Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om lagförslag som i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen förordats reglerar skolskjutskostnaderna för i samhällsvård omhändertagna och i främmande kommuner utplacerade skolbarn». Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 67.

1965-11-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:73, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om lagförslag som i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen förordats reglerar skolskjutskostnaderna för i samhällsvård omhändertagna och i främmande kommuner utplacerade skolbarn». Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 67.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1965

1

Nr 73

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser

angående kostnaderna för skolskjutsar i vissa

fall.

Andra lagutskottet har till behandling förehafl två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 54 i första kammaren av herr Olsson,

Erik, m. fl. samt nr 67 i andra kammaren av herr Trana m. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om lagförslag som i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i motionen förordats reglerar skolskjutskostnaderna för

i samhällsvård omhändertagna och i främmande kommuner utplacerade

skolbarn».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 67.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från socialstyrelsen. Därjämte har på utskottets

begäran yttranden avgivits av Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Gällande bestämmelser m. m.

1 2 § barnavårdslagen stadgas, att varje kommun skall sörja för sin barnavård.

I 25 § samma lag anges grunderna för barnavårdsnämnds skyldighet

att vidta tillrättaförande åtgärder, och i 26—29 §§ lämnas anvisningar om

de medel som därvid skall komma i fråga. Enligt 29 § skall, om förebyggande

åtgärder bedöms vara gagnlösa eller om sådana åtgärder vidtagits utan

atl medföra rättelse, den underårige omhändertagas för samhällsvård. Underårig

som omhändertagits kan placeras i fosterhem enligt bestämmelserna

i 46—53 §§ barnavårdslagen. Placering i enskilda fosterhem kan ske även

på platser utanför den omhändertagnes kyrkobokföringskommun.

Skolgången för barn, som omhändertagits för samhällsvård och utplacerats

i fosterhem utanför kyrkobokföringskommunen, regleras i första hand

av bestämmelser i skollagen den 6 juni 1962, som även föreskriver under

vilka förutsättningar kyrkobokföringskommunen skall till den kommun,

där den omhändertagne vistas (vistelsekommunen), utge ersättning för

1 Hilumy till riksdagens protokoll l!)6ö. 0 samt. ‘2 avd. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1965

kostnaderna för den omhändertagnes undervisning. Kostnadsfördelningen

mellan kyrkobokföringskommunen och vistelsekonmiunen är beroende

främst av ifall eleven går i obligatorisk skola eller i ickeobligatorisk skola.

Går eleven i obligatorisk skola (grundskola), följer av 43 § c) och 46 § 1 mom.

skollagen, att vistelsekommunen inte är berättigad till ersättning från kyrkobokföringskommunen

för kostnaderna för undervisningen. I andra fall skall

däremot ersättning utges av den senare kommunen. Ersättningen skall, om

kommunerna ej överenskommer om annat, utgå med belopp, som fastslälles

av vederbörande länsskolnäinnd enligt av Kungl. Maj:l utfärdade anvisningar.

Sådana anvisningar meddelas för varje läsår i kungörelse om vissa ersättningar

vid kommunal samverkan på skolväsendets område (senaste lydelse

enligt SFS 1964: 718). Anvisningarna äger giltighet för hela riket med undantag

av kommunerna i Stockholmsområdet. Enligt anvisningarna skall

ersättning utgå med vissa schablonbelopp per elev och läsår. Beloppen, vilka

till sin storlek är beroende av den undervisningsform eleven deltar i och

därjämte har regional variation, är inte avsedda att omfatta kommunernas

utgifter för skolskjutsar. Skyldighet att anordna skolskjutsar för elever i

icke obligatorisk skola är inte stadgad. Där skjuts likväl anordnas, får kostnaderna

för densamma redovisas och debiteras särskilt.

Till kommuns skolkostnader utgår även statsbidrag. I fråga om kostnaderna

för anordnande av skolskjutsar gäller bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1958 om statsbidrag till kostnaderna för skolskjutsar och inackordering

(ändrad senast genom SFS 1964: 455).

Bidraget utgår till kommun, skoldistrikt och kommunalförbund på skolväsendets

område till kostnaderna för anordnande av skolskjutsar och inackordering

för sådana elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor

som har lång eller besvärlig skolväg. Statsbidrag till skolskjutsar utgår

enligt huvudregeln med 80 % av kommunens verkliga kostnad. Skulle länsskolnämnden

finna att skjutsningen kunnat anordnas till lägre kostnad,

skall bidraget utgå med 80 % av den kostnad nämnden prövar skälig. Om

bidraget till skolskjuts skulle bli högre än bidrag till inackordering och antalet

inackorderingsdagar skulle utgöra 1,2 gånger antalet skjutsdagar, får

bidraget till skolskjuts endast vid synnerliga skäl överstiga vad som skulle

utgått som bidrag till inackordering. Vid självskjuts utgår statsbidrag med

SO % av kommunens verkliga kostnad; dock får bidraget inte beräknas efter

högre kostnad per dag som eleven besökt skolan än 50 öre, om skolvägen

är längre än 7 kilometer och 40 öre i annat fall. Statsbidraget till kostnaderna

för inackordering utgör per elev och dag 3: 25 kr. vid inackordering i enskilt

hem och 3 kr. vid inackordering : elevhem.

För budgetåret 1964/65 har kostnaden för bidragsgivningen till skolskjutsar

beräknats till 70 milj. kr. och till inackordering till 1,6 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1965

I 10 kap. barnavårdslagen ges bestämmelser om kommuns rätt till ersättning

för vissa utgifter, som föranletts av att någon omhändertagits för

samhällsvård. Till sådana utgifter hänförs dock inte skolskjutskostnader.

Under vårsessionen 1965 har riksdagen i huvudsak antagit Kungl. Maj.ts

proposition nr 43 angående kommunal skatteutjämning m. m. I propositionen,

som grundats på 1958 års skaiteutjåinningskommittés betänkande

med titeln »Kommunal skatteutjämning in. in.» (SOU 1964:19), föreslogs,

att en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnandc syfte till kommunerna

införs fr. o. in. år 1966. I samband därmed slopas de nuvarande skatteersällningarna

till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer

samt skattelindringsbidraget till synnerligt skattetyngda

kommuner. Det föreslagna bidragssystemet är uppbyggt sä, att bidrag utgår

dels till landskommuner, köpingar, städer, landstingskommuner och

kyrkliga kommunenheter, när skattekraften, dvs. skatteunderlaget per invånare,

i kommunen understiger eu viss nivå (skatteutjämningsbidrag vid

brist på skattekraft), dels till landskommuner, köpingar och släder, när den

sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt i kommunen

överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering).

Utöver dessa bidrag kan efter ansökan ett extra skatteutjämningsbidrag

utgå, om synnerliga skäl föreligger.

I propositionen föreslogs vidare att vissa speciella bidrag till kommunerna

skall avlösas, nämligen bidragen till skolmåltider, till anskaffande

av inventarier för skolmåltider, till skolskjutsar och inackordering, till pedagogisk

utrustning, till de kommunala folkbiblioteken, till anordnande samt

om- och tillbyggnad av ålderdomshem ävensom till uppförande eller inrättande

av barnhem och till driften av barnhem. De genom avlösningen disponibla

medlen föreslås skola överföras till det allmänt skatteutjämnande bidragssystemet.

En reform enligt de angivna riktlinjerna kan enligt propositionen för

budgetåret 1965/66 beräknas tillföra kommunerna ett nettotillskott av

drygt 400 milj. kr.

Vid remissbehandlingen av skatteutjämningskommitténs förslag hade

skolöverstyrelsen i fråga om bidragen till skolskjutsar in. in. anfört följande:

Starka skäl talar för att bidragen till skolskjutsar och inackordering avlöses

och kompensation beredes kommunerna genom en motsvarande justering

av det allmänna skatteutjämningsbidragel. Med den starka kommunala

förankring som skolväsendet nu har synes inte vara nödvändigt alt

upprätthålla eu speciell bidragsgivning på detta utgiftsområde. Tvärtom

kan ett bidrag med så hög bidragsandel, varom här är fråga, vara ägnat

att motverka en naturlig inriktning av verksamheten. Skolöverstyrelsen

understryker att det nuvarande skolskjutssystemet visat sina mest negativa

verkningar på det pedagogiska området. Systemet har lett till att kommuner

underlåtit att utnyttja de förbättringar i pedagogiskt avseende som varit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1f)6ö

möjliga eller utnyttjat dem på ett från pedagogisk synpunkt otillfredsställande

sätt. Skolskjulsorganisationen har med andra ord fått slyra skolarbetet

i klart ogynnsam riktning. Det finns enligt skolöverstyrelsens uppfattning

risk för att denna utveckling fortsätter och förs över i grundskolans

högstadium, där den indirekt kan komma att verka dirigerande på den

enskilde elevens rätt till en fritt vald studieväg.

Föredragande departementschefen uttalade i detta hänseende:

Det nu diskuterade skatteutjämningssystemet skapar såsom såväl kommittén

som flera remissinstanser framhållit möjligheter till en förenklad

bidragsgivning bl. a. genom eu avveckling av speciella bidrag. De av skolöverstyrelsen

anförda skälen för avlösning av bidragen till skolmåltider,

anskaffande av inventarier för skolmåltidsverksamheten, skolskjutsar och

inackordering av skolpliktiga elever finner jag bärande. Det torde inte längre

föreligga utrymme för stimulansbidrag till verksamhetsgrenar av förevarande

art. Några allvarliga ekonomiska konsekvenser för kommunernas ekonomi

torde inte uppkomma genom dessa bidrags avveckling och överförande

till det allmänt skatteutjämnande systemet. Tvärtom kommer medlen

i fråga därigenom i första hand kommuner med sämre ekonomiska förutsättningar

till godo. Genom införande av ett allmänt skatteutjämningssystem

som i första hand garanterar kommunerna ett visst skatteunderlag

undanrycks för övrigt grunden för skatteunderlagsgraderade speciella

bidrag.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 78 över ovannämnda proposition

förklarade statsutskottet sig dela uppfattningen, att ett allmänt

skatteutjämningssystem av föreslagen typ skapar goda förutsättningar för

eu rationalisering av den statliga bidragsgivningen i stort till kommunerna.

Utskottet anslöt sig även till kommitténs uttalande att grundtanken i rationaliseringssträvandena

bör vara att ett bidragssystem skall innehålla

endast speciella bidrag med eu från skatteteknisk synpunkt eller från stimulanssynpunkt

angelägen funktion. Statsbidraget till skolskjutsar var

enligt utskottets mening inte motiverat från någon av de anförda synpunkterna.

Snarare syntes, med den starka kommunala förankring som skolväsendet

nu har, det inte vara nödvändigt att upprätthålla en speciell bidragsgivning

på detta utgiftsområde.

Som förut nämnts föreslogs i propositionen, att extra skatteutjämningsbidrag

skulle kunna beviljas kommun, när synnerliga skäl därtill förelåg.

Sådana bidrag borde dock inte förekomma annat än i undantagsfall. 1

samband med eu diskussion om verkningarna i utdebiteringshänseende av

slopandet av statsbidraget till skolskjutsar och inackordering underströk

departementschefen att extra bidrag kan utgå för att åstadkomma den ytterligare

utjämning av utdebiteringarna i de av indragningen herörda kommunerna

som kan vara motiverad sedan ordinarie bidrag utgåtl.

I motioner, väckta i anslutning till propositionen, uttalades farhågor för

att en indragning av bidraget till skolskjutsar och inackordering skulle medföra

svårigheter för en del kommuner, särskilt i glesbygderna, och hem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 ur 1965 5

ställdes därför, att riksdagen måtte besluta att extra skatteutjämningsbidrag

skall utgå även för att mildra obilliga verkningar av att i första hand bidraget

till skolskjutsar avvecklas. Statsutskottet ansåg i sitt ovannämnda

utlåtande, att eu bidragsgivning i nämnt syfte inte var oförenlig med det

av departementschefen gjorda, nyss återgivna uttalandet, men fann ett

förtydligande på denna punkt vara påkallat. Utskottet föreslog därför, att

riksdagen skulle uttala, att extra skatteutjämningsbidrag bör beviljas för

att undanröja de obilliga verkningar i ekonomiskt hänseende för kommunerna

som kan orsakas av en avlösning av statsbidragen till skolskjutsar

och inackordering. Utskottet förklarade sig därjämte dela den i vissa motioner

framförda uppfattningen att även glesbygdskommunerna bör erhålla

den lättnad i utdebiteringshänseende som är skatteutjämningsreformens

allmänna syfte och att denna verkan inte bör förhindras genom avvecklingen

av statsbidraget till skolskjutsar och inackordering. Emellertid underströk

utskottet, att fråga är om en bidragsgivning, som bör förekomma

endast i undantagsfall, samt att bidragsgivningen till sin omfattning inte

synes böra överstiga det belopp, som f. n. utgår i form av extra bidrag enligt

skattelindringsförordningen, d. v. s. ca 10 milj. kr. per år.

Författningsbestämmelser rörande den allmänt skatteuljämnande bidragsgivningen

återfinns numera i förordningen den 3 juni 1965 om skatteutjämningsbidrag

(SFS 268/1965). Förordningen träder i kraft den 1 januari

1966.

Enligt kungörelse den 15 juni 1965 (SFS 452/1965) skall kungörelsen

den 18 juni 1958 om statsbidrag till kostnaderna för skolskjutsar och inackordering

upphöra att gälla vid utgången av år 1965. I fråga om statsbidrag

enligt den upphävda kungörelsen för tiden juli—december 1965 gäller

särskilda bestämmelser.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. följande.

När för samhällsvård omhändertagna minderåriga skall placeras i enskilda

hem enligt barnavårdslagens bestämmelser, strävar man efter att placera

de minderåriga i en annorlunda miljö, som skänker lugn, trygghet och tillfälle

till en god karaktärsdaning. Denna utplacering i enskilda fosterhem

sker i stor omfattning till platser belägna utanför hemkommunen, ofta

långt från barnets hemort. Det hör därvid icke till ovanligheterna att barnen

kommer till fosterhem belägna i genuin glesbygd. Tvärtom torde delta

eftersträvas av barnavårdsnämnderna för barn som kommit på glid genom

det inodernu tätortssamhällels destruktiva gängbildningar.

Detta förhållande kan under vissa förutsättningar medföra kostsamma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1965

anordningar för värdkommnnerna, som ju har alt svara för att barnen

erhåller skolundervisning i vanlig ordning. I de fall då fosterhemmen är

så belägna alt sträckningen av befintlig skolskjutslinje måste förlängas eller

helt ny sådan särskilt anordnas, medför detta alltid avsevärda kostnader.

Mänga gånger måste kommunerna trots delta anordna skolskjutsar ulan

statsbidrag dels därför afl inackorderingshem på skolorten icke står att

uppbringa, dels också beroende på att föräldrarna i allmänhet är motståndare

till att lämna ifrån sig barnen.

Dä det gäller skolskjutsar för den egna kommunens barn kan det alltså

vara förståeligt om sådana ibland anordnas och helt bekostas av kommunala

skattemedel.

Däremot kan man starkt ifrågasätta riktigheten av att värdkommunerna

skall ha samma — ja en skärpt —- skyldighet i detta avseende beträffande

de barn i skolåldern, som av annan kommun placerats för samhällsvård i

fosterhem belägna inom kommunen. Skolstyrelserna i värdkommunerna

kan ju knappast inackordera dessa barn på annat håll, emedan ju detta

skulle upphäva överenskommelsen mellan barnens hemkommuners barnavårdsnämnder

och fosterhemmen. Därjämte skulle ju syftet med barnets

samhällsvård kunna komma att spolieras.

Med utgångspunkt från vad ovan anförts borde det vara rimligt, alt värdkommunerna,

i de fall då de åsamkas särskilda skolskjutskostnader för

barn från främmande kommuner, vilka vistats i kommunen för erhållande

av samhällsvård, skall — till den del dessa kostnader icke täckes av statsbidrag

— kunna återkräva bevisligen åsamkade och styrkta kostnader från

barnens hemkommuner.

För att inga oförutsedda kostnader vid sådant förhållande skall belasta

den kommun som beslutar om samhällsvården, bör lämpligen värdkommunens

barnavårdsnämnd, då den skall avgi\a yttrande över fosterhemmets

lämplighet, i anknytning därtill inhämta och vidarebefordra skolstyrelsens

besked om de eventuella extra skolskjutskostnader, som kan komma att

uppstå i anledning av barnets placering i fosterhemmet.

Remissyttrandena

Socialstyrelsen avstyrker bifall till motionerna och uttalar som sin uppfattning

att motionärerna överbetonat det förevarande problemet. Styrelsen

anför vidare bl. a.:

1 motionen anföres det exemplet, att ett barn har åtta kilometers väg till

skolan och att en skolskjuts för detta enda barns skull dagligen måste färdas

en vägsträcka av 4 X 8 kilometer. I praktiken torde det sällan förekomma,

att ett fosterbarn placeras så isolerat, att en skolskjuts skulle behöva

färdas åtta kilometer för att hämta detta enda barn. De socialvårdstjänstemän,

som placerar fosterbarn, brukar vid bedömningen av ett fosterhems

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1!)(15

7

lämplighet också beakta möjligheterna för barnet till umgänge med jämnåriga.

Placering i ett fosterhem, där möjligheter till kamratkontakt helt

saknas, brukar undvikas. Socialstyrelsen vill också framhålla, att en fosterbarnsplacering

för värdkommunen kan få en effekt helt motsatt den av motionärerna

påtalade. Om nämligen antalet av kommunens egna barn på eu

viss skolskjutssträcka är så ringa, att kostnaderna blir för höga för att statsbidrag

skall kunna utgå, kan placeringen av ett fosterbarn medföra, att kostnaderna

proportionellt nedbringas, så att kommunen kan erhålla statsbidrag

för skolsk jutskostnaderna.

Svenska stadsförbundet påpekar, att utplacering av elever i alltför avlägsna

fosterhem är något som bör undvikas. Förbundet finner det i övrigt

inte erforderligt att låta utforma särskilda regler för bestridande av skolskjutskostnader

för i främmande kommun utplacerade skolbarn.

Svenska kommunförbundet uttalar, att vissa skäl talar för att kommun,

som omhändertagit barn för samhällsvård, skall svara för kostnaderna för

barnets undervisning inom främmande kommun. Emellertid anser förbundet

sig inte vara berett alt utan tdlgång till en kartläggning av problemställningarna

inta en bestämd ståndpunkt i frågan.

Utskottet

Sedan underårig omhändertagits för samhällsvård jämlikt bestämmelserna

i barnavårdslagen, kan den underårige placeras i enskilt fosterhem. Sådan

placering sker även på platser utanför den omhändertagnes kyrkobokföringskommun.

Skolgången för omhändertagna barn, vilka placerats i fosterhem utanför

barnens kyrkobokföringskommun, regleras i skollagen, som även föreskriver

under vilka förutsättningar kyrkobokföringskommun skall till den kommun,

där den omhändertagne vistas, utge ersättning för kostnaderna för den

omhändertagnes undervisning. Går eleven i obligatorisk skola, är vistelsekommunen

inte berättigad till gottgörelse av nämnda art. I andra fall skall

däremot ersättning utges av kyrkobokföringskommunen. Ersättning skall,

där kommunerna inte överenskommer om annat, utgå med vissa av Kungl.

Maj :t bestämda schablonbelopp.

Till kommuns kostnader för anordnande av skolskjutsar utgår t. o. in. innevarande

år särskilt statsbidrag, vilket utgår med högst 80 procent av kommunens

kostnader. Statsbidraget kommer att avlösas i samband med att förordningen

om skatteutjämningsbidrag träder i kraft den 1 januari 1960.

Genom förordningen införs en bidragsgivning till kommunerna i allmänt

skatteutjämnande syfte. Bidrag kan utgå dels vid brist på skattekraft och

dels vid hög utdebitering. Dessutom kan extra skatteutjämningsbidrag utgå,

om synnerliga skäl föreligger, t. ex. för att undanröja de obilliga verkningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1965

i ekonomiskt hänseende för kommunerna som kan uppstå genom avlösningen

av statsbidragen till skolskjutsar.

I förevarande motioner påkallas lagförslag, som reglerar skolskjutskostnaderna

för skolbarn, som omhändertagits för samhälisvård och utplacerats

i främmande kommuner. Motionärerna finner det rimligt att dessa kommuner,

då de åsamkas särskilda skolskjutskostnader för sådana barn, kan av

barnens kyrkobokföringskommuner få ersättning för nämnda kostnader,

i den män dessa inte täcks av statsbidrag.

Socialstyrelsen avstyrker i remissyttrande bifall till motionerna och uttalar

som sin uppfattning att motionärerna överbetonat det förevarande problemet.

Inte heller Svenska stadsförbundet finner det erforderligt att låta

utforma särskilda regler för bestridande av skolskjutskostnader för i främmande

kommun utplacerade skolbarn. Svenska kommunförbundet slutligen

har i remissvar förklarat sig inte vara berett att utan tillgång till närmare

utredning inta en bestämd ståndpunkt i frågan.

Utskottet vill först peka på att införandet av det allmänt skatteutjäinnande

systemet kommer att förbättra den ekonomiska ställningen för de skattetvngda

kommunerna. Att märka är även att extra skatteutjämningsbidrag

skall kunna utgå till kommuner, som allmänt sett har höga kostnader för

bl. a. skolskjutsar. Mot denna bakgrund finner utskottet det inte motiverat

att — på det begränsade område varom nu är fråga — införa en särskild

reglering. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 54 och II: 67, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Eric Carlsson,* Lennart Geijer,* Erik Filip

Petersson och Hiibinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe,* Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje, Ringaby, Jonsson

och fru Skantz.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

! •: :■ ■-> i i / I i • .i i! »bli) .. .fl hi h !>

MARCUS BOKTR. STHLM 1365 650031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.