Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett internationellt språk.
1965-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett internationellt språk.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,1 år 1965
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av ett
internationellt språk.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 60 av herr Dahl m. fl. och II: 73 av herr Mellqvist m. fl. hemställes, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Sverige hos Förenta Nationerna
föreslår tillsättandet av en vetenskaplig kommission med uppgift att förutsättningslöst
utreda behovet av ett internationellt språk vid sidan av de olika
nationalspråken.
I motionerna anföres, att någon planering på längre sikt icke synes ha förekommit
beträffande bästa sättet att åstadkomma mellanfolklig språkförståelse.
Den internationella språkfrågan har emellertid blivit en världsangelägenhet,
som bör lösas på ett för samtid och framtid så gagneligt sätt som möjligt. Det
är inte minst för de mindre folken nödvändigt, för att få möjlighet till kontakt
med omvärlden, att behärska främmande språk, och det räcker då icke med ett
språk, t. ex. engelska, eftersom handels- och kulturutbytet med icke engelsktalande
folk kan kräva kunskaper även i andra språk. De allt större kraven
på språkkunskaper lägger tunga bördor på ungdomen.
En översikt över hela det internationella språkproblemet kan erhållas om
en internationell språkkommission utses av FN eller Unesco med uppgift att
utforska det mellanfolkliga språkproblemet från psykologiska, politiska och
ekonomiska synpunkter. En sådan kommission bör exempelvis väga mot varandra
engelskans för- och nackdelar såsom internationellt, språk samt vad som
talar för och mot det internationella språket esperanto. Om kommissionen
exempelvis skulle komma till det resultatet, att man allvarligt bör överväga
antagande av esperanto som internationellt språk, bör den pröva frågan om de
svårigheter som kan uppstå under en övergångsperiod samt anvisa sättet för en
stegvis övergång till allmän esperantoundervisning i skolorna.
Kommissionens arbete bör präglas av vetenskaplig saklighet och vara baserat
på en objektiv redovisning av kontrollerbara fakta, stödde på statistiskt material.
Det må sedan ankomma på FN eller Unesco att ta de initiativ, som kan
anses lämpliga.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 60.
Utskottet
Motionärernas förslag innebär att en vetenskaplig kommission skulle försöka
klarlägga behovet av ett internationellt språk och objektivt granska olika
B ihan g till riksdagens protokoll 1065. 11 samt. Nr 1—4
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1965
alternativ i fråga om ett sådant språk samt på grundval av redovisade fakta
summera fördelar och nackdelar av de olika alternativen — närmare bestämt
engelska och andra nationalspråk samt esperanto. Motionärerna har i sin
motivering föreslagit att kommissionen skulle utses antingen av FN eller
Unesco, men i motionsyrkandet föreslås endast en framställning i sådant syfte
till FN.
Utskottet delar motionärernas mening att den internationella utvecklingen på
olika områden medför ett alltmer kännbart behov av förbättrade förutsättningar
för språklig kommunikation i det mellanfolkliga vetenskapliga och kulturella
utbytet och i det humanitära arbetet samt vid förhandlingar och mänskliga
kontakter i övrigt mellan invånare i olika länder. Ett allmänt omfattat
internationellt språk torde härvidlag kunna fylla en väsentlig uppgift och
bidraga till att skapa den ömsesidiga förståelse folken emellan, som är en av
grunderna för en fredlig samverkan.
Utskottet är samtidigt väl medvetet om att betydande svårigheter måste möta
strävandena på förevarande område. De problem som här anmäler sig är av en
omfattning och art som kräver ingående undersökningar beträffande förutsättningarna
för introducerande av ett internationellt språk, som verkligen kan
komma till användning i största möjliga utsträckning. Ett ställningstagande till
motionärernas förslag att för en dylik undersökning engagera ett internationellt
organ — FN eller Unesco — måste enligt utskottets mening ske med beaktande
av frågorna rörande proceduren för åstadkommande av ett sådant engagement.
Beträffande formerna för en hänvändelse till FN gäller enligt FN-stadgan
och praxis att medlemsstat kan begära inskrivning av ett ärende på dagordningen.
Initiativ till en sådan hemställan ankommer för Sveriges del på regeringen.
Frågan om vilka ärenden som skall upptagas på dagordningen prövas av en
särskild dagordningskommitté, i vilken de fem stormakterna samt ett stort
antal andra nationer är företrädda.
FN tillsätter inte utredningskommissioner men kan enligt stadgarna skapa
organ för särskilda uppgifter. Beslut om sådana specialorgan fattas av en för
ändamålet särskilt organiserad konferens. Innan en sådan kan komma till stånd
måste först frågorna om representationen i densamma och gäldandet av kostnaderna
avgöras. Förberedelsetiden för en konferens är i allmänhet fyra å
fem år.
Det andra i motionerna nämnda internationella organet, Unesco, är ett specialorgan
inom FN för undervisning, vetenskap och kultur, vars verksamhet
bekostas dels genom medel från FN, dels genom särskilda bidrag från olika
medlemsstater. Framställningar till Unesco kan göras direkt av medlemsstaterna.
Utskottet vill erinra om att Unesco, där internationella esperantoförbundet
har konsultativ ställning, vid sin session år 1954 behandlade en rapport i anled
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1965
3
ning av en framställning till förmån för esperanto. En resolution antogs, vari
framhölls bl. a. att genom esperanto vissa resultat uppnåtts i de internationella
intellektuella förbindelserna och för närmande av folken, vilka resultat
motsvarade Unescos mål och ideal och att flera medlemsstater förklarat sig
beredda att införa eller utvidga undervisningen i esperanto. Unescos generaldirektör
fick i uppdrag att följa utvecklingen av språkets användning på olika
områden och i detta syfte samarbeta med esperantoförbundet.
Däremot har frågan om ett internationellt språk icke inom vare sig FN eller
Unesco varit föremål för en sådan förutsättningslös prövning som avses i
motionerna.
Som inledningsvis uttalats anser utskottet för egen del att frågan om ett
gemensamt internationellt språk är av mycket stor vikt, ehuru utskottet självfallet
icke har anledning att taga ställning till spörsmålet om vilket språk som
härvidlag bör givas företräde.
Att nu försöka få upp frågan om ett gemensamt språk på FN:s dagordning
och att få till stånd en vetenskaplig granskning av olika alternativ förefaller
komma att möta stora svårigheter. En framkomligare väg att få frågan på
detta stadium underställd ett internationellt forum torde vara en hänvändelse
till Unesco genom det svenska Unescorådet. Det bör emellertid få ankomma
på Kungl. Maj:t att taga de initiativ som kan anses lämpliga för att
pröva förutsättningarna för en undersökning i motionernas syfte.
Utskottet anser sig således icke böra tillstyrka bifall till vad i motionsyrkandet
föreslagits men vill med hänsyn till frågans vikt hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I: 60
och 11:73 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet ovan anfört.
Stockholm den 24 februari 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Oscar
Carlsson, Svanström, Nyman, Hiibinette, Yngve Persson, Bengt Gustavsson,
fru Olsson, herr Helge Karlsson, fröken Stenberg och herr Torsten Hansson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Haglund, Rimås, Wikner,
Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Stenkyrka och Björk
i Göteborg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:112 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående behovet av ett internationellt språk. a1 i texten