Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om hemmafruars rätt till gratisår inom tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Virgin m. fl. samt nr 276 i andra kammaren av herr Heckscher m. fl.

1965-02-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om hemmafruars rätt till gratisår inom tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Virgin m. fl. samt nr 276 i andra kammaren av herr Heckscher m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner om hemmafruars rätt till

gratisår inom tilläggspensioneringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Virgin

m. fl. samt nr 276 i andra kammaren av herr Heckscher m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att nämnda motioner vad beträffar frågan om

pensionsrätt till följd av barnavård måtte överlämnas till pensionsförsäkringskommittén

att beaktas vid fullgörandet av kommitténs uppdrag”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 276 (II: 313).

Gällande bestämmelser m. m.

Lagen om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari

1960. Reglerna om tilläggspensioneringen finnes numera i lagen om allmän försäkring.

Tilläggspensioner började utgivas år 1963.

Tillsammans med folkpensioneringen skall tilläggspensioneringen tillförsäkra

alla förvärvsarbetande rätt till ålders-, invalid- och familj eskydd avvägt i förhållande

till den tidigare arbetsinkomsten.

Rätt till tilläggspension kan förvärvas av svensk medborgare och av här

mantalsskriven utlänning. Tilläggspension grundas på arbetsinkomst, som förvärvas

i åldern 16—65 år, i vad den årliga arbetsinkomsten ligger mellan 4 000

och 30 000 kronor räknat i 1957 års penningvärde. Den pensionsgrundande inkomsten

beräknas på grundval av taxeringen till statlig inkomstskatt.

I likhet med folkpensionen skall tilläggspensionen vara värdebeständig. Även

de nämnda inkomstgränserna skall följa ändringar i prisnivån.

Ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 °/o av den genomsnittliga

pensionsgrundande inkomsten under de 15 bästa åren. För full ålderspension

fordras i inledningsskedet 20 pensionsgrundande år, vilket krav successivt

höjes till att avse 30 år. Jämte folkpensionen kommer full ålderspension

från tilläggspensioneringen att i stort sett motsvara två tredjedelar av hela

arbetsinkomsten. Tilläggspensioneringens ålderspension kan uttagas från 63

års ålder, varvid pensionen minskas på visst sätt. Den som väntar med att ta

ut pensionen till efter 67 år får å andra sidan en viss höjning av pensionen.

Biliang till riksdagens protokoll 1065. 9 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Förtidspension lämnas till den, vilkens arbetsförmåga på grund av invaliditet

är nedsatt med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgår hel förtidspension

med samma belopp som vederbörande skulle erhålla i ålderspension

från 67 års ålder.

Familj epensionen utgöres av änkepension och barnpension. Änkepension utgår

förutsatt att äktenskapet ingåtts senast då mannen fyllde 60 år och att det

varat i minst fem år. Har makarna gemensamma barn, utgår dock änkepension

oavsett om dessa förutsättningar föreligger eller ej. Barnpension utgår då den

avlidne efterlämnar barn under 19 år. Tilläggspensioneringens familjepension

motsvarar en viss del av den tilläggspension, som den avlidne uppbar eller

skulle ha erhållit om han blivit invalid, nämligen för en efterlevande (änka

eller barn) 40 %>, för två efterlevande (änka och ett barn eller två barn) 50 %

o.s.v. För fem eller flera efterlevande utgår 80 °/o av den avlidnes tilläggspension.

I likhet med folkpensioneringen finansieras tilläggspensioneringen enligt ett

fördelningssystem, dock endast med avgifter och således utan tillskott av skattemedel;

inom tilläggspensioneringen uppbygges vidare en betydande fond, allmänna

pensionsfonden. På inkomst av anställning erlägges kollektiv arbetsgivaravgift.

På inkomst av annat förvärvsarbete erlägges egenavgift, vilken

benämnes tilläggspensionsavgift. Samma uttagsprocent tillämpas för arbetsgivaravgift

och tilläggspensionsavgift.

Rätt till tilläggspension har börjat intjänas och avgifter erlagts från och med

år 1960.

Såsom framgår av det sagda grundas rätt till pension på inkomst av förvärvsarbete.

Värdet av en husmoders arbete i hemmet grundar alltså icke rätt till

pension. Pensionsutredningen anförde i denna fråga i sitt år 1950 avgivna betänkande

(SOU 1950: 33) bland annat:

Trots att vissa skäl kunna anföras till förmån för en hustrupension av här

angiven art, är utredningen icke beredd att för närvarande förorda införandet

av en dylik pension med hänsyn till den fördyring av försäkringen detta skulle

medföra. Utredningen vill emellertid betona att det i detta fall icke är fråga

om ett principiellt avståndstagande. Här rör det sig endast om en avvägning

på kostnadsplanet utan betydelse för det tekniska systemet som sådant. Utredningen

vill därför sluta behandlingen av frågan om husmödrars pensionering

med en rekommendation till dem, som av olika anledningar komma att taga

ställning till utredningens förslag, att uppmärksamma detta spörsmål.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades att frågan om självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar skulle utredas. Motionerna avslogs i

enlighet med vad andra lagutskottet i utlåtande nr 56 hemställt. Utskottet

anförde:

Såsom motionärerna påpekat är frågan svårlöst och inrymmer ett flertal

problem. Först må framhållas svårigheten att såväl i allmänhet som i det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

3

enskilda fallet göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av husmödrars

arbete i hemmet. Såsom grund för pensionsberäkningen synes en sådan

uppskattning nödvändig. Vidare bör understrykas, att en eventuell pension till

husmödrar liksom annan ATP-pension i princip måste vara avsedd att ersätta

inkomstbortfallet när den försäkrade drar sig tillbaka från arbetslivet. Att inom

ett obligatoriskt pensionssystem bestämma generell pensionsålder för hemarbetande

husmödrar, även om variationer inom vissa gränser skulle kunna tänkas,

synes svårligen kunna ske. Härtill kommer problemet med avgifterna för

en sådan pensionering. Dessa skulle komma att drabba familjens kontantinkomster,

d.v.s. regelmässigt makens arbetsförtjänst bland annat under den tid

då i många fall familjens kostnader för barnens underhåll och uppfostran är

stora. Att obligatoriskt ålägga sådan avgiftsbetalning synes varken lämpligt

eller genomförbart. För de flesta familjer, i synnerhet barnfamiljerna, måste

det framstå som mera angeläget att kunna disponera större del av mannens

arbetsförtjänster under den aktiva åldern än att bygga på ålderstryggheten

utöver de förmåner som familjen är tillförsäkrad genom folkpensioneringen och

mannens ATP-pension.

Även om skäl kan anföras för motionärernas yrkande finner sig utskottet på

grund av det anförda icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget

vill utskottet erinra om att möjlighet att genom frivillig försäkring åvägabringa

självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar finnes såväl genom pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring som genom enskild pensionsförsäkring.

Även 1962 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till frågan

om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Ett av önskemålen i

motionerna var att det måtte beredas möjlighet för husmödrar att tillgodoräkna

sig pensionspoäng för tid, då de lämnat sitt förvärvsarbete för att taga vård om

sina minderåriga barn. Dessa gratispoäng skulle medföra rätt till såväl förtidspension

som ålderspension.

Andra lagutskottet, som beträffande gratispoäng till dem som bedriver studier

eller annan utbildning eller undergår värnpliktstjänstgöring uttalade att

detta innebar ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen grundläggande

principen om förvärvsinkomst såsom förutsättning för pension, anförde i sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 27 angående ovannämnda önskemål:

I stort sett samma betänkligheter som anförts mot förslaget om gratispoäng

för dem som på grund av studier m. m. gått förlustiga pensionspoäng eller fått

låg sådan kan anföras mot en liknande anordning för husmödrar. Det bör vidare

framhållas, att det för rätt till hel ålderspension krävs endast 30 pensionsgrundande

år. Tack vare denna regel påverkas i allmänhet inte pensionens

storlek för en husmoder, som något eller några år avhåller sig från förvärvsarbete.

Utskottet finner därför inte skäl biträda förevarande önskemål.

Ett annat önskemål var att en självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen

skulle tilläggas hemarbetande husmödrar. I denna del instämde andra

lagutskottet i vad som uttalats i ovannämnda utlåtande nr 56 år 1961.

Även 1963 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till frågan

om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Härvid anslöt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

man sig till vad som uttalats vid behandling av frågan åren 1961 och 1962.

Vid 1964 års riksdag väcktes motioner, där det hemställdes om prövning inom

pensionsförsäkringskommittén av möjligheterna att låta kvinna med minderårigt

barn intjäna pensionsår utan att ha någon inkomst. Under hänvisning till

att vad utskottet anfört under åren 1961—1963 angående en självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar i stort sett gällde även förslaget om

gratisår, avstyrkte andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

57 år 1964 motionerna.

Utskottet

Andra lagutskottet prövade under åren 1961—1963 frågan att tillskapa en

självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen för hemarbetande husmödrar.

I sina av riksdagen godkända utlåtanden i ämnet framhöll utskottet,

att frågan var svårlöst och inrymde ett flertal problem. Här var främst att

märka svårigheten att såväl i allmänhet som i det enskilda fallet göra en rättvisande

uppskattning i penningar av värdet av husmödrars arbete i hemmet,

en uppskattning som föreföll erforderlig som grund för pensionsberäkningen.

Vidare underströks att en eventuell pension till husmödrar, liksom annan tillläggspension,

i princip måste vara avsedd att ersätta det inkomstbortfall som

uppstår då den försäkrade drar sig tillbaka från arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt

pensionssystem bestämma en generell pensionsålder för hemarbetande

husmödrar syntes, även om variationer inom vissa gränser skulle kunna tänkas,

svårligen kunna ske. Härtill kom problemet med avgifterna för en sådan pensionering.

Dessa skulle komma att få bestridas av familjens kontantinkomster,

d. v. s. regelmässigt av mannens arbetsförtjänst bland annat under den tid då

i många fall familjens kostnader för barnens underhåll och uppfostran var

stora. Att obligatoriskt ålägga sådan avgiftsbetalning syntes varken lämpligt

eller genomförbart. För de flesta familjer, i synnerhet barnfamiljerna, måste

framstå som mera angeläget att kunna disponera större delen av mannens

arbetsförtjänster under den aktiva åldern än att bygga på ålderstryggheten

utöver de förmåner som är tillförsäkrade familjen genom folkpensioneringen

och mannens tilläggspension. Även om skäl kunde anföras för motionärernas

yrkande, fann sig utskottet på grund av det anförda icke kunna biträda

motionsyrkandet. I sammanhanget ville utskottet erinra om möjligheten att

genom frivillig försäkring såväl i den frivilliga statliga pensionsförsäkringen

som hos annan försäkringsinrättning åvägabringa självständig pensionsrätt för

hemarbetande husmödrar.

Vid 1962 års riksdag prövades därjämte frågan om att bereda möjlighet för

husmödrar att tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid då de lämnat sitt förvärvsarbete

för att taga vård om sina minderåriga barn. Utskottet anförde i

denna del, att införande av gratispoäng innebar ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen

grundläggande principen om förvärvsinkomst som förut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

5

sättning för pension. Vidare framhölls att det för rätt till hel ålderspension

krävdes endast 30 pensionsgrundande år. Tack vare denna regel påverkades i

allmänhet inte pensionens storlek för en husmoder som något eller några år

avhöll sig från förvärvsarbete. Med hänsyn till det anförda fann utskottet icke

skäl biträda önskemålet om gratispoäng.

Även i de nu aktuella motionerna upptages frågan om de hemarbetande kvinnornas

pensionsrätt. Denna skulle, menar motionärerna, bringas närmare en

lösning om kvinna med minderårigt barn i hemmet fick möjlighet att intjäna

pensionsår på grund av vårdnaden om dessa. Det hemställes i motionerna att

utredning av frågan bör företagas inom pensionsförsäkringskommittén.

Under fjolåret avstyrkte andra lagutskottet motionsyrkande av samma innebörd

som det förevarande under motivering att vad utskottet tidigare uttalat

om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar i huvudsak gällde

jämväl detta förslag.

Enligt utskottets mening är de hemarbetande kvinnornas ställning i pensionssystemet

icke tillfredsställande. En lösning, som ger dessa kvinnor möjlighet till

en pensionsförstärkning, skulle öka deras trygghet på ålderdomen och alltså

innebära en betydelsefull social vinning. Utskottet är icke berett att nu ta

ställning till vilken lösning som är den lämpligaste. Frågan bör därför bli

föremål för en förutsättningslös utredning. Denna bör lämpligen verkställas av

pensionsförsäkringskommittén. Utskottets uttalande synes böra bringas till

Kungl. Maj:ts kännedom. Utskottet får därför hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 225

och 11:276, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening

giva Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört, samt

2) att förevarande motioner, I: 225 och II: 276, i den mån de

icke kan anses besvarade genom vad utskottet under 1) hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 februari 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,

herrar Lars Larsson, Erik Filip Petersson*, Htibinette, Dahlberg och

Axel Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fröken Wetterström, fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Gomér och

Carlsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Reservation

av herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Dahlberg, Odhe,

fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje och Carlsson i Göteborg, vilka

ansett,

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar å s. 5 med orden ”Enligt

utskottets mening” och slutar med orden ”till Kungl. Maj:ts kännedom” bort

ersättas med text av följande lydelse:

”Utskottet kan icke finna att sedan fjolåret inträffat något som kan leda till

en ändrad bedömning av förevarande frågor.”

b) att utskottet bort hemställa,

”att förevarande motioner, I: 225 och II: 276, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.”

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.