Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sjukförsäkringsförmånerna för utlandssvenskar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Ahlsten m. fl. samt nr 12 i andra kammaren av herr Berglund m. fl.

1965-11-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:75, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sjukförsäkringsförmånerna för utlandssvenskar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Ahlsten m. fl. samt nr 12 i andra kammaren av herr Berglund m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

1

Nr 75

Utlåtande i anledning av väckta motioner om sjukförsäkringsförmånerna

för utlandssvenskar.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Ahlsten

m. fl. samt nr 12 i andra kammaren av herr Berglund m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av lagen om allmän

försäkring att svensk medborgare som är anställd av svensk arbetsgivare och

har utlandstjänst tillförsäkras samma sjukförsäkringsförmåner som andra

svenska medborgare».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 12.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från riksförsäkringsverket.

Gällande bestämmelser m. m.

I riket bosatt svensk medborgare skall från och med den månad, varunder

han uppnår 16 års ålder, vara inskriven och — när förutsättningar därför

föreligger -— placerad i sjukpenningklass hos allmän försäkringskassa. Så

snart kassan erhållit kännedom om att försäkrad ej längre är bosatt i riket,

skall kassan avföra honom från sitt register över inskrivna försäkrade. Om

den försäkrade ej uttagit utvandringscertifikat eller på annat sätt tydligt

ådagalagt sin avsikt att stadigvarande bosätta sig utom riket, anses i praxis

bosättningen i riket upphöra först när den försäkrade vistats utomlands ett

år. Härvid görs ingen skillnad mellan personer anställda hos företag i Sverige

och andra försäkrade.

Försäkrad som anses bosatt i Sverige har i princip rätt till sjukpenning

och moderskapspcnning i full utsträckning även under vistelse utomlands.

Vidare erhåller sådan försäkrad viss ersättning för utomlands meddelad läkar-

och sjukhusvård som föranletts av sjukdom och varav behov uppkommit

under utlandsvistelsen, dock i regel ej för vård i land med vilket Kungl.

Maj:t träffat överenskommelse om utgivande av ersättning för sjukvård.

Sådan överenskommelse har träffats med Danmark, Island och Norge samt

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 75

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

med Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland. Ersättning för

vård i nämnda länder ersätts ej av sjukförsäkringen i Sverige utan av motsvarande

försäkring i det land, där vården meddelats.

Även enligt andra internationella överenskommelser, som biträtts av Sverige,

kommer svenska medborgare som bosätter sig i annat land att — i vissa

fall efter någon karenstid — bli delaktiga av det landets socialförsäkringsförmåner

vid sjukdom. I några av konventionerna finns bestämmelser av

innebörd att i Sverige bosatt svensk medborgare, som av svenskt företag utsändes

för arbete i det andra landet, under de första tolv månaderna skall

helt eller delvis vara underkastad svensk och ej det andra landets lagstiftning

rörande förmåner vid sjukdom, samt alt tiden kan förlängas efter medgivande

av vederbörande myndighet i det land där arbetet utföres. Huvudprincipen

i överenskommelserna är emellertid att en utlänning skall omfattas

av sjukförsäkringen i det land där han vistas eller bosätter sig.

När svensk försäkrad enligt de regler som gäller för sjukförsäkringsbestämmelsernas

tillämpning ej längre anses vara bosatt i Sverige, upphör

genast rätten till sjukpenning och moderskapspenning samt rätten till ersättning

för sjukvård utom riket. Kvar står endast rätt till ersättning för i

Sverige meddelad vård av olika slag, varav behov uppkommit under vistelse

här i riket, rätt till ersättning för vissa resor inom riket samt rätt till läkemedelsrabatt

och fria läkemedel under vistelse i Sverige. Här är särskilt att

märka, att landstingen och städerna utanför landsting åtagit sig att i regel

tillämpa den s. k. inomlänstaxan för utlandssvenskar, som söker sjukhusvård

i Sverige och insjuknat i land, där möjlighet inte finns att få tillfredsställande

vård, som ersätts av landets socialförsäkring. En utlandssvensk

kan i sådant fall få vård på allmän sal på svenskt sjukhus för 5 kr. om dagen.

En förutsättning för att inomlänstaxan skall tillämpas är dock att sjukhusvården

meddelas inom det sjukvårdsområde, där den sjuke före utflyttningen

till utlandet senast var kyrkobokförd. Dessutom har utlandssvenskar

möjlighet att erhålla vård på statens sjukhus, karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet mot samma avgift som enligt inomlänstaxan.

Sjukförsäkringsförmånerna finansieras genom arbetsgivaravgifter, egenavgifter

och statsbidrag. Skilda regler gäller härvidlag beträffande olika

slags förmåner. Särskilt må här anmärkas att egenavgift för sjukvårdsförmåner

står i visst förhållande till den försäkrades taxerade inkomst. Sådan

avgift kommer därför att påföras utlandssvenskarna endast i den mån de

taxeras till statlig inkomstskatt vid taxering året näst efter det avgiften avser.

Ursprungligen omfattade den allmänna sjukförsäkringen blott personer,

som var bosatta i Sverige. Detta medförde bl. a. att utomlands bosatta svenska

medborgare inte kunde komma i åtnjutande av sjukförsäkringsförmåner

från försäkringen vid vistelse här i landet. Genom kungl. förordning den 29

augusti 1958 infördes emellertid bestämmelser om sjukhjälp i vissa fall åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

svenska medborgare, som inte är bosatta i riket. Stadgandet i 2 kap. 8

lagen om allmän försäkring överensstämmer med bestämmelserna i nämnda

förordning.

Vid anmälan av propositionen nr 90 år 1962 med förslag till lag om allmän

försäkring, m. m., anförde föredragande departementschefen bl. a., att utlandssvenskarnas

intresse av att erhålla sjukvård i hemlandet till rimliga

kostnader syntes vara skäligen tillgodosett genom möjligheten att inom det

sjukvårdsområde, där vederbörande senast kyrkobokförts, erhålla vård till

inomlänsavgift. Departementschefen erinrade även om att utlandssvenskarnas

möjlighet att — oavsett insjuknings- och kyrkobokföringsort — erhålla

vård på statens sjukhus, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, mot

samma avgift som enligt inomlänstaxan. Med hänsyn därtill syntes det enligt

departementschefens uppfattning inte finnas anledning utvidga rätten

till sjukförsäkringsförmåner från sjukförsäkringen.

Med anledning av en vid höstriksdagen 1964 framställd enkel fråga ang.

sjukersättning till svenskar som tjänstgör i utlandet uttalade den 3 november

1964 chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, att förhållandena

inte påkallade någon omprövning beträffande utlandssvenskarnas ställning

inom sjukförsäkringen samt att möjlighet att försäkra sig hos allmän

försäkringskassa genom frivilliga avgifter inte borde införas för utomlands

bosatta personer.

Remissyttrandet

Riksförsäkringsverket erinrar till en början om att det inom olika internationella

organ under svensk medverkan pågår arbete på utbyggnad av den

internationella regleringen på socialförsäkringsområdet. Verket anför vidare

:

I förevarande sammanhang torde även böra beaktas att frågan om socialförsäkringsskyddet

i bl. a. sjukförsäkringsavseende för svenskar i internationell

tjänst aktualiserats genom Kungl. Maj :ts proposition nr 145 till 1964

års riksdag. Med anledning av vad vid riksdagsbehandlingen av denna proposition

förekom (statsutskottets utlåtande nr 118, riksdagens skrivelse nr

253) uppdrog Kungl. Maj :t åt riksförsäkringsverket att närmare utreda möjligheterna

att lämna en statlig garanti till sådana experter inom multilateral

biståndsverksamhet, vilka rekryterats genom svensk myndighet, ävensom

deras familjer för förmåner enligt den svenska socialförsäkringen. Utredningsuppdraget

har av verket redovisats genom skrivelse till Kungl. Maj :t

den 18 december 1964 med förslag om en sådan garanti avseende bl. a. sjukpenning

och ersättning för viss sjukvård i fall då vederbörande ej omfattas

av ersättningsreglerna i den svenska lagstiftningen om allmän sjukförsäkring.

I sammanhanget synes även böra uppmärksammas att utredningen om

utlandssvenskarnas folkbokföring, vars arbete enligt 1965 års riksdagsberättelse

väntas bli slutfört under innevarande år, enligt sina direktiv har

att pröva frågan om upptagande i folkbokföringen av utlandssvenskar, som

med hänsyn till arten av den verksamhet de utövar utomlands kan antagas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

komma att återflytta till Sverige inom en ej alltför avlägsen framtid eller

vilkas samhörighet med Sverige eljest är mera tydligt uttalad.

Riksförsäkringsverket konstaterar slutligen, att problemet om sjukförsäkringsförmåner

för svenskar i utlandstjänst är komplicerat. Enligt verkets

mening är det inte möjligt att utan närmare belysning av problemet ur

olika aspekter bedöma huruvida eller på vilket sätt ändringar bör ske i

fråga om utlandssvenskars rätt till svenska socialförsäkringsförmåner, däribland

förmåner från sjukförsäkringen.

Sedan riksförsäkringsverkets förutnämnda utredning om multilaterala

biståndsexperters förmåner inom det svenska socialförsäkringssystemet

avlämnats, har riksdagen till behandling förehaft propositionen nr 63 år

1965 angående det statliga utvecklingsbiståndets administration. Vid anmälan

i statsrådet av denna proposition förklarade föredragande statsrådet

sig icke vara beredd lägga fram förslag i det ämne riksförsäkringsverkets

utredning omfattade; dock borde Kungl. Maj :t, därest riksdagen inte hade

någon erinran däremot, i särskilt ömmande fall kunna utge bidrag till sjukvårdskostnader

,m. m. för multilaterala experter in. fl. och deras familjer.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 125 över nämnda proposition

uttalade statsutskottet att — i avvaktan på förslag i syfte att garantera

biståndspersonal ett tillfredsställande socialt skydd — utskottet inte hade

något att erinra mot förslaget om bidrag till sjukvårdskostnader m. in. för

multilaterala experter m. fl. och deras familjer.

Utskottet

Den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring samt bosatt i

Sverige har i princip rätt till sjukpenning och moderskapspenning i full utsträckning

även under tillfällig vistelse utomlands* Vidare erhåller sådan

försäkrad viss ersättning för utomlands meddelad läkar- och sjukhusvård

som föranletts av sjukdom och varav behov uppkommit under utlandsvistelsen,

dock i regel ej för vård i land, med vilket Kungl. Maj :t träffat överenskommelse

om utgivande av ersättning för sjukvård. Enligt ett flertal

internationella överenskommelser, som biträtts av Sverige, kommer svenska

medborgare som bosätter sig i annat land att bli delaktiga av det landets

socialförsäkringsförmåner vid sjukdom.

När svensk försäkrad ej längre anses bosatt i Sverige, upphör genast rätten

till sjukpenning och moderskapspenning samt rätten till ersättning för

sjukvård utom riket. Bosättning i riket anses upphöra, när den försäkrade

vistats utomlands ett år. Kvar står då endast rätt till ersättning för i Sverige

meddelad vård av olika slag, varav behov uppkommit under vistelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

här i riket, rätt till ersättning för vissa resor inom riket samt rätt till läkemedelsrabatt

och fria läkemedel under vistelse i Sverige. I vissa fall kan

utlandssvenskar erhålla sjukvårdsförmåner i Sverige, även om de insjuknat

i utlandet. Landstingen och städerna utanför landsting har nämligen åtagit

sig att i regel tillämpa den s. k. inomlänstaxan för utlandssvenskar, som

söker sjukhusvård i Sverige och insjuknat i land, där möjlighet inte finns

att få tillfredsställande vård. Dessutom kan utlandssvenskar få vård på statens

sjukhus, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet mot samma

avgift som enligt inomlänstaxan.

Sjukförsäkringsförmånerna finansieras genom bl. a. egenavgifter, vilka

står i visst förhållande till försäkrads taxerade inkomst. Sådan avgift kommer

därför att påföras utlandssvenskar endast i den mån de i Sverige taxeras

till statlig inkomstskatt vid taxering året näst efter det avgiften avser.

I förevarande motioner påkallas sådan ändring av lagen om allmän försäkring

att svensk medborgare som är anställd av svensk arbetsgivare i utlandstjänst

tillförsäkras samma sjukförsäkringsförmåner som andra svenska

medborgare.

Riksförsäkringsverket anför i yttrande över motionerna, att problemet

om sjukförsäkringsförmåner för svenskar i utlandstjänst är komplicerat

samt att det enligt verkets mening inte är möjligt att utan närmare belysning

av problemet ur olika aspekter bedöma huruvida och på vilket sätt

ändringar bör ske i fråga om utlandssvenskars rätt till svenska socialförsäkringsförmåner,

däribland förmåner från sjukförsäkringen.

I likhet med riksförsäkringsverket finner utskottet frågan om socialförsäkringsförmåner

åt de utlandssvenskar, som är anställda av svensk arbetsgivare,

vara av komplicerad natur. Särskilt gäller detta i fråga om utlandssvenskar

av nämnda kategori vid deras vistelse i länder där de icke alls

har att påräkna sådana förmåner. Skulle för dessa fall övervägas möjlighet

att uppbära förmåner från den svenska sjukförsäkringen, måste i sammanhanget

även lösas frågorna om hur inkomstkontroll, sjukkontroll och inkassering

av avgifter till försäkringen lämpligen skall anordnas. Det torde

kunna överlämnas åt Kungl. Maj :t att ta upp de nu berörda problemen till

(ivervägande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 1) och II: 12, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin

mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1965

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Eric Carlsson, Edström*, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson och

Hiibinette;

från andra kammaren: fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje,

Fredriksson, Jönsson i Ingemarsgården, Ringaby, Jonsson, fru Skantz och

herr Elmstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 65

514785

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:384 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om sjukförsäkringsförmånerna för utlandssvenskar. a1 i texten