Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett internationellt språk.

1965-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett internationellt språk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,1 år 1965

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett

internationellt språk.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 60 av herr Dahl m. fl. och II: 73 av herr Mellqvist m. fl. hemställes, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Sverige hos Förenta Nationerna

föreslår tillsättandet av en vetenskaplig kommission med uppgift att förutsättningslöst

utreda behovet av ett internationellt språk vid sidan av de olika

nationalspråken.

I motionerna anföres, att någon planering på längre sikt icke synes ha förekommit

beträffande bästa sättet att åstadkomma mellanfolklig språkförståelse.

Den internationella språkfrågan har emellertid blivit en världsangelägenhet,

som bör lösas på ett för samtid och framtid så gagneligt sätt som möjligt. Det

är inte minst för de mindre folken nödvändigt, för att få möjlighet till kontakt

med omvärlden, att behärska främmande språk, och det räcker då icke med ett

språk, t. ex. engelska, eftersom handels- och kulturutbytet med icke engelsktalande

folk kan kräva kunskaper även i andra språk. De allt större kraven

på språkkunskaper lägger tunga bördor på ungdomen.

En översikt över hela det internationella språkproblemet kan erhållas om

en internationell språkkommission utses av FN eller Unesco med uppgift att

utforska det mellanfolkliga språkproblemet från psykologiska, politiska och

ekonomiska synpunkter. En sådan kommission bör exempelvis väga mot varandra

engelskans för- och nackdelar såsom internationellt, språk samt vad som

talar för och mot det internationella språket esperanto. Om kommissionen

exempelvis skulle komma till det resultatet, att man allvarligt bör överväga

antagande av esperanto som internationellt språk, bör den pröva frågan om de

svårigheter som kan uppstå under en övergångsperiod samt anvisa sättet för en

stegvis övergång till allmän esperantoundervisning i skolorna.

Kommissionens arbete bör präglas av vetenskaplig saklighet och vara baserat

på en objektiv redovisning av kontrollerbara fakta, stödde på statistiskt material.

Det må sedan ankomma på FN eller Unesco att ta de initiativ, som kan

anses lämpliga.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 60.

Utskottet

Motionärernas förslag innebär att en vetenskaplig kommission skulle försöka

klarlägga behovet av ett internationellt språk och objektivt granska olika

B ihan g till riksdagens protokoll 1065. 11 samt. Nr 1—4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1965

alternativ i fråga om ett sådant språk samt på grundval av redovisade fakta

summera fördelar och nackdelar av de olika alternativen — närmare bestämt

engelska och andra nationalspråk samt esperanto. Motionärerna har i sin

motivering föreslagit att kommissionen skulle utses antingen av FN eller

Unesco, men i motionsyrkandet föreslås endast en framställning i sådant syfte

till FN.

Utskottet delar motionärernas mening att den internationella utvecklingen på

olika områden medför ett alltmer kännbart behov av förbättrade förutsättningar

för språklig kommunikation i det mellanfolkliga vetenskapliga och kulturella

utbytet och i det humanitära arbetet samt vid förhandlingar och mänskliga

kontakter i övrigt mellan invånare i olika länder. Ett allmänt omfattat

internationellt språk torde härvidlag kunna fylla en väsentlig uppgift och

bidraga till att skapa den ömsesidiga förståelse folken emellan, som är en av

grunderna för en fredlig samverkan.

Utskottet är samtidigt väl medvetet om att betydande svårigheter måste möta

strävandena på förevarande område. De problem som här anmäler sig är av en

omfattning och art som kräver ingående undersökningar beträffande förutsättningarna

för introducerande av ett internationellt språk, som verkligen kan

komma till användning i största möjliga utsträckning. Ett ställningstagande till

motionärernas förslag att för en dylik undersökning engagera ett internationellt

organ — FN eller Unesco — måste enligt utskottets mening ske med beaktande

av frågorna rörande proceduren för åstadkommande av ett sådant engagement.

Beträffande formerna för en hänvändelse till FN gäller enligt FN-stadgan

och praxis att medlemsstat kan begära inskrivning av ett ärende på dagordningen.

Initiativ till en sådan hemställan ankommer för Sveriges del på regeringen.

Frågan om vilka ärenden som skall upptagas på dagordningen prövas av en

särskild dagordningskommitté, i vilken de fem stormakterna samt ett stort

antal andra nationer är företrädda.

FN tillsätter inte utredningskommissioner men kan enligt stadgarna skapa

organ för särskilda uppgifter. Beslut om sådana specialorgan fattas av en för

ändamålet särskilt organiserad konferens. Innan en sådan kan komma till stånd

måste först frågorna om representationen i densamma och gäldandet av kostnaderna

avgöras. Förberedelsetiden för en konferens är i allmänhet fyra å

fem år.

Det andra i motionerna nämnda internationella organet, Unesco, är ett specialorgan

inom FN för undervisning, vetenskap och kultur, vars verksamhet

bekostas dels genom medel från FN, dels genom särskilda bidrag från olika

medlemsstater. Framställningar till Unesco kan göras direkt av medlemsstaterna.

Utskottet vill erinra om att Unesco, där internationella esperantoförbundet

har konsultativ ställning, vid sin session år 1954 behandlade en rapport i anled
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1965

3

ning av en framställning till förmån för esperanto. En resolution antogs, vari

framhölls bl. a. att genom esperanto vissa resultat uppnåtts i de internationella

intellektuella förbindelserna och för närmande av folken, vilka resultat

motsvarade Unescos mål och ideal och att flera medlemsstater förklarat sig

beredda att införa eller utvidga undervisningen i esperanto. Unescos generaldirektör

fick i uppdrag att följa utvecklingen av språkets användning på olika

områden och i detta syfte samarbeta med esperantoförbundet.

Däremot har frågan om ett internationellt språk icke inom vare sig FN eller

Unesco varit föremål för en sådan förutsättningslös prövning som avses i

motionerna.

Som inledningsvis uttalats anser utskottet för egen del att frågan om ett

gemensamt internationellt språk är av mycket stor vikt, ehuru utskottet självfallet

icke har anledning att taga ställning till spörsmålet om vilket språk som

härvidlag bör givas företräde.

Att nu försöka få upp frågan om ett gemensamt språk på FN:s dagordning

och att få till stånd en vetenskaplig granskning av olika alternativ förefaller

komma att möta stora svårigheter. En framkomligare väg att få frågan på

detta stadium underställd ett internationellt forum torde vara en hänvändelse

till Unesco genom det svenska Unescorådet. Det bör emellertid få ankomma

på Kungl. Maj:t att taga de initiativ som kan anses lämpliga för att

pröva förutsättningarna för en undersökning i motionernas syfte.

Utskottet anser sig således icke böra tillstyrka bifall till vad i motionsyrkandet

föreslagits men vill med hänsyn till frågans vikt hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I: 60

och 11:73 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet ovan anfört.

Stockholm den 24 februari 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Oscar

Carlsson, Svanström, Nyman, Hiibinette, Yngve Persson, Bengt Gustavsson,

fru Olsson, herr Helge Karlsson, fröken Stenberg och herr Torsten Hansson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Haglund, Rimås, Wikner,

Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Stenkyrka och Björk

i Göteborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:112 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående behovet av ett internationellt språk. a1 i texten