Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående körkortsproven. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens första kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 239 av herr Jacobsson, Per.

1965-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1965:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående körkortsproven. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens första kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 239 av herr Jacobsson, Per.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1965

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion angående körkortsproven.

Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens första kammare väckt

och till lagutskott hänvisad motion, nr 239 av herr Jacobsson, Per.

I motionen hemställes »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t

anhålla om utredning av frågan om förutsättningar och former för införande

av en personlig prövning och test av körkortssökande i enlighet med de

riktlinjer som angivits i motionen samt att snarast möjligt framlägga därav

föranledda förslag».

Beträffande grunderna för motionärens hemställan får utskottet, i den

mån redogörelse ej lämnas nedan, hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser

Villkoren för rätt att föra vissa slag av motorfordon är upptagna i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951. Enligt huvudregeln i 29 § 1 mom.

får motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bara föras av den,

som genom ett av länsstyrelse (för Stockholm överståthållarämbetet) utfärdat

körkort är därtill berättigad. Körkort förekommer av tre slag, nämligen

för bil, för motorcykel och för traktor (29 § 2 mom.). Körkort för bil berättigar

också till förande av motorcykel och traktor. Körkort för motorcykel

gäller även för traktor. Körkort för bil får bara meddelas den, som fyllt

18 år, samt körkort för motorcykel eller traktor endast person, som uppnått

16 års ålder. Om särskilda skäl därtill föreligger, får dock körkort för

traktor meddelas den, som fyllt 15 år. Om innehavare av körkort för motorcykel

inte fyllt 18 år, gäller körkortet bara för s. k. lätt motorcykel — d. v. s.

en motorcykel med tjänstevikt av högst 75 kg — och traktor (3 inom.).

Från kravet på körkort gäller vissa undantag. Sålunda får exempelvis

traktor föras tillfälligt kortare sträcka på väg vid färd till eller från arbetsplats

eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål även av den, som

inte innehar körkort (29 § 1 mom. andra stycket), övningskörning i syfte

att förvärva erforderlig färdighet i körning med motorfordon får också förekomma

på vissa villkor, bl. a. att föraren fyllt 18 år eller, om körningen

avser lätt motorcykel, 16 år (30 § 1 inom.).

Den, som önskar erhålla körkort, skall enligt 31 § 1 mom. undergå förarprov

inför särskild besiktningsman eller, i fråga om körkort för traktor,

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1 år 1965

annan av länsstyrelse därtill förordnad person. Förarprov för bil eller

motorcykel må enligt 3 mom. godkännas blott om sökanden efter prövning

under olika trafikförhållanden samt skriftligt och muntligt förhör befinnes

a) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderlig körskicklighet, sinnesnärvaro

och omdömesförmåga;

b) äga för brukandet erforderlig kännedom om det slag av motorfordon,

varom fråga är;

c) ha nödiga insikter om gällande trafikföreskrifter samt om den verkan

ur trafiksäkerhetssynpunkt, som trötthetstillstånd och alkoholhaltiga

drycker medför å den mänskliga organismen;

d) äga kunskaper om de särskilda risker, som är förenade med omkörning,

färd över järnvägskorsning, passerande av barn som uppehåller sig

på eller invid vägen, körning under mörker, vid halt väglag eller under

andra mera svårbemästrade eller farofyllda trafikförhållanden samt om det

körsätt, som förare i olika situationer har att tillämpa för att undgå olyckor;

samt

e) ha sådana kunskaper om trafikolyckornas omfattning, orsaker och

karaktär samt sådana insikter i övrigt, att sökanden kan antagas förstå

nödvändigheten av ett varsamt och hänsynsfullt uppträdande i trafiken.

Förarprov för traktor må godkännas, om sökanden efter skriftligt och

muntligt förhör befinnes äga sådana insikter, som ovan under c) angivits

(4 mom.). Har sökande avlagt godkänt prov, skall den, som anställt provet,

utfärda kompetensbevis (5 mom.). Innehavare av i främmande länder

utfärdade körkort kan under vissa förutsättningar erhålla körkort här i

riket utan att undergå förarprov (KK 6 juni 1962 om rätt för person, som

i främmande stat äger framföra motorfordon, att erhålla körkort utan att

undergå förarprov).

Vid ansökan om körkort skall enligt 32 § 1 mom. vägtrafikförordningen

sökanden regelmässigt — förutom kompetensbevis och intyg om viss synoch

hörselförmåga — bl. a. foga ett av polismyndigheten i sökandens mantalsskrivningsort

inom tre månader före ansökningen utfärdat intyg avseende

huruvida sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden får

anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon, s. k. lämplighetsintyg.

Författningsrummet innehåller detaljerade bestämmelser om den undersökning,

som skall föregå utfärdandet av detta intyg.

Jämlikt 32 § 2 mom. äger vederbörande länsstyrelse utfärda körkort, sedan

den prövat ingivna handlingar och den ytterligare utredning, som kan

befinnas erforderlig. Vid prövningen skall särskilt beaktas, om sökanden

gjort sig känd för nyktert levnadssätt och om det kan antagas, alt han såsom

förare av körkortspliktigt fordon kommer att visa hänsyn till andra,

omdöme och ansvar samt respekt för trafikens regler. Den, som sakfällts för

fylleri eller olovlig körning, må ej erhålla körkort inom två år från förseelsen,

om det ej kan anses uppenbart, att han likväl är att bedöma såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1965

3

skötsam. Till sökande, som lider av lyte, sjukdom eller syn- eller hörselnedsättning,

som väsentligen minskar hans förmåga att föra fordon av

aktuellt slag, får körkort endast utfärdas i de fall och på de villkor, som

Konungen bestämmer.

Över utfärdade körkort skall länsstyrelse föra körkortsregister (32 §

6 mom. vägtrafikförordningen). I 72—75 §§ vägtrafikkungörelsen gives närmare

bestämmelser om sådant register.

I 33 § vägtrafikförordningen återfinnes reglerna om återkallelse av körkort.

Häri stadgas, att länsstyrelse under vissa förhållanden skyndsamt skall

ompröva frågan om lämpligheten som fordonsförare hos person, för vilken

länsstyrelsen utfärdat körkort. Detta gäller, när länsstyrelsen med hänsyn

till inkomna underrättelser finner skälig anledning föreligga till antagande

att körkortsinnehavaren icke uppfyller de förutsättningar, som gäller för

erhållande av körkort. I sådant fall kan länsstyrelsen förelägga vederbörande

förare att inkomma med lämplighetsintyg, läkarintyg eller kompetensbevis.

Fullgör körkortsinnehavaren ej föreläggandet, kan detta leda till att

hans körkort återkallas. Länsstyrelsen kan också själv eller genom polismyndighet

införskaffa erforderlig utredning. I vissa fall skall körkortet

regelmässigt återkallas. Detta gäller, om föraren gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet i trafik, till rattfylleri, trafikonykterhet eller smitning. Samma

är förhållandet, om han genom upprepade förseelser mot de bestämmelser,

som i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse meddelats för förare av motordrivna

fordon, visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter dessa

bestämmelser eller om han annars vid färd med motordrivet fordon i något

för trafiksäkerheten väsentligt hänseende grovt åsidosatt de förpliktelser,

som åligger honom som fordonsförare. Körkort skall vidare återkallas, om

körkortsinnehavare gjort sig skyldig till fylleri eller olovlig körning och

det ej kan anses uppenbart, att han likväl är skötsam, liksom om föraren

med liänsyn till onyktert levnadssätt finnes inte böra betros med körkort.

Samma regel gäller för det fall att förare genom brottslig gärning ådagalagt

påtaglig brist på hänsyn till andra eller på grund av personliga förhållanden

i övrigt icke kan anses lämplig såsom förare av körkortspliktigt fordon.

Om förares förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon blivit så

väsentligt minskade genom sjukdom, skada eller dylikt, att han ur trafiksäkerhetssynpunkt

icke vidare bör inneha körkort, skall kortet också i regel

indragas.

Reglerna om återkallelse av körkort kompletteras med föreskrifter i 80

och 81 §§ vägtrafikkungörelsen. Domstolar, nykterhetsnämnder m. fl. ålägges

här en omfattande underrättelseplikt rörande vissa brott och förseelser

m. in., som är av betydelse för bedömningen av eu körkortsinnehavares

lämplighet att inneha körkort. Underrättelse skall i förekommande fall tillställas

den länsstyrelse, som utfärdat körkortet för den ifrågavarande per
-

sonen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1 år 1965

Vägtrafikförordningen innehåller jämväl regler om varning till körkortsinnehavare

(34 §) samt om interimistisk återkallelse (33 § 3 mom.) och om

omhändertagande (35 §) av körkort.

Ingående bestämmelser om körskola och om kompetenskraven på däri

arbetande personal är upptagna i 36 §.

Offentlig utredning

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 tillkallades sakkunniga,

vilka sedermera antagit benämningen bilförarutredningen, för att

verkställa utredning angående förarutbildningen och därmed sammanhängande

spörsmål.

Enligt direktiven (riksdagsberättelsen år 1963 s. 178 ff) skall utredningen

i första hand företa en genomgripande revision av gällande kursplaner för

undervisningen i körskolorna och därvid bl. a. beakta behovet av ökad träning

i landsvägskörning, körning i mörker m. m. Vidare erfordras enligt

direktiven en översyn av de anvisningar, som fastställts att tillämpas av

besiktningsman vid körkorts- och trafikkortsprov. I anvisningarna bör klarläggas

de detalj prov, som skall ingå i körprovet, samt ges enhetliga riktlinjer

för omfattningen av det teoretiska provet och för bedömningen av

elevens prestationer och allmänna lämplighet som motorfordonsförare. Utredningen

bör uppmärksamma hur erforderlig kontroll av körskolorna skall

åvägabringas samt lägga fram riktlinjer för inspektion av körskola. Utredningen

skall vidare bl. a. pröva möjligheterna att låta bilskolorna förrätta

även de slutliga körkorts- och trafikkortsproven. Även frågan om huvudmannaskapet

för kontrollverksamheten beträffande förarutbildningen bör

upptas till prövning. Utredningen bör också överväga trafikundervisningen

i grundskolan så att den får en sådan uppläggning och ges ett sådant innehåll

att den i högsta ldassen kan utmynna i en teoriutbildning motsvarande

den som bör krävas för erhållande av körkort för bil. Utredningen skall

jämväl utreda frågan om differentiering av körkort i särskilda körkort för

personbil, lastbil och buss ävensom frågor om provisoriska körkort och

effektivare registrering av körkortsinnehavare.

I frågor rörande kontroll av förarnas hälsotillstånd, kunskaper och färdigheter

uttalas i direktiven följande.

Ett annat spörsmål som framförts i diskussionen om ökad trafiksäkerhet

gäller möjligheten att fortlöpande kunna följa körkortsinnehavarnas utveckling

och ingripa om en förare i något hänseende skulle visa sig vara klart

olämplig att föra motorfordon. Därvid har bl. a. föreslagits införande av en

periodisk kontroll, vid vilken förarnas hälsotillstånd skulle kontrolleras och

sådana förare utmönstras som från medicinska synpunkter icke är lämpliga

att föra bil. Vidare har hävdats att man genom särskilt anordnade prov

borde utröna om vederbörande innehar erforderliga kunskaper och färdig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1965

5

heter att framföra motorfordon. Det förtjänar framhållas, att man i vissa

länder —-1, ex. Danmark, Finland och Norge — begränsat körkortets giltighet

och föreskrivit särskilda villkor för dess förlängning. Utredningen synes

böra överväga här berörda spörsmål på nytt för vårt lands del. Därvid

bör utredningen samråda med de svenska ledamöterna i nordiska vägtrafikkommittén,

vilken har till uppgift bl. a. att koordinera vägtrafiklagstiftningen

i de nordiska länderna.

Enligt årets riksdagsberättelse (s. 169) beräknas utredningsarbetet bli

slutfört under första halvåret 1965.

Utskottet

Mot bakgrund av den ständigt ökande motortrafiken på våra vägar och

en därmed stegrad risk för de vägfarande anser motionären det icke längre

vara en självklar rättighet att få körkort enbart därför att vissa formella

krav beträffande exempelvis körltunskaper och motorkännedom är uppfyllda.

Eftersom tilldelandet av körkort i stället måste anses markera ett förtroende

från samhällets sida, bör det enligt motionären vara motiverat med en omprövning

av villkoren för att få körkort. För motionären förefaller det därvid

angelägnast att en sakkunnig prövning av körkortsaspiranternas personliga

egenskaper och psykiska status kommer till stånd och att vederbörande

aspirant på lämpligt sätt bibringas kunskap om det ansvar som följer med

körkortsinnehavet. Motionären hemställer om utredning i enlighet med det

sagda.

Enligt vägtrafikförordningen får förarprov godkännas endast om sökanden

visar sig ha bl. a. en från trafiksäkerhetssynpunkt erforderlig sinnesnärvaro

och omdömesförmåga ävensom sådana kunskaper om trafikolyckornas

omfattning, orsaker och karaktär samt insikter i övrigt att sökanden

kan antagas förstå nödvändigheten av ett varsamt och hänsynsfullt uppträdande

i trafiken. Dessutom gäller att länsstyrelse vid utfärdande av körkort

skall beakta om det kan antagas att sökanden kommer att visa hänsyn till

andra, omdöme och ansvar samt respekt för trafikens regler. Redan enligt

gällande lagstiftning föreligger sålunda en viss prövning av körkortssökandes

personliga egenskaper. Såsom förut nämnts övervägs vidare inom bilförarutredningen

förarutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål.

Enligt direktiven för utredningen bör beträffande de anvisningar, som

fastställts att tillämpas av besiktningsman vid körkorts- och trafikkortsprov,

bl. a. ges enhetliga riktlinjer för bedömningen av elevens prestationer

och allmänna lämplighet som motorfordonsförare. Utredningen har också

att överväga frågor om bl. a. periodisk kontroll av förarnas hälsotillstånd,

kunskaper och färdigheter. Såsom framgår av årets riksdagsberättelse beräknas

utredningsarbetet bli slutfört under första halvåret 1965. Utskottet,

som i och för sig vill uttala sin anslutning till motionens syfte att verka för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1965

ett ökat ansvarsmedvetande från bilförarnas sida, anser att de av motionären

aktualiserade frågorna bör bedömas mot bakgrund av den utredning,

som sålunda inom den närmaste tiden kommer att föreligga. På grund härav

finner utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen ej vara

påkallad.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, 1: 239, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson,

Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Herbert Larsson och

Torsten Hansson*;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru

Torbrink, herrar Grebäck, Persson i Tandö, Johansson i öckerö och Carlshamre.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM CS

514596

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.