Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet inför högertrafikreformen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl. och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.
1965-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1965:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet inför högertrafikreformen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl. och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet
inför högertrafikreformen.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott
hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl.
och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.
I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsamma åtgärder med syfte att
inför högertrafikreformen samordna det lagstiftningsarbete på vägtrafiklagstiftningens
område, som bedrives av olika statliga utredningar».
Beträffande motionernas fullständiga innehåll, i den mån redogörelse ej
lämnas nedan, hänvisar utskottet till motionen I: 537.
Frågans tidigare behandling m.m.
Inledning
I den svenska vägtrafiklagstiftningen ingår ett flertal olika författningar.
De grundläggande bestämmelserna om trafiken på väg återfinnes i vägtrafikförordningen
den 28 september 1951 (VTF) och lagen samma dag om
straff för vissa trafikbrott (TL). Undantag från VTF:s föreskrifter om
motorcykel stadgas genom förordningen den 5 maj 1960 om mopeder. Av
övriga i anslutning till VTF utfärdade författningar må nämnas vägtrafikkungörelsen
den 7 december 1951 och kungörelsen samma dag angående
vägmärken m. in. I vägtrafiklagstiftningen ingår vidare bland andra lagen
den 30 juni 1916 angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,
lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring å motorfordon, förordningen den
25 oktober 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik in. in. samt förordningen
den 2 juni 1922 om automobilskatt m. fl. skatteförfattningar.
Vägtrafiklagstiftningen har i åtskilliga hänseenden omarbetats och utbyggts.
Huvudförfattningen, VTF, har sålunda alltsedan sin tillkomst ändrats,
huvudsakligen i detaljer, varje år. Mera genomgripande ändringar
har vidtagits åren 1955 och 1958 på grundval av förslag som framlagts av
1953 års trafiksäkerhetsutredning. 1955 års reform avsåg trafikreglerna,
medan bl. a. reglerna om behörighet att framföra motorfordon omgestaltades
år 1958. Även TL har ändrats. År 1957 skärptes sålunda trafiknykterhetsbestämmelserna
och år 1958 stadgandena om olovlig körning. Vägtra1
— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 avd. Nr 3
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
fikslagstif t ningen har även i övrigt utbyggts. Sålunda har stadganden angående
kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan
järnväg och väg meddelats genom kungörelsen den 20 februari 1959. I fråga
om det militära försvarets respektive civilförsvarets vägtrafik har den 5 november
1954 utfärdats militär vägtrafikkungörelse ävensom vägtrafikkungörelse
för civilförsvaret.
I motioner vid 1959 års riksdag hemställdes om översyn av vägtrafiklagstiftningen.
Till stöd för yrkandet anfördes följande.
Den nuvarande vägtrafiklagstiftningen bör, trots att den för relativt få
år sedan underkastades en genomgripande revision, överses i olika hänseenden.
Vissa ändringar däri vidtogs visserligen nyligen på grund av det
förslag som framlades av 1953 års trafiksäkerhetsutredning, men också i
andra hänseenden synes en modernisering vara påkallad. En sådan har
också ställts i utsikt, men något initiativ från Kungl. Maj :ts sida har ännu
icke tagits. Frågan bör lösas med skyndsamhet i samverkan med skilda
vägtrafikintressenter och i samarbete med våra nordiska grannländer. Därvid
bör övervägas bl. a. ändringar i fråga om vägmärkena och reglerna för
belysning av vägarna. Förenklingar av olika slag bör vidtagas. Även parkeringsbegreppets
innebörd bör utredas i syfte att förekomma de tillämpningssvårigheter
som de nuvarande reglerna föranlett framför allt i våra
tätorter. En fråga som med säkerhet kommer att på nytt aktualiseras är
övergången för vårt lands vidkommande till högertrafik.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna, nr 44/1959, avstyrkte
andra lagutskottet bifall till motionärernas hemställan och anförde
därvid bl. a. följande.
Givetvis kommer vägtrafiklagstiftningen även framdeles att bli föremål
för översyn. Främst måste uppmärksamheten vara riktad på sådana bestämmelser
som direkt eller indirekt syfta till att öka trafiksäkerheten.
Under överinseende av kommunikationsdepartementet pågår emellertid ett
fortlöpande utredningsarbete på området, bl. a. inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens trafiksäkerhetsråd. Det kan antagas, att flertalet
av de av motionärerna väckta frågorna därvid kommer att uppmärksammas.
Enligt utskottets mening är det åtminstone tills vidare lämpligare att fortsätta
med partiella reformer på grundval av sådant utredningsarbete än
att, som motionärerna förordat, göra en samlad översyn av lagstiftningen.
Pågående utredningar m.m.
I utskottets utlåtande nr 36/1964 s. 3—7 redogöres för de viktigaste leden
i det fortsatta reformarbetet på vägtrafiklagstiftningens område. Under hänvisning
till nämnda redogörelse lämnas här endast vissa kompletterande
uPP§ifter beträffande de olika offentliga utredningarnas verksamhet.
Trafikmålskommittén har den 14 maj 1963 avgivit betänkandet Trafikmål
(SOU 1963: 27). Betänkandet rör bl. a. 1 § TL, handläggningen av mindre
brottmål samt ensamdomarkompetensen. Proposition, omfattande de pro
-
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
cessrättsliga frågorna, har aviserats till den 1 april 1965. Kommitténs återstående
arbete avser bl. a. förundersökningen i mindre brottmål, förutsättningarna
för rapport- och åtalseftergift samt regleringen av skadeståndsanspråk
i anledning av trafikolyckor. Utredningsarbetet beräknas pågå
hela år 1965.
1957 års trafiknyktcrhetskommitté har den 12 december 1963 överlämnat
delbetänkandet Nykterhet i trafik I. Vägtrafiken (SOU 1963:72). Däri
behandlas trafiknykterhetslagstiftningen för vägtrafiken samt förfarandet
i ärenden angående återkallelse av körkort. Det fortsatta utredningsarbetet,
som avser översyn av trafiknykterhetsfrågorna inom luft- och sjötrafiken
samt den spårbundna trafiken, beräknas bli slutfört under första kvartalet
1965.
Parkeringskommittén har år 1962 avgivit ett stencilerat betänkande med
förslag till vissa ändringar i VTF :s bestämmelser om parkering och annan
uppställning av fordon m. in. Huvudparten av de frågor som omfattas av
kommitténs uppdrag (se riksdagsberättelsen år 1961 s. 150 ff.) återstår att
behandla. Kommitténs arbete beräknas att bli slutfört under senare hälften
av år 1965.
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté ingår i en nordisk
kommitté med uppgift att utarbeta förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning
för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Kommittén räknar med att
avlämna förslag till bestämmelser om vägmärken i början av år 1965 och till
trafikregler under sommaren detta år.
Bil föraru t redningen har att verkställa utredning angående förarutbildningen
och därmed sammanhängande frågor. Utredningsarbetet beräknas bli
slutfört under första halvåret 1965.
Körtidsutredningen utreder regleringen av arbetsförhållandena inom
landsvägstrafiken. Arbetet beräknas bli slutfört under år 1965.
I sammanhanget må anmärkas att statens högertrafikkommission enligt
sin instruktion (SFS 1964: 27) har till uppgift att planlägga och leda omläggning
till högertrafik i enlighet med vad Kungl. Maj:t och riksdagen
därom beslutat. Till fullgörande av sin uppgift bär kommissionen bl. a.
att på allt sätt verka för att åtgärder vidtas för att förebygga olyckor i samband
med trafikomläggningen samt att hos Kungl. Maj :t föreslå författningsbestämmelser
som betingas av omläggningen. I en den 29 april 1964
dagtecknad skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet anförde
kommissionen följande.
Vid planläggningen av de åtgärder, som erfordras för att genomföra
övergången till högertrafik har högertrafikkommissionen att tillse att trafikomläggningen
kan ske med minsta möjliga friktioner samt så att trafiksäkerheten
på allt sätt tillgodoses.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 3 avd. Nr 3
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
Omläggningen till högertrafik torde för flertalet trafikanter medföra anpassningssvårigheter.
Vid de diskussioner som förts inom kommissionen
beträffande möjligheterna att göra övergången så enkel och trafiksäker
som möjligt har därför bl. a. framhållits önskvärdheten av att i anslutning
till övergången till högertrafik ändringarna i trafikförfattningarna begränsas
till endast sådana, som har direkt samband med själva trafikomläggningen.
I den mån ändringar i eller tillägg till trafikförfattningarna i övrigt
skall införas, torde dessa sålunda antingen bringas i tillämpning i god tid
före trafikomläggningen och senast från och med 1 januari 1966"eller anstå
till viss tid efter trafikomläggningen. Syftet härmed är att tidsperioden
närmast omkring tidpunkten för trafikomläggningen kan reserveras för införandet
och inlärandet av sådana regler, som har direkt samband med
trafikomläggningen.
Kommissionen, som är orienterad om att en rad ändringar i vägmärkeskungörelsen
och vägtrafikförordningen är aktuella, har ansett sig böra
giva denna sin mening tillkänna.
Enligt vad kommissionen erfarit beräknas Nordisk vägtrafikkommitté
komma att i höst framlägga ett betänkande och vidare har genom motioner
till årets riksdag förslag väckts om översyn av gällande trafiklagstiftning.
Vissa av de ifrågasatta ändringarna i trafikbestämmelserna är av den innebörden
att de skulle underlätta en övergång till högertrafik, exempelvis införande
av sådana trafikbestämmelser och trafiksignalsystem som tar större
hänsyn till gångtrafikanterna och ger ökat skydd för dessa vid korsande
av körbana, förbud för gående att gå mot rött ljus och förbud att verkställa
omkörningar på spärrlin jemarkerade vägsträckor.
Bestämmelser sådana som de här nämnda exemplen är enligt kommissionens
mening ägnade att förbättra trafiksäkerheten för gångtrafikanterna
och skulle, om de kunde införas och lända till efterrättelse i god tid före
trafikomläggningen, påtagligt minska olycksriskerna och underlätta övergången
till högertrafik.
Enligt vad utskottet erfarit, har inom högertrafikkommissionen tillsatts
ett särskilt arbetsutskott med uppgift att förbereda det på kommissionen
ankommande författningsarbetet. I arbetsutskottet ingår bl. a. en sakkunnig
inom kommunikationsdepartementet och en befattningshavare i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som tillika är expert åt svenska ledamöterna av
Nordisk vägtrafikkommitté.
Efter hemställan av högertrafikkommissionen har Kungl. Maj :t enligt
ämbetsskrivelse den 18 december 1964 till kommissionen (SFS 900/1964)
beslutat att övergången till högertrafik skall ske den 3 september 1967.
Trafiksäkerhetsarbetet
I en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria lämnades
vissa uppgifter angående trafiksäkerhetsarbetet under våren 1964. En
redogörelse för innehållet i promemorian återfinnes i utskottets utlåtande
nr 36/1964 s. 7—8. Beträffande det fortsatta arbetet på området anför chefen
för kommunikationsdepartementet i årets statsverksproposition: Bil. 8 s.
9 f följande.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965 5
I syfte att komma till rätta med den oroande ökning i antalet trafikolyckor,
som betingas av bilismens tillväxt, bedrives numera ett trafiksäkerhetsarbete
på mycket bred front. I detta arbete deltar såväl myndigheter och med statsbidrag
verkande sammanslutningar som ett antal på frivillig bas arbetande
organisationer och intressentgrupper. Staten har därvid genom skilda slag
av åtgärder sökt stimulera till mer omfattande frivilliga insatser och dessutom
verkat för bättre samordning av trafiksäkerhetsarbetet.
Beträffande de förändringar på detta område som inträffat sedan början
av år 1964 kan följande nämnas.
Aktiebolaget Svensk Bilprovning, som fr. o. in. den 1 januari 1965 handhar
all teknisk fordonskontroll utom typbesiktning, började redan den 1 juli
1964 kontrollbesiktning på frivillig grund. Erfarenheterna av bolagets verksamhet
under hösten 1964 tyder på att från trafiksäkerhetssynpunkt allvarliga
brister på fordonen förekommer i mycket stor omfattning.
Statens bilinspektion handhar fr. o. m. år 1965 huvudsakligen förarprövning,
typbesiktning samt flygande inspektion och inspektion av begagnade
bilar hos försäljare. Typbesiktningarna verkställes enligt delvis nya riktlinjer,
som utformats för att göra besiktningarna effektivare.
Från den 1 januari 1965 gäller en ny ordning för utfärdandet av lokala
trafikföreskrifter. För detta ändamål har särskilda trafiknämnder inrättats
— i princip en för varje kommun — bestående av polischefen och två kommunalvalda,
med samhällsplanering och trafikreglering väl förtrogna ledamöter.
Bestämmelser om tillfälliga hastighetsbegränsningar i motortrafiken har
under år 1964 gällt vid de flesta större helger samt under juli och augusti
månader, i fråga om augusti dock endast under veckoskiftena. Beslut angående
sådana begränsningar föreligger för tiden fram till den 1 juli 1965. Med
stöd av riksdagens uttalande kommer tillfälliga hastighetsbegränsningar
också fortsättningsvis att användas. De preliminära siffror statens trafiksäkerhetsråd
under hand redovisat från sina undersökningar rörande
olyckorna under fartbegränsningsperioderna bekräftar klart den tidigare
erfarenheten att antalet olyckor, främst personskadeolyckor, minskar kraftigt
under sådana perioder.
När det gäller den inom departementet pågående utredningsverksamhet,
som har samband med trafiksäkerhetsproblemet, kan nämnas att bilföraroch
körtidsutredningarna är inne i slutskedet av sitt arbete. Liksom vägplaneutredningen
har den tidigare aviserade utredningen rörande transportforskningens
organisation påbörjat sitt arbete under år 1964. Båda dessa utredningar
har enligt sina direktiv att beakta trafiksäkerhetssynpunkter.
Trafiksäkerhetsproblem blir därutöver särskilt behandlade inom högertrafikkommissionen.
Frågan om konsumentupplysning angående motorfordon, som till viss
del undersökts vid utredningen rörande typbesiktning av motorfordon, har
överlämnats till konsumentupplysningsutredningen för ytterligare undersök
ning.
Bearbetning av materialet från inventeringen år 1962 rörande särskilt
olycksbelastade vägsträckor pågår. Kompletterande material har därvid införskaffats
från vägmyndigheterna. Med ledning härav har vissa åtgärder
redan vidtagits för ombyggnad, upprustning och trafikreglering på de berörda
vägsträckorna.
För budgetåret 1965/66 föreslås för trafiksäkerhetsforskningen anslag,
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
som innebär en total höjning av medelsanvisningen till denna forskning
med 250 000 kr. till 1 400 000 kr. Därvid föreslås fyra nya tjänster för trafiksäkerhetsforskning
bli inrättade. För säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
beräknas statsbidrag om sammanlagt 6 500 000 kr. Bidraget till
NTF upptas till 1 600 000 kr., innebärande eu ökning med 200 000 kr.
1964 års riksdag
I motioner vid 1964 års riksdag hemställdes om en skyndsam utredning
för översyn av vägtrafiklagstiftningen i dess helhet under hänsynstagande
till de ändrade förhållanden som uppstår vid övergång till högertrafik.
Motionärerna ansåg att lagstiftning och rättsskipning med större styrka än
hittills måste sättas in som ett medel bland andra i trafiksäkerhetens tjänst.
För att kunna fylla denna uppgift måste lagstiftningen fullständigt överses.
Tidpunkten för en sådan översyn ansågs vara inne, eftersom en betydande
omarbetning av lagstiftningen ändå måste komma till stånd i anledning av
dels övergången till högertrafik dels samordningen av de nordiska trafikreglerna.
Över motionerna, som behandlades av tredje lagutskottet i utlåtandet nr
36/1964, inhämtades yttranden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
Motororganisationernas samarbetsdelegation (MSD). Remissvaren redovisades
i utlåtandet s. 9—12.
Utskottet yttrade bl. a. följande.
Vid bedömande av den föreliggande frågan hur det fortsatta reformarbetet
på vägtrafiklagstiftningens område lämpligen bör bedrivas måste, såsom
motionärerna funnit, särskild hänsyn tagas till den förestående samordningen
av de nordiska trafikreglerna och till övergången till högertrafik.
Nämnda faktorers inverkan på reformarbetet har belysts dels i skrivelse
från statens högertrafikkommission till chefen för kommunikationsdepartementet
dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens remissyttrande. Kommissionen,
som enligt sin instruktion har att hos Kungl. Maj:t föreslå de
författningsbestämmelser som betingas av trafikomläggningen, anser att
det bl. a. av trafiksäkerhetsskäl är önskvärt att i anslutning till omläggningen
ändringarna i trafikförfattningarna begränsas till endast sådana som har
direkt samband med själva övergången till högertrafik. Härigenom kan perioden
närmast omkring denna reform reserveras för införandet och inlärandet
av dessa regler. Övriga författningsändringar bör enligt kommissionens
mening antingen bringas i tillämpning i god tid före trafikomläggningen
och senast den 1 januari 1966 eller anstå till viss tid efter densamma. Utskottet
vill för sin del — i varje fall såvitt gäller de egentliga trafikreglerna
— ansluta sig till den sålunda förordade principiella uppläggningen av reformarbetet.
Högertrafikkommissionen har jämväl angivit vissa delreformer, vilkas
genomförande före övergången till högertrafik skulle underlätta denna och
påtagligt minska olycksriskerna. Det är självfallet angeläget att möjligheterna
härutinnan i största möjliga utsträckning tages tillvara. De av kommissionen
ifrågasatta författningsändringarna omfattas i stor utsträckning
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965 7
av det inom Nordisk vägtrafikkommitté pågående arbetet på gemensamma
nordiska trafikregler. I likhet med MSD finner utskottet det därför vara av
vikt att bl. a. detta utredningsarbete påskyndas, så att erforderliga författningsändringar
kan genomföras inom den av högertrafikkommissionen angivna
tiden. Då en intensifiering av kommitténs arbete 1''örutskickats i kommunikationsdepartementets
program för trafiksäkerhetsarbetet, synes emellertid
någon riksdagens åtgärd i angivet syfte ej erfordras.
Vidkommande frågan huruvida det sålunda närmast förestående reformarbetet
på sätt motionärerna föreslagit bör uppdragas åt en ny utredning
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att en sådan utredning
vid sidan av ett ställningstagande till föreliggande kommittéförslag måste
från början sätta sig in i de problemställningar, med vilka bl. a. Nordisk
vägtrafikkommitté sysslat i närmare fyra år. Utskottet finner i likhet med
styrelsen att en sådan lösning icke är ägnad att påskynda reformarbetet.
Beträffande de av själva trafikomläggningen föranledda författningsändringarna
anför styrelsen att man genom det kontinuerliga samrådet mellan
kommunikationsdepartementet, högertrafikkommissionen och styrelsen
kommit till den uppfattningen att spörsmålet om erforderlig »spegelvändning»
av trafikreglerna kan lösas genom att för ändamålet tillsättes en särskild
arbetsgrupp. Icke heller i detta hänseende skulle således någon fördel
kunna vinnas genom tillsättandet av en särskild utredning i annan form.
Vad slutligen angår reformarbetet efter trafikomläggningen framstår det
för utskottet som uppenbart att åtskilliga detaljändringar i trafikförfattningarna
måste genomföras vid nämnda tidpunkt, antingen därför att de
ej medhunnits inom den av högertrafikkommissionen angivna tidsgränsen
eller emedan de föranletts av erfarenheter som vunnits vid omläggningen.
Det är möjligt att detta reformarbete bör ske i form av en allmän
översyn av trafiklagstiftningen. Huruvida en särskild utredning bör tillsättas
för ändamålet kan givetvis nu icke bedömas.
Utskottet hemställde att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Enligt eu vid utlåtandet fogad reservation av herr Nyberg
hade utskottet dock bort hemställa att riksdagen i anledning av motionerna
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört. Utskottets
hemställan bifölls av andra kammaren utan debatt (se andra kammarens
protokoll nr 36/1964 s. 90) samt av första kammaren efter viss debatt,
vari framställdes yrkande om bifall till motionerna (se första kammarens
protokoll nr 36/1964 s. 58 ff).
Utskottet
Frågan om hur reformarbetet på vägtrafiklagstiftningens område lämpligen
bör bedrivas har tidigare prövats av riksdagen. I anledning av motionsyrkanden
om eu samlad översyn av denna lagstiftning uttalade sig riksdagen
sålunda år 1959 för ett fortsatt partiellt reformarbete under kommunikationsdepartementets
överinseende. Vidare avslog riksdagen under höstsessionen
1964 motionsyrkanden om en skyndsam utredning för översyn av
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
vägtrafiklagstiftningen under hänsynstagande till de ändrade förhållanden
som uppstår vid övergång till högertrafik. Riksdagen anslöt sig i stället —
i vart fall såvitt gällde de egentliga trafikreglerna — till av statens högertrafikkommission
förordade riktlinjer för reformarbetet. Dessa innebar att
i anslutning till trafikomläggningen, som skall ske den 3 september 1967,
endast sådana författningsändringar skall genomföras som anses nödvändiga
för övergången till högertrafik. Övriga ändringar vidtages antingen i
god tid före omläggningen eller anstår till viss tid efter densamma.
Motionärerna anser under hänvisning till vissa pågående offentliga utredningar
att lagstiftningsarbetet på vägtrafiklagstiftningens område splittrats
på ett sätt som måste försvåra en enhetlig bedömning. I motionerna
hemställes om skyndsamma åtgärder för att inför högertrafikreformen
samordna det lagstiftningsarbete som på området bedrives av olika statliga
utredningar.
Såsom utskottet i olika sammanhang uttalat, bör alla rimliga åtgärder vidtagas
som är ägnade att öka trafiksäkerheten. Utvecklingen mot ett ökande
antal trafikolyckor bör på allt sätt motverkas. Övergången till högertrafik
manar till särskild uppmärksamhet i detta hänseende. Utskottet är såtillvida
helt ense med motionärerna. Den samordning som avses med motionerna
syftar emellertid, liksom 1964 års ovannämnda motioner, till en ny
vägtrafiklagstiftning som skall genomföras i anslutning till trafikomläggningen.
De invändningar som från praktisk synpunkt år 1964 framfördes
mot en sådan ordning måste enligt utskottets mening alltjämt anses bärande.
Det lagstiftningsarbete som bl. a. inom de av motionärerna åberopade
utredningarna bedrives på förevarande vittomfattande rättsområde kan sålunda
ej utan avsevärd tidsutdräkt genom särskild utredning eller på annat
sätt samordnas i motionernas syfte. Förslag till reformåtgärder bl. a. i
trafiksäkerhetens intresse överväges f. n. i Kungl. Maj :ts kansli och andra
sådana kommer inom kort att framläggas. Nordisk vägtrafikkommitté avser
att under sommaren 1965 avlämna förslag till gemensamma nordiska
trafikregler. Vissa av dessa väntas vara av sådan beskaffenhet att de av
trafiksäkerhetsskäl bör genomföras före övergången till högertrafik. Den
av motionärerna förordade uppläggningen av reformarbetet kan alltså leda
till försening av sådana reformer som från trafiksäkerhetssynpunkt snarast
bör genomföras. Det är enligt utskottets mening från samma synpunkt
också av vikt att vid tidpunkten för trafikomläggningen upplysnings- och
propagandaverksamheten kan koncentreras på sådana regler som har direkt
samband med övergången. Vid angivna förhållanden finner utskottet skäl
ej föreligga att frångå 1964 års ställningstagande. Detta innebär en uppläggning
av lagstiftningsarbetet som är ägnad att underlätta övergången till
högertrafik och minska olycksriskerna. Erforderlig samordning av nämnda
arbete inför trafikomläggningen förberedes av högertrafikkommissionen,
inom vilken för ändamålet tillsatts ett särskilt arbetsutskott.
9
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1: 537 och II: 645, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 februari 1965
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson*, Svante
Kristiansson*, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson, Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson
och Åkesson;
från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,
herrar Grebäck, Persson i Tandö, Svenning, Carlshamre och From.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.