Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning; 2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om

1965-03-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:14, Skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning; 2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1b år 1963

t

Nr 14

Utlåtande i anledning an väckta motioner angående famikjepofrtiken

och om vissa familjepolitiska åtgärder.

i de tikatyda-nde motionerna I: 135 av herr Lundström m. fl. och II: 173

av herr Ohlin m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta,

I. att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva til! känna vad i motionerna anförts

rörande behovet av eu samlad bedömning i en parlamentariskt förankrad

utredning om familjepolifikerrs fortsatta utformning;

2*. att i: skrivelse til‘1 Kungl. Maj :t anhålla dels om (iversyn av statsbidragsreglerna

till ba ras t ugeverksamheten, dels om utredning av frågan

om statsbidrag till familjedaghemsverksamheten, dels om utredning av

frågan om eu till barn tillsynsverksamheten knuten serviceorganisation

för tillsyn av barn soin till följd av sjukdom inte kan vistas i barnstuga;

It. att i skrivelse till Kunigl. Maj :t anhålla om utredning av frågan om

sjukpenning för vård av sjukt barn.

I de likatydande motionerna I: 256 av lrerr Sandin m. fl. och II: 31b av

herr Hedlund m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla

I) att utredningen rörande den framtida familjepolitiken måtte erhålla

uppdrag att utarbeta förslag till program för upprustning av familjepolitiken,

avsett att genomföras inom en tid av 3—4 år och omfattande

a) höjning av de allmänna barnbidragen till 1 200 kronor per barn och år,

b) införande av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre

inkomster, avsedda att ersätta nuvarande system med familjebostadsraIratter

och utformade på grundval av inkomst per konsumtionsenhet,

c) införande av allmänt vårdnadsbidrag till mödrar med barn under

viss- ålder, förslagsvis omkring tre år, avsett att utgå med 1 200 kronor

per år, dock med högre belopp till ensamförälder,

2> att nämnda utredning måtte erhålla uppdrag jämväl att utarbeta förslag

till sådana regler för de familjepolitiska förmånerna, att dessa erhåller

värdebeständighet och standardbeständigliet.

1 de likalydande motionerna 1:259 av herr Virgin m. fl. och 11:313

av herr Heckscher m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla

t. att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt socialstyrelsen eller statistiska

central 1/vrån att närmare utreda befolkningsfrågans nuvarande läge i Sverige;
1

—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 sand. Nr 1b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1065

2. att Ivungl. Maj:t måtte uppdraga åt socialstyrelsen att undersöka och

kartlägga förekomsten av kommunal eller kommunalt understödd utbildningsverksamhet

för familjedaghemsmammor och på grundval av denna

undersökning utfärda rekommendationer till kommunerna i syfte att stimulera

utbildningsverksamheten;

3. alt Kungl. Maj:t måtte låta idöka familjeberedningen med eu ledamot

från vartdera av de fyra demokratiska partierna;

4. att familjeberedningen måtte få i uppdrag att utreda vilka åtgärder

som erfordras för att främja familjedaghemsverksamheten;

ö. att förevarande motioner såvitt avser frågan om att få till stånd ytterligare

forskning om den kollektiva vårdens inverkan på barn måtte

överlämnas till familjeberedningen att beaktas vid fullgörandet av dess

uppdrag;

6. att den aviserade kommittén med uppgift att utreda familjepolitiken

får en parlamentarisk sammansättning samt erhåller i uppdrag att verkställa

en samlad översyn av den svenska familjepolitikens mål och medel;

7. att utredning måtte verkställas i syfte att utvidga och förbättra undervisningen

i familjekunskap i grundskolan.

Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

som upptagit dem till samtidig behandling.

1 motionerna 1:135 och 11:175 framhålles, att de familjepolitiska åtgärderna

visserligen byggts ut i takt med den fortgående försämringen

av penningvärdet men inte följt med i den allmänna standardutvecklingen.

En väsentligt ökad familjepolitisk insats måste göras de närmaste åren.

Bland områden, där åtgärder bör vidtagas, nämnes i motionerna familjebeskattningen,

det ekonomiska stödet till barnfamiljerna och barntillsynen

i daghem och lekskolor. Vidare framlägges förslag om sjukpenning till

förvärvsarbetande vårdnadshavare för vård av sjukt barn.

1 motionerna 1:256 och 11:314 anföres, att familjepolitiken eftersatts i

lretydelsefulla avseenden. De allmänna barnbidragen bör höjas, familjebostadsrabatterna

bör läggas om genom att medel överföres från bostadspolitikens

område till familjepolitikens, ett allmänt vårdnadsbidrag bör utgå

så att mödrarna fritt kan välja mellan hemarbete och förvärvsarbete,

varvid särskilt de ensamma föräldrarnas situation måste beaktas. Bidraget

bör utgå oavsett om det finns ett eller flera barn i aktuell ålder.

En avvägning bör ske mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande

mödrar, vilket kan beaktas vid bestridandet av kostnaderna för barntillsyn

utom hemmet. De familjepolitiska förmånerna måste göras standardbeständiga.

I motionerna I: 259 och II: 313 anföres, att vår befolkningspolitik måste

inriktas på att främja tillväxten av det egna folket. Åtgärder måste vidtagas

varigenom födelsetalen åter bringas att stiga. Familjebeskattningen

måste utformas med utgångspunkt i familjens ekonomiska gemenskap.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It är 1905

Barnavdrag vid taxeringen bör återinföras och barnbidragen differentieras,

lämpligen fr. o. in. tredje barnet. Den gifta kvinnans val mellan hem- och

yrkesarbete måste underlättas. Möjligheterna för barntillsyn bör undersökas,

varvid familjedaghemmen synes vara ett lämpligt komplement till daghemmen.

Undervisning i familjekunskap bör införas i grundskolan. Möjligheter

bör skapas för en moder att förvärva pensionsrält även under den

tid hon vårdar minderåriga barn i hemmet.1

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 175, II: 314 och II: 313.

Utskottet

Utskottet avgav Aid förra årets riksdag utlåtande (nr 18/1964) över ett

antal motioner angående familjepolitiken in. in. i vilka upptagits flertalet

av de spörsmål som behandlas i de nu föreliggande motionerna. Utskottet

erinrade härvid om vad utskottet anfört i ett till 1962 års riksdag aAgitet

utlåtande (nr 54/1962) över motioner om befolkningsfrågans olika aspekter

och om vissa familjepolitiska åtgärder. I sistnämnda utlåtande

föreslog utskottet en utredning om familjepolitiken och befolkningsfrågorna

med sikte bl. a. på samhällets ansvar för barnkostnaderna och pa

åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning. Förslaget

godkändes av riksdagen.

I utlåtandet nr 18/1964 lämnade utskottet vidare eu redogörelse för de

åtgärder som vidtagits med anledning av nyssnämnda förslag och för

åtgärder och förslag i övrigt på familjepolitikens olika områden som var

aktuella eller föremål för utredning. Utskottet anförde avslutningsvis

hl. a. följande.

Utskottet får sammanfattningsvis och med hänsyn till de mera allmänt

syftande förslag som framförts i motionsyrkandena anföra, att uppfattningen

om behovet av kontantstöd till barnfamiljerna synes ha vuxit sig allt

starkare och numera vunnit allmän anslutning. Det är emellertid nödvändigt

med en avvägning mellan olika former för sådant stöd, och ett ställningstagande

till hithörande frågor ställer sig svårt innan utredningarna

om så väsentliga ting som exempelvis barnbidragen och skatterna slutförts

och därvid analyser framkommit av hur olika slag av stöd kan beräknas

komma att verka. Utskottet vill i övrigt hänvisa till \ad oa an anförts

beträffande pågående utredningar in. in. och vill samtidigt framhålla

att vissa ytterligare förslag av betydelse för barnfamiljernas ställning framlagts

för eller är att förvänta till riksdagen i år. Härutinnan kan erinras

om förslaget om höjda förskottsbidrag och höjda barnpensioner, förslaget

om ökning av intagningen till förskoleseminarierna och den proposition

som framlägges med anledning av studiesociala utredningens förslag.

Det är mot den ovan angivna bakgrunden naturligt att de önskemål

1 Fråga om hemmafruars rätt till gralisår inom tilläggspensioneringen har redan behandlats

av årets riksdag (andra lagutskottets utlåtande nr 8).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr U år 19tiä

om jtterligare initiativ och åtgärder som tör ögonblicket kan framföras

Wir rätt begränsade. Utskottet finner emellertid mycket angeläget att de

pågående försöken att komma till rätta med olika problem på familjepolitikcns

område energiskt fullföljes och att utvecklingen på området

fortlöpande hålles under uppmärksam observation samt att allteftersom

utredningsresultat framkommer förslag till praktiska åtgärder utan tidsutdräkt

framlägges för riksdagen.

Riksdagen biföll utskottets förslag att i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört.

Uftei den ovannämnda riksdagsbehandlingen av frågor rörande barnfamiljerna

har ytterligare initiativ tagits i syfte att skapa underlag för

de fortsatta strävandena att förbättra barnfamiljernas ställning. Utskottet

fai i detta hänseende särskilt hänvisa till tre för sådana frågor tillsatta utredningar.

Sålunda har sakkunniga tillkallats för eu utredning angående det ekonomiska

stödet till barnfamiljerna. Utredningen är parlamentariskt sammansatt

och utredningsuppdraget är mycket vittsyftande. Till belysande

av utredningens uppläggning och omfattning kan anföras följande avsnitt

ur direktiven för densamma.

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras

ined särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidratien.

Rör därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt

möjligt enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under

barnens uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra

familjeekonomien. Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas

bl. a. mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av

totalbefolkningen minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även

undersöka och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödel.

I nder utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier

ensamma barnförsörjare. Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att

undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes

sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för samhällets

totala stöd till barnfamiljerna.

Det anföres vidare bl. a. att de sakkunniga har att beakta det direkta samband

som råder mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning

och att de i enlighet härmed hör samråda med familjeskatteberedningen.

\ idare har den sedan år 11)152 verksamma familjeberedningen kompletterats

med bl. a. en representant för skolöverstyrelsen i enlighet med en framställning

härom från förra årets riksdag ävensom med representanter för

löntagarorganisationerna. Beredningen bär erhållit i uppdrag alt företaga

en ingående utredning beträffande möjligheterna att utbygga barnstugeverksamheten.

Även för denna utredning har lämnats vittsyftande direktiv som kan

förväntas medföra en inträngande och allsidig prövning av problemen. Utredningen

skall bl. a. taga upp spörsmålen om personalbehov och investe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It år 1960

ringsresurser och om möjligheterna att använda även andra former för

■barntillsyn än barndaghem. I direktiven anföres bl. a.

Eftersom takten i en önskad utbyggnad måste anpassas efter den beräknade

tillgången på förskollärare, barnsköterskor och investeringsresurser

över huvud taget, bör möjligheterna undersökas att vidga tillgången

på lämplig personal genom ökad utbildning och reaktiveringskurser,

likaså möjligheterna att behålla sådan personal inom barnstugeverksamheten

genom smidigare tjänstgöringsförhållanden, deltidstjänster

in. in. Med hänsyn till kostnaderna för en utbyggnad av barntillsynsverksamheten

och den takt i vilken utbyggnaden hittills skett bör utredningen

även överväga andra former för barntillsynen i syfte att snabbare kunna

täcka behovet av tillsynsplatser.

Avsikten att företaga en prövning av olika former för ifrågavarande

verksamhet framgår även av följande uttalande i direktiven.

En kartläggning av föräldraavgiftermas nuvarande storlek bör läggas

till grund för förslag till skälig avvägning av avgifterna i förhållande till

olika varianter av harnstugeverksamhet.

utredningen skall således huvudsakligen vara en praktisk-ekonomisk

undersökning men skall även kunna upptaga pedagogiska och andra sidor

av barnstugeverksamheten.

Den tredje av de ovan åsyftade utredningarna är familjeskatteberedningen.

Denna som enligt vad ovan sagts skall nära samråda med den förenämnda

utredningen om stödet till barnfamiljerna skall företaga en ytterligare

prövning av skatteberedningens förslag angående de problem av

såväl teknisk som fördelningspolitisk art, vilka är förbundna med familjeskattefrågorna

(finansplanen 1965 sid. 25).

De utredningsuppdrag som här berörts ligger helt i linje med de förenämnda

framställningar som riksdagen enligt förslag av utskottet gjorde

aren 1962 och 1964. Uppdragen är enligt de lämnade direktiven, såvitt utskottet

kunnat finna, av den omfattningen att de innesluter eu prövning

av praktiskt taget samtliga de ämnen som upptagits i de här förevarande

motionerna. Det kan således förutsättas att även de i motionerna framförda

mera specificerade propåerna till lösningar av olika problem blir

beaktade. Då motionerna kan anses härigenom besvarade finner utskottet

icke påkallat med något riksdagens initiativ i ärendet.

Utskottet får således under hänvisning till vad ovan anförts hemställa,

att

1) de likalydande motionerna I: 135 och II: 175,

2) de likalydande motionerna 1:256 och 11:314, samt

3) de likalydande motionerna 1:259 och 11:313

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 74 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Hiibinette, Yngve Persson, Blomquist

och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby, Hyltander,

Nilsson i Agnäs, Björk i Göteborg och Johansson i Växjö.

Särskilt yttrande

av herrar Blomquist och Dickson.

Den framtida familj epolitikens utformning är för närvarande under utredning

i tre olika kommittéer. Två av dessa har tillkommit under den tid

som förflutit efter avgivandet av de motioner vilka varit föremål för utskottets

behandling och i vilka önskemål om en samlad översyn av den svenska

familjepolitikens mål och medel särskilt starkt understrukits. Vi anser att

en samlad översyn varit att föredraga.

I föreliggande motioner har också frågan om parlamentarisk representation

aktualiserats. Av de tre utredningar som nu är i arbete finnes samtliga

demokratiska partier representerade endast i utredningen angående det

ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Såväl 1962 års familjeberedning

som familj eskatteberedningen saknar parlamentarisk förankring. Det kan

med hänsyn till de viktiga frågor det här gäller icke vara tillfredsställande

att demokratiska partier förmenas möjligheten att intimt följa samt inverka

på utredningarnas arbete. Vi anser därför att skäl funnits att tillgodose

motionärernas önskemål i detta avseende.

ESSELTE AB. STHLM 65

614652

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.