Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om gudstjänst och korum i militärtjänst.

1965-11-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:80, Utlåtande i anledning av väckta motioner om gudstjänst och korum i militärtjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial nr 80 år 1965

1

Nr 80

Memorial, föranlett av kamrarnas skiljaktiga beslut vid behandlingen

av andra lagutskottets utlåtande i anledning

av väckta motioner om gudstjänst och korum i militärtjänst.

I de likalydande motionerna nr 53 i första kammaren av herr Larsson,

Lars m. fl. samt nr 63 i andra kammaren av herr Björk i Göteborg m. fl.

har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten att gudstjänst

eller korum ej må förekomma i tjänsten».

I utlåtande, nr 63, i anledning av motionerna har andra lagutskottet uttalat

som sin mening, att det finns tillfällen då gudstjänst eller korum

förekommer i sådant samband med militärtjänsten att det framstår som

naturligt att all personal deltar däri, samt att det därför inte är motiverat

att införa förbud för anordnande av sådan i tjänsten ingående förrättning.

Samtidigt har utskottet understrukit att — med hänsyn till principen

om religionsfrihet — deltagande i gudstjänst eller korum i största

utsträckning bör vara frivilligt och sålunda inte utgöra ett obligatoriskt

tjänsteåliggande, samt att förrättningens frivilliga karaktär alltid bör tydligt

klargöras för de värnpliktiga. I enlighet med det anförda har utskottet

hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin

mening giva till känna vad utskottet anfört, samt att motionerna, i den

mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet sålunda hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid utlåtandet fogad, med I. betecknad reservation har anförts.

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är förenligt med

en individualistisk syn på religionen och religionsfriheten att människor

kommenderas till gudstjänster eller andaktsstunder. Därför bör sådana förrättningar

inte heller ingå i den militära tjänsten. Detta betyder inte att

utskottet förnekar den enskildes behov av religiös utövning även under den

tid han fullgör uppgifter inom försvaret. Men enligt utskottets uppfattning

bör detta behov tillgodoses helt utanför tjänsten. Endast då kan de religiösa

förrättningarna i egentlig mening sägas vara frivilliga.

Enligt nuvarande bestämmelser för korum in. in. är dessa obligatoriska

men med rätt för den som av samvetsskäl inte önskar delta att få fullgöra

annan tjänst. Utskottet betvivlar inte möjligheterna att för personalen tydligt

klargöra detta. Men frivillighetens innebörd när det gäller religiös ut1

liihang till riksdagens protokoll /.%5. it samt. 2 avd. Nr SO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets memorial nr 80 år 1965

övning bör enligt utskottet inte rara begränsad till rätten att under vissa

betingelser få avstå. Frivilligheten bör bestå i friheten att utan krav på särskilt

tillstånd själv få välja om man vill delta. Utskottet vill härvid helt instämma

i motionärernas formulering: ’Det obehag som en begäran om befrielse

kan tänkas innebära, torde i de flesta fall väga tyngre än känslan att

tvångsvis utsättas för religiös påverkan i viss riktning.’

Om korum och andra religiösa förrättningar helt utesluts från tjänstetid

är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att reella möjligheter

ges att anordna sådana förrättningar under fritid. Vilka krav på materiellt

och annat bistånd som därvid bör ställas till förfogande bör det ankomma

på behörig myndighet inom högsta försvarsledningen att närmare utreda.

Arbetet härmed kan enligt utskottets mening lämpligen ske i anslutning till

den översyn av korumbestämmelserna in. in. som f. n. övervägs inom försvarsdepartementet.

Även frågan om militär personals användande i vissa

officiella ceremonier där religiösa inslag förekommer bör närmare regleras

i samband med eu sådan översyn.»

I reservationen har hemställts att riksdagen med bifall till motionerna,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring i 1960 års

tjänstereglemente för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej må förekomma

i tjänsten.

Under överläggningen i andra kammaren har herr Zetterberg yrkat, att

första stycket i ovan upptagna reservationsmotivering måtte utgå samt att

riksdagen med anledning av förevarande motioner måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för

krigsmakten att gudstjänst eller korum må ske endast i full överensstämmelse

med frivillighetens principer.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har kamrarna vid behandling

av utskottets utlåtande stannat i olika beslut.

Första kammaren har med 64 röster mot 55 beslutat bifalla den med

I. betecknade reservationen. 11 ledamöter avstod från att rösta, och 21

var frånvarande.

Andra kammaren har vid den slutgiltiga voteringen med 119 röster mot

73 beslutat bifalla det av herr Zetterberg under överläggningen framställda

yrkandet. 17 ledamöter avstod från att rösta medan 24 var frånvarande.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling

förehaft frågan om samman jämkning av kamrarnas meningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial nr 80 år 1965

3

Utskottet

Utskottet har vid prövning av frågan om sammanjämkning av kamrarnas

beslut funnit skiljaktigheten i besluten vara sådan, att sammanjämkning

dem emellan icke är möjlig, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 30 november 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, Hubinette och

Kilsmo;

från andra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, fröken Sandell, herrar

Edlund, Johansson i Skärstad, Jonsson, Göransson och Ullsten.

MARCUS BOKTPt. STHIM 1965 650031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.