Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om meritvärderingen av ungdomsledarskap vid inträde till utbildning sanstalt er.

1965-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om meritvärderingen av ungdomsledarskap vid inträde till utbildning sanstalt er.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 15—16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om meritvärderingen av

ungdomsledarskap vid inträde till utbildning sanstalt er.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 581 av herr Larsson, Thorsten, och II: 702 av herrar Larsson i Borrby

och Boo hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om prövning av frågan om aktivt ungdomsledarskaps meritvärde vid

inträde till olika utbildningsanstalter samt om vidtagande av de åtgärder

som därav föranledes i enlighet med motionernas syfte.

1 motionerna framhålles bl. a. att utbildning av ungdomsledare äger

rum inom de riksomfattande ungdomssammanslutningarna och att dessa

ledare oftast sköter sina uppgifter och sin ledarutbildning på fritid. Den

ungdoinsledarutbildning som får statsbidrag har sin undervisning inriktad

på praktisk pedagogik, psykologi samt samhällskunskap.

Motionärerna understryker vidare att fritidspedagogiska erfarenheter

måste betraktas som värdefulla för blivande fackpedagoger, arbetsledare

och samhällsarbetare.

Det är anmärkningsvärt, säger motionärerna, att arbetet som ungdomsledare

inte entydigt betraktas som merit vid inträde till skolor. Bedömningen

av meritens värde varierar från institution till institution.

Vad som närmast anses böra prövas är vilken praktisk och teoretisk

ungdomsledarutbildning vederbörande genomgått, arten av uppdrag och

under hur lång tid ledaruppdraget varat.

Ett bestämt meritvärde borde kunna tillgodoräknas vid inträde för lärarutbildning,

social utbildning, arbetsledarutbildning etc.

Beträffande motionernas motivering i övrigt får utskottet hänvisa till

motion II: 702.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen

och socialstyrelsen.

Skolöverstyrelsen erinrar om ett yttrande i förevarande fråga som styrelsen

avgivit till statsutskottet vid 1964 års riksdag. Styrelsen finner sig

icke böra frångå vad i detta yttrande anförts (se nedan) men säger sig

åter vilja framhålla att erfarenheter av fritidspedagogisk verksamhet är

av stort värde för blivande lärare. Samtidigt vill överstyrelsen påpeka att

ett meritvärderingssystem enligt motionärernas förslag, d. v. s. en bestämd

siffermässig värdering av praktisk och teoretisk ungdomsledarutbildning

och av ungdomsledaruppdrag, i vissa fall skulle kunna innebära, att dessa

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 15—16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

meriter i realiteten fick ett mindre värde än som för närvarande är fallet.

Enligt 29 § 3 mom. stadgan för folkskoleseminarierna kan nämligen betydande

hänsyn tas till sådana meriter, varom här är fråga. Överstyrelsens

principiella inställning till innebörden av detta moment framgår av överstyrelsens

årliga anvisningar för inträdesprövningarna till folkskoleseminarierna.

Intagningskollegierna uppmanas däri att väga olika omständigheter

i de sökandes meriter mot varandra, så att inte urvalet av sökande blir ett

rent mekaniskt förfarande. Skälig hänsyn skall enligt ifrågavarande anvisningar

även tas till sådana omständigheter och meriter som ej direkt

återspeglas i poängbedömningen.

Överstyrelsen anser att innan ställning tas till frågan om utredning

rörande numerisk värdering av ungdomsledarskap vid inträde till utbildningsanstalt,

resultatet bör avvaktas inte blott av 1962 års ungdomsutrednings

undersökningar av fritidsgruppverksamhetens och ledarutbildningens

betydelse i ungdomsarbetet utan även av 1960 års lärarutbildningssakkunnigas

förslag till utformning av intagningsbestämmelser för lärarutbildningsanstalter

av olika slag.

Socialstyrelsen anför bl. a.:

Socionomutbildningen har varit förlagd till socialinstituten. Som inträdesvillkor

har bland annat gällt, att studerande skulle ha fullgjort ett års

förpraktik. I samband med att socialinstituten omändrats till socialhögskolor

har förpraktiken avskaffats och ersatts av praktik under studietiden.

Den praktiska utbildningen har således inarbetats i socionomutbildningen

och organiserats som undervisning under kvalificerad handledning.

Genom denna omläggning av socionomutbildningen bör den föreslagna meritvärderingen

äga mindre aktualitet i fråga om inträde till socialhögskolorna

än den skulle ha haft tidigare. Omläggningen av studierna ägde

rum så sent som läsåret 1964/65.

Existerande ungdomsledarutbildning varierar avsevärt i fråga om både

utbildningens längd och utformning. Eu stor del av utbildningen torde

utgöras av kortare kurser, exempelvis veckoslutskurser. Mer kvalificerad

specialutbildning av ungdomsledare bedrives vid folkhögskolor, antingen

såsom en del av undervisningen, eller också som kurser vid sidan av den

ordinarie undervisningen eller som fortsättningskurser.

Kommunernas behov av ledare för fritidsverksamhet och ungdomsarbete

är därmed inte täckt. Det föreligger fortfarande ett uttalat behov av en mer

kvalificerad ungdomsledarutbildning. Därest sådana utbildningsmöjligheter

skulle komma till stånd, bör den föreslagna meritvärderingen kunna ifrågakomma.

Såsom nämnts i föreliggande motion tillkommer det 1962 års ungdomsutredning

att utreda frågan om ungdomsledarutbildningen. Socialstyrelsen

anser, att frågan om ungdomsledarskapets meritvärdering är nära förknippad

med ungdomsledarutbildningen, både vad gäller att mäta ledarskapets

meritvärde och att bedöma, vid vilken utbildning sadant ledarskap

skall vara meriterande.

Styrelsen föreslår därför, att motionen och till motionen hörande yttranden

överlämnas till 1962 års ungdomsutredning att tagas i beaktande vid

fullgörandet av utredningsuppdraget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 dr 1965 3

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om meritvärdet av ungdomsledarskap behandlades som ovan

nämnts även med anledning av vid 1964 års riksdag väckta motioner (statsutskottets

utlåtande nr 153/1964). 1 yttrande över motionerna redovisade

skolöverstyrelsen bl. a. gällande bestämmelser angående hänsynstagande

till fritidspedagogisk verksamhet vid bedömning av meriter för intagning

i vissa läroanstalter och vid tjänstetillsättningar. Styrelsen framhöll svårigheterna

att tillgodoräkna ungdomsledarskap ett fixerat meritvärde och

anförde vidare bl. a.

Bättre förutsättningar för en säkrare bedömning av de i motionerna aktualiserade

meritvärderingsfrågorna kan tänkas föreligga, när 1962 års

ungdomsutredning, som har till uppgift att utreda hela frågan om ungdomsledarutbildning,

framlagt resultaten av sitt arbete.

Med hänsyn till vad ovan anförts anser skolöverstyrelsen det lämpligast

att vid intagning av sökande till lärarutbildningsanstalter hänsyn till aktivt

ungdomsledarskap tills vidare tas enligt nu gällande bestämmelser.

1960 års lärarutbildningssakkunniga anförde bl. a. följande.

Enighet torde råda om värdet av aktiva insatser inom det frivilliga ungdomsarbetet.

Lärarna har som bekant här gjort betydelsefulla insatser. Såsom

motionärerna framhåller bör fritidspedagogiska erfarenheter vara en

värdefull tillgång för den, som ämnar utbilda sig till lärare. Detta har beaktats

vid fastställandet av bestämmelser för intagning till folkskoleseminarium.

I 29 § 3 mom. stadgan för folkskoleseminarierna säges att man vid urvalet

bland de inträdessökande jämväl skall ta hänsyn till »den erfarenhet,

som sökande kan ha vunnit genom tjänstgöring som lärare eller genom deltagande

i annat arbete bland barn och ungdom, folkbildningsarbete, socialt

arbete eller annan praktisk verksamhet».

De sakkunniga lämnade vidare vissa uppgifter angående förfarandet vid

meritvärdering in. m. och anförde avslutningsvis.

De sakkunniga anser att normer för en fast siffermässigt angiven meritvärdering

av verksamhet av den art, som motionärerna avser, icke gärna

kan genomföras. Ett meritvärde, som huvudsakligen tar sikte på längden

av sådan verksamhet kan inte anses rättvisande. Stora svårigheter skulle

också uppstå då det gäller att till siffror översätta de ofta mycket varierande

intyg om fritidspedagogisk eller annan verksamhet, som lämnas av inträdessökande.

De sakkunniga anser därför att den skyldighet som för närvarande

enligt ovan åberopade bestämmelser föreligger att ta hänsyn till deltagande

i arbete bland barn och ungdom och i socialt arbete tills vidare får anses till

fyllest. De sakkunniga kommer att vid arbetet med stadgor för lärarutbildning

överväga i vad mån de av motionärerna framförda synpunkterna skall

beaktas vid utformandet av intagningsbestämmelser avseende lärare på

samtliga stadier.

Statsutskottet, vars utlåtande var enhälligt, uttalade bl. a. att utskottet

helt anslöt sig till motionärernas uppfattning om värdet av aktivt ungdomsledarskap

för blivande fackpedagoger, arbetsledare och samhällsarbetare.

Meritvärdet härav för inträde till utbildningsanstalter måste vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

högt. Utskottet sade sig emellertid också ha förståelse för remissmyndigheternas

synpunkter och ansåg resultatet av ungdomsutredningens arbete

böra avvaktas innan ställning togs till de i motionerna berörda frågorna.

Utskottets förslag att motionerna icke skulle föranleda någon åtgärd godkändes

av riksdagen.

Utskottet

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen prövades den här förevarande

frågan av 1964 års höstriksdag. I sitt utlåtande (nr lo3/1964)

över de då väckta motionerna framhöll statsutskottet att verksamhet

som ungdomsledare måste vara en betydelsefull merit för inträde till olika

utbildningsanstalter. Utskottet ansåg emellertid att resultatet av 1962 års

ungdomsutrednings arbete borde avvaktas innan ställning togs till de av

motionärerna berörda frågorna och föreslog att motionerna icke skulle

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets förslag, som var enhälligt,

godkändes av riksdagen.

Allmänna beredningsutskottet vill för egen del ansluta sig till och starkt

understryka statsutskottets uppfattning om det stora meritvärde verksamhet

som ungdomsledare bör tillmätas. Av vad skolöverstyrelsen anfört

framgår också att sådana meriter beaktas såväl vid intagning i läroanstalter

som vid tjänstetillsättningar. Inom 1962 års ungdomsutredning

företages emellertid en ingående bearbetning av spörsmålen beträffande

ungdomsledarutbildningen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga kommer

inom kort att avgiva ett betänkande med förslag bl. a. beträffande

intagningsbestämmelserna för lärarutbildningsanstalter.

Enligt utskottets mening bör ovan angivna utredningsförslag avvaktas

innan ytterligare åtgärder ifrågasätts. Utskottet finner således icke anledning

förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida utan

hemställer,

att de likalydande motionerna I: 581 och II: 702 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Nyman, Hiibinette*, Yngve Persson*

och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*,

herrar Svensson i Kungälv, Dickson*, Rimås*, Wikner, Larsson i Borrby,

Hyltander*, Nilsson i Agnäs, Björk i Göteborg, Johansson i Växjö.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.