Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpening vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med i vad motionen anförts».

1965-11-16 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:71, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpening vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med i vad motionen anförts».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

1

Nr 71

Utlåtande i anledning av väckta motioner om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd för hemarbetande kvinnor,

studerande, m. fl.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de liltalydande motionerna nr 519 i första kammaren av fru Olsson

och herr Wikberg samt nr 619 i andra kammaren och herrar Gustavsson

i Alvesta och Johansson i Växjö; ävensom

2) de likalydande motionerna nr 523 i första kammaren av herr Petersson,

Bertil, m. fl. och nr 616 i andra kammaren av herr Fagerlund m. fl.

Motionsyrkandena

1 motionerna 1: 519 och II: 619 har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av frågan om

frivillig tilläggssjukpening vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och

kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med i vad motionen

anförts».

I motionerna I: 523 och II: 616 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning syftande till att 3

kap. 13 § ''Lag om allmän försäkring’ ändras så att även studerande kan

komma i åtnjutande av tilläggssjukpenning vid barnsbörd».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 619 och II: 616.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket. Yttrande har vidare

på utskottets begäran avgivits av Försäkringskasseförbundet.

Gällande bestämmelser

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän

försäkring vid barnbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning

utgör 900 kr. Vid flerbörd titllkommer 450 kr. för varje barn utöver ett. Av

moderskapspcnningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna soin

har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt

till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. in. den tjugonionde

dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från

förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt

till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning

är dock all hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kronor i arbetsinkomst, eller skulle

ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning

som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före

den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock

högst för 180 dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen

utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast under förutsättning

att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet

i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

1 vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass

och sålunda berättigade till sjukpenning utan att uppfylla det

generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete

om minst 1 800 kronor. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor

med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i

sjukpenningklass I, som berättigar till en sjukpenning av fem kronor om

dagen.

Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör

hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster

utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.

Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring

och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän

försäkringskassa. Försäkrade, som tillhör hemmafruförsäkringen, kan försäkra

sig för sjukpenningtillägg om lägst eu krona och högst 7 kronor för

dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av den allmänna och frivilliga

försäkringen får dock icke överstiga tolv kronor om dagen. Försäkrad,

som till följd av studier eller annan utbildning, som beräknas pågå

minst ett halvt år, inte eller allenast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete,

kan försäkra sig för sjukpenning jämte barntillägg eller tillägg

till den sjukpenning han är berättigad till på grund av den obligatoriska

försäkringen. Den frivilliga sjukpenningen får utgöra lägst fem kronor och

högst tolv kronor om dagen, medan sjukpenningtillägget till den obligatorisska

försäkringen får vara högst sju kronor om dagen. Den sammanlagda

sjukpenningen får i intet fall överstiga tolv kronor om dagen. Den frivilliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965 3

sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom och sålunda ej i samband

med barnsbörd.

Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 8, 33 eller 93

dagars karenstid. För studerande är alltid karenstiden 18 dagar. Viss möjlighet

finns till kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning eller

vid en undervisningsanstalt. Avgifterna för den frivilliga försäkringen erlägges

direkt till vederbörande försäkringskassa. Till försäkringen utgår

statsbidrag med 20 procent av kassans utgifter för sjukpenning och sjukpenningtillägg

samt med 75 procent av dess utgifter för barntillägg.

Enligt studiemedelsförordningen kan studerande vid universitet och vissa

därmed jämställda läroanstalter erhålla studiemedel, som i princip varje termin

utgår med 70 procent av basbeloppet. Har den studerande barn, som

icke fyllt sexton år, utgår barntillägg för varje barn med 12,5 procent av

basbeloppet. Av studiemedlen är 875 kronor studiebidrag, som erhålles

utan återbetalningsskyldighet. Resterande belopp skall i princip återbetalas.

Historik

Principerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen drogs upp av

socialförsäkringsutredningen i dess betänkande »Moderskapsförsäkring

m. m.» (SOU 1954: 4). Utredningen föreslog bl. a. att en nybliven moder

skulle ha rätt till moderskapspenning i form av grundpenning om 270 kronor

och, om hennes inkomst av förvärvsarbete uppgick till minst 1 000 kronor

årligen, moderskapspenning i form av tilläggspenning under 90 dagar.

Tillläggspenningen anknöts beloppsmässigt till tilläggssjukpenningen. Utredningen

undersökte ingående olika möjligheter att inom moderskapsförsäkringen

skapa en motsvarighet till den frivilliga tilläggssjukpenningen.

Härom anfördes bl. a.

Det synes till en början klart, att det skulle vara meningslöst att anordna

en helt fristående frivillig moderskapsförsäkring, enär anslutning till eu

sådan försäkring sannolikt endast skulle kunna påräknas från kvinnor

som hade anledning anta att de kunde bli havande inom en inte alltför

avlägsen framtid.

Vid en sammankoppling med den frivilliga försäkringen för tilläggssjukpenning

ställer sig saken visserligen något annorlunda, men även i sådant

fall kommer de sannolika avgiftshöjningarna på grund av försäkringsbeståndets

sammansättning att bli avsevärda. Detta skulle starkt hämma

anslutningen till försäkringen från männens sida och från de kvinnor, som

inte har anledning att räkna med havandeskap. Härigenom skulle vidare

en önskvärd utbredning av den frivilliga sjukförsäkringen motverkas. De

nämnda verkningarna kan tydligen mildras genom en begränsning till storleken

av den frivilliga tilläggspenningen vid barnsbörd och genom höga

statsbidrag till denna.

lf liihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 71

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

Utredningen gjorde vissa beräkningar med utgångspunkt från att den

frivilliga tilläggspenningen vid moderskap fick uppgå till högst 3 kr. om

dagen samt från att statsbidrag om 20 respektive 50 % utgick. Härvid räknades

med olika alternativ dels i fråga om den procentuella anslutningen

till den frivilliga försäkringen av män och kvinnor och dels i fråga om den

andel av de anslutna kvinnorna, som kunde antas föda barn varje år. Beräkningarna

redovisas i betänkandet på s. 101—103. Som exempel på de avgiftshöjningar,

som skulle erfordrats för den beslutade frivilliga sjukförsäkringen

om man med denna kombinerat en dylik frivillig moderskapsförsäkring,

må nämnas, att avgiften för en sjukpenning av 3 kr. om dagen

skulle — vid moderskapspenning med samma belopp under 90 dagar —

ökat med 67 % (från ca 39 till ca 65 kr.) under vissa, inte osannolika förutsättningar

rörande försäkringsbeståndets sammansättning m. in. Därvid

räknades med 20 % statsbidrag till moderskapsförsäkringen och 3 dagars

karenstid i sjukförsäkringen. Om statsbidraget höjdes till 50 %, skulle

avgiftsökningen i det nämnda fallet blivit 42 % (från ca 39 till ca 55 kr.).

Vid längre karenstid i sjukförsäkringen skulle avgiftsökningarna blivit väsentligt

större.

Mot denna bakgrund yttrade utredningen vidare:

De i tabellerna redovisade siffrorna visar, att man även vid de gynnsammaste

antagandena rörande sammansättningen av försäkringsstocken

och födelsefrekvensen erhåller avgiftsförhöjningar, som inte kan accepteras

för sjukförsäkringens del. Ett högt statsbidrag till dessa kvinnor kan även

möta invändningar av statsfinansiell och principiell natur. Härtill kommer

att det inte kan anses rimligt att de män, som är självständiga företagare

och i denna egenskap sjukförsäkrar sig frivilligt, skall bidra till kostnaderna

för frivillig moderskapsförsäkring även för hustrur till dem som på

grund av sin anställning är obligatoriskt sjukpenningförsäkrade.

Utredningen har alltså inte funnit det möjligt att låta den frivilliga försäkringen

för tilläggssjukpenning även omfatta försäkring för moderskapspenning.

Konsekvenserna av det nu nämnda ståndpunktstagandet torde inte böra

överdrivas. Det bör nämligen bemärkas, att den försäkringsmässiga moderskapshjälp

som skall tillkomma alla kvinnor blir mer än fördubblad i jämförelse

med moderskapshjälpen i de erkända sjukkassorna, varvid förmånerna

av fri vård och helt eller delvis fria resor vid förlossning inte bör

förbises. Vidare finns alltjämt möjlighet att i fall av behov få den försäkringsmässiga

hjälpen kompletterad med mödrahjälp.

Under remissbehandlingen av utredningens förslag framhölls från flera

håll önskvärdheten av att det obligatoriska försäkringsskyddet kompletterades

med en frivillig försäkring för moderskapspenning. Exempelvis ansåg

medicinalstgrelsen en kompletterande frivillig försäkring principiellt

lika befogad inom moderskapsförsäkringen som inom sjukförsäkringen.

Styrelsen anförde härom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

Att utredningen dock avstått från att inom moderskapsförsäkringen

föreslå en frivillig försäkring för tilläggspenning har huvudsakligen motiverats

av tekniska och statsfinansiella hänsyn. Styrelsen anser för sin

del så starka skäl tala för beredandet av möjlighet till en dylik tilläggsförsäkring

också inom moderskapsförsäkringen att frågan härom bör

upptagas till omprövning, varvid en sammankoppling av den frivilliga sjukpenningförsäkringen

med en frivillig moderskapsförsäkring — ehuru med

olika karenstid — synes böra bli föremål för ytterligare överväganden.

I proposition nr 144 till 1954- års riksdag lades tram förslag till moderskapshjälp.

I propositionen, som i allt väsentligt byggde på socialförsäkringsutredningens

betänkande, anförde föredragande departementscheten bl. a.

Utredningen har inte funnit det möjligt att skapa ett komplement till

det obligatoriska försäkringsskyddet i form av en frivillig f ö r s ä kr

i n g för moderskapspenning. Under remissbehandlingen har från några

håll uttalats sympatier för en sådan. Jag delar emellertid utredningens uppfattning

att det torde vara uteslutet att anordna en helt fristående frivillig

moderskapsförsäkring. Den enda tänkbara möjligheten synes vara att

komplettera den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt lagen om allmän

sjukförsäkring med ett motsvarande skydd vid harnsbörd. Detta skulle

dock — även om staten lämnade kraftigt stöd — medföra betydande höjningar

av avgifterna inom den frivilliga sjukförsäkringen.

Uppenbarligen är det synnerligen angeläget, att den frivilliga sjukförsäkringen

redan från början vinner största möjliga anslutning. Blir avgifterna

jämförelsevis höga, sätter detta otvivelaktigt en stark hämsko på

försäkringens utbredning. Man måste nämligen räkna med att många egna

företagare under sådana förhållanden avskräckes från att teckna frivillig

försäkring; och de kommer då att vid sjukdom ofta stå utan ett tillfredsställande

ekonomiskt skydd. De finanspolitiska synpunkterna får ej heller

släppas ur sikte. På grund härav och då den föreslagna obligatoriska försäkringens

grundförmåner redan innebär högst avsevärda förbättringar av

den ekonomiska hjälpen vid havandeskap och barnsbörd, anser jag mig

i likhet med utredningen inte kunna förorda, att en frivillig försäkring

avseende moderskapspenning införes.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes motioner (1:481 och

11:623, 1:482 och 11:622 samt 11:634) i vilka det hemställdes, att riksdagen

skulle begära en förnyad prövning av frågan om möjligheterna afl

komplettera moderskapshjälpen med en frivillig tilläggsförsäkring eller

annan lämplig stödform.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

32 år 1954.

Avgiftshöjningarna inom den frivilliga sjukförsäkringen måste befaras

verka starkt hämmande på anslutningen till denna. Särskilt skulle de ekonomiskt

mindre väl ställda få sina möjligheter att begagna den frivilliga

sjukförsäkringen beskurna, och icke minst skulle detta gälla för hemarbetande

kvinnor, som icke har anledning att räkna med havandeskap.

En frivillig moderskapsförsäkring synes därför utskottet icke kunna förordas.

Det är enligt utskottets mening att anbefalla, att verkningarna av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

de förbättringar i moderskapshjälpen, som enligt förslaget skall komma

alla barnaföderskor till del, avvaktas innan frågan om anordnande av något

ytterligare ekonomiskt stöd omprövas. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:l bär uppmärksamheten riktad på detta spörsmål och upptager det till

omprövning, om ytterligare stödåtgärder kommer att visa sig erforderliga.

Utskottet avstyrker således motionärernas begäran om skrivelse i ärendet.

Socialpolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande »Stöd åt barnaföderskor»

(SOU 1961:38) väsentliga förbättringar inom moderskapsförsäkringen.

Sålunda föreslogs att grundpenningen skulle höjas från 270 kronor

till 800 kronor samt att tilläggspenningen — till beloppet detsamma som

tilläggssjukpenningen — skulle utgå under 180 istället för 90 dagar. Kommittén

upptog inte till behandling problemet om frivillig tilläggspenning vid

barnsbörd.

Socialpolitiska kommitténs förslag i nu förevarande hänseende genomfördes

år 1962 i samband med antagandet av lagen om allmän försäkring,

dock att grundpenningen bestämdes till 900 kronor. Genom lagen om allmän

försäkring anslöts f. ö. självständiga företagare och fria yrkesutövare

automatiskt till tilläggssjukpenningförsäkringen. Deras möjligheter till och

behov av att som tidigare tillhöra den frivilliga sjukpenningförsäkringen

bortföll därmed.

Proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring m. m. till

1962 års riksdag upptog inte heller spörsmålet om frivillig försäkring för

tilläggspenning vid barnsbörd. I motionerna I: 661 och II: 87b som väcktes

i anledning av propositionen hemställdes att riksdagen måtte besluta, att

sjukpenningtillägg på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå under

30 dagar i anledning av barnsbörd, under förutsättning att kvinnan varit försäkrad

för sjukpenningtillägg under en oavbruten tid av 11/2 år före nedkomstcn

eller från den tidpunkt då möjlighet förelegat för henne att vara

försäkrad för sjukpenningtillägg, övergångsvis dock från den tidpunkt då

ifrågavarande bestämmelser träder i kraft. I anslutning härtill hemställdes

därjämte i motionerna, att riksdagen måtte besluta »att allmän försäkringskassa

må erhålla statsbidrag med 50 procent av utgifterna för tilIläggspenning

vid nedkomst i de fall då tilläggspenningen utgivits på grund

av frivilligt tecknad försäkring».

Andra lagutskottet, som behandlade proposition nr 90 i sill utlåtande nr

27 år 1962, anförde om de båda nämnda motionerna.

Enligt utskottets uppfattning är förevarande motionsförslag behäftat med

väsentliga svagheter. Det kan varken från principiella eller statsfinansiella

synpunkter vara motiverat att för finansieringen av en frivillig försäkring

anlita statsmedel i sådan omfattning som motionärerna förordat. Slutligen

vill utskottet erinra om att ett förslag av liknande innebörd diskuterades

i samband med moderskapsförsäkringens införande år 1954 men då

förkastades. Utskottet avstyrker följaktligen förevarande motionsyrkande.

Riksdagen intog samma ståndpunkt som utskottet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

I proposition nr 138 år 1964 med förslag till bl. a. studiemedels förordning

yttrade föredragande departementschefen bl. a.

Flera remissorgan har föreslagit ett högre barntillägg än det av utredningen

förordade. I några remissyttranden har framförts tanken att barntillägget

borde vara högre än det föreslagna under barnets första levnadsår.

Jag kan för min del inte finna tillräckliga skäl att bestämma barntillägget

till högre belopp än det som motsvarar t. ex. maximibeloppet för bidragsförskott.

Att, såsom bl. a. Sveriges förenade studentkårer föreslagit, låta

barntillägget utgå såsom ett särskilt skattefinansierat barnbidrag vid sidan

av de allmänna barnbidragen skulle vara att speciellt gynna studentfamiljerna

framför andra barnfamiljer. En sådan åtgärd är mig helt främmande.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 810 och II: 1002

anhölls om förnyad utredning rörande barntilläggens utformning i de fall

då modern bedriver studier. I motionerna påpekades att studerande ej har

möjlighet att utnyttja förvärvsavdrag vid beskattningen samt att studier ur

denna synpunkt principiellt borde jämställas med förvärvsarbete.

Särskilda utskottet uttalade i sitt utlåtande nr 1 år 1964.

I likhet med departementschefen anser utskottet att barntillägget bör

utgöra en del av de återbetalningspliktiga studiemedlen och inte ett extra

barnbidrag utöver det allmänna barnbidraget. Det finns enligt utskottets

uppfattning ej skäl att göra avsteg från denna princip för det fall att det är

modern som studerar och uppbär studiemedel. De studerande mödrarnas

behov av särskild hjälp för barnpassning m. m. bör tillgodoses i annan ordning.

Utskottet avstyrkte alltså motionerna. Riksdagen biföll utskottsutlåtandet

i denna del.

Remissyttrandena

Remissinstanserna avvisar de i de båda motionspai''en framställda förslagen.

Beträffande motionerna I: 519 och II: 619, som syftar till genomförandet

av en frivillig tilläggspenning för hemmafruar

vid barnsbörd, anför riksförsäkringsverket.

Den frivilliga sjukpenningsförsäkringen omfattar numera förutom studerande

i huvudsak endast s. k. hemmafruar. Deras antal uppgår till omkring

140 000. Medelåldern är 48 år och ej fullt 40 % befinner sig i de barnafödande

åldrarna (16—44 år). Åldersgruppen 20—29 år omfattar endast

4 å 5 % av hela antalet. Något mer än 1/3 av de frivilligt försäkrade kvinnorna

har ett sjukpenningtillägg av endast 3 kr. och ungefär 1/4 är tillförsäkrade

högsta möjliga tilläggssjukpenning 7 kr.

Riksförsäkringsverket anser att ersättning vid barnsbörd icke bör ingå i

frivillig försäkring. I ett samhälle med allt större möjligheter till planerad

familjebildning skulle inom en dylik försäkring de negativa konsekvenserna

för övriga försäkrade kvinnor, som inte kan utnyttja försäkringen i denna

del, bli alltför påtagliga och sannolikt oacceptabla för stora grupper. De

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

uttalade farhågorna för verkningarna av en frivillig moderskapsförsäkring

torde därför icke vara överdrivna.

Fines behov föreligga att förbättra försäkringsförmånerna vid barnsbörd,

synes enligt verkets mening erforderliga åtgärder böra vidtagas inom ramen

för den obligatoriska försäkringen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker verket det i motionerna

gjorda utredningsförslaget.

Försäkringskasseförbundet konstaterar att socialförsäkringsutredningens

slutsatser angående en kombinerad frivillig sjuk- och moderskapsförsäkring

alltjämt är giltiga och att sålunda även vid de gynnsammaste antaganden

rörande sammansättning av de försäkrade och födelsefrekvensen

torde den avgiftshöjning som erfordras för en kombinerad försäkring inte

kunna accepteras för sjukförsäkringens del. För att hålla avgifterna på eu

rimlig nivå skulle statsbidraget därför behöva sättas mycket högt, något

som torde möta invändningar av såväl statsfinansiell som principiell natur.

Förbundet framhåller vidare de svårigheter som uppkommer ur kontrollsynpunkt

och yttrar.

Den tilläggssjukpenning vid barnsbörd, som utgår enligt nu gällande

bestämmelser, avser ju att ersätta arbetsinkomst som barnaföderskan förlorar

och utgår endast för lid under vilken den försäkrade avhåller sig från

förvärvsarbete. Kontroll av att den försäkrade avhåller sig från sitt vanliga

förvärvsarbete kan ju lätt göras hos arbetsgivaren.

Möjligheterna till kontroll av att den försäkrade avhåller sig från sitt

vanliga förvärvsarbete är däremot mycket ringa när det gäller de hemarbetande

kvinnorna. Eftersom deras arbetsplats i vanliga fall är i hemmet

är det omöjligt att bedöma storleken av bortfallet av husmoderns arbetsinsats

i det enskilda fallet. Någon total arbetsoförmåga föreligger ju inte

under den tid av sex månader som tilläggssjukpenning utgår vid barnbörd.

Beträffande motionerna 1:523 och 11:616, som syftar till afl studier

skall jämställas med förvärvsarbete så att det blir möjligt att utge t i 11- läggssju k penning i anledning av barnsbörd till sturande,

framhåller båda remissinstanserna att tilläggssjukpenningen är

avsedd att utgöra ersättning för mistad arbetsinkomst och att det därför

ur principen synpunkt är betänkligt att låta tilläggspenning utgå, trots att

något inkomstbortfall ej föreligger. Remissorganen påpekar att bifall till

motionärernas förslag aktualiserar bl. a. de hemarbetande kvinnornas ställning

i försäkringen. Riksförsäkringsverket framhåller att åtskilliga problem

uppkommer genom motionärernas förslag. Vad som skall anses utgöra studier

måste t. ex. klart fixeras. Likaså måste avgöras hur stor tilläggspenning

som skall utgå då vederbörande vid havandeskapets början icke varit försäkrad

för tilläggspenning. Försäkringskasseförbundet anser för sin del att

det knappast är möjligt att konstruera en regel, som är administrativt godtagbar

och som inte leder till missbruk av försäkringen i relativt stor omfattning.

Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt yttrande slutligen, om

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

inte problemet såvitt angår vissa studier bör lösas inom studiemedelsförordningens

ram. Även försäkringskasseförbundet vill se problemet i ett

större sammanhang och uttalar att frågan inte bör lösas separat utan att

även övriga frågor, som berör de studerandes ställning och förmåner i den

allmänna försäkringen, samtidigt blir föremål för utredning.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband

med barnsbörd moderskapspenning med 900 kronor. Vid flerbörd tillkommer

450 kronor för varje barn utöver ett. Kvinna som i samband med barnsbörd

avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning

under förutsättning att hon före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

härför under minst 270 dagar i följd varit placerad i lägst sjukpenningklass

3, d. v. s. haft minst 2 600 kronor i årlig arbetsinkomst. Hemmafruar

och studerande kan trots att de normalt saknar arbetsinkomst försäkra

sig genom den frivilliga sjukförsäkringen. Denna försäkring utfaller

ej i samband med barnsbörd.

Förevarande motioner behandlar hemmafruarnas och de studerandes förmåner

i samband med barnsbörd. I motionerna 1:519 och 11:619 begäres

skyndsam utredning av frågan om frivillig sjukpenning vid nedkomst för

hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag. Motionärerna

föreslår bl. a. att i dessa fall statsbidrag skall utgå med 50 procent

av kostnaderna.

1 samband med att riktlinjerna för den nuvarande modcrskapshjälpen drogs

upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten att låta

den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband med barnsbörd.

Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen med

hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra och

med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen av dem

som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas. År 1962 i

samband med införandet av lagen om allmän försäkring väcktes motioner

av ungefär samma innebörd som motionerna I: 519 och II: 619. Andra lagutskottet

avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det från varken

principiella eller stalsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansiering

av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som motionärerna

förordat.

I likhet med riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet, vilka

yttrat sig över de nu förevarande motionerna, anser utskottet att de skäl som

tidigare anförts mot att sammanföra en frivillig moderskapsförsäkring med

den frivilliga sjukförsäkringen alltjämt är bärande. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna I: 519 och II: 619.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

Motionerna 1:523 och 11:616 syftar till lagändring så att studerande i

samband med barnsbörd skall kunna komma i åtnjutande av tilläggssjukpenning

enligt den allmänna sjukförsäkringen. Beträffande dessa motioner

vill utskottet erinra om att syftet med till äggssjukpenningen till förvärvsarbetande

mödrar i samband med barnsbörd är att kompensera dessa kvinnor

för inkomstbortfall och därigenom bereda dem tillfälle att under barnets

första levnadstid vistas hemma. Icke förvärvsarbetande studerande

förlorar ingen arbetsinkomst i samband med barnsbörd, och det skulle då,

såsom riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet framhållit, ur

principiell synpunkt vara betänkligt att låta tilläggssjukpenning utgå. De

problem som uppstår för studerande nyblivna mödrar och som främst torde

gälla barnpassning o. d. får lösas i annan ordning. Utskottet anser det inte

heller lämpligt att såsom föreslås i motionerna uppmjuka 270-dagarsregeln

så att studier under denna tid skall anses jämställt med förvärvsarbete. En

sådan ändring av regeln skulle medföra risker för missbruk och därjämte

skapa besvärliga administrativa problem. Av det sagda framgår att utskottet

inte anser sig kunna biträda motionerna I: 523 och II: 616.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A) att motionerna 1:519 och 11:619 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

B) att motionerna I: 523 och II: 616 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Eric Carlsson, Edström*, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson och

Hiibinette;

från andra kammaren: fru Ekendahl, fröken Sandell, herrar Johansson

i Södertälje, Fredriksson, Jönsson i Ingemarsgården, Ringaby, Jonsson

och Elmstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1965

11

Reservation

vid utskottets hemställan under A) av herrar Eric Carlsson och Elmstedt

vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 9 med orden »I

samband med» och slutar med orden »bifall till motionerna 1:519 och

II: 619» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser det otillfredsställande att frågan om ekonomisk ersättning

vid barnsbörd för hemarbetande kvinnor och särskilt för dem som

arbetar i familjens eget företag inte har kunnat lösas. Dessa kvinnor får

vidkännas ett inkomstbortfall som kan vara betydande, varför det är angeläget

att frågan snarast kommer under utredning. Utskottet tillstyrker därför

bifall till motionerna I: 519 och II: 619.»

b) att utskottet under A) bort hemställa,

»att riksdagen med bifall motionerna 1:519 och 11:619

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam

utredning av frågan om frivillig sjukpenning vid nedkomst

för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens

eget företag.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65003 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.