Skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning; 2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om
1965-03-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:14, Skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning; 2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1b år 1963
t
Nr 14
Utlåtande i anledning an väckta motioner angående famikjepofrtiken
och om vissa familjepolitiska åtgärder.
i de tikatyda-nde motionerna I: 135 av herr Lundström m. fl. och II: 173
av herr Ohlin m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta,
I. att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts
rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad
utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning;
2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om (iversyn av statsbidragsreglerna
till ba ras t ugeverksamheten, dels om utredning av frågan
om statsbidrag till familjedaghemsverksamheten, dels om utredning av
frågan om eu till barn tillsynsverksamheten knuten serviceorganisation
för tillsyn av barn soin till följd av sjukdom inte kan vistas i barnstuga;
It. att i skrivelse till Kunigl. Maj :t anhålla om utredning av frågan om
sjukpenning för vård av sjukt barn.
I de likatydande motionerna I: 256 av lrerr Sandin m. fl. och II: 31b av
herr Hedlund m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla
I) att utredningen rörande den framtida familjepolitiken måtte erhålla
uppdrag att utarbeta förslag till program för upprustning av familjepolitiken,
avsett att genomföras inom en tid av 3—4 år och omfattande
a) höjning av de allmänna barnbidragen till 1 200 kronor per barn och år,
b) införande av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre
inkomster, avsedda att ersätta nuvarande system med familjebostadsraIratter
och utformade på grundval av inkomst per konsumtionsenhet,
c) införande av allmänt vårdnadsbidrag till mödrar med barn under
viss- ålder, förslagsvis omkring tre år, avsett att utgå med 1 200 kronor
per år, dock med högre belopp till ensamförälder,
2> att nämnda utredning måtte erhålla uppdrag jämväl att utarbeta förslag
till sådana regler för de familjepolitiska förmånerna, att dessa erhåller
värdebeständighet och standardbeständigliet.
1 de likalydande motionerna 1:259 av herr Virgin m. fl. och 11:313
av herr Heckscher m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla
t. att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt socialstyrelsen eller statistiska
central 1/vrån att närmare utreda befolkningsfrågans nuvarande läge i Sverige;
1
—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 1b
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1065
2. att Ivungl. Maj:t måtte uppdraga åt socialstyrelsen att undersöka och
kartlägga förekomsten av kommunal eller kommunalt understödd utbildningsverksamhet
för familjedaghemsmammor och på grundval av denna
undersökning utfärda rekommendationer till kommunerna i syfte att stimulera
utbildningsverksamheten;
3. alt Kungl. Maj:t måtte låta idöka familjeberedningen med eu ledamot
från vartdera av de fyra demokratiska partierna;
4. att familjeberedningen måtte få i uppdrag att utreda vilka åtgärder
som erfordras för att främja familjedaghemsverksamheten;
ö. att förevarande motioner såvitt avser frågan om att få till stånd ytterligare
forskning om den kollektiva vårdens inverkan på barn måtte
överlämnas till familjeberedningen att beaktas vid fullgörandet av dess
uppdrag;
6. att den aviserade kommittén med uppgift att utreda familjepolitiken
får en parlamentarisk sammansättning samt erhåller i uppdrag att verkställa
en samlad översyn av den svenska familjepolitikens mål och medel;
7. att utredning måtte verkställas i syfte att utvidga och förbättra undervisningen
i familjekunskap i grundskolan.
Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,
som upptagit dem till samtidig behandling.
1 motionerna 1:135 och 11:175 framhålles, att de familjepolitiska åtgärderna
visserligen byggts ut i takt med den fortgående försämringen
av penningvärdet men inte följt med i den allmänna standardutvecklingen.
En väsentligt ökad familjepolitisk insats måste göras de närmaste åren.
Bland områden, där åtgärder bör vidtagas, nämnes i motionerna familjebeskattningen,
det ekonomiska stödet till barnfamiljerna och barntillsynen
i daghem och lekskolor. Vidare framlägges förslag om sjukpenning till
förvärvsarbetande vårdnadshavare för vård av sjukt barn.
1 motionerna 1:256 och 11:314 anföres, att familjepolitiken eftersatts i
lretydelsefulla avseenden. De allmänna barnbidragen bör höjas, familjebostadsrabatterna
bör läggas om genom att medel överföres från bostadspolitikens
område till familjepolitikens, ett allmänt vårdnadsbidrag bör utgå
så att mödrarna fritt kan välja mellan hemarbete och förvärvsarbete,
varvid särskilt de ensamma föräldrarnas situation måste beaktas. Bidraget
bör utgå oavsett om det finns ett eller flera barn i aktuell ålder.
En avvägning bör ske mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande
mödrar, vilket kan beaktas vid bestridandet av kostnaderna för barntillsyn
utom hemmet. De familjepolitiska förmånerna måste göras standardbeständiga.
I motionerna I: 259 och II: 313 anföres, att vår befolkningspolitik måste
inriktas på att främja tillväxten av det egna folket. Åtgärder måste vidtagas
varigenom födelsetalen åter bringas att stiga. Familjebeskattningen
måste utformas med utgångspunkt i familjens ekonomiska gemenskap.
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It är 1905
Barnavdrag vid taxeringen bör återinföras och barnbidragen differentieras,
lämpligen fr. o. in. tredje barnet. Den gifta kvinnans val mellan hem- och
yrkesarbete måste underlättas. Möjligheterna för barntillsyn bör undersökas,
varvid familjedaghemmen synes vara ett lämpligt komplement till daghemmen.
Undervisning i familjekunskap bör införas i grundskolan. Möjligheter
bör skapas för en moder att förvärva pensionsrält även under den
tid hon vårdar minderåriga barn i hemmet.1
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 175, II: 314 och II: 313.
Utskottet
Utskottet avgav Aid förra årets riksdag utlåtande (nr 18/1964) över ett
antal motioner angående familjepolitiken in. in. i vilka upptagits flertalet
av de spörsmål som behandlas i de nu föreliggande motionerna. Utskottet
erinrade härvid om vad utskottet anfört i ett till 1962 års riksdag aAgitet
utlåtande (nr 54/1962) över motioner om befolkningsfrågans olika aspekter
och om vissa familjepolitiska åtgärder. I sistnämnda utlåtande
föreslog utskottet en utredning om familjepolitiken och befolkningsfrågorna
med sikte bl. a. på samhällets ansvar för barnkostnaderna och pa
åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning. Förslaget
godkändes av riksdagen.
I utlåtandet nr 18/1964 lämnade utskottet vidare eu redogörelse för de
åtgärder som vidtagits med anledning av nyssnämnda förslag och för
åtgärder och förslag i övrigt på familjepolitikens olika områden som var
aktuella eller föremål för utredning. Utskottet anförde avslutningsvis
hl. a. följande.
Utskottet får sammanfattningsvis och med hänsyn till de mera allmänt
syftande förslag som framförts i motionsyrkandena anföra, att uppfattningen
om behovet av kontantstöd till barnfamiljerna synes ha vuxit sig allt
starkare och numera vunnit allmän anslutning. Det är emellertid nödvändigt
med en avvägning mellan olika former för sådant stöd, och ett ställningstagande
till hithörande frågor ställer sig svårt innan utredningarna
om så väsentliga ting som exempelvis barnbidragen och skatterna slutförts
och därvid analyser framkommit av hur olika slag av stöd kan beräknas
komma att verka. Utskottet vill i övrigt hänvisa till \ad oa an anförts
beträffande pågående utredningar in. in. och vill samtidigt framhålla
att vissa ytterligare förslag av betydelse för barnfamiljernas ställning framlagts
för eller är att förvänta till riksdagen i år. Härutinnan kan erinras
om förslaget om höjda förskottsbidrag och höjda barnpensioner, förslaget
om ökning av intagningen till förskoleseminarierna och den proposition
som framlägges med anledning av studiesociala utredningens förslag.
Det är mot den ovan angivna bakgrunden naturligt att de önskemål
1 Fråga om hemmafruars rätt till gralisår inom tilläggspensioneringen har redan behandlats
av årets riksdag (andra lagutskottets utlåtande nr 8).
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr U år 19tiä
om jtterligare initiativ och åtgärder som tör ögonblicket kan framföras
Wir rätt begränsade. Utskottet finner emellertid mycket angeläget att de
pågående försöken att komma till rätta med olika problem på familjepolitikcns
område energiskt fullföljes och att utvecklingen på området
fortlöpande hålles under uppmärksam observation samt att allteftersom
utredningsresultat framkommer förslag till praktiska åtgärder utan tidsutdräkt
framlägges för riksdagen.
Riksdagen biföll utskottets förslag att i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört.
Uftei den ovannämnda riksdagsbehandlingen av frågor rörande barnfamiljerna
har ytterligare initiativ tagits i syfte att skapa underlag för
de fortsatta strävandena att förbättra barnfamiljernas ställning. Utskottet
fai i detta hänseende särskilt hänvisa till tre för sådana frågor tillsatta utredningar.
Sålunda har sakkunniga tillkallats för eu utredning angående det ekonomiska
stödet till barnfamiljerna. Utredningen är parlamentariskt sammansatt
och utredningsuppdraget är mycket vittsyftande. Till belysande
av utredningens uppläggning och omfattning kan anföras följande avsnitt
ur direktiven för densamma.
Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras
ined särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidratien.
Rör därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt
möjligt enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under
barnens uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra
familjeekonomien. Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas
bl. a. mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av
totalbefolkningen minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även
undersöka och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödel.
I nder utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier
ensamma barnförsörjare. Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att
undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes
sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för samhällets
totala stöd till barnfamiljerna.
Det anföres vidare bl. a. att de sakkunniga har att beakta det direkta samband
som råder mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning
och att de i enlighet härmed hör samråda med familjeskatteberedningen.
\ idare har den sedan år 11)152 verksamma familjeberedningen kompletterats
med bl. a. en representant för skolöverstyrelsen i enlighet med en framställning
härom från förra årets riksdag ävensom med representanter för
löntagarorganisationerna. Beredningen bär erhållit i uppdrag alt företaga
en ingående utredning beträffande möjligheterna att utbygga barnstugeverksamheten.
Även för denna utredning har lämnats vittsyftande direktiv som kan
förväntas medföra en inträngande och allsidig prövning av problemen. Utredningen
skall bl. a. taga upp spörsmålen om personalbehov och investe
-
5
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It år 1960
ringsresurser och om möjligheterna att använda även andra former för
■barntillsyn än barndaghem. I direktiven anföres bl. a.
Eftersom takten i en önskad utbyggnad måste anpassas efter den beräknade
tillgången på förskollärare, barnsköterskor och investeringsresurser
över huvud taget, bör möjligheterna undersökas att vidga tillgången
på lämplig personal genom ökad utbildning och reaktiveringskurser,
likaså möjligheterna att behålla sådan personal inom barnstugeverksamheten
genom smidigare tjänstgöringsförhållanden, deltidstjänster
in. in. Med hänsyn till kostnaderna för en utbyggnad av barntillsynsverksamheten
och den takt i vilken utbyggnaden hittills skett bör utredningen
även överväga andra former för barntillsynen i syfte att snabbare kunna
täcka behovet av tillsynsplatser.
Avsikten att företaga en prövning av olika former för ifrågavarande
verksamhet framgår även av följande uttalande i direktiven.
En kartläggning av föräldraavgiftermas nuvarande storlek bör läggas
till grund för förslag till skälig avvägning av avgifterna i förhållande till
olika varianter av harnstugeverksamhet.
utredningen skall således huvudsakligen vara en praktisk-ekonomisk
undersökning men skall även kunna upptaga pedagogiska och andra sidor
av barnstugeverksamheten.
Den tredje av de ovan åsyftade utredningarna är familjeskatteberedningen.
Denna som enligt vad ovan sagts skall nära samråda med den förenämnda
utredningen om stödet till barnfamiljerna skall företaga en ytterligare
prövning av skatteberedningens förslag angående de problem av
såväl teknisk som fördelningspolitisk art, vilka är förbundna med familjeskattefrågorna
(finansplanen 1965 sid. 25).
De utredningsuppdrag som här berörts ligger helt i linje med de förenämnda
framställningar som riksdagen enligt förslag av utskottet gjorde
aren 1962 och 1964. Uppdragen är enligt de lämnade direktiven, såvitt utskottet
kunnat finna, av den omfattningen att de innesluter eu prövning
av praktiskt taget samtliga de ämnen som upptagits i de här förevarande
motionerna. Det kan således förutsättas att även de i motionerna framförda
mera specificerade propåerna till lösningar av olika problem blir
beaktade. Då motionerna kan anses härigenom besvarade finner utskottet
icke påkallat med något riksdagens initiativ i ärendet.
Utskottet får således under hänvisning till vad ovan anförts hemställa,
att
1) de likalydande motionerna I: 135 och II: 175,
2) de likalydande motionerna 1:256 och 11:314, samt
3) de likalydande motionerna 1:259 och 11:313
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 mars 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 74 år 1965
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Hiibinette, Yngve Persson, Blomquist
och Kilsmo;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby, Hyltander,
Nilsson i Agnäs, Björk i Göteborg och Johansson i Växjö.
Särskilt yttrande
av herrar Blomquist och Dickson.
Den framtida familj epolitikens utformning är för närvarande under utredning
i tre olika kommittéer. Två av dessa har tillkommit under den tid
som förflutit efter avgivandet av de motioner vilka varit föremål för utskottets
behandling och i vilka önskemål om en samlad översyn av den svenska
familjepolitikens mål och medel särskilt starkt understrukits. Vi anser att
en samlad översyn varit att föredraga.
I föreliggande motioner har också frågan om parlamentarisk representation
aktualiserats. Av de tre utredningar som nu är i arbete finnes samtliga
demokratiska partier representerade endast i utredningen angående det
ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Såväl 1962 års familjeberedning
som familj eskatteberedningen saknar parlamentarisk förankring. Det kan
med hänsyn till de viktiga frågor det här gäller icke vara tillfredsställande
att demokratiska partier förmenas möjligheten att intimt följa samt inverka
på utredningarnas arbete. Vi anser därför att skäl funnits att tillgodose
motionärernas önskemål i detta avseende.
ESSELTE AB. STHLM 65
614652
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.