Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet inför högertrafikreformen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl. och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.

1965-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1965:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet inför högertrafikreformen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl. och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av lagstiftningsarbetet

inför högertrafikreformen.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 537 i första kammaren av herr Kaijser m. fl.

och nr 645 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby.

I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsamma åtgärder med syfte att

inför högertrafikreformen samordna det lagstiftningsarbete på vägtrafiklagstiftningens

område, som bedrives av olika statliga utredningar».

Beträffande motionernas fullständiga innehåll, i den mån redogörelse ej

lämnas nedan, hänvisar utskottet till motionen I: 537.

Frågans tidigare behandling m.m.

Inledning

I den svenska vägtrafiklagstiftningen ingår ett flertal olika författningar.

De grundläggande bestämmelserna om trafiken på väg återfinnes i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (VTF) och lagen samma dag om

straff för vissa trafikbrott (TL). Undantag från VTF:s föreskrifter om

motorcykel stadgas genom förordningen den 5 maj 1960 om mopeder. Av

övriga i anslutning till VTF utfärdade författningar må nämnas vägtrafikkungörelsen

den 7 december 1951 och kungörelsen samma dag angående

vägmärken m. in. I vägtrafiklagstiftningen ingår vidare bland andra lagen

den 30 juni 1916 angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,

lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring å motorfordon, förordningen den

25 oktober 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik in. in. samt förordningen

den 2 juni 1922 om automobilskatt m. fl. skatteförfattningar.

Vägtrafiklagstiftningen har i åtskilliga hänseenden omarbetats och utbyggts.

Huvudförfattningen, VTF, har sålunda alltsedan sin tillkomst ändrats,

huvudsakligen i detaljer, varje år. Mera genomgripande ändringar

har vidtagits åren 1955 och 1958 på grundval av förslag som framlagts av

1953 års trafiksäkerhetsutredning. 1955 års reform avsåg trafikreglerna,

medan bl. a. reglerna om behörighet att framföra motorfordon omgestaltades

år 1958. Även TL har ändrats. År 1957 skärptes sålunda trafiknykterhetsbestämmelserna

och år 1958 stadgandena om olovlig körning. Vägtra1

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

fikslagstif t ningen har även i övrigt utbyggts. Sålunda har stadganden angående

kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan

järnväg och väg meddelats genom kungörelsen den 20 februari 1959. I fråga

om det militära försvarets respektive civilförsvarets vägtrafik har den 5 november

1954 utfärdats militär vägtrafikkungörelse ävensom vägtrafikkungörelse

för civilförsvaret.

I motioner vid 1959 års riksdag hemställdes om översyn av vägtrafiklagstiftningen.

Till stöd för yrkandet anfördes följande.

Den nuvarande vägtrafiklagstiftningen bör, trots att den för relativt få

år sedan underkastades en genomgripande revision, överses i olika hänseenden.

Vissa ändringar däri vidtogs visserligen nyligen på grund av det

förslag som framlades av 1953 års trafiksäkerhetsutredning, men också i

andra hänseenden synes en modernisering vara påkallad. En sådan har

också ställts i utsikt, men något initiativ från Kungl. Maj :ts sida har ännu

icke tagits. Frågan bör lösas med skyndsamhet i samverkan med skilda

vägtrafikintressenter och i samarbete med våra nordiska grannländer. Därvid

bör övervägas bl. a. ändringar i fråga om vägmärkena och reglerna för

belysning av vägarna. Förenklingar av olika slag bör vidtagas. Även parkeringsbegreppets

innebörd bör utredas i syfte att förekomma de tillämpningssvårigheter

som de nuvarande reglerna föranlett framför allt i våra

tätorter. En fråga som med säkerhet kommer att på nytt aktualiseras är

övergången för vårt lands vidkommande till högertrafik.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna, nr 44/1959, avstyrkte

andra lagutskottet bifall till motionärernas hemställan och anförde

därvid bl. a. följande.

Givetvis kommer vägtrafiklagstiftningen även framdeles att bli föremål

för översyn. Främst måste uppmärksamheten vara riktad på sådana bestämmelser

som direkt eller indirekt syfta till att öka trafiksäkerheten.

Under överinseende av kommunikationsdepartementet pågår emellertid ett

fortlöpande utredningsarbete på området, bl. a. inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och statens trafiksäkerhetsråd. Det kan antagas, att flertalet

av de av motionärerna väckta frågorna därvid kommer att uppmärksammas.

Enligt utskottets mening är det åtminstone tills vidare lämpligare att fortsätta

med partiella reformer på grundval av sådant utredningsarbete än

att, som motionärerna förordat, göra en samlad översyn av lagstiftningen.

Pågående utredningar m.m.

I utskottets utlåtande nr 36/1964 s. 3—7 redogöres för de viktigaste leden

i det fortsatta reformarbetet på vägtrafiklagstiftningens område. Under hänvisning

till nämnda redogörelse lämnas här endast vissa kompletterande

uPP§ifter beträffande de olika offentliga utredningarnas verksamhet.

Trafikmålskommittén har den 14 maj 1963 avgivit betänkandet Trafikmål

(SOU 1963: 27). Betänkandet rör bl. a. 1 § TL, handläggningen av mindre

brottmål samt ensamdomarkompetensen. Proposition, omfattande de pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

cessrättsliga frågorna, har aviserats till den 1 april 1965. Kommitténs återstående

arbete avser bl. a. förundersökningen i mindre brottmål, förutsättningarna

för rapport- och åtalseftergift samt regleringen av skadeståndsanspråk

i anledning av trafikolyckor. Utredningsarbetet beräknas pågå

hela år 1965.

1957 års trafiknyktcrhetskommitté har den 12 december 1963 överlämnat

delbetänkandet Nykterhet i trafik I. Vägtrafiken (SOU 1963:72). Däri

behandlas trafiknykterhetslagstiftningen för vägtrafiken samt förfarandet

i ärenden angående återkallelse av körkort. Det fortsatta utredningsarbetet,

som avser översyn av trafiknykterhetsfrågorna inom luft- och sjötrafiken

samt den spårbundna trafiken, beräknas bli slutfört under första kvartalet

1965.

Parkeringskommittén har år 1962 avgivit ett stencilerat betänkande med

förslag till vissa ändringar i VTF :s bestämmelser om parkering och annan

uppställning av fordon m. in. Huvudparten av de frågor som omfattas av

kommitténs uppdrag (se riksdagsberättelsen år 1961 s. 150 ff.) återstår att

behandla. Kommitténs arbete beräknas att bli slutfört under senare hälften

av år 1965.

Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté ingår i en nordisk

kommitté med uppgift att utarbeta förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning

för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Kommittén räknar med att

avlämna förslag till bestämmelser om vägmärken i början av år 1965 och till

trafikregler under sommaren detta år.

Bil föraru t redningen har att verkställa utredning angående förarutbildningen

och därmed sammanhängande frågor. Utredningsarbetet beräknas bli

slutfört under första halvåret 1965.

Körtidsutredningen utreder regleringen av arbetsförhållandena inom

landsvägstrafiken. Arbetet beräknas bli slutfört under år 1965.

I sammanhanget må anmärkas att statens högertrafikkommission enligt

sin instruktion (SFS 1964: 27) har till uppgift att planlägga och leda omläggning

till högertrafik i enlighet med vad Kungl. Maj:t och riksdagen

därom beslutat. Till fullgörande av sin uppgift bär kommissionen bl. a.

att på allt sätt verka för att åtgärder vidtas för att förebygga olyckor i samband

med trafikomläggningen samt att hos Kungl. Maj :t föreslå författningsbestämmelser

som betingas av omläggningen. I en den 29 april 1964

dagtecknad skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet anförde

kommissionen följande.

Vid planläggningen av de åtgärder, som erfordras för att genomföra

övergången till högertrafik har högertrafikkommissionen att tillse att trafikomläggningen

kan ske med minsta möjliga friktioner samt så att trafiksäkerheten

på allt sätt tillgodoses.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 sand. 3 avd. Nr 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

Omläggningen till högertrafik torde för flertalet trafikanter medföra anpassningssvårigheter.

Vid de diskussioner som förts inom kommissionen

beträffande möjligheterna att göra övergången så enkel och trafiksäker

som möjligt har därför bl. a. framhållits önskvärdheten av att i anslutning

till övergången till högertrafik ändringarna i trafikförfattningarna begränsas

till endast sådana, som har direkt samband med själva trafikomläggningen.

I den mån ändringar i eller tillägg till trafikförfattningarna i övrigt

skall införas, torde dessa sålunda antingen bringas i tillämpning i god tid

före trafikomläggningen och senast från och med 1 januari 1966"eller anstå

till viss tid efter trafikomläggningen. Syftet härmed är att tidsperioden

närmast omkring tidpunkten för trafikomläggningen kan reserveras för införandet

och inlärandet av sådana regler, som har direkt samband med

trafikomläggningen.

Kommissionen, som är orienterad om att en rad ändringar i vägmärkeskungörelsen

och vägtrafikförordningen är aktuella, har ansett sig böra

giva denna sin mening tillkänna.

Enligt vad kommissionen erfarit beräknas Nordisk vägtrafikkommitté

komma att i höst framlägga ett betänkande och vidare har genom motioner

till årets riksdag förslag väckts om översyn av gällande trafiklagstiftning.

Vissa av de ifrågasatta ändringarna i trafikbestämmelserna är av den innebörden

att de skulle underlätta en övergång till högertrafik, exempelvis införande

av sådana trafikbestämmelser och trafiksignalsystem som tar större

hänsyn till gångtrafikanterna och ger ökat skydd för dessa vid korsande

av körbana, förbud för gående att gå mot rött ljus och förbud att verkställa

omkörningar på spärrlin jemarkerade vägsträckor.

Bestämmelser sådana som de här nämnda exemplen är enligt kommissionens

mening ägnade att förbättra trafiksäkerheten för gångtrafikanterna

och skulle, om de kunde införas och lända till efterrättelse i god tid före

trafikomläggningen, påtagligt minska olycksriskerna och underlätta övergången

till högertrafik.

Enligt vad utskottet erfarit, har inom högertrafikkommissionen tillsatts

ett särskilt arbetsutskott med uppgift att förbereda det på kommissionen

ankommande författningsarbetet. I arbetsutskottet ingår bl. a. en sakkunnig

inom kommunikationsdepartementet och en befattningshavare i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, som tillika är expert åt svenska ledamöterna av

Nordisk vägtrafikkommitté.

Efter hemställan av högertrafikkommissionen har Kungl. Maj :t enligt

ämbetsskrivelse den 18 december 1964 till kommissionen (SFS 900/1964)

beslutat att övergången till högertrafik skall ske den 3 september 1967.

Trafiksäkerhetsarbetet

I en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria lämnades

vissa uppgifter angående trafiksäkerhetsarbetet under våren 1964. En

redogörelse för innehållet i promemorian återfinnes i utskottets utlåtande

nr 36/1964 s. 7—8. Beträffande det fortsatta arbetet på området anför chefen

för kommunikationsdepartementet i årets statsverksproposition: Bil. 8 s.

9 f följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965 5

I syfte att komma till rätta med den oroande ökning i antalet trafikolyckor,

som betingas av bilismens tillväxt, bedrives numera ett trafiksäkerhetsarbete

på mycket bred front. I detta arbete deltar såväl myndigheter och med statsbidrag

verkande sammanslutningar som ett antal på frivillig bas arbetande

organisationer och intressentgrupper. Staten har därvid genom skilda slag

av åtgärder sökt stimulera till mer omfattande frivilliga insatser och dessutom

verkat för bättre samordning av trafiksäkerhetsarbetet.

Beträffande de förändringar på detta område som inträffat sedan början

av år 1964 kan följande nämnas.

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, som fr. o. in. den 1 januari 1965 handhar

all teknisk fordonskontroll utom typbesiktning, började redan den 1 juli

1964 kontrollbesiktning på frivillig grund. Erfarenheterna av bolagets verksamhet

under hösten 1964 tyder på att från trafiksäkerhetssynpunkt allvarliga

brister på fordonen förekommer i mycket stor omfattning.

Statens bilinspektion handhar fr. o. m. år 1965 huvudsakligen förarprövning,

typbesiktning samt flygande inspektion och inspektion av begagnade

bilar hos försäljare. Typbesiktningarna verkställes enligt delvis nya riktlinjer,

som utformats för att göra besiktningarna effektivare.

Från den 1 januari 1965 gäller en ny ordning för utfärdandet av lokala

trafikföreskrifter. För detta ändamål har särskilda trafiknämnder inrättats

— i princip en för varje kommun — bestående av polischefen och två kommunalvalda,

med samhällsplanering och trafikreglering väl förtrogna ledamöter.

Bestämmelser om tillfälliga hastighetsbegränsningar i motortrafiken har

under år 1964 gällt vid de flesta större helger samt under juli och augusti

månader, i fråga om augusti dock endast under veckoskiftena. Beslut angående

sådana begränsningar föreligger för tiden fram till den 1 juli 1965. Med

stöd av riksdagens uttalande kommer tillfälliga hastighetsbegränsningar

också fortsättningsvis att användas. De preliminära siffror statens trafiksäkerhetsråd

under hand redovisat från sina undersökningar rörande

olyckorna under fartbegränsningsperioderna bekräftar klart den tidigare

erfarenheten att antalet olyckor, främst personskadeolyckor, minskar kraftigt

under sådana perioder.

När det gäller den inom departementet pågående utredningsverksamhet,

som har samband med trafiksäkerhetsproblemet, kan nämnas att bilföraroch

körtidsutredningarna är inne i slutskedet av sitt arbete. Liksom vägplaneutredningen

har den tidigare aviserade utredningen rörande transportforskningens

organisation påbörjat sitt arbete under år 1964. Båda dessa utredningar

har enligt sina direktiv att beakta trafiksäkerhetssynpunkter.

Trafiksäkerhetsproblem blir därutöver särskilt behandlade inom högertrafikkommissionen.

Frågan om konsumentupplysning angående motorfordon, som till viss

del undersökts vid utredningen rörande typbesiktning av motorfordon, har

överlämnats till konsumentupplysningsutredningen för ytterligare undersök

ning.

Bearbetning av materialet från inventeringen år 1962 rörande särskilt

olycksbelastade vägsträckor pågår. Kompletterande material har därvid införskaffats

från vägmyndigheterna. Med ledning härav har vissa åtgärder

redan vidtagits för ombyggnad, upprustning och trafikreglering på de berörda

vägsträckorna.

För budgetåret 1965/66 föreslås för trafiksäkerhetsforskningen anslag,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

som innebär en total höjning av medelsanvisningen till denna forskning

med 250 000 kr. till 1 400 000 kr. Därvid föreslås fyra nya tjänster för trafiksäkerhetsforskning

bli inrättade. För säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

beräknas statsbidrag om sammanlagt 6 500 000 kr. Bidraget till

NTF upptas till 1 600 000 kr., innebärande eu ökning med 200 000 kr.

1964 års riksdag

I motioner vid 1964 års riksdag hemställdes om en skyndsam utredning

för översyn av vägtrafiklagstiftningen i dess helhet under hänsynstagande

till de ändrade förhållanden som uppstår vid övergång till högertrafik.

Motionärerna ansåg att lagstiftning och rättsskipning med större styrka än

hittills måste sättas in som ett medel bland andra i trafiksäkerhetens tjänst.

För att kunna fylla denna uppgift måste lagstiftningen fullständigt överses.

Tidpunkten för en sådan översyn ansågs vara inne, eftersom en betydande

omarbetning av lagstiftningen ändå måste komma till stånd i anledning av

dels övergången till högertrafik dels samordningen av de nordiska trafikreglerna.

Över motionerna, som behandlades av tredje lagutskottet i utlåtandet nr

36/1964, inhämtades yttranden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

Motororganisationernas samarbetsdelegation (MSD). Remissvaren redovisades

i utlåtandet s. 9—12.

Utskottet yttrade bl. a. följande.

Vid bedömande av den föreliggande frågan hur det fortsatta reformarbetet

på vägtrafiklagstiftningens område lämpligen bör bedrivas måste, såsom

motionärerna funnit, särskild hänsyn tagas till den förestående samordningen

av de nordiska trafikreglerna och till övergången till högertrafik.

Nämnda faktorers inverkan på reformarbetet har belysts dels i skrivelse

från statens högertrafikkommission till chefen för kommunikationsdepartementet

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens remissyttrande. Kommissionen,

som enligt sin instruktion har att hos Kungl. Maj:t föreslå de

författningsbestämmelser som betingas av trafikomläggningen, anser att

det bl. a. av trafiksäkerhetsskäl är önskvärt att i anslutning till omläggningen

ändringarna i trafikförfattningarna begränsas till endast sådana som har

direkt samband med själva övergången till högertrafik. Härigenom kan perioden

närmast omkring denna reform reserveras för införandet och inlärandet

av dessa regler. Övriga författningsändringar bör enligt kommissionens

mening antingen bringas i tillämpning i god tid före trafikomläggningen

och senast den 1 januari 1966 eller anstå till viss tid efter densamma. Utskottet

vill för sin del — i varje fall såvitt gäller de egentliga trafikreglerna

— ansluta sig till den sålunda förordade principiella uppläggningen av reformarbetet.

Högertrafikkommissionen har jämväl angivit vissa delreformer, vilkas

genomförande före övergången till högertrafik skulle underlätta denna och

påtagligt minska olycksriskerna. Det är självfallet angeläget att möjligheterna

härutinnan i största möjliga utsträckning tages tillvara. De av kommissionen

ifrågasatta författningsändringarna omfattas i stor utsträckning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965 7

av det inom Nordisk vägtrafikkommitté pågående arbetet på gemensamma

nordiska trafikregler. I likhet med MSD finner utskottet det därför vara av

vikt att bl. a. detta utredningsarbete påskyndas, så att erforderliga författningsändringar

kan genomföras inom den av högertrafikkommissionen angivna

tiden. Då en intensifiering av kommitténs arbete 1''örutskickats i kommunikationsdepartementets

program för trafiksäkerhetsarbetet, synes emellertid

någon riksdagens åtgärd i angivet syfte ej erfordras.

Vidkommande frågan huruvida det sålunda närmast förestående reformarbetet

på sätt motionärerna föreslagit bör uppdragas åt en ny utredning

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att en sådan utredning

vid sidan av ett ställningstagande till föreliggande kommittéförslag måste

från början sätta sig in i de problemställningar, med vilka bl. a. Nordisk

vägtrafikkommitté sysslat i närmare fyra år. Utskottet finner i likhet med

styrelsen att en sådan lösning icke är ägnad att påskynda reformarbetet.

Beträffande de av själva trafikomläggningen föranledda författningsändringarna

anför styrelsen att man genom det kontinuerliga samrådet mellan

kommunikationsdepartementet, högertrafikkommissionen och styrelsen

kommit till den uppfattningen att spörsmålet om erforderlig »spegelvändning»

av trafikreglerna kan lösas genom att för ändamålet tillsättes en särskild

arbetsgrupp. Icke heller i detta hänseende skulle således någon fördel

kunna vinnas genom tillsättandet av en särskild utredning i annan form.

Vad slutligen angår reformarbetet efter trafikomläggningen framstår det

för utskottet som uppenbart att åtskilliga detaljändringar i trafikförfattningarna

måste genomföras vid nämnda tidpunkt, antingen därför att de

ej medhunnits inom den av högertrafikkommissionen angivna tidsgränsen

eller emedan de föranletts av erfarenheter som vunnits vid omläggningen.

Det är möjligt att detta reformarbete bör ske i form av en allmän

översyn av trafiklagstiftningen. Huruvida en särskild utredning bör tillsättas

för ändamålet kan givetvis nu icke bedömas.

Utskottet hemställde att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Enligt eu vid utlåtandet fogad reservation av herr Nyberg

hade utskottet dock bort hemställa att riksdagen i anledning av motionerna

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört. Utskottets

hemställan bifölls av andra kammaren utan debatt (se andra kammarens

protokoll nr 36/1964 s. 90) samt av första kammaren efter viss debatt,

vari framställdes yrkande om bifall till motionerna (se första kammarens

protokoll nr 36/1964 s. 58 ff).

Utskottet

Frågan om hur reformarbetet på vägtrafiklagstiftningens område lämpligen

bör bedrivas har tidigare prövats av riksdagen. I anledning av motionsyrkanden

om eu samlad översyn av denna lagstiftning uttalade sig riksdagen

sålunda år 1959 för ett fortsatt partiellt reformarbete under kommunikationsdepartementets

överinseende. Vidare avslog riksdagen under höstsessionen

1964 motionsyrkanden om en skyndsam utredning för översyn av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

vägtrafiklagstiftningen under hänsynstagande till de ändrade förhållanden

som uppstår vid övergång till högertrafik. Riksdagen anslöt sig i stället —

i vart fall såvitt gällde de egentliga trafikreglerna — till av statens högertrafikkommission

förordade riktlinjer för reformarbetet. Dessa innebar att

i anslutning till trafikomläggningen, som skall ske den 3 september 1967,

endast sådana författningsändringar skall genomföras som anses nödvändiga

för övergången till högertrafik. Övriga ändringar vidtages antingen i

god tid före omläggningen eller anstår till viss tid efter densamma.

Motionärerna anser under hänvisning till vissa pågående offentliga utredningar

att lagstiftningsarbetet på vägtrafiklagstiftningens område splittrats

på ett sätt som måste försvåra en enhetlig bedömning. I motionerna

hemställes om skyndsamma åtgärder för att inför högertrafikreformen

samordna det lagstiftningsarbete som på området bedrives av olika statliga

utredningar.

Såsom utskottet i olika sammanhang uttalat, bör alla rimliga åtgärder vidtagas

som är ägnade att öka trafiksäkerheten. Utvecklingen mot ett ökande

antal trafikolyckor bör på allt sätt motverkas. Övergången till högertrafik

manar till särskild uppmärksamhet i detta hänseende. Utskottet är såtillvida

helt ense med motionärerna. Den samordning som avses med motionerna

syftar emellertid, liksom 1964 års ovannämnda motioner, till en ny

vägtrafiklagstiftning som skall genomföras i anslutning till trafikomläggningen.

De invändningar som från praktisk synpunkt år 1964 framfördes

mot en sådan ordning måste enligt utskottets mening alltjämt anses bärande.

Det lagstiftningsarbete som bl. a. inom de av motionärerna åberopade

utredningarna bedrives på förevarande vittomfattande rättsområde kan sålunda

ej utan avsevärd tidsutdräkt genom särskild utredning eller på annat

sätt samordnas i motionernas syfte. Förslag till reformåtgärder bl. a. i

trafiksäkerhetens intresse överväges f. n. i Kungl. Maj :ts kansli och andra

sådana kommer inom kort att framläggas. Nordisk vägtrafikkommitté avser

att under sommaren 1965 avlämna förslag till gemensamma nordiska

trafikregler. Vissa av dessa väntas vara av sådan beskaffenhet att de av

trafiksäkerhetsskäl bör genomföras före övergången till högertrafik. Den

av motionärerna förordade uppläggningen av reformarbetet kan alltså leda

till försening av sådana reformer som från trafiksäkerhetssynpunkt snarast

bör genomföras. Det är enligt utskottets mening från samma synpunkt

också av vikt att vid tidpunkten för trafikomläggningen upplysnings- och

propagandaverksamheten kan koncentreras på sådana regler som har direkt

samband med övergången. Vid angivna förhållanden finner utskottet skäl

ej föreligga att frångå 1964 års ställningstagande. Detta innebär en uppläggning

av lagstiftningsarbetet som är ägnad att underlätta övergången till

högertrafik och minska olycksriskerna. Erforderlig samordning av nämnda

arbete inför trafikomläggningen förberedes av högertrafikkommissionen,

inom vilken för ändamålet tillsatts ett särskilt arbetsutskott.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1965

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 537 och II: 645, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 februari 1965

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson*, Svante

Kristiansson*, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson, Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson

och Åkesson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,

herrar Grebäck, Persson i Tandö, Svenning, Carlshamre och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.