Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

1965-03-09 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt

handlingsprogram.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 585 av fru Olsson och II: 701 av herr Larsson i Borrby hemställes, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att ett miljöpolitiskt

handlingsprogram i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer utarbetas

och att förslag som därav föranledes snarast förelägges riksdagen.

I motionerna erinras om att likartade motioner väckts vid de senaste riksdagarna

men att riksdagen avslagit däri gjorda framställningar med hänsyn

till de svårigheter som är förknippade med ifrågavarande problematik.

En sådan argumentation kan icke godtagas. Samhället omvandlas, de tekniska

och ekonomiska förändringarna pågår ständigt, vilket medför okade

påfrestningar för individerna, särskilt på det psykiska planet. Man bör icke

stå overksam inför möjligheterna att skapa en bättre miljö även i psykiskt

avseende.

Det ständiga kravet på den enskilde att anpassa sig till en miljö måste ersättas

av att den tekniska omvandlingen anpassas till den enskildes behov

och förmåga jämväl i psykiskt hänseende. Det måste föras en mentalhygieniskt

orienterad, konsekvent miljöpolitik, som bygger på ett annat innehåll

i begreppet standard än det hittillsvarande. Man måste i olika sammanhang

frångå betraktelsesättet att den miljö och det samhälle, som tillkommit

med utgångspunkt från i huvudsak ekonomiska motiv och mål, är ound/ikligt

eller måste accepteras i fråga om konsekvenserna på det psykiska

planet. Man måste också ständigt ställa frågan om den rådande utformningen

av miljön är ändamålsenlig med hänsyn till människans psykiska trygghet

och trivsel eller om den kan göras mera ändamålsenlig. Liksom en ekonomisk

grundtrygghet är nödvändig för den enskildes frihet och oberoende,

är nämligen ett visst mått psykisk trygghet nödvändig för den enskildes

personliga utveckling och möjlighet att tillvarata sina inneboende förutsättningar.

I motionerna angives vissa områden, som sägs vara av särskild vikt i

sammanhanget. Familjen och dess vård och fostran av barnen har grundläggande

betydelse. Familjekunskap bör därför införas som obligatoriskt

ämne i skolan samt familje- och äktenskapsrådgivningen byggas ut. Barnavårdscentralerna

bör utnyttjas för rådgivning och barnens psykiska hälsa

bör kontrolleras. Ett annat område är arbetslivet. Den tekniska utveck
Bihang

till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965

lingen har ökat de psykiska påfrestningarna. Ett statens arbetsvetenskapliga

forskningsråd bör inrättas. Försöksverksamhet med god personalvård bör

bedrivas.

Ett tredje område är det socialpolitiska fältet. Det gäller numera icke så

mycket frågor om ekonomisk hjälp som om rehabiliterings- och återanpassningsåtgärder.

Den ekonomiska stöd- och understödslinjen bör därför ersättas

av en aktiv rehabiliterings- och arbetsvårdslinje. Detta kan underlättas

genom en översyn av socialvårdslagstiftningen. En upprustning av arbetsvärden

är angelägen.

Ett fjärde område är omvårdnaden av pensionärer och äldre i samhället.

En god hemvård för dessa är viktig och från psykisk synpunkt betydelsefull.

Bostadsförhållandena bör förbättras. Äldre personer bör beredas större möjligheter

att kvarstå i arbetet och även i övrigt bör man söka bryta de äldres

isolering, vilket bl. a. kan ske genom att stimulera organisationslivet. Aldersforskningen

bör ökas.

Även på andra områden bör åtgärder av miljöpolitisk art vidtagas. Det

krävs därför ökade insatser bl. a. i fråga om utbildning av olika personalkategorier

och i fråga om social forskning. Ett socialt forskningsinstitut bör

inrättas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 701.

Utskottet

Det i motionerna upptagna spörsmålet om utarbetande av ett miljöpolitiskt

handlingsprogram har behandlats av utskottet vid 1962, 1963 och 1964

års riksdagar (utskottets utlåtanden nr 55/1962, nr 31/1963 och nr 51/1964).

I de nu föreliggande motionerna har liksom i de tidigare väckta föreslagits

eller angivits riktlinjer för ett mycket stort antal åtgärder och utredningar,

forsknings- och undervisningsverksamhet in. m. berörande familjebildningen

och familjefrågorna i allmänhet, barnuppfostran och barnavård,

skolväsendet, arbetslivet, kvinnans situation i hem- och förvärvsarbete, rehabiliteringsverksamheten

och arbets- och personalvården i övrigt samt åldringsvården

etc. — allt syftande till att åstadkomma en förbättrad mentalhygien

och därigenom bättre betingelser för den anpassning mellan individerna

och samhällsmiljön som motionärerna anser böra eftersträvas.

Utskottet har i sina tidigare ställningstaganden för egen del understrukit

vikten av att mentalhygieniska synpunkter läggs på samhällsåtgärderna

och, framför allt i utlåtandet nr 55/1962, lämnat en rad exempel på vidtagna

eller planerade åtgärder och utredningar av betydelse för de i motionerna

berörda spörsmålen samt anfört att förhållandena i fråga om den mentalhygieniska

omvårdnaden icke vore i alla avseenden tillfredsställande men

att behoven vore i stor utsträckning klarlagda och beaktade vid den pågående

nydaningen på olika områden av samhällslivet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965

Vad beträffar förslaget om ett mentalhygieniskt orienterat, miljöpolitiskt

handlingsprogram har utskottet i utlåtandena nr 31/1963 och 51/1964 uttalat

bl. a. följande.

De remissinstanser — medicinalstyrelsen och sociologiska institutionen i

Göteborg — som yttrat sig beträffande frågan om ett miljöpolitiskt handlingsprogram,

har uttryckt tveksamhet beträffande förslaget. Bl. a. framhåller

medicinalstyrelsen att det torde vara svårt att genomföra ett enhetligt

miljöpolitiskt handlingsprogram som kan anammas och tillampas av samhällsplanerarna.

Utskottet delar denna uppfattning och finner det kunna

ifrågasättas om upprättande av ett sådant program verkligen är en framkomlig

väg när det gäller alt bättre tillgodose de mentalhygieniska behoven

i vårt samhälle. Som utskottet framhöll redan vid förra årets riksdag torde

det viktigaste spörsmålet bär i stället vara att åstadkomma förbättrade personella

resurser för olika aktuella arbetsuppgifter och redan kända behov.

Utskottet vill ånyo understryka sin uppfattning om vikten av att mentalhygieniska

aspekter beaktas vid samhällsplaneringen men finner med hänsyn

till vad ovan anförts och mot bakgrunden av riksdagens ställningstagande

vid förra årets behandling av frågor på detta område icke skäl förorda

motionärernas förslag om upprättande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Utskottet liar i samtliga utlåtanden ansett sig icke böra tillstyrka bifall

till motionerna, vilka avslagits av riksdagen.

De skäl som kan anföras emot förslaget om ett miljöpolitiskt handlingsprogram

äger enligt utskottets mening giltighet även i dagens läge. Åtskilliga

av motionärernas intentioner i övrigt synes emellertid kunna förverkligas

inom ramen för det på olika områden pågående eller planerade praktiska

reformarbetet. Det kan allmänt erinras om att på senare tid vissa beslut

av betydelse i detta hänseende fattats och att vissa utredningsförslag är

under prövning. Som exempel på sådan verksamhet kan nämnas de nyligen

genomförda reformerna inom åldringsvården, handikappvården och ungdomsvården

samt inom skolväsendet och i fråga om stödet till barnfamiljerna.

Efter behandlingen av de vid förra årets riksdag väckta motionerna har

exempelvis arbetsmarknadsutredningen avgivit sitt betänkande »Arbetsmarknadspolitik»,

vari bl. a. de i detta sammanhang betydelsefulla spörsmålen

om kvinnorna i arbetslivet och om sysselsättningsproblemen för de handikappade

och för den äldre arbetskraften kommit under prövning. Av intresse

är också att i dagarna eu kommitté tillsatts med uppgift att föra frågan

om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna vidare och att familjeberedningen

tagit upp frågan om utbyggnad av barnstugeverksamheten och

i samband därmed tillförts ytterligare expertis. Inte minst betydelsefullt

synes vara att förslag om ett socialpolitiskt utredningsinstitut uppgivits skola

avlämnas till riksdagen. Ett sådant institut torde jämte den nyligen genomförda

reformeringen av socionomutbildningen samt utbildningen av sjukgymnaster

och arbetsterapeuter innebära just sådana insatser i fråga om utbildning

och social forskning som motionärerna särskilt efterlyst och som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965

är av grundläggande betydelse för tillgodoseende av de intressen, för vilka

de här är talesmän.

Utskottet får i enlighet med sin tidigare uttalade uppfattning om vikten

av de spörsmål som upptagits i motionerna understryka angelägenheten av

att de strävanden som pågår på många vitt skilda områden och på vilka

ovan och i utskottets tidigare utlåtanden vissa exempel givits, intensifieras

och fullföljes. Stor uppmärksamhet bör därvid ägnas möjligheterna att genom

samordning av olika socialvårdsorgans insatser och genom uppföljning

av de individuella fallen åstadkomma effektiva lösningar, som tar hänsyn

till den hjälpsökandes hela situation. Med hänsyn till den stora uppmärksamhet

statsmakterna ägnar hithörande frågor anser sig utskottet kunna

förutsätta att dessa synpunkter blir beaktade i arbetet på förevarande

områden. De i motionernas motivering upptagna spörsmålen kan enligt utskottets

mening i stor utsträckning anses besvarade härmed. Med hänsyn

härtill och då utskottet icke kan biträda förslaget om upprättande av ett

miljöpolitiskt handlingsprogram får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:585 och 11:701 i den

mån de icke kan anses besvarade med vad ovan anförts icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar :

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Enarsson, Hellebladh, Oscar

Carlsson, Hedlund, Nyman, Yngve Persson, fru Hamrin-Thorell, fru Olsson,

herrar Wååg och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Haglund, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson

i Agnäs, fru Ekroth, herrar Johansson i Växjö och Thylén.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, och fru Olsson, samt herrar Rimås, Larsson i Borrby

och Johansson i Växjö, vilka ansett att utskottet bort anföra och yrka

följande.

I motionerna hemställes om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Grundtanken i motiveringen för ett miljöpolitiskt handlingsprogram är

att de förbättringar som ägt rum i fråga om ekonomisk trygghet och stan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965 5

dard inle motsvaras av liknande förbättringar i fråga om den psykiska tryggheten

och standarden. Enligt motionärerna medför samhällets förändringar,

de tekniska och ekonomiska förändringarna, påfrestningar särskilt eller

huvudsakligen på det psykiska planet. Motionärerna menar att i det pris

som vi får betala för en i många avseenden hög standard uppenbarligen ingår

ett betydande mått av psykiska påfrestningar och stora risker för missanpassning

och bestående lidanden. Detta bör emellertid inte ses som något

oundvikligt eller som en oupplöslig konflikt mellan kravet på ekonomisk

effektivitet och behovet av välfärd i vidare bemärkelse. Enligt motionärernas

mening fordras det en ny allmänpolitisk målsättning som tillgodoser inte

blott behoven av ekonomisk trygghet och standard utan också behoven av

psykisk trygghet och trivsel. Förverkligandet av detta syfte skulle underlättas

av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Utskottet finner de i motionen berörda spörsmålen vara av vital betydelse

för det framtida samhällets utformning. Såsom motionärerna framhållit är

det av största vikt att söka åstadkomma sådana betingelser som inte medför

att människorna ställs inför psykiska krav som överstiger deras biologiskt

grundade förmåga. Utskottet kan i detta avseende helt instämma med

motionernas syfte.

De remissinstanser, som yttrat sig beträffande frågan om ett miljöpolitiskt

handlingsprogram i anledning av liknande motioner till 1963 års riksdag,

har kraftigt understrukit angelägenheten i att ansträngningarna i

motionernas syfte ökas men också framhållit de svårigheter som är förknippade

med ifrågavarande problematik. Medicinalstyrelsen har framhållit,

alt det torde vara svårt att genomföra ett enhetligt miljöpolitiskt handlingsprogram

som kan anammas av samhällsplanerarna. Sociologiska institutet

i Göteborg har påtalat behovet av eu systematisk och ingående analys vad

gäller både den organisatoriska och den vetenskapliga sidan. Enligt dess

mening kommer man in på behovet av en översyn av den planering som för

närvarande bedrivs inom berörda områden. Beträffande den vetenskapliga

sidan framhåller institutet att det finns anledning att klarare analysera

miljöbegreppet och bl. a. klargöra förhållandet värderingar och sakpremisser.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att ett miljöpolitiskt handlingsprogram

verksamt skulle kunna bidra till förbättringar av den psykiska

tryggheten och standarden. Utskottet är medvetet om att delade meningar

om ett sådant programs innehåll och utformning kan råda bl. a. bland olika

samhällsplanerare. Den planering som förekommit på det ekonomiska området

har dock inte genomförts i syfte att till alla delar kunna anammas och

tillämpas av alla berörda utan fastmer haft syftet att ange allmänna riktlinjer

och framhäva betydelsen av systematiska åtgärder på de områden

den omfattat. På förevarande område kan man inte komma fram till den

grad av vetenskaplig exakthet som krävs på vissa andra områden, och det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1965

kan i anledning härav bli svårare att nå en allmän tillslutning kring ett

handlingsprogram, emedan värderingar nödvändigtvis kan komma att spela

en relativt stor roll. Då emellertid programmet till väsentlig del måste syfta

till ökad forskning och kunskap, till utbildning och upplysningsverksamhet,

utgör enligt utskottets mening dessa omständigheter inget skäl mot programmet

som sådant. Såsom framhållits i motionerna bör den vetenskapliga

forskningens resultat ligga till grund för den miljöpolitiska verksamheten,

och därjämte bör liksom vid utformningen av annan samhällsverksamhet

nödvändiga skiljelinjer dragas mellan värderingar och sakpremisser.

Utskottet är medvetet om att lösningarna på vissa av problemen på det

miljöpolitiska området endast med svårighet kan inskrivas i ett miljöpolitiskt

program. Genom att göra ett program verifierar man emellertid att

man är beredd att lösa frågorna på lång sikt. Man uttalar sig också om riktlinjerna

för lösningen av problemen. I den rådande situationen sker lösningen

av de aktuella problemen på ett slumpartat sätt. Med ett klart upplinjerat

program skulle de organ, som nu har att lösa de problem, som berörs

i motionerna, ha en riktlinje att följa. De otillfredsställande förhållanden

som nu är rådande har till mycket stor del sin grund i den hrist på miljöpolitisk

målsättning som råder inom de organ som har hand om planeringen

av vår miljö. Även om mycket göres inom vissa av de aktuella områdena

finns ingen miljöpolitisk målsättning för arbetet.

Utskottet är också medvetet om att de frågor som upptagits i motionerna

inte kan göra anspråk på att helt täcka området för de miljöpolitiska aktiviteterna.

Även andra områden än de nämnda kan hänföras till miljöpolitik.

Beträffande programmets innehåll kan utskottet ansluta sig till de allmänna

riktlinjer som angivits i motionerna. De avgränsningar som kan befinnas

erforderliga bör utföras så att de viktigaste områdena ur miljöpolitisk

synpunkt kommer att innefattas i programmet. Det torde också bli

lämpligt att i utredningen om ett miljöpolitiskt handlingsprogram behandla

delar av miljöpolitiken som inte finns nämnda i de aktuella motionerna.

Behovet av en kartläggning och systematisering av de åtgärder som kan

genomföras inom en näraliggande framtid bör särskilt uppmärksammas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur arbetet med programmets

utformning skall hedrivas. Härvid torde dock böra uppmärksammas

att verksamheten delvis måste få långsiktig karaktär och att former för

fortlöpande kontakt och bearbetning därför kan behövas.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 585 och II: 701 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

att ett miljöpolitiskt handlingsprogram i enlighet med i

motionerna anförda riktlinjer måtte utarbetas så snart ske

kan och att förslag som därav föranledes skyndsamt förelägges

riksdagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.