertid synes man redan enligt gällande ordningsstadga

ha möjlighet att i lokala ordningsföreskrifter intaga bestämmelser

som förbjuder skottlossning med luftvapen. Detta torde dock ha skett

i mycket begränsad utsträckning.

Erfareheterna synes mig ge vid handen, att man nu måste tillgripa kraftigare

medel. 1 första hand är det angeläget att komma till rätta med missbruket

inom tätorterna; det är här som de flesta svåra olyckorna inträffar.

Vidare bör en förbudsbestämmelse i första hand rikta sig mot barns begagnande

av vapnen. För att nå detta mål anser jag att man genom en föreskrift

i ordningsstadgan generellt bör förbjuda den som ej fyllt 16 år att

utomhus skjuta med luftvapen inom stadsplanelagt område i stad, köping

och annat samhälle, där byggnadslagens bestämmelser för stad gäller. Förbudet

bör dock inte vara absolut, utan tillstånd till skjutning bör kunna

lämnas av vederbörande myndighet, då skäl därtill föreligger. Så t. ex. bör

skjutning med luftvapen få ske på särskilda skjntbanor, exempelvis på nöjesfält,

eller eljest då det gäller övnings- eller träningsskjutning, som äger

rum under betryggande förhållanden. Med luftbössor bör likställas fjäderbössor.

Under det remissförfarande, varigenom 1961 års ändringar i vapenförordningen

förbereddes, väckte 1949 års jaktulredning bl. a. förslag att den i

allmänna ordningsstadgan angivna åldersgränsen, 16 år, skulle höjas samt

att straffbestämmelserna i ordningsstadgan skulle kompletteras med regler

om förverkande av vapen och ammunition. Förslaget föranledde ej någon

lagstiftningsåtgärd.

Vid 1963 års riksdag väcktes motioner med yrkanden om ändring i vapenförordning

så alt luft- och fjäderpistoler samt luft- och fjäderbössor

skulle beläggas med licenstvång. Motionerna, som behandlades av första lagutskottet,

blev föremål för omfattande remissbehandling. Flertalet remissinstanser

ställde sig positiva till tanken på strängare bestämmelser angående

luftvapen och därmed jämförliga fjädervapen. Förslaget om lillståndstvång

för innehav av dylika vapen tillstyrktes emellertid endast från två håll,

nämligen från poliskammaren i Stockholm och sportskijtteförbundet, och

av dessa remissinstanser anmälde den förstnämnda viss tvekan. En utredning

med anledning av motionerna tillstyrktes av länsstyrelsen i Gävleborgs

län och av statens kriminaltekniska anstalt. Övriga remissyttranden gick i

avstyrkande riktning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 70 år 1965

Utskottet yttrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 12.

Remissyttrandena över förevarande motioner har förstärkt intrycket av

att gällande bestämmelser icke är så effektiva som önskligt vore. Det har

emellertid även framgått, att ett licenstvång i enlighet med motionärernas

förslag ej kan genomföras utan ganska stora olägenheter. Utskottet finner

sig därför ej kunna tillstyrka införandet av licenstvång. Betydande svårigheter

synes föreligga då det gäller att finna en praktisk lösning på problemet

att skapa en mera tillfredsställande reglering beträffande vapen av ifrågavarande

slag. De konkreta åtgärder, som utskottet haft anledning att överväga

i ärendet, har sålunda synts utskottet alltför ovissa till verkan eller

alltför krävande från administrativ synpunkt.

Utskottet förutsätter, att man inom vederbörande departement alltfort

har uppmärksamheten riktad på det genom motionerna aktualiserade spörsmålet

och beaktar möjligheterna att ernå en bättre ordning på förevarande

område.

Den 9 februari 1965 besvarade tillförordnade inrikesministern en enkel

fråga om vilka åtgärder som planerades i anledning av vad första lagutskottet

anförde i sitt utlåtande nr 12 år 1963. I svaret anfördes att Svenska

jägareförbundet den 9 december 1964 gjort framställning om licensplikt

för luftvapen samt att sedan denna framställning remissbehandlats frågan

om licensplikt åter skulle tagas upp.

Vid remissbehandlingen har Svenska jägareförbundets framställning tillstyrkts

av länsstyrelserna i Östergötlands samt i Göteborgs och Bohus län.

Rikspolisstyrelsen har hänvisat till sitt remissyttrande över förevarande

motioner. Länsstyrelsen i Jämtlands län har avstyrkt licenstvång men föreslagit

att för luftvapen införes analoga bestämmelser med stilettförordningens

samt att generellt förbud uppställes mot luftvapens användning vid jakt.

överståthållarämbetet, Skytteförbundens överstyrelse, Svenska sportskytteförbundet,

Sveriges vapenhandlareförening, Sveriges grossistförbund, Cykeloch

sporthandlarnas riksförbund och Sveriges järnhandlareförbund har avstyrkt

jägarförbundets framställning. Frågan är fortfarande under övervägande

i inrikesdepartementet.

Remissyttrandena

Rikspolisstyrelsen anser i sitt yttrande över motionerna, att med hänsyn

till den tekniska utvecklingen inom området och till den påtagliga fara för

utomstående som minderårigs innehav av luft- eller fjädervapen i många

fall visat sig innebära så bör åtgärder vidtagas för att begränsa möjligheten

att förvärva och inneha sådant vapen. En sådan begränsning kan enligt

styrelsens mening uppnås genom ändring i vapenförordingen att omfatta

jämväl vapen varom här är fråga med införande samtidigt av en undantagsbestämmelse,

vilken medger person som fyllt 18 år att utan inskränkning

inneha och förfoga över sådant vapen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtanae nr 70 år 1965

Även målsmännens riksförbund instämmer i att skäl föreligger att införa

förbud mot försäljning av luft- och fjädervapen till minderåriga. Förbundet

menar emellertid alt frågan först bör närmare utredas med beaktande

bland annat av möjligheterna att skapa effektiva förbudsbestämmelser,

som kan bli respekterade.

Utskottet

Luft- och fjädervapen inbegripes ej i vapemförordningens bestämmelser.

Några begränsningar i rätten att inneha eller förvärva sådana vapen finns

inte. Däremot finns vissa bestämmelser i fråga om rätten att använda vapnen.

De får sålunda inte brukas vid jakt frånsett jakt på vissa smådjur inom

gård eller trädgård. Inom stadsplanelagt område gäller vidare, att den

som ej fyllt sexton år icke utan tillstånd av polismyndighet får utomhus begagna

luft- eller fjädervapen. Genom lokala ordningsstadgor kan förbudet

utsträckas att gälla även för områden utanför stadsplan.

I förevarande motioner begäres att bestämmelser skall införas av innebörd

att luft- och fjädervapen ej får förvärvas eller innehas av den som ej

fyllt 18 år eller överlåtas eller upplåtas till sådan person. Motionärerna anser

att en sådan regel är motiverad med hänsyn till de många svåra olyckor

som inträffat med dessa vapen.

Rikspolisstyrelsen har i remissyttrande över motionerna uttalat, att styrelsen

delar motionärernas uppfattning att åtgärder bör vidtagas, som begränsar

möjligheten att förvärva och inneha de nu aktuella vapnen. Styrelsen

förordar att licensplikt införes för personer som är under 18 år. Även

Målsmännens riksförbund instämmer i motionernas syfte. Förbundet anser

att utredning bör göras för att få till stånd en effektiv förbudslagstiftning.

Frågan om att begränsa användningen av luft- och fjädervapen har tidigare

behandlats i olika sammanhang. Vid 1963 års riksdag väcktes motioner

i vilka begärdes att luft- och fjädervapen skulle licensbeläggas. Första

lagutskottet, som behandlade dessa motioner, ansåg att de gällande bestämmelserna

visserligen inte var tillräckligt effektiva men att ett licenstvång

ej skulle kunna genomföras utan ganska stora olägenheter. Utskottet

avstyrkte därför motionerna men förutsatte, att man inom vederbörande

departement skulle uppmärksamma spörsmålet och beakta möjligheterna

att uppnå en bättre ordning på förevarande område.

Genom en framställning i december i fjol till Kungl. Maj :t från Svenska

jägareförbundet har frågan om licensplikt för luftvapen ånyo aktualiserats.

Problemet överväges f. n. inom inrikesdepartementet.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att man får bestämmelser

som mer effektivt än de nuvarande hindrar barn och ungdomar från

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 70 år 1965

att använda luft- och fjädervapen. Åtskilliga problem är emellertid förenade

med en sådan lagstiftning. Enär frågan f. n. är föremål för övervägande hos

Kungl. Maj it, förutsätter utskottet att de möjligheter som finns att göra

lagstiftningen effektivare kommer att tillvaratagas. Vad utskottet anfört

synes böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 12 och II: 16, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin

mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, Lars Larsson,

Eric Carlsson, Edström, Hiibinette och Dahlberg;

från andra kammaren: fröken Sandell, herrar Fredriksson, Gomér,

Jönsson i Ingemarsgården, Jonsson*, fru Skantz, herrar Göransson och

Lothigius*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM I96S 650031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:372 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrade regler för tillstånd till innehav av radioamatöranläggning. a1 i texten