Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbara åtgärder för att få så tillförlitliga och fullständiga uppgifter som möjligt om antalet kvinnor som önskar förvärvsarbete och i samband därmed också andra uppgifter som kan vara av värde för bedömningen av hur man bäst skall bereda sysselsättning åt denna arbetskraft.

1965-03-30 · 14 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:22, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbara åtgärder för att få så tillförlitliga och fullständiga uppgifter som möjligt om antalet kvinnor som önskar förvärvsarbete och i samband därmed också andra uppgifter som kan vara av värde för bedömningen av hur man bäst skall bereda sysselsättning åt denna arbetskraft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förvärvsarbete

för kvinnor, angående grkesintensiteten hos

vissa grupper av kvinnor och om införskaffande av

uppgifter angående arbetslösheten bland kvinnor

in. m.

Följande motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet:

1) de likalydande motionerna I: 258 av herr Virgin m. fl. och II: 312 av

herr Heckscher m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om utredning av kvinnornas möjligheter och önskemål

att åtaga sig förvärvsarbete;

2) de likalydande motionerna 1:578 av herr Paul Jansson m. fl. och II:

709 av fru Sjövall m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om att en utredning tillsättes med uppgift

a) att insamla och analysera material som belyser yrkesintensiteten hos

ovan berörda grupper av gifta och ogifta kvinnor och

b) föreslå de åtgärder vartill undersökningen kan föranleda;

3) motion 11:48 av fru Rgding m. fl. vari föreslås, att riksdagen beslutar,

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbara åtgärder för

att få så tillförlitliga och fullständiga uppgifter som möjligt om antalet

kvinnor som önskar förvärvsarbete och i samband därmed också andra uppgifter

som kan vara av värde för bedömningen av hur man bäst skall bereda

sysselsättning åt denna arbetskraft.

I motionerna 1:258 och 11:312 framhålles, att vid sidan av immigration

de gifta kvinnorna utgör vårt egentliga arbetskraftstillskott. Utvecklingen

tyder också på en ökad yrkesverksamhet bland dem, men det förefaller som

om en stagnation nu inträtt. Det råder en akut brist på arbetskraft bl. a.

inom vårdsektorn och inom skolväsendet. Man har i fråga om viss specialutbildad

arbetskraft kunnat konstatera en högre avgång ur yrket av kvinnliga

arbetstagare än av manliga. Antalet kvinnliga studerande ökar emellertid

ständigt.

Det är angeläget att man snarast gör en analys av anledningarna till den

låga kvinnliga yrkesverksamheten. Hittills har man nöjt sig med att öka

utbildningskapaciteten men icke tillräckligt uppmärksammat frågan om att

få kvinnorna att kvarstanna i yrket. Det bör prövas på vilket sätt man

kan främja inrättande av deltidsbefattningar i såväl allmän som enskild

tjänst och när det gäller allmän tjänst befordringsmöjligheterna för deltidsarbetande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

Eu mängd faktorer spelar givetvis in men man saknar vetskap om de

faktiska förhållandena, man saknar eu helhetsbild. En utredning berörande

alla gifta kvinnor i aktiv ålder måste emellertid bli synnerligen omfattande,

varför den bör genomföras i etapper och i första hand avse det mest

utsatta områden där särskilda kompetenskrav uppställts.

I motionerna 1:578 och II: 709 anföres, att enligt arbetsmarknadsstyrelsens

beräkning av tillgången på arbetskraft fram till år 1980 den ökning

som kan förväntas hänför sig till de gifta kvinnorna. Sysselsättningsgraden

för de gifta kvinnorna varierar för olika trakter mellan 7 och 43 %. Undersysselsättning

förekommer i glesbygder och på orter med ensidig industri.

Om prognosen skall hålla, måste förvärvsintensiteten bland de gifta kvinnorna

bli högre på orter med goda sysselsättningsmöjligheter.

Prognosen grundas på en framskrivning av den ökning som skett de

sista femton åren. Detta är icke realistiskt, ty uppgifter från arbetskraftsundersökningarna

tyder redan på en stagnation för gifta kvinnor och särskilt

bland de äldre. På vissa områden föreligger akut brist på arbetskraft

såsom inom vårdyrkena och bland läkare, lärare och sjuksköterskor.

Åtgärder för att öka benägenheten för gifta kvinnor att ta arbete företas

och pågående utredningar undersöker problemet, varjämte förbättrad statistik

medger att man bättre kan följa utvecklingen. Vissa utredningar och

fortsatta undersökningar är emellertid påkallade såsom i fråga om meritvärdering

vid deltidstjänst, tillgången på högre rekryteringstjänster för

kvinnor och större flexibilitet i den offentliga tjänsteorganisationen. Kännedomen

om olika åtgärders effekt är också bristfällig.

Samlade åtgärder erfordras och i första hand bör den akademiskt utbildade

arbetskraften och de yrken som kräver legitimation uppmärksammas.

Lokala undersökningar kan bilda underlag för bedömningar av allmän karaktär

eftersom grundproblemen sannolikt är likartade i hela samhället.

Utredningar pågår bl. a. inom statistiska centralbyrån och arbetsmarknadsstyrelsen

men en samlande utredning bör komma till stånd. Vidare bör en

kartläggning av redan vidtagna åtgärder göras och förslag till nya åtgärder

framläggas.

I motion 11:48 framhålles bl. a. att det utöver de registrerade arbetslösa

finns ett stort antal som kan hänföras till »dold arbetslöshet». De arbetslösa

kvinnorna tillhör i stor utsträckning denna grupp. Vidare hävdas att

mycket kan göras, bl. a. genom lokaliseringspolitiken, för att bereda arbete

åt dessa kvinnor.

Motionärerna framhåller, att det är en rimlig begäran att man i första

hand åstadkommer likställighet mellan arbetslösa män och kvinnor, åtminstone

i det hänseendet att man klarlägger hur många arbetslösa det

finns i verkligheten samt den lokala fördelningen av dessa arbetskraftstillgångar.

Det går inte att avfärda denna fråga med en hänvisning till att även

kvinnorna får anmäla sig till arbetsförmedlingen. Då bortser man nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 är 1!)6,j

från eu massa fördomar som hindrar många kvinnor att ta ett sådant initiativ

och också från det hinder som består däri att hundratusentals kvinnor

nu inte har någon praktisk möjlighet att få ett arbete inom rimligt avstånd

lrån hemmet. Man glömmer det som måste vara avgörande ur samhällets

synpunkt, nämligen att utforska hela tillgången på arbetskraft för att använda

detta som bedömningsgrund för att anlägga statsföretag eller tillse

på annat sätt att arbetskraften utnyttjas.

Flera kommuner med ensidigt näringsliv och därför stor tillgång på icke

förvärvsarbetande kvinnlig arbetskraft har själva gjort undersökningar

för att få ett statistiskt material till sina överläggningar med statliga myndigheter

och privata företagare. Åtgärder för att skaffa tillförlitliga uppgifer

om den verkliga arbetslöshteen bör vidtagas under samverkan mellan

statliga och kommunala organ.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

11:312, 11:709 och 11:48.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

Utskottet har inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska

centralbyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför i fråga om motionerna II: 312

och II: 709 följande:

I den omskolnings- och fortbildningsverksamhet för arbetslösa in. fl. som

handhas av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsverket deltog under 1964

ca 40 000 personer varav ca 16 100 kvinnor, en ökning med ca 1 500 jämfört

med 1963. För kvinnorna dominerade utbildningen inom vårdområdet och

kontorsområdet. I huvudsak meddelades kunskaper för mera rutinbetonade

arbetsuppgifter.

Under 1961 introducerades en utbildning i form av s. k. reaktiveringseller

repetitionskurser. Kurserna är avsedda för sådana kvinnor som redan

har en god yrkesutbildning men varit borta från förvärvsarbete under längre

tid och före återinträdet i sitt yrkesarbete önskar en repetition av sina kunskaper

och en orientering om det nya som hänt inom yrket. Under 1964 anordnades

sådana kurser för sjuksköterskor, sjukgymnaster, förskollärare

och socionomer.

Den särskilt besvärande bristen på yrkeskunnig arbetskraft inom sjukvården

medförde för arbetsmarknadsstyrelsens del att särskilda utbildningsåtgärder

vidtogs under 1962. Den 30 juni 1961 uppdrog nämligen Kungl.

Maj :t åt arbetsmarknadsstyrelsen, dåvarande överstyrelsen för yrkesutbildning

och medicinalstyrelsen att gemensamt ordna utbildning för sådan personal

som kunde avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning.

Utbildningen skulle i första hand inriktas på laboratoriepersonal (laboratorieassistenter,

laboratriser) och på tre nya yrkesgrupper nämligen röntgenassistenter,

radioterapiassistenter och operationsassistenter. Utbildningen

som är tvåårig, anordnades såsom centrala nybörjarkurer i samarbete mellan

arbetsmarknadsverket och dåvarande överstyrelsen för yrkesutbildning

eller som ordinarie yrkesskolekurser. I uppdraget ingick också att anordna

tidigare omnämnda reaktiveringskurser för sjuksköterskor.

Under tiden december 1963 -december 1964 avslutade följande antal

elever utbildning i kurser för ovan nämnd vårdpersonal:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

Laboratorieassistenter .............. 3681 (90)

Röntgenassistenter.......... 63 (33)

Radioterapiassistenter . ............. 23 (13)

Operationsassistenter ............. 62 (30)

Hörselvårdsassistenter ............. 25

Fortbildning i klinisk cytologi....... . 34

Sjuksköterskor (reaktiveringskurser) . 279

Antalet elever som avslutar yrkesutbildning för laboratorie-, röntgen-, radioterapi-

och operationsassistenter under år 1965 uppgår till ca 750.

I absoluta tal fanns 1960 ca 19 500 kvinnliga akademiker, och av dem var

2/3 förvärvsarbetande (enligt folkräkningens definition, d. v. s. de arbetade

minst halv normal arbetsdag). Jämfört med hela den kvinnliga befolkningen

i motsvarande åldrar, d. v. s. 25—65 år, är de kvinnliga akademikernas

förvärvsverksainhetsgrad totalt sett mycket hög eller närmare bestämt dubbelt

så hög som för den kvinnliga befolkningen i dess helhet.

Den tidigare omnämnda omskolnings- och fortbildningsverksamheten för

arbetslösa in. fl., som handhas av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsverket,

står även till de akademiskt utbildade kvinnornas förfogande.

Individuella hjälpåtgärder i form av provanställningar eller som enskild

företagsutbildning kan ävenledes ifrågakomma. I sådana fall befrias arbetsgivaren

från kostnaderna för den »anställde» under prövo- eller utbildningstiden

mot att han förbinder sig att anställa vederbörande mot

gängse lön, om provtjänstgöringen eller utbildningen utfaller till belåtenhet.

Utbildningsbidrag av samma storleksordning som gäller för övrig omskolningsverksamhet

utgår till den som erhållit provanställning eller är

placerad i enskild företagsutbildning.

För kvinnor som innehar lärarkompetens och som efter några års bortovaro

önskar återinträda i yrket har möjligheterna till ny anställning varit

bättre än för andra yrkeskategorier. Komplettering av tidigare kunskaper

har ej vållat oövestigliga svårigheter, och bristen på arbetskraft i yrket har

medverkat till att arbetsgivaren haft en liberalare syn vid nyanställning.

Skolöverstyrelsen anordnar årligen introduktionskurser för läroverkslärare

i Stockholm och på ett par andra orter i landet. Intresset för introduktionskurser

för läraryrket har varit stort bland de återvändande kvinnorna.

Kurserna omfattar 14 dagars praktisk och teoretisk undervisning.

För att stimulera hemmakvinnor med farmaceutisk utbildning att åtaga

sig arbetsuppgifter av tillfällig art, exempelvis kortare sjukvikariat eller

tjänstgöring enstaka dagar vid apotek, tillämpas speciellt förmånliga lönevillkor

och tjänstetidsberäkningar.

Av det ovan sagda framgår, att vissa försök gjorts för att underlätta

för kvinnor med något längre yrkesutbildning och för akademiskt utbildade

kvinnor att efter några års bortovaro ånyo anpassas till arbetsmarknaden.

Detta utgör emellertid bara en ringa början. Inom arbetsmarknadsstyrelsen

planeras sålunda ytterligare åtgärder för att underlätta deras återinträde

på arbetsmarknaden. Bristen på kvalificerad arbetskraft kommer sannolikt

att medverka till ett bättre utnyttjande av den resurs av yrkesutbildad arbetskraft

som finns bland hemmakvinnorna. Anpassnings- eller introduktionskurser

för olika uppgifter inom t. ex. förvaltningsområdet torde

vara önskemål som utan större svårighet skulle kunna realiseras. Li
1

Siffrorna inom parantes anger det antal elever som erhållit utbildning inom det ordinarie

yrkesskoleväsendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 5

kaså torde speciella omskolningskurser till nya verksamhetsgrenar för

kvinnor som är lokalt bundna och som ej har möjlighet att sysselsättas

i det egna yrket i hemorten, vara en angelägen uppgift för både arbetsmarknaden

och kvinnorna. Exemplifieringen av önskemål i fråga om

åtgärder för att underlätta för de yrkesutbildade kvinnorna att komma tillbaka

till yrkesarbetet kunde mångfaldigas. Skälen till att ännu så litet gjorts

för en smidigare återanpassning av dessa kvinnor till arbetslivet är inte

negativism endast från arbetsgivarnas eller samhällets sida.

Kvinnorna själva har ännu inte gjort sina anspråk gällande. Möjligheterna

till vuxenutbildning i form av omskolning och liknande är av ungt datum.

och omställningen till nya handlingsmönster tar tid och måste underbyggas

med information om fakta och praktiska arrangemang.

Statistiska centralbyrån yttrar om motion II: 709:

Mot bakgrunden av de erfarenheter från det arbete med arbetskraftsprognoser

som numera bedrivs inom SCB väll verket inledningsvis understryka

vikten av att den fråga som tas upp i motionen blir så allsidigt belyst

som möjligt. Storleken av det totala arbetskraftstillskottet under de

närmaste 15 åren blir — såsom även framhålls i motionen — till väsentlig

del beroende av de gifta kvinnornas yrkesintensitet. För yrkesgrupper med

starkt eller dominerande inslag av kvinnlig arbetskraft kan tillgången på

arbetskraft öka eller minska avsevärt redan vid relativt små förändringar i

yrkesintensiteten.

De yrkesintensitetstal som kommer till uttryck i statistik över den faktiska

sysselsättningen är betingade av en mängd olika faktorer. Man får

här skilja mellan faktorer som verkar på kvinnornas utbud av arbetskraft,

dvs. deras benägenhet att ta arbete och faktorer som verkar på efterfrågesidan,

dvs. möjligheterna att få lämpligt arbete på den ort där de bor. De

benägenhetspåverkande faktorerna kan vara såväl demografiska och utbildningsmässiga

som ekonomiska och sociala (opinionsbildning, attityder), medan

efterfrågesidan i första hand bestämmes av det allmänna ekonomiska

klimatet, regionala variationer i detta samt arbetsgivarattityder. För gifta

kvinnor med specialiserad utbildning tillkommer också att på orten tillgängliga

arbetstillfällen inte alltid motsvarar den utbildningsmässiga inriktningen.

Den faktiskt registrerade yrkesintensiteten bestäms av alla dessa

faktorer tillsammans.

Inom ramen för SCB:s arbete med arbetskraftsprognoser har man givetvis

haft anledning att försöka analysera detta problemkomplex när det

gäller den totala arbetskraften. Hittills har man dock måst begränsa analysen

till den registrerade yrkesverksamheten sådan denna framkommer i

folkräkningar och i de arbetskraftsundersökningar som utförs inom SCB:s

utredningsinstitut fyra gånger om året. I 1960 års folkräkning redovisas

yrkesintensiteten med uppdelning förutom efter kön och ålder även efter

yrkes- och viss högre utbildning. Att från ett sådant material kunna belysa

de grundläggande orsakerna till yrkesintensitetens storlek och utveckling är

givetvis mycket svårt även om vissa slutsatser kan dras från jämförande

studier av regionala och utbildningsmässiga skillnader samt en viss belysning

kan erhållas rörande de demografiska variablernas betydelse för yrkesverksamheten.

Vidare kan nämnas att anslag beviljats för eu monografiserie, baserad

på folkräkningsmaterial in. in., varvid även kvinnornas förvärvsverksamhet

kommer att belysas utifrån olika utgångspunkter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 är 196ä

Det skulle dock, enligt SCB:s uppfattning, vara värdefullt med kompletterande

undei sökningar, bl. a. attitydundersökningar av det slag som antyds

i motionen. Dessa undersöknignar borde då i princip omfatta all kvinnli»

arbetskraft även om man kan ha anledning att lägga tyngdpunkten på förhållandena

för kvinnor med lång utbildning på grund av det utbildningskapital

dessa representerar och den bristsituation som föreligger då det

gäller vissa sådana kategorier av arbetskraft. En sammankoppling av uppgifter

från akademikerregistret med uppgifter från den planerade folkräkningen

för 1965 skulle kunna ge värdefull information härvidlag. Det bör

dock framhållas att särskilda medel erfordras för att detta skall kunna ske.

I detta sammanhang kan nämnas, att i december 1960 tillsattes på SCB:s

initiativ eu arbetsgrupp för vissa kvinnofrågor, vars närmaste uppgift var

»-dt planera en statistisk undersökning kring dessa frågor. Arbetsgruppen,

vari ingick representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen, arbetsmarknadsparterna

och vissa kvinnoorganisationer, utarbetade förslag till

en intervjuundersökning av de gifta kvinnornas problem, särskilt med hänsyn

till deras arbetsmarknadsbeteende och de faktorer som påverkar deras

val av sysselsättning (utbildning, familjesituation, möjligheter att få hjälp

med tillsyn av barnen, attityder till förvärvsarbete m. in.). Ett formulär utarbetades

och provades vid tva mindre provundersökningar. Av ekonomiska

skäl kom dock denna undersökning inte till stånd.

Som framgått ovan är undersökningar av det slag som efterlyses i motionen

delvis redan påbörjade inom ramen för SCB:s verksamhet eller med

nära anknytning härtill. Kompletterande undersökningar av samhällsattityder

m. in. ävensom kartläggning av de åtgärder som vidtagits för att öka

kvinnornas förvärvsintensitet — och om möjligt även effekten av dessa _

är av ren utredningskaraktär och har eu så nära anknytning till denna verksamhet,

speciellt utredningarna inom SCB:s prognosinstitut att de, enligt

verkets uppfattning, bör utföras antingen inom eller i varje fall i mycket nära

samarbete med SCB. Härigenom skulle man på ett smidigt sätt uppnå

den samlade utredningsverksamhet som efterlyses i motionen. Den del av

den i motionen föreslagna utredningen som gäller utarbetande av förslag

till åtgärder faller däremot naturligt inom ramen för en parlamentarisk

kommitté. Det kan då vara lämpligt att en sådan kommitté tillsätts redan

innan resultaten av ovan nämnda undersökning föreligger.

I fråga om motion II: 48 anför arbetsmarknadsstyrelsen:

Yrkcsverksamhetsgraden. För att belysa yrkesverksamhetsgraden bland

kvinnor är det främst två informationskällor, som har kommit till användning,

nämligen folkräkningarna och arbetskraftsundersökningarna. Den senaste

folkräkningen gjordes 1960 och en ny kommer att genomföras innevarande

år. Från folkräkningarna erhållcs bl. a. uppgifter om yrkesverksam>na

kvinnor med fördelning på bl. a. ålder, civilstånd och regionala områden.

Inom styrelsen har från 1960 års folkräkning sammanställts data över

gifta och ogifta kvinnors yrkesverksamhetsgrad i s. k. A- och B-regioner

samt i större tätorter. Uppgifterna har av arbetsmarknadsstyrelsen publicerats

i en serie »Meddelanden från lokaliseringssektionen» (Lokaliseringsoch

utredningsbyrån). En del av dessa sammanställningar är medtagna i

belänkandet Aktiv lokaliseringspolitik (SOU 1963:58).

Arbetskraftsundersökningarna ger vid fyra tillfällen varje år uppgifter

om förvärvsarbetande resp. ej förvärvsarbetande kvinnor med fördelning

efter bl. a. ålder, civilstånd och förekomsten av barn. Arbetskraftsundersök
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 7

ningarna är s. k. urvalsundersökningar, vilket bl .a. medför att någon långtgående

regional uppdelning av materialet ej är möjlig. Viss uppdelning

har dock skett på de tre områdena norra Sverige, storstadslänen samt

övriga landet. Resultaten från arbetskraftsundersökningarna delges, så

snart de föreligger, tidningspressen. Närmare redogörelser publiceras av

statistiska centralbyrån i serien Statistiska Meddelanden och av arbetsmarknadsstyrelsen

bl. a. i serien Arbetsinarknadsinformation. I anslutning till styrelsens

remissyttrande över Allmänna skatteberedningens förslag till Nytt

skattesystem sammanställdes en PM med dala beträffande den icke förvärvsarbetande

befolkningen, i vilken vissa resultat från arbetskraftsundersökningen

i augusti 1964 redovisas.

Behov föreligger att även mellan folkräkningstillfällena kunna följa utvecklingen

av den kvinnliga yrkesverksamhetsgraden inom mindre regionala

område än de som arbetskraftsundersökningarna tillåter. Inom styrelsen pågår

därför ett analysarbete av den årliga inkomststatistiken för att länsvis

studera förändringarna vad avser förvärvsverksamheten bland kvinnorna.

Vidare kan nämnas att lokala undersökningar med arbetsförmedlingens

medverkan gjorts för att kartlägga intresset hos kvinnor att ta förvärvsarbete.

Deltidsarbete. En bland många faktorer, som kan underlätta för många

kvinnor att förvärvsarbeta, är möjligheten att erhålla deltidsanställning.

Förekomsten av deltidsarbete bland gifta och ej gifta kvinnor i olika åldrar

belyses bl. a. i de ovan nämnda arbetskraftsundersökningarna. De i urvalet

till dessa ingående personerna tillfrågas nämligen om antalet timmar de

har varit yrkesverksamma under den aktuella mätveckan. Från den månatliga

sysselsättningsstatistiken över antalet sysselsatta industriarbetare erhålles

uppgifter om andelen deltidssysselsatta män resp. kvinnor.

Arbetslöshet. Man kan skilja mellan två olika arbetslöshetsmått nämligen

dels antalet hos arbetsförmedlingen registrerade arbetslösa och dels antalet

arbetslösa personer enligt arbetskraftsundersökningarna. Det förra

arbetslöshetsmåttet omfattar ej personer, som önskar arbete men ej tagit

kontakt med arbetsförmedlingen. I arbetskraftsundersökningarna klassificeras

som arbetslösa de personer som saknar arbete och på något sätt

manifesterat sin vilja att erhålla ett.

I arbetskraftsundersökningarna ingår sedan något år tillbaka en fråga,

som ger ytterligare ett mått på arbetslöshetens storlek. Man tillfrågar nämligen

ett representativt urval av alla personer utanför arbetskraften huruvida

de skulle ha sökt eller inte sökt arbete, om lämpligt arbete funnits på

vederbörandes hemort. Den grupp som klassificerats enligt dessa kriterier

benämns latent arbetssökande. Styrelsen avser att under närmaste tiden

publicera en redogörelse av arbetskraftsundersökningarnas resultat i vad

avser här berörda grupper.

Utskottet

De mångskiftande spörsmål som rör kvinnornas situation på arbetsmarknaden

och deras möjligheter att åtaga sig förvärvsarbete har sedan länge

tilldragit sig ett mycket stort intresse i den allmänna debatten. Utvecklingen

under senare tid mot eu starkt ökad förvärvsverksamhet bland kvinnorna

och den vidare utveckling som kan förutses och som bl. a. innebär en

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

ökning av arbetskraftsbehovet har skapat en allmän insikt om att samhället

bör göra energiska insatser för att undanröja de hinder av olika slag

som nu ofta försvårar kvinnornas inträde i eller återgång till förvärvslivet.

Det är också numera en allmänt omfattad mening att kvinnorna bör äga

största möjliga frihet att välja mellan arbete i hemmet och på arbetsmarknaden.

I de här föreliggande motionerna har en rad i detta sammanhang betydelsefulla

spörsmål aktualiserats. Motionsyrkandena innebär att ingående

undersökningar bör göras för att klarlägga arbetslösheten bland kvinnor

som önskar förvärvsarbete (11:48), för att belysa yrkesintensiteten inom

vissa kvinnogrupper (1:578 och 11:709) och beträffande problematiken i

stort på detta område (I: 258 och II: 312) — allt i syfte att skapa underlag

för praktiska åtgärder till undanröjande av hindren för kvinnornas inträde

i eller återgång till förvärvsarbete.

Flertalet av de i motionerna upptagna frågorna har behandlats av utskottet

i tidigare sammanhang, senast vid 1964 års riksdag (utlåtande nr

39/1964). Utskottet hänvisade i detta utlåtande bl. a. till den omfattande

utredningsverksamhet berörande olika spörsmål av vikt på detta område

som påginge. Utskottet hade vid 1962 års riksdag i utlåtande över väckta

motioner föreslagit en utredning beträffande vissa familjepolitiska åtgärder

in. m., vilket förslag godkänts av riksdagen. I denna utredning skulle

enligt utskottets mening frågor om den kvinnliga arbetskraften i förvärvslivet

i förhållande till hem, samhälle och produktion etc. komma att aktualiseras.

Riksdagens skrivelse med anledning härav hade föranlett Kungl.

Maj :t att överlämna utskottsutlåtandet och motionerna till socialpolitiska

kommittén, allmänna skatteberedningen, studiehjälpsutredningen och familjeberedningen

för att beaktas vid fullgörandet av utredningsuppdragen.

Utskottet erinrade vidare bl. a. om att 1963 års riksdag anslagit medel

för utarbetande genom statistiska centralbyråns försorg av tio specialredogörelser,

baserade på 1960 års folk- och bostadsräkningar. Flertalet av redogörelserna

gällde frågor av betydelse i detta sammanhang. Bl. a. hade ett

av undersökningsobjekten betecknats »Familjen och den yrkesarbetande

kvinnan — en statistisk-sociologisk studie».

Utskottet underströk sin uppfattning om värdet av kvinnornas insatser

i arbetslivet och om vikten av att hithörande problem blev ingående belysta.

Det pågående utredningsarbetet vore emellertid av grundläggande betydelse

för den vidare behandlingen av frågorna, och utskottet förutsatte alt

det komme att bedrivas skyndsamt och effektivt. Utskottets förslag att motionerna

icke skulle föranleda någon åtgärd godkändes av riksdagen.

Utskottet vill här något beröra visst ytterligare utredningsmaterial som

sedermera tillkommit eller är att förvänta.

I 1960 års arbetsmarknadsutrednings betänkande »Arbetsmarknadspolitik»

(SOU 1965: 9), vilket framlagts helt nyligen, har kvinnornas speciella

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 dr 1965 9

arbetsmarknadsproblem behandlats i ett särskilt avsnitt (kap. 14, »Kvinnor

på och utanför arbetsmarknaden»). Utredningen framlägger en rad förslag

syftande till att underlätta anpassningen mellan det kvinnliga arbetskraftsutbudet

och efterfrågan. Således understrykes vikten av att arbetsförmedlingen

söker motverka både könsbunden rekrytering till vissa yrkesområden

och ett alltför snävt inriktat arbetsval från kvinnliga sökandes sida.

Förmedlingen bör också verka för en bättre anpassning av arbetsvillkoren,

framför allt arbetstiden, till de arbetssökandes möjligheter och skall vidare

uppspåra och söka aktivera icke yrkesverksamma kvinnor inom grupper

där det råder brist på arbetskraft.

Utredningen föreslår att yrkesvägledningen ges ökade resurser med sikte

på vägledning jämväl för medelålders och äldre kvinnor.

Vidare föreslås en viss personalförstärkning inom länsarbetsnämnderna

för de åtgärder som krävs om de totala arbetskraftstillgångarna skall bli

bättre tillvaratagna.

Beträffande de ekonomiska bidragen till flyttande arbetskraft förordas

bl. a. att familjebidrag skall kunna beviljas i de fall, där en ensamförsörjande

kvinna flyttar till anställningsorten före den övriga familjen.

Utredningen fäster stor vikt vid vuxenutbildningen. Utrymme bör i större

utsträckning än f. n. ges åt mera kvalificerade utbildningsalternativ,

exempelvis en etappvis utbyggd utbildning, omfattande två eller flera kurser

på tillsammans 1—2 år.

En ensamstående kvinna som på grund av bristande yrkeskunskaper inte

kunnat erhålla ett för hennes försörjning lämpligt arbete bör enligt utredningens

mening kunna erhålla utbildning i samma utsträckning som om

hon varit arbetslös. Grundbidraget bör kunna utgå oreducerat i de fall, där

en hemskild eller frånskild kvinna erhåller underhållsbidrag. Makes inkomst

bör icke medföra minskning av grundbidraget.

Utredningen framhåller att arbetslöshetsrisken är störst för de industrianställda

kvinnorna. Beträffande de sysselsättningsskapande åtgärderna

har utredningen i ett sammanhang, som avser arbetsmarknaden i stort och

således icke speciellt den kvinnliga arbetskraften, föreslagit en viss förskjutning

från beredskapsarbeten till industribeställningar. Även andra av utredningen

framlagda, här icke berörda förslag beträffande hela arbetsmarknaden

berör självfallet även den kvinnliga arbetskraften.

Återhållande faktorer av stor betydelse när det gäller kvinnornas engagemang

på arbetsmarknaden anses av många vara bl. a. skattetrycket och

bristen på anordningar för barntillsyn. Utskottet vill beträffande dessa frågor

erinra om att en särskilt beredning, familjeskatteberedningen, nyligen

tillkallats för att behandla de problem av såväl teknisk som fördelningspolitisk

art, vilka är förbundna med familjeskattefrågorna. En annan beredning,

familjeberedningen, har om hand frågorna beträffande samhällets

service för barnfamiljerna. Beredningen har i uppdrag bl. a. att pröva möj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

ligheterna till en snar utbyggnad av anordningar för barntillsyn och har förstärkts

med ytterligare expertis för detta ändamål.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den nyligen tillsatta

kommittén för utredning angående samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna,

vilken kommitté har parlamentarisk sammansättning. Kommittén

skall enligt sina direktiv ha ett nära samråd med familjeskatteberedningen.

Utskottet har med det hittills anförda velat lämna några exempel på

den ökade aktivitet från statsmakternas sida som, sedan förevarande frågor

senast behandlades i riksdagen, ådagalagts för lösande av olika problem.

Utskottet kommer i den följande framställningen att bl. a. beröra vissa

ytterligare åtgärder i detta syfte.

Det kan således konstateras att spörsmålen om kvinnornas möjligheter

i arbetslivet f. n. ägnas en uppmärksamhet som bör leda till väsentliga förbättringar.

I det pågående arbetet förtjänar enligt utskottets mening de i

motionsyrkandena framförda önskemålen om ett klarläggande genom förbättrad

och utvidgad statistik, genom forskning och på annat sätt av olika

förhållanden på detta område stor uppmärksamhet, ökad kännedom om

exempelvis den dolda arbetslösheten bland kvinnorna, om yrkesintensiteten

hos utbildad kvinnlig arbetskraft och om resultaten av vidtagna åtgärder

är självfallet av stort värde för att ge det fortsatta arbetet på detta område

största möjliga effektivitet.

1 arbetsmarknadsstyrelsens aktivitetsprogram ingår bl. a. s. k. reaktiveringskurser

för sjuksköterskor och repetitionskurser för sjukgymnaster

och förskollärare. Reaktiveringskurserna har pågått sedan läsåret 1961/62

och repetitionskurserna sedan läsåret 1962/63. En dylik kurs för socionomer

har även anordnats förra året. En undersökning rörande den första

kursen för sjuksköterskor utvisar att kursdeltagarna återgått till aktiv

tjänst i en utsträckning motsvarande genomsnittligt tre månaders heltidsarbete

per elev och år. Styrelsen har för avsikt att när ett tillräckligt undersökningsmaterial

föreligger utsträcka sina undersökningar att avse även

övriga slag av kurser och samtliga årgångar.

Behovet av att få till stånd en belysning av yrkesintensiteten och orsakerna

till avgången från yrkesverskamhet har uppmärksammats även av

sjukvårdens huvudmän. Landstingsförbundets personalvårdskommitté har

sålunda framfört förslag om anordnande av avskedsintervjuer med sjukvårdspersonal

som avgår ur tjänsten, i syfte att klarlägga orsakerna härtill.

Det må i övrigt framhållas att ett stort antal arbetsgrupper inom förbundet

arbetar med frågor rörande personalrekryteringen och personalens arbetsförhållanden

m. m.

En sociologisk undersökning som avser bl. a. gifta, icke yrkesverksamma

sjuksköterskor och har till syfte att utröna deras attityd till aktivt yrkesarbete

har vidare igångsatts på initiativ av sjukvårdsstyrelserna i Stockholm

och Göteborg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 11

Frågorna om sjuksköterskornas yrkesaktivitet och rörlighet på arbetsmarknaden

har även behandlats i en vetenskaplig statistisk undersökning

som publicerats i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen. II. Vissa grundläggande

undersökningar» (SOU 1964: 46).

I ett par av motionerna har särskilt spörsmålen rörande yrkesintensiteten

för kvinnlig arbetskraft med viss högre utbildning berörts och bl. a.

tanken på utnyttjande av akademikerregistret för belysning av frågan framförts.

Akademikerregistret är ett inom statistiska centralbyrån upplagt register

över dem som avlagt akademisk examen. Utskottet får erinra om vad

centralbyrån anfört därom att en sammankoppling av uppgifter från akademikerregistret

med uppgifter från den planerade folkräkningen för 1965

skulle kunna ge värdefull information i dessa frågor. Utskottet anser det

angeläget att en sådan undersökning företages så snart förutsättningarna

härför föreligger.

Utskottet får beträffande aktuella forskningsuppgifter på förevarande

område erinra om de inledningsvis omnämnda monografierna som är baserade

på senaste folk- och bostadsräkningar och för vilkas utförande ett anslag

på 1,5 milj. kronor ställts till förfogande. Utskottet har i ett tidigare

uttalande framhållit att dessa undersökningar får anses vara av grundläggande

betydelse för den vidare prövningen av olika spörsmål. En särskild

kommitté har tillsatts med uppgift att organisera arbetet och övervaka dess

fullgörande. Enligt vad utskottet erfarit beräknas monografien »Familjen

och den yrkesarbetande kvinnan — en statistisk-sociologisk studie» föreligga

sommaren 1965. Monografierna »Befolkningsutvecklingen och arbetsmarknaden»

samt »Fruktsamhet, äktenskap och fainiljestorlek» torde

publiceras under hösten 1965. Det kan förväntas att frågor av stor betydelse

i detta sammanhang därmed blir belysta.

Vad beträffar det i motionerna I: 578 och II: 709 framförda yrkandet om

utredning beträffande yrkesintensiteten hos vissa grupper av kvinnor samt

yrkandet i motionerna 1:258 och 11:312 om en mera allmän utredning om

kvinnornas förvärvsarbete kan utskottet med hänvisning till den ovan

lämnade, exemplifierande framställningen konstatera, att sedan frågorna

senast behandlades i riksdagen en avsevärd aktivitet på bred front utvecklats

för att komma till rätta med problemen och för att klarlägga de olika

orsakssammanhang som här är av betydelse.

Vad gäller motionsyrkandet i motion II: 48 som avser åtgärder för att ge

ökade kunskaper om arbetslösheten bland kvinnor, bl. a. den s. k. dolda

arbetslösheten, kan anföras, att arbetsmarknadsstyrelsen väl uppmärksammat

spörsmålen. Det kan förutsättas att den fortsatta verksamheten kommer

att i enlighet med motionens syfte skapa större klarhet beträffande dessa

förhållanden. Motionen är enligt utskottets mening härmed besvarad.

De förbättrade möjligheter för kvinnorna att komma in i eller återinträda

i arbetslivet som är motionernas allmänna syfte är således föremål för stor

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

uppmärksamhet, och ytterligare åtgärder är under organisatorisk planläggning.

Utskottet finner det angeläget att ekonomiska resurser i möjligaste

mån ställs till förfogande så att arbetet kan fullföljas. I övrigt anser utskottet

motionerna till stora delar besvarade härmed och finner icke skäl

förorda att ytterligare utredningar nu tillsättes. Utskottet får således hemställa,

att

1) motion II: 48,

2) de likalydande motionerna I: 258 och II: 312, samt

3) de likalydande motionerna I: 578 och II: 709,

i den mån de icke kan anses besvarade med vad ovan anförts,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,

fru Hultell, herrar Helge Karlsson och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Lundmark*, Haglund, Wikner, Börjesson i Glömminge*,

Nilsson i Bästekille*, Westberg, Wennerfors och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hultell samt herrar Blomquist, Nilsson i Bästekille, Westberg och

Wennerfors, vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande.

Åtgärder som påverkar benägenheten och möjligheterna för de gifta kvinnorna

att ta förvärvsarbete har vidtagits på olika områden. I 1960 års arbetsmarknadsutrednings

nyligen framlagda betänkande »Arbetsmarknadspolitik»

berörs problematiken mera indirekt, men betänkandet utgör självfallet

ett värdefullt grundmaterial.

Familjeberedningens uppgifter innebär bl. a. att kartlägga och analysera

olika problem i anslutning till samhällets service för barnfamiljerna, och

beredningen har bland sina uppdrag att undersöka möjligheterna till en

utbyggnad av barntillsynen.. Det kan vidare erinras om att en särskild be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 13

redning, familjeskatteberedningen, prövar frågor rörande familjebeskattningen.

Utredningsarbete förekommer dessutom inom arbetsmarknadsstyrelsen

liksom inom vissa andra institutioner, organisationer och kommuner.

Utskottet vill framhålla att utredningsarbetet och de vidtagna åtgärderna

framstår som i och för sig värdefulla. Emellertid har en uppsplittring av

problemen skett. Samlande åtgärder är nödvändiga, vilket särskilt gäller

de för samhället mest allvarliga och akuta bristområdena. Dessa är samtidigt

sektorer inom arbetslivet som huvudsakligen eller i stor utsträckning

är rekryterade av kvinnor.

I de föreliggande motionerna framliålles bl. a. vårdsektorn och skolväsendet

som exempel på sådana områden där de resurser som finns i den redan

utbildade arbetskraften måste tillvaratagas. Som ovan nämnts pågår vissa

utredningar, och skilda åtgärder har vidtagits. I detta sammanhang bör en

tillfredsställande lösning ernås på deltidsfrågorna och befordringsmöjliglieterna

för de deltidsarbetande.

Vidare är kunskaper om effekten av vidtagna åtgärder bristfälliga. Huruvida

reaktiverings-, repetitions- och omskolningskurserna medverkat till

högre yrkesintensitet är icke känt, och om det konkreta resultatet skulle

vara negativt vore en undersökning om de djupare orsakerna värdefull.

Utskottet instämmer i motionernas syfte att få till stånd en samlande

utredning. Bland de mera angelägna uppgifterna framstår behovet av en

helhetsbild av den problematik som ligger bakom de gifta kvinnornas möjligheter

och önskemål att kvarstanna eller återinträda i förvärvslivet. Härvid

har en omfattande attitydundersökning sin betydelse när det gäller inställningen

till exempelvis löner, arbetstidens omfattning och förläggning,

beskattning och barntillsyn.

En annan uppgift borde vara en sammanställning av de uppgifter som

finns dels om avgång under studietiden, dels om yrkesintensiteten efter avlagd

examen i äldre statliga utredningar, hos pågående utredningar samt

hos ämbetsverk och fackliga organisationer samt en bedömning av om dessa

data är till fyllest och av jämförbar kvalitet för att kunna ge en exakt bild

av läget inom dessa yrkesgrupper.

Vidare bör en kartläggning av redan vidtagna åtgärder samt framläggande

av förslag till åtgärder ske. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas

åt att undersöka samhällets attityder till gifta kvinnors förvärvsarbete som

underlag för opinionsbildning och nödvändiga attitydförändringar.

Vad gäller yrkandet i motion II: 48, som avser åtgärder för ett bättre klarläggande

av arbetslösheten bland kvinnor, kan anföras att arbetsmarknadsstyrelsen

uppmärksammat spörsmålen. Det kan förutsättas att den fortsatta

verksamheten kommer att i enlighet med motionens syfte skapa större klarhet

beträffande dessa förhållanden. Motionen är enligt utskottets mening

härmed besvarad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1:258 och

11:312 samt 1:578 och 11:709 i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla att en utredning tillsättes med uppgift att

insamla och analysera material som belyser yrkesintensiteten

hos kvinnorna och deras möjligheter och önskemål

att åtaga sig förvärvsarbete samt föreslå de åtgärder vartill

undersökningen kan föranleda;

b) att motion II: 48, i den mån den icke kan anses besvarad

med vad ovan anförts, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

KARCUS BOKTR. STHLM 1965 650034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.