Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att stimulera anställande av kvinnlig arbetskraft inom industrien.

1965-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att stimulera anställande av kvinnlig arbetskraft inom industrien.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1965

5

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att

stimulera anställande av kvinnlig arbetskraft inom industrien.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 59 av herr Billman m. fl. och II: 70 av herr Berglund m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om att stimulerande

åtgärder, i likhet med vad i motionerna angivits, måtte vidtagas för att

möjliggöra anställning av kvinnlig arbetskraft inom industrien.

Motionärerna hänvisar bl. a. till det ökade behov av kvinnlig arbetskraft

som den expansiva utvecklingen inom industri och handel medför.

Riksdagen har beslutat om stödåtgärder för de landsdelar som har arbetskraftsöverskott

men saknar industrier. Andra landsdelar lider brist på arbetskraft,

vilket hindrar industrierna att expandera.

Det har emellertid visat sig att den kvinnliga arbetskraft som man tidigare

inte ansett sig kunna använda utom inom vissa speciella industrier

mycket väl skulle kunna utnyttjas i de flesta branscher. Där man tidigare

använt uteslutande manlig arbetskraft har man försökt med kvinnlig med

gott resultat.

Man har uppskattat den latenta kvinnliga arbetskraft som är positiv

till anställning i näringslivet till ca 150 000 personer. Skulle bara en del

av dessa kunna gå in i produktionen, skulle det betyda mycket för den

industriella utvecklingen.

En stor del av detta redovisade antal är hemmafruar som har svårigheter

att få hjälp med barntillsynen.

Skulle större möjligheter till anläggande av daghem finnas, vore mycket

vunnet. Lämpligast synes det vara att de industrier som kan betjänas

av den kvinnliga arbetskraften får möjligheter att investera, där så är

lämpligt, i utrymmen som kunde inrättas till daghem. Att modern kan

lämna sina barn på arbetsplatsen och hämta dem där vid arbetets slut

är en fördel.

Det bör prövas, huruvida icke sådan industri som vill anställa kvinnlig

arbetskraft kan erhålla statsstöd i form av lån eller bidrag till inrättande

av daghem. Eventuellt kan viss del av investeringsfonderna få användas

härför.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 70.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen

som anför:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1965

Mot bakgrunden av att en allt större andel av den kvinnliga arbetskraften

består av gifta kvinnor och att det bland de gifta kvinnorna torde finnas

ytterligare ännu ej utnyttjade arbetskraftsresurser har arbetsmarknadsstyrelsen

i plenum den 13 januari 1961 antagit ett speciellt aktivitetsprogram

för den kvinnliga arbetskraften. Aktivitetsprogrammet kan bl. a.

tagas som uttryck för att styrelsen funnit det nödvändigt att beakta och

vidtaga åtgärder speciellt anpassade för den kvinnliga arbetskraften. Aktivitetsprogrammet

bar sedermera i september 1964 kompletterats med

ytterligare anpassningsåtgärder.

1 programmet har åtgärder beträffande omskolning och fortbildning

fatt en framträdande plats. För att underlätta den kvinnliga arbetskraftens

inplacering inom industrin har under föregående år en ny kursform

inom vuxenutbildningen introducerats, s. k. startkurser för industriarbete.

Under höstterminen 1964 genomfördes 18 sådana kurser med sammanlagt

230 kursdeltagare. För vårterminen 1965 planeras ett 40-tal startkurser

för sammanlagt ca 500 kursdeltagare.

Genom åtgärder inom aktivitetsprogrammets ram har en del hinder undanröjts

för de gifta kvinnor som önskar ta upp yrkesarbete utanför hemmet.

På vissa orter och inom områden med en hög och differentierad efterfrågan

på arbetskraft har härigenom den yrkesmässiga anpassningen

inte varit ett lika stort problem som möjligheterna att kunna ordna barntillsynen

under arbetstiden. Arbetsmarknadsstyrelsen har därför i olika

sammanhang för verkets regionala och lokala organ framhållit vi k ten av

att på orter, där man kan bedöma att det finns arbetsmarknadsskäl för

ökade samhälleliga insatser ifråga om barntillsynen, försöka få till stånd

åtgärder i denna riktning från vederbörande kommunala myndigheters

sida.

I februari 1963 bildades på initiativ av Familjeberedningen eu central

samarbetsgrupp med uppgift att bistå kommunerna med planering och

utbyggnad av dag- och fritidshem. Samarbetsgrnppen består av representanter

för följande ämbetsverk: socialstyrelsen, bostadsstyrelseen, skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen. Erfarenheterna av den centrala samarbetsgruppens

hittillsvarande arbete bär redovisats i en PM som av socialstyrelsen

i samråd med de övriga berörda ämbetsverken översänts till

Konungen den 5 januari 1965. I promemorian finns redovisade förslag till

åtgärder för att snabbt kunna få till stånd en utbyggnad av dag- och fritidshem.

Åtgärderna har även kostnadsberäknats.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare i skrivelse till Konungen den 30 januari

1965 hemställt om medgivande att få bestrida kostnader för daghemsplatser

för barn till ensamma mödrar som undergår utbildning.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning bör alla möjligheter för att

snabbt bygga ut dag- och fritidshemmen tillvaratagas. Styrelsen har därför

intet att erinra mot alt industriföretag beredes möjlighet att erhålla statsmedel

i form av lån eller bidrag för inrättande av daghem.

Arbetsmarknadsstyrelsen vill emellertid framhålla betydelsen av att ansvaret

för driften av daghemmen åvilar kommunen. Härigenom kan fördelningen

av daghemsplatserna bli mest ändamålsenlig. Bl. a. kan det därigenom

säkerställas att i viss utsträckning även barn till andra föräldrar än

de vid ett speciellt industriföretag anställda får tillgång till platserna och

att daghemsplatser ej går förlorade om förälder åtager sig arbetsuppgifter

vid annat företag. Erfarenheterna från tidigare förefintliga industridaghem

har visat att t. ex. svängningar i konjunkturen lätt leder till inskränk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1965 7

ningar i barntillsynsmöjligheterna. Vid vissa lasarettsdaghem tillämpas

f. n. en sådan begränsning av daghemsplatserna att endast barn till sjuksköterskor

tas emot.

Slutligen får arbetsmarknadsstyrelsen meddela att det speciellt från de

mindre tätorterna framhållits att driftskostnaderna för daghemmen är mycket

betungande och att några kommuner av denna anledning ej har resurser

att utvidga eller att anordna daghemsverksamhet. För att stimulera kommunerna

till en ökad aktivitet beträffande utbyggnaden av daghemsverksamlieten

vore det önskvärt att en omprövning av nu utgående statsbidrag

kunde komma till stånd.

Utskottet

Motionernas syfte är att industriföretag skall stimuleras att anställa

kvinnlig arbetskraft genom att de erhåller statligt stöd för anordnande av

barnstugor.

Enligt gällande bestämmelser kan statsbidrag för anordnande av barnstugor

utgå till bl. a. förening eller stiftelse. Vidare kan bidrag till driften av sådana

anordningar utgå till bl. a. förening, stiftelse eller industriföretag.

Från allmänna arvsfonden kan understöd lämnas huvudman för barnstuga

som är juridisk person.

Möjligheter saknas således icke för industriföretag att erhålla statligt

stöd för barnstugeverksamhet. Utskottet anser det, med hänsyn till den

uppmärksamhet som nu ägnas spörsmålen på detta område, finnas anledning

räkna med att kommunerna är beredda att samarbeta med industriföretagen

för att lösa de problem som här anmäler sig. Vidare har familjeberedningen,

vilken nyligen förstärkts med ytterligare expertis för barntillsynsfrågor,

som ett av sina uppdrag att ingående undersöka möjligheterna

för en utbyggnad av barntillsynen. De i motionerna berörda spörsmålen

kan därvid förutsättas bli beaktade.

Med hänsyn till det ovan anförda finner utskottet icke anledning förorda

något riksdagens initiativ i ärendet utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 59 och II: 70 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,

fru Hultell*, herrar Helge Karlsson och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa*, fru

Jäderberg*, herrar Lundmark, Haglund, Wikner, Börjesson i Glömminge*,

Nilsson i Bästekille, Westberg, Wennerfors* och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.