Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående värdebeständig placering av arbetslöshetskassornas fondmedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av herr Hilding m. fl. samt nr 169 i andra kammaren av herr Nihlfors in. fl.

1965-11-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:72, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående värdebeständig placering av arbetslöshetskassornas fondmedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av herr Hilding m. fl. samt nr 169 i andra kammaren av herr Nihlfors in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1965

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående värdebeständig

placering av arbetslöshetskassornas fondmedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av herr

Hilding m. fl. samt nr 169 i andra kammaren av herr Nihlfors in. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen beslutar

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående ändring av

nuvarande regler för placering av arbetslöshetskassornas fondmedel, så att

dessa icke värdeminskas genom en fortgående penningvärdeförsämring utan

på ett bättre sätt kan värdesäkras».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 169.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen. Yttrande har dessutom

på utskottets begäran avgivits av De erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation.

Gällande rätt ni. in.

De erkända arbetslöshetskassornas verksamhet regleras av förordningen

den 14 december 1956 om erkända arbetslöshetskassor. Arbetslöshetsförsäkring

enligt denna förordning är frivillig. Den omfattar så gott som uteslutande

fackligt organiserade arbetstagare. Försäkringen finansieras med

avgifter av de försäkrade, statsbidrag och fondavkastning. Under senare

är har finansieringen skett med avgifter till omkring 50 procent, med statsbidrag

till omkring 40 procent och med fondavkastning till omkring 10

procent.

Beträffande skyldigheten för kassorna att göra avsättning till fonder

gjordes år 1964 vissa ändringar i arbetslöshetskasseförordningen. Tidigare

gällde som huvudregel att miniinifonden skulle utgöra dubbla genomsnittliga

årsinkomsten under en tioårsperiod. Tillsynsmyndigheten kunde emellertid

föreskriva att fordringen skulle vara större. Författningsändringen under

fjolåret innebar att utgifterna per medlem lägges till grund för fondberäkningen.

Utgifterna beräknas på så sätt att antalet ersättningsdagar per års
-

1 llihanq till riksdagens protokoll l‘JG5. !l samt. 2 nod. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1965

medlem i genomsnitt under den senaste tioårsperioden multipliceras med

den aktuella dagpenningen jämte barntillägg, varefter till denna summa lägges

även förvaltningskostnaden per medlem. Tillsynsmyndigheten kan ställa

krav på större fondering. För kassor med mindre än 10 000 medlemmar gäller

strängare regler.

De nya fonderingsreglerna innebär eu väsentlig uppmjukning i förhållande

till vad som tidigare gällde. Fonderna behöver efter författningsändringen

uppgå till endast ungefär hälften av den tidigare nivån. De nya reglerna

motiverades med att erfarenheten visat alt kassorna endast i undantagsfall

avyttrat tillgångar för att klara en ansträngd situation. I första hand

har insatta bank- och giromedel tagits i anspråk varjämte man utnyttjat

möjligheten att erhålla statsbidrag under löpande försäkringsår. Fondavkastningen

har också ökat sedan 1945, både nominellt och i fråga om andel

i kostnaderna. Arbetslöshetskassornas fonder uppgick den 31 augusti 1964

till 460,7 milj. kronor.

Bestämmelser om fondmedlens placering återfinns i 42 § arbetslöshetskasseförordningen.

Fondmedlen skall redovisas i någon av nedanstående

tillgångar.

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

2. i obligationer garanterade av staten eller kommun,

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, med undantag

av sådana förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter utfärdarens

övriga fordringsägare (förlagsbevis),

4. i andra skuldförbindelser utfärdade eller garanterade av stateu eller

kommun eller utfärdade av riksbanken, postbanken, bankaktiebolag, sparbank

eller centralkassa för jordbrukskredit,

5. med tillsynsmyndighetens medgivande intill högst en femtedel av fondens

tillgångar i skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet genom

inteckning i annan fastighet än industrifastighet eller i tomträtt inom två

tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet å

jordbruksfastighet icke må medräknas taxeringsvärdet å växande skog;

dock skall åbyggnad, för att inteckning i fastigheten må godkännas, vara

brandförsäkrad i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse,

eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här

i landet, samt

6. med tillsynsmyndighetens medgivande i fastighet, avsedd för kassans

verksamhet; och skall i fråga om brandförsäkring av åbyggnad gälla vad vid

5. stadgas.

Reglerna om placering av fondmedlen erhöll sin nuvarande lydelse i samband

med fjolåretes ändringar i arbetslöshetskasseförordningen. De nya

reglerna, som i stort sett anslöt sig till äldre bestämmelser, utformades med

reglementet angående förvaltningen av den allmänna försäkringskassornas

fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen som möns
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 är 1965

ter. Detta reglemente har i sin tur konstruerats med beaktande av reglementena

för allmänna pensionsfonden och för riksförsäkringsverkets fonder.

Skillnaden mellan sjukförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens

placeringsregler är i stort att sjukförsäkringens fondmedel kan placeras även

i förlagsbevis samt att beträffande dessa fondmedel ej finns begränsning

till en femtedel då det gäller inteckning i fast egendom. För understödsföreningar

finns enligt lagen om understödsföreningar placeringsregler,

som i stort överensstämmer med reglerna för arbetslöshetskassor. Begränsningen

till en femtedel då det gäller tast egendom saknas emellertid.

Understödsförening kan dessutom placera medel med inteckning i industrifastighet

som säkerhet. Lagen om understödsföreningar är föremål lör översyn.

Lagen om försäkringsrörelse innehåller regler rörande placering av försäkringsfond

för livförsäkring. Dessa regler är i flera avseenden mer liberala

än arbetslöshetskasseförordningens. Placering är t. ex. tillåten i industriobligationer

och förlagsbevis. Friare regler gäller dessutom för placering

av en eu tiondel av fondmedlen. Placering i aktier är dock ej tillåten.

De nuvarande placeringsreglerna för arbetslöshetskassor utarbetades av

1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning (SOU 1963: 40). Frånsett förslag

att placering i inteckning i industrifastighet och förlagsbevis skulle tillåtas,

godtog statsmakterna vad utredningen förordat (Prop. nr 116 år 1964,

L2U nr 48 år 1964). Utredningen anförde om fondmedlens placering bl. a.

Vi har under hand erfarit, att kassorna i allmänhet ej haft några svårigheter

att placera sina tillgångar på föreskrivet sätt. Från den allmänna

kapitalmarknadens synpunkter är de kapitalplaceringar som sker av kassorna

relativt obetydliga. När arbetsmarknadsstyrelsen år 1948 hemställde

om vidgade placeringsmöjligheter för kassornas fonder, hade dock vissa

placeringssvårigheter förelegat. Styrelsen ansåg det även på längre sikt nödvändigt

att ge arbetslöshetskassorna bättre möjligheter att placera fonderna.

Man hänvisade till de utvidgningar för redovisning av försäkringsfonden

för livförsäkringar som medgetts i 1948 års lag om försäkringsrörelse. Beträffande

likviditeten framhölls de större krav som måste ställas på arbetslöshetskassorna

med hänsyn till den ojämna frekvensen hos törsäkrings1''allen

inom arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslog,

att kassorna skulle erhålla rätt att intill 20 procent av fonden vid placeringstillfället

redovisa sina tillgångar i obligationer utfärdade av svenska

industriföretag samt inhemska värdehandlingar, som till sin art och säkerhet

kunde anses jämförliga med övriga tillåtna placeringsobjekt. Härvid

åsyftades närmast industrifondbevis utställda av Kooperativa förbundet

samt fordringsbevis utfärdade av detta förbunds eller HSB:s sparkassor.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation har till utredningen

inkommit med ett förslag om fri placeringsrätt intill 20 procent av fondens

belopp. Därvid har åberopats, att 1951 års utredning haft att utreda motsvarande

fråga men ej framlagt något förslag härutinnan, enär en översyn

av bestämmelserna i understödsföreningslagen kunde förutses. Därest i

enlighet med vårt förslag fondbildningen väsentligt nedbringas, minskar

fondavkastningens betydelse för kassornas ekonomi samtidigt som behovet

av att ha förefintliga fondmedel lättillgängligt placerade ökar. Med hänsyn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 7965

härtill har vi inte funnit skäl föreslå införande av fri placeringsrätt beträffande

någon del av kassornas fondmedel.

Från år 1950 till år 1960 sjönk kassornas obligationsinnehav från 53 till

48 procent av tillgångarna. Under samma tid ökade kommunala lån från

4,5 till 10,4 procent.

Placering av kassornas tillgångar redovisade i procent under senare år

framgår av nedanstående uppställning.

1962/63

1963/64

Obligationer .........

..... 43,6

41

Kommunala lån......

..... 17,4

24 6

Inteckningslån .......

..... 6,7

7,5

Bank och giro .......

..... 16,8

16,2

Övriga tillgångar .....

..... 15,5

10,7

Remissyttrandena

Båda remissorganen ställer sig positiva till den av motionärerna begärda

utredningen. Arbetsmarknadsstyrelsen anför att de nuvarande reglerna

om fondplacering närmast tar hänsyn till riskfriheten hos placeringarna

och ej till behovet av skydd mot värdeminskning genom penningvärdeförsämring.

Styrelsen framhåller emellertid, att de medel som skall placeras,

under senare år drygt 30 milj. kronor årligen, är av förhållandevis

måttlig storlek samt att under senare år svårigheter ej förelegat att mot

god ränta placera medel på kapitalmarknaden. Styrelsen påpekar vidare,

att spörsmålet om skydd mot penningvärdeförsämring är av komplicerad

natur och yttrar slutligen, att en översyn av de gällande placeringsbestämmelserna

för de erkända arbetslöshetskassornas fondmedel skulle vara av

värde.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anför i sitt remissyttrande

bl. a.

Nu gällande regler för arbetslöshetskassornas placering av fondmedel

föreslogs av 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning, som utformade

dem i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för de allmänna

försäkringskassorna. I sitt yttrande över utredningens betänkande framhöll

Samorganisationen sin förståelse för att försäkrings- och arbetslöshetskassorna

i detta avseende i så stor utsträckning som möjligt har likartade

regler. Det underströks dock redan då, alt vi gärna hade sett möjligheten av

en friare placering av fondmedlen. Med hänsyn till att utredningen föreslog

en väsentlig uppmjukning av kassornas skyldighet att verkställa avsättning

till fonder, som enligt utredningens mening endast skulle hållas vid ungefär

hälften av vad som dittills gällt, framhöll vi, att åtskilliga arbetslöshetskassors

fonder betydligt överstiger vad som kräves enligt utredningsförslaget.

Vi ifrågasatte därför, om ej den möjligheten borde öppnas, att arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1965

löshetskassor med överfond kunde erhålla tillsynsmyndighetens tillstånd

till fri placering för den del av fonden, som översteg den av utredningen

föreslagna författningens fondkrav.

Som tidigare framhållits har vi vid ett tidigare tillfälle uttalat förståelse

lör alt samma regler skall gälla för arbetslöshets- och försäkringskassor i

fråga om placering av fondmedel. Det är möjligt, att förskringskassorna icke

ha samma behov av värdebeständighet för fondmedel som arbetslöshetskassorna,

för vilka det är fråga om långsiktig fondering. Det föreligger

alltså, såsom framgår av vad vi här anfört, starka skäl för revidering av

nuvarande bestämmelser och vi tillstyrker därför motionärernas hemställan.

Utskottet

Enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor åligger det kassorna

att hålla vissa fonder. För fondmedlen gäller strikta placeringsregler som i

huvudsak innebär att medlen skall placeras i obligationer, vissa andra skuldförbindelser

eller fastighetsinteckningar.

I förevarande motioner begäres utredning angående ändring av reglerna

för placering av arbetslöshetskassornas fondmedel för att undvika att dessa

minskar i värde genom en fortgående penningvärdeförsämring.

Det av motionärerna påtalade problemet om värdesäkring av fondmedel

har aktualitet även på andra områden än arbetslöshetsförsäkringens. Lagen

om understödsföreningar, som innehåller placeringsbestämmelser för fondmedel

i stort sett överensstämmande med arbetslöshetskassornas, är sålunda

för närvarande föremål för översyn. Det har också diskuterats huruvida inte

lagen om försäkringsrörelse borde överses i frågan om placering av fondmedel.

Problemen om värdesäkring av fondmedel är svårbemästrade och

torde inte kunna lösas genom en till kassornas verksamhetsområde begränsad

utredning. De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation ifrågasätter

emellertid i yttrande över motionerna huruvida inte en friare placeringsrätt

för en del av arbetslöshetskassornas fonder bör införas. Utskottet,

som ansluter sig härtill, vill föreslå att spörsmålet närmare utredes.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1: 12(i och II: 161), måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som

sin mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1965

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Eric Carlsson, Edström*, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson och

Hubinette;

från andra kammaren: fru Ekendahl, fröken Sandell, herrar Johansson

i Södertälje, Fredriksson, Jönsson i Ingemarsgården, Ringaby, Jonsson

och Elinstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65J03I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.