Sök i Ratio Lex

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

1965-12-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1965:35, Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

1

Nr 35

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition angående den

statliga trafikpolitiken.

Genom en den 29 oktober dagtecknad proposition, nr 172, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden, velat inhämta riksdagens yttrande över vid

propositionen fogade förslag till förordning om ändring i förordningen den

25 oktober 1940 (nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för det reformarbete som bedrivs

på grundval av statsmakternas beslut år 1963 om nya riktlinjer för den statliga

trafikpolitiken. Vidare redovisas de synpunkter och förslag som nyligen

framlagts av den förra året tillsatta trafikpolitiska delegationen. Slutligen

framläggs förslag till de ändringar i förordningen angående yrkesmässig

automobiltrafik som föranleds av den andra reformetappens genomförande

den 1 juli 1966. 1

1 Mhang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. ,‘l avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Författningsförslaget

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910) angående

yrkesmässig automobiltrafik m. m.

Härigenom förordnas, dels att 22 § 2 mom. förordningen den 25 oktober

1940 angående yrkesmässig automobiltrafik in. m. skall upphöra att gälla,

dels att 2, 5, 11 och 12 §§, 23 § 1 mom. och 29 § 1 mom. förordningen1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Från tillämpning----- —--

6) transporter med traktortåg i

skogsbruket av runt, bilat, kluvet,

flisat och kolat virke, under förutsättning,

i fråga om transport som

framgår på väg, att traktorn är försedd

med gummihjul och att traktortåget

ej framföres längre vägsträcka

än 15 kilometer;

7) transporter avseende

Därest beträffande--

(Föreslagen lydelse)

§•

- avse renhållningen;

6) transporter med traktortåg i

skogsbruket av runt, bilat, kluvet,

flisat och kolat virke samt i lantbruket

av lantbruksprodukter och

förnödenheter för lantbruket, under

förutsättning, i fråga om transport

som framgår på väg, att traktorn är

försedd med gummihjul och att traktortåget

ej framföres längre vägsträcka

än 15 kilometer;

— ändamål (bärgningsbil).

rtill förordnat.

5§-

Yrkesmässig trafik-----tillstånd (trafiktillstånd).

Trafiktillstånd skall —----släpfordon befordras.

Släpfordon, som--------

Tillstånd att bedriva linjetrafik å

vägsträcka, som är belägen i mer

än ett län, eller mellan orter inom

skilda län eller att i beställningstrafik

för godsbefordran använda lastautomobil

med maximilast överstigande

6 500 kilogram eller att i sådan

beställningstrafik använda lastautomobil

jämte släpvagn, vilkas

sammanlagda maximilast överstiger 1

yrkesmässig trafik.

Tillstånd att bedriva linjetrafik å

vägsträcka, som är belägen i mer

än ett län, eller mellan orter inom

skilda län eller att i beställningstrafik

för godsbefordran använda lastautomobil

med maximilast överstigande

8 000 kilogram eller att i sådan

beställningstrafik använda lastautomobil

jämte släpvagn, vilkas

sammanlagda maximilast överstiger

1 Senaste lydelse av 2, 11 och 12 §§ samt 23 § 1 mom. se 1964: 103 samt av 5 § och

29 § 1 mom. se 1964: 733.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 000 kilogram, meddelas av biltra- 12 000 kilogram, meddelas av bilfiknämnden.

trafiknämnden.

Tillstånd att-------stationsorten skall förläggas.

I övriga-------beställningstrafik skall förläggas.

11 §.

Utan hinder--------ell

att utbyta lastautomobil eller släpfordon,

såvitt därigenom den största

sammanlagda last, som enligt gällande

trafiktillstånd må medföras å

fordonen, icke höjes till mer än två

och ett halvt ton eller eljest med mer

än femton procent,

att jämlikt-------and

personautomobil,

att utbyta lastautomobil eller släpfordon,

såvitt därigenom den största

sammanlagda last, som enligt gällande

trafiktillstånd må medföras å

fordonen, icke höjes med mer än

femton procent,

stycket.

12 §.

Trafiktillstånd må-----—

Prövning av trafikens behövlighet

skall ej ske, då ansökan om trafiktillstånd

avser

1) rätt för----------

Trafiktillstånd må------

Tillståndet skall-------

Tillstånd att medtaga-----

Tillstånd att för------- —

----övrigt lämplig.

Prövning av trafikens hehövlighet

skall ej ske i fråga om tillstånd att

utföra transporter med lastautomobil,

om största last som må befordras

med fordonet fastställes till

4 000 kilogram, och ej heller i fråga

om tillstånd att utföra transporter

med sådan lastautomobil, försedd

med fast anordning för speciellt varuslag,

som bestämmes av Konungen

eller myndighet Konungen förordnar.

Behovs pr övning skall ej heller

äga rum, om ansökan om trafiktillstånd

avser

-- och returgods.

— ---befinnes lämplig.

---samtrafikens bedrivande.

-----29 §§.

--27 §.

23 §.

1 mom. Innehavare av tillstånd

till yrkesmässig trafik är, utom dä

tillståndet avser rätt som sägs i 12 §

andra stycket 1), skyldig att mot ersättning

enligt fastställd taxa samt

under de villkor och enligt de bestämmelser

i övrigt, som innehållas

i denna förordning eller med stöd av

densamma meddelats, ombesörja befordran

av personer eller gods under

förutsättning,

1 mom. Innehavare av tillstånd

till yrkesmässig trafik med personautomobil

eller omnibus är skyldig

att mot ersättning enligt fastställd

taxa samt under de villkor och enligt

de bestämmelser i övrigt, som

innehållas i denna förordning eller

med stöd av densamma meddelats,

ombesörja befordran av personer eller

gods under förutsättning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

a) att befordringen

d) att i beställningstrafik för godsbefordran

avgift erlägges av en eller

flera beställare för hel automobillast,

såvitt ej den tillståndsgivande

myndigheten annat föreskrivit,

e) att eljest giltigt skäl för vägran

ej är för handen.

Myndighet, som

Har i beställningstrafik ersättning

för hel automobillast erlagts, må

icke utan samtycke av den eller dem,

som erlagt ersättningen, gods för annans

räkning samtidigt transporteras

å automobilen.

(Föreslagen lydelse)

förmått avvärja,

d) att eljest giltigt skäl för vägran

ej är för handen.

stadgad körskyldighet.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

delse)

29 §.

1 m o m. Utövare av--------meddelat trafiktillståndet.

Vad nu sagts skall icke gälla, då Vad nu sagts skall icke gälla, då

tillståndet avser rätt som sägs i 12 § tillståndet avser rätt som sägs i 12 §

andra stycket 1). andra stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

Ärende som vid förordningens ikraftträdande handlägges av biltrafiknämnden

men enligt 5 § i dess nya lydelse skall prövas av länsstyrelse skall

nämnden överlämna till länsstyrelsen.

Sådant trafiktillstånd som före förordningens ikraftträdande meddelats

av biltrafiknämnden men enligt 5 § i dess nya lydelse skall prövas av länsstyrelse

anses efter ikraftträdandet vara meddelat av länsstyrelsen.

Inledning

Genom statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963: 191, SLSU 1, rskr 424)

har nya riktlinjer uppdragits för den statliga trafikpolitiken. Det därvid

beslutade handlingsprogrammet innebär en uppdelning av reformåtgärderna

i tre etapper, av vilka den första började den 1 juli 1964 och den andra

planerats träda i tillämpning den 1 juli 1966. Riktpunkten för påbörjande

av den tredje etappen är den 1 juli 1968.

I beslutet förutsattes att reformprogrammets genomförande redan från

första etappen skulle noga följas med hänsyn till återverkningarna såväl

inom transportnäringen som inom näringslivet i allmänhet. Bl. a. borde de i

andra reformetappen ifrågakommande anvisningarna för den mindre restriktiva

tillståndsgivningen grundas på en allsidig bedömning av då föreliggande

erfarenheter. Jag tillkännagav i propositionen min avsikt att begära

Kungl. Maj :ts tillstånd att tillsätta en särskild delegation med repre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

5

sentanter för såväl transportkonsumenter och trafikutövare som de trafiktillståndsgivande

myndigheterna med uppgift att som rådgivande organ

inom kommunikationsdepartementet biträda vid den fortsatta handläggningen

av dessa spörsmål. Riksdagen förutsatte i sitt beslut med anledning

av propositionen att delegationen vidare skulle överväga vissa förslag som

framförts genom skilda motioner i ämnet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 utsåg jag

statssekreteraren i kommunikationsdepartementet att vara ledamot och

ordförande i delegationen och uppdrog åt elva sakkunniga att ingå i denna.

Vidare förordnades särskilda experter och sekreterare åt delegationen. Delegationen,

som antagit benämningen Trafikpolitiska delegationen1, har den

6 september 1965 avgett en redogörelse för det trafikpolitiska reformarbetet.

I redogörelsen redovisar delegationen sin hittillsvarande verksamhet och

framlägger sina synpunkter och förslag.

Det trafikpolitiska reformarbetet

Beträffande huvuddragen i de beslutade riktlinjerna, pågående utredningar

in. m., samt reformprogrammen för järnvägstrafiken och landsvägstrafiken

hänvisar utskottet till propositionen s. 6—12.

Trafikpolitiska delegationens yttrande

Utskottet hänvisar i denna del till propositionen s. 12—17.

Departementschefen

Genom statsmakternas beslut år 1963 drogs nya riktlinjer upp för den

statliga trafikpoliliken i syfte att genom ett mera konkurrensfrämjande

system på transportmarknaden trygga en tillfredsställande transportförsörjning

för landets olika delar till lägsta möjliga kostnader. För att få

en mjuk övergång till det nya trafiksystemet beslöts att de åtgärder, som

borde vidtas, för att avveckla de konkurrenshämmande regleringarna,

skulle samordnas i ett reformprogram i tre etapper. Den första etappen

inleddes den 1 juli 1964 och den andra skulle påbörjas den 1 juli 1966.

1 Vid avgivande av redogörelsen ingick i delegationen, förutom statssekreteraren Lars

Peterson, riksdagsmannen seminarieläraren Johannes Blidfors, disponenten i Kooperativa

förbundet Axel Ericsson, riksdagsmannen agronomen Erik Brebäck, direktören i Näringslivets

trafikdelegation Gunnar Himmelstrand, ordföranden i Svenska järnvägsmannaförbundet

Gustav Kolare, kanslichefen vid statens biltrafiknämnd Åke Odén, ordföranden

i Svenska transportarbetareförbundet Helge Pettersson, ekonomidirektören vid

statens järnvägar Arne Sjöberg, disponenten i Iggesunds Bruk AB Lars Sundblad, direktören

i Svenska lasttrnfikbilägareförbundct Arne Thorell och kanslirAdet i kommunikationsdepartementet

Bruno Ohrn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Riktpunkten för påbörjandet av den tredje etappen är den 1 juli 1968. I

överensstämmelse med riktlinjerna tillsatte jag våren 1964 en särskild delegation

med uppgift att som rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet

följa upp genomförandet av det beslutade trafikpolitiska reformprogrammet.

I delegationen ingår företrädare för såväl transportkonsumenterna

och trafikutövarna som de tillståndsgivande myndigheterna.

Delegationen, som antagit benämningen Trafikpolitiska delegationen, har

avlämnat en redogörelse för verkningarna av vidtagna åtgärder för tiden

till den 1 juli 1965. 1 redogörelsen sammanfattas i ett första avsnitt huvuddragen

av de nya riktlinjerna. Därefter lämnar delegationen en översikt

över pågående utredningar m. m. av trafikpolitisk betydelse, särskilt

vad gäller investeringar, samt för innehållet i reformprogrammet. Vidare

beskrivs delegationens uppgift och hittillsvarande resultat. Slutligen framläggs

vissa synpunkter och förslag.

Sammanfattningsvis framhåller delegationen, att den kunnat studera

verkningarna av den första reformetappens genomförande endast under

den förhållandevis korta tiden av ett år. Det har därför inte varit möjligt

för delegationen att dra några mera preciserade slutsatser. Med hänsyn

till att vissa föreskrifter rörande landsvägstrafiken i den andra etappen

förutsatts komma att underställas riksdagen redan innevarande år och

dessa föreskrifter avsetts bli utarbetade på grundval av bl. a. erfarenheter

under den första reformetappen har delegationen redan nu velat lämna

en redogörelse. Enligt delegationen har verkningarna av den första reformetappen

hittills visat sig positiva. Delegationen har inte erfarit att de genomförda

åtgärderna skulle ha fått några tidigare icke förutsedda verkningar

eller följder av påtagligt negativ art. Inte heller har några vägande

invändningar gjorts mot de i andra etappen planerade åtgärderna. Denna

etapp bör därför enligt delegationen genomföras planenligt.

Beträffande erfarenheterna på järn vägssidan anför delegationen

bl. a. följande. Den redan tidigare ganska hårda konkurrensen mellan olika

transportmedel synes ha ökat inom vissa delar av transportmarknaden.

SJ har under det senaste året inriktat sig på att utveckla de lönsamma

verksamhetsgrenarna inom affärsbanenätet. Strävandena mot en starkare

koncentration av trafikarbetet till huvudlinjerna och de större stationerna

ger företaget ökade förutsättningar att höja produktiviteten genom olika

former av rationalisering. Tack vare att SJ numera får ersättning för att

täcka underskottet på det icke lönsamma linjenätet, har företagets möjligheter

ökat att konkurrera effektivt genom bl. a. en smidigare anpassning

av taxorna till marknadsläget.

En den 1 juli 1964 genomförd sänkning av fraktsatserna synes ha gett

vagnslasterna om 20 ton och däröver en ökad relativ betydelse, vilket bl. a.

medfört ett mer intensivt utnyttjande av transportresurserna. Ändringarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

7

i fraktsatserna för vagnslastgods har även medfört att vissa kortväga transporter

överförts från järnväg till landsväg. Samtidigt har emellertid SJ

förvärvat vissa massgodstransporter på korta avstånd. I fråga om styckegods

har genom den sommaren 1964 införda knutpunktstrafiken en stor del

av anslntningstransporterna till och från de sammanlagt 32 knutpunkterna

förts över till landsväg. Den nya transportorganisationen syftar till att

möjliggöra snabba transporter mellan i första hand avlägset belägna orter.

I vissa fall har ökade transporttider på korta avstånd blivit oundvikliga.

En del av dessa transporter har därför sökt sig till landsväg. De initialsvårigheter

som uppstod i samband med införandet av den nya transportorganisationen

torde numera vara i stort sett övervunna.

För att mildra övergången till nya taxemetoder i anledning av järnvägsnedläggningar

vidtar SJ olika åtgärder. Sålunda har lägre särtaxor för

den kombinerade trafiken införts. I vissa fall har dessutom träffats särskilda

fraktavtal med godskunder på sådana billinjer. Såvitt delegationen

kunnat konstatera har det av SJ tillämpade systemet för fraktberäkning

av sändningar i samtrafik mellan järnväg och bil, som ersätter sändningar

med järnväg som lagts ned, i stort sett fungerat tillfredsställande. I likhet

med delegationen anser jag att åtgärderna i den andra reformetappen

bör genomföras som tidigare planerats. Detta innebär att transportplikten i

godstrafiken på statens järnvägars affärsbanenät avskaffas den 1 juli 1966.

Vidare slopas skyldigheten till likabehandling av trafikanterna vid vagntilldelning

på affärsbanenätet samt i taxehänseende. Slutligen befrias SJ

från skyldigheten att offentlighålla separata avtal om taxenedsättningar

men skall naturligtvis vara underkastad bestämmelserna i 1953 års konkurrensbegränsningslag.

Den ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar som påkallas

torde i annat sammanhang komma att anmälas av chefen för justitiedepartementet.

De ändringar som fordras i järnvägstrafikstadgan äger Ivungl.

Maj :t besluta utan riksdagens medverkan. Stadgan är f. n. föremål för omarbetning

inom kommunikationsdepartementet. Härvid kommer de av den

andra reformetappen föranledda ändringarna att beaktas.

Också på landsvägssidan är verkningarna av de åtgärder som

genomförts under den första reformetappen enligt delegationens erfarenheter

positiva. Det ökade utbud av tonnage delegationen kunnat konstatera

som en följd av den mindre restriktiva behovsprövningen har inte medfört

några egentliga ogynnsamma verkningar inom yrkesbilismen i form av outnyttjad

kapacitet. Från transportkonsumenternas sida har ökningen hälsats

med tillfredsställelse. Delegationen har märkt eu allmän önskan hos företrädare

för näringslivet att i allt högre grad anlita yrkesbilismen för transporter

i stället för att utnyttja egna fordon. Några mätbara verkningar på

prisutvecklingen inom åkerinäringen har inte kunnat iakttas, möjligen till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

viss del beroende på att långsiktiga fraktavtal kan ha en viss kvardröjande

effekt på prisutvecklingen. Enligt delegationens mening torde den förändring

av lastbilstonnaget som kan ha föranletts av att vissa slag av transporter

helt undantagits från YTF:s bestämmelser inte vara av någon mer betydande

omfattning. Delegationen har haft sin särskilda uppmärksamhet

riktad på frågan om reformen kan ha haft någon negativ inverkan på efterlevnaden

av bestämmelserna om arbetstid, maximilast m. m. men har inte

kunnat finna något sådant samband. Delegationen förordar, att den andra

reformetappen genomförs planenligt.

Delegationens redogörelse talar enligt min mening för att den beslutade

trafikpolitiska reformen grundat sig på en riktig bedömning. Jag föreslår

därför, att den andra etappen i fråga om godstrafiken på landsväg fullföljes

1 enlighet med de uppdragna riktlinjerna.

Vid 1963 års beslut förutsattes, att den successiva uppmjukningen av regleringssystemet

skulle följas av en ytterligare lättnad i restriktiviteten vid

tillståndsgivningen den 1 juli 1966. Liksom delegationen finner jag att det

procenttal som bör vara normerande när det gäller den årliga ökningen av

fordonens sammanlagda lastförmåga bör höjas från 15 till 20. Kungl. Maj :t

bör ge berörda myndigheter anvisningar om att tillämpa delta. Verkningarna

på transportmarknaden bör givetvis även i fortsättningen noga följas

av delegationen.

Som ett led i andra reformetappen har också planerats, att transporter

med traktortåg av lantbruksprodukter och förnödenheter för lantbruket

skall undantas från YTF:s tillämpning. Med hänsyn till trafiksäkerheten

har ansetts, att undantaget skall gälla bara när transporten framgår på

väg högst 15 km. Vidare skall undantaget begränsas till fall, när traktorn

är försedd med gummihjul. Bestämmelserna härom har sin givna plats i

2 § YTF och bör där samordnas med motsvarande undantag i fråga om

vissa traktortågstransporter i skogsbruket. För att bestämmelsen inte

skall få en vidare utformning än som påkallas av syftet, nämligen att

lantbrukarna skall i fria former kunna tillhandagå varandra med körningar

som har omedelbart samband med lantbruksdriften, bör tillfogas,

att undantaget avser transport »i lantbruket».

I den första reformetappen slopades kravet på behovsprövning i fråga

om s. k. kooperativ körning och vissa transporter av fyllnads- och returgods

i samband med mjölkkörslor. Enligt det antagna programmet skall

kravet nu efterges i ytterligare två hänseenden, nämligen i fråga om dels

transporter med lastbil eller traktortåg om högst fyra tons maximilast,

dels lastbilar försedda med fasta anordningar för speciella varuslag. Vid

övervägande av den härför erforderliga ändringen i 12 § YTF har jag

stannat för att föreslå gränsen för det första undantaget med hänsyn till

den största last som fastställs i tillståndet. En särbestämmelse i fråga om

släpvagn till traktor skulle annars bli nödvändig, eftersom någon maximi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965 9

last inte bestäms för sådant fordon. Någon egentlig saklig ändring innebär

detta inte. Med förordningens terminologi anges ej traktortåg särskilt i författningstexten.

1 § sista stycket YTF föreskriver nämligen att förordningens

bestämmelser om automobil i tillämpliga delar skall gälla traktortåg. I

fråga om specialbilarna bör Kungl. Maj :t äga meddela anvisningar om vilka

slag av sådana bilar som inte kräver behoA''sprövning för trafiktillstånd. Befogenheten

att meddela sådana anvisningar bör även kunna delegeras till

myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

I de fall som förut undantagits från behovsprövning kan enligt 11 § i

dess lydelse fr. o. m. den 1 juli 1964 ett förenklat förfarande användas

i tillståndsärendena. Detsamma bör gälla de nya undantagen. Detta kräver

inte någon ändring i 11 §, om de nya undantagen såsom jag förordar upptas

i 12 § andra stycket, till vilket 11 § sista attsatsen hänvisar.

Enligt 6 § YTF gäller förordningens bestämmelser om trafiktillstånd i

tillämpliga delar hl. a. sådant utbyte av automobil eller släpfordon som

medför höjning av den största last som enligt meddelat tillstånd må befordras

med fordon i trafiken. Med hänsyn härtill kommer med mitt förslag

angående den förenklade handläggningen 11 § sista attsatsen att

vara tillämplig också på utbyte av fordon, så snart det gäller byte till lastbil

eller traktortåg med största last om högst fyra ton. Därmed blir den

bestämmelse i 11 §, sjätte attsatsen, som medger förenklad handläggning

vid utbyte av fordon upp till två och ett halvt ton överflödig. Föreskriften

om möjlighet till förenklad handläggning, när största lasten genom utbyte

inte höjs med mer än 15 %, bör däremot kvarstå. Den kommer sedan ändringarna

i övrigt genomförts att ha sin betydelse endast i fråga om utbyte

av lastbil eller traklortåg när största sammanlagda lasten höjs till mer än

fyra ton.

I 1963 års beslut förutsattes slutligen när det gäller andra reformetappen

att transportplikten skulle upphävas för all lastbils- och traktortågstrafik.

Härigenom uppnås en formell likställighet med järnvägstrafiken

som enligt vad jag förut anfört skall befrias från transportplikt i detta

sammanhang. Jag föreslår således en ändring i 23 § YTF, som nu föreskriver

befordringsplikt i all yrkesmässig trafik utom den s. k. kooperativa

körningen. Bestämmelserna i nämnda paragraf bör fr. o. in. den 1 juli

1966 avse endast yrkesmässig trafik med personbil och buss. Texten i

paragrafens 1 mom. första stycket d) och sista stycket bör därvid utgå.

Trafikpolitiska delegationen anser det böra övervägas om inte vissa

ytterligare åtgärder bör genomföras den 1 juli 1966. Förslaget gäller upphävande

av taxebestämmelscrna i fråga om transporter för vilka tillstånd

kan meddelas utan behovsprövning, ändring av kompetensgränsen mellan

länsstyrelserna och statens biltrafiknämnd samt borttagande av förbudet

att för godsbefordran inom viss stad eller inom samhälle som bestämts av

länsstyrelse använda bil med stationsort utom staden eller samhället.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

I prop. 1963: 191 (s. 204) hade jag anledning uttala mig angående ett

generellt slopande av taxeplikten för godstransporter på landsväg i anslutning

till transportpliktens upphävande. Jag anförde då att taxorna

borde stå under offentlig kontroll så länge någon form av behovsprövning

kvarstår vid tillståndsgivningen. Den av delegationen väckta tanken

på att bestämmelserna om taxa inte skall tillämpas i den mån behovsprövningen

borttagits är jag beredd att biträda. Jag kan för min del inte finna

någon särskild anledning att befara ogynnsamma verkningar på prissättningen

inom de områden där utbudet av transporttjänster inte längre begränsas

i lagstiftningen. Undantaget i fråga om taxeplikten i 29 § bör alltså

enligt min mening utvidgas till att avse samtliga de i 12 § andra stycket

uppräknade fall, där prövningen av trafikens behövlighet inte skall äga rum.

Delegationens förslag i fråga om gränsdragningen för tillståndsgivningen

mellan länsstyrelse och biltrafiknämnd grundar sig på vissa förut redovisade

uppgifter från nämnden och innebär, att de i 5 § YTF angivna

värdena bör höjas för lastbil från 6 500 till 8 000 kg och i fråga om lastbil

jämte släpvagn från 8 000 till 12 000 kg. Den snabba utvecklingen i

fråga om användning av lastbilar med allt större lastförmåga har uppenbarligen

redan lett till att fordon med maximilaster understigande de föreslagna

nya gränserna så gott som uteslutande används för lokala transporter.

Vid mina förslag till en ändrad kompetensfördelning i samband

med den första reformetappen utgick jag från att tyngdpunkten i tillståndsgivningen

för lokala transporter bör ligga hos länsstyrelserna. Från denna

utgångspunkt ansluter jag mig till delegationens förslag och förordar, att

5 § YTF ändras i enlighet därmed.

I likhet med delegationen anser jag slutligen förbudet i 22 § 2 mom.

mot användande av bil med stationsort utom stadsområde för godstransporter

inom staden kunna onödigtvis hindra ett effektivt utnyttjande av

tillgänglig transportkapacitet. Förbudet bör därför hävas. Länsstyrelses

möjlighet att förordna om motsvarande förbud för annat samhälle än stad

bör samtidigt upphöra. De förordnanden länsstyrelse kan ha meddelat med

stöd av nu gällande bestämmelse förlorar sin giltighet i samband med att

en sådan ändring träder i kraft.

Utskottet

Genom statsmakternas beslut år 1963 har nya riktlinjer dragits upp för

den statliga trafikpolitiken i syfte att genom ett mera konkurrensfrämjande

system på transportmarknaden trygga en tillfredsställande transportförsörjning

för landets olika delar till lägsta möjliga pris. För att få en mjuk övergång

till det nya trafiksystemet har åtgärderna för att avveckla de konkurrenshämmande

regleringarna samordnats i ett reformprogram i tre etapper.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år li>65

Den första etappen inleddes den 1 juli 1964 och den andra avses skola påbörjas

den 1 juli 1966. Riktpunkten för påbörjandet av den tredje etappen

är den 1 juli 1968.

I den första reformetappen har uppmjukningen av regleringssystemet för

landsvägstrafikens del huvudsakligen skett genom att trafiktillståndsgivningen

gjorts mindre restriktiv. Enligt föreskrifter av Kungl. Maj:t skall en

årlig ökning med 15 % av den samlade lastförmågan hos fordon i beställningstrafik

för godsbefordran vara normerande för tillståndsgivningen. Vidare

har vissa godstransporter av speciell natur eller av mer begränsad betydelse

för den allmänna transporthushållningen helt undantagits från tilllämpning

av bestämmelserna i YTF. Från den i förordningen eljest föreskrivna

behovsprövningen har uteslutits bl. a. vissa former av s. k. kooperativ

körning. I fråga om persontrafiken har bl. a. kravet på tillstånd för samåkning

med personbil i viss omfattning slopats. Också i fråga om tillstånd

för uthyrningsrörelse har den första reformetappen inneburit vissa förändringar.

I propositionen föreslås till en början att den andra etappen i fråga om

godstrafiken på landsväg fullföljs i enhetlighet med de år 1963 uppdragna

riktlinjerna. Förslaget innebär i denna del i huvudsak följande. Det procenttal,

som bör vara normerande när det gäller den årliga ökningen av fordonens

sammanlagda lastförmåga, höjs från 15 till 20. Kungl. Maj :t avser att

ge berörda myndigheter anvisningar härom. Transporter med traktortåg av

lantbruksprodukter och förnödenheter för lantbruket undantas från YTF:s

tillämpning under förutsättning att traktorn är försedd med gummihjul och

att transporten ej framgår på väg längre sträcka än 15 km. Behovsprövningen

i fråga om transporter med lastbil eller traktortåg om högst fyra tons

maximilast och transporter med lastbil utrustad med fasta anordningar för

speciella varuslag slopas och transportplikten för all lastbils- och traktortågstrafik

upphävs. Därutöver föreslås även att bestämmelserna om taxa inte

skall tillämpas i den mån behovsprövningen borttagits och att förbudet

mot användande av bil med stationsort utom stadsområde för godstransporter

inom staden hävs. Bestämmelserna om gränsdragningen för tillståndsgivningen

mellan länsstyrelse och biltrafiknämnd revideras slutligen

på visst sätt.

Såsom ovan framgår innebär det framlagda förslaget till ändringar i gällande

ordning till största delen ett fullföljande av det reformprogram för den

statliga trafikpolitiken, som beslöts år 1963. Verkningarna av de åtgärder

som genomförts under den första reformetappen synes, såvitt nu kan bedömas,

vara positiva och del finns anledning anta att åtgärderna inom den

andra etappens ram skall i sin mån bidra till att förverkliga de syften som

avses med 1963 års beslut. Utskottet delar sålunda uppfattningen att den

andra reformetappen bör fullföljas planenligt. Även vad departementschefen

i övrigt föreslagit bör genomföras. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla

följande synpunkter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Av Trafikpolitiska delegationens redogörelse framgår att den procentuella

ökningen i hela riket av den sammanlagda högsta medgivna lastförmågan

för all yrkesmässig lastbilstrafik under åren närmast före första reformetappens

påbörjande uppgick till cirka 10 %. Under tiden juli 1964—juni 1965

var motsvarande ökning drygt 14 %. ökningen varierade kraftigt mellan

olika län. Den nu föreslagna höjningen av det för tillståndsgivningen normerande

procenttalet från 15 till 20 kan mot bakgrunden av vad nu sagts

förefalla väl hög, särskilt som behovsprövningen för vissa transporter med

lastbil och traktortåg slopas. Vissa omständigheter synes emellertid tala för

att en ytterligare lättnad i restriktiviteten vid tillståndsgivningen bör kunna

genomföras utan ogynnsamma återverkningar. Trafikpolitiska delegationen

har sålunda konstaterat att en allmän önskan föreligger hos företrädare för

näringslivet att i ökad utsträckning anlita yrkesbilismen i stället för att begagna

egna fordon. Ökade krav på transportkapaciteten kommer vidare att

ställas bl. a. genom övergången till landsvägstransport av virke i samband

med nedläggningen av flottningen i flera av våra större älvar. Den ökning

av utbudet av tonnage som hittills ägt rum anses inte ha medfört några

egentliga ogynnsamma verkningar inom yrkesbilismen i form av outnyttjad

kapacitet. Liberaliseringssträvandena har inte heller medfört några sysselsättningssvårigheter

för de inom åkerinäringen anställda. Vid nu angivna

förhållanden och då procenttalet får ses som ett uttryck för en trafikpolitisk

målsättning, som går ut på att en mindre restriktiv behovsprövning

skall tillämpas innan denna slutligen såvitt avser lastbils- och traktortågtrafiken

helt slopas, bör höjningen kunna godtas. De frågor som sammanhänger

härmed bör emellertid följas med särskild uppmärksamhet.

Undantaget från tillämpning av YTF då det gäller transporter med traktortåg

av lantbruksprodukter m. m. har begränsats bl. a. på så sätt att traktortåget

får framföras på väg högst 15 km. Inom vissa områden med långa

avstånd kan den föreslagna våglängden synas väl kort. I likhet med departementschefen

anser utskottet emellertid att trafiksäkerhetsskäl talar mot en

vidare utformning av undantaget. Ett hinder för frigivande av traktortågstrafiken

i större utsträckning är även att vid nuvarande förhållanden på

vägtrafikbeskattningens område traktortågstrafik på väg endast i mindre

omfattning bidrar till väghållningsutgifternas täckande. Innan frågan om

traktorbeskattningen lösts bör därför frigivandet ske med försiktighet. Utskottet

anser på nu anförda skäl att anledning att göra undantaget mer vittgående

än departementschefen föreslagit i allt fall för närvarande ej kan

anses föreligga.

Mot utformningen av författningsförslaget saknas anledning till erinran.

Utskottet anser sig i förevarande sammanhang icke böra göra något uttalande

med anledning av vad i propositionen anförts angående järnvägstrafiken.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1965 13

Utskottet får på grund av det ovan sagda hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi. Maj :t anmäla,

att riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vid förevarande

proposition, nr 172, fogade förslag till förordning

om ändring i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910)

angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

Stockholm den 9 december 1965

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Svante

Kristiansson*, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson*, Erik Jansson, Åkesson och

Axel Kristiansson*;

från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, fru Torbrink, herrar

Grebäck, Persson i Tandö, Sundelin och Krönmark.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

tlARCUS BOKTR. STHLM 1965 6500J2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:456 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående den statliga trafikpolitiken. a1 i texten