Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de anställda över enskilda företag och om inflytande för de anställda över statliga företag.

1965-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de anställda över enskilda företag och om inflytande för de anställda över statliga företag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de

anställda över enskilda företag och om inflytande för

de anställda över statliga företag.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 133 av herrar Lager och Adolfsson samt II: 172 av herr Hermansson m. fl.

föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en sådan

översyn och förändring av lagen om aktiebolag att de anställda kan ges insyn

i och inflytande över företagens skötsel.

I de likalydande och likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade

motionerna 1: 13b av herrar Lager och Adolfsson samt II: 173 av herr

Hermansson m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om snabb utredning och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen

ge bestämmanderätt åt de anställda.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

I motionerna I: 133 och II: 172 anföres, att en av de viktigaste demokratiseringsfrågorna

är frågan om arbetarnas och tjänstemännens inflytande

över de företag där de ger sin arbetskraft. Denna fråga ställer problemen om

vittgående ändringar i de nu rådande ägandeförhållandena.

Vissa ändringar i fråga om de anställdas trygghet har skett genom

överenskommelserna om permitteringslön och avgångsvederlag, men på

den viktigaste punkten, den om de anställdas inflytande över företagen,

har ingenting ändrats. Den vanligaste invändningen är att dessa frågor

tillhör områden, där arbetsmarknadens parter möts och som statsmakterna

skall undvika. Ibland hänvisas till företagsnämnderna. Dessa är

emellertid inte förankrade i lagstiftning, och deras befogenhet är ytterst

begränsad.

Som det nu är ligger bestämmanderätten helt i kapitalägarnas händer,

och deras ställning skyddas bl. a. av lagen om aktiebolag, som därför bör

omarbetas. Om produktionsutvecklingen skall kunna upprätthållas blir

det ofrånkomligt med tidsenliga former för ägandeförhållandena.

Sådana statsföretag som SJ, postverket, televerket etc. berörs inte av

ändringar i aktiebolagslagen, vilken ej heller förbjuder statens bolag, såsom

LKAB och NJA, att ge sina anställda bestämmanderätt i företagen.

Om de samhälleliga företagen började praktisera företagsdemokrati skulle

det få avsevärda konsekvenser även för den privatägda sektorn. De anBihang

till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

ställdas bestämmanderätt skulle stimulera till bästa möjliga produktionsresultat.

I motionerna I: 134 och II: 173 hänvisas till motiveringen i motion I: 133.

Beträffande motiveringen får utskottet i övrigt hänvisa till motion I: 133.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statskontoret,

järnvägsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen

(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) och Luossavaara—Kirunavaara AB

(LKAB).

Statskontoret framhåller, att det pågår en snabb utveckling bort från

det hittills tillämpade systemet, att verksledningens beslut fattas av verkschefen

enrådigt eller med deltagande av chefstjänstemännen i plenum, till

lekmannastyrelser, sammansatta på olika sätt. I många fall är huvudsyftet

med urvalet av styrelseledamöter att bereda plats för vissa intressen, men

i andra fall har man direkt tagit avstånd från en sådan princip. Tjänstemän

ingår endast undantagsvis i lekmannastyrelserna. Kontoret förordar för sin

del lekmannastyrelser, som kan motverka byråkratisk trångsyn och ensidighet.

Kontoret finner det angeläget framhålla, att de olika personalkategorierna

inom de statliga företagen ges möjlighet att få sina synpunkter

beaktade i avsevärd omfattning. En ändamålsenlig form för kontakt mellan

personalen och företagsledningen är företagsnämnderna, vilka successivt

konsolideras och för vilka en ytterligare utveckling torde vara möjlig.

Statskontoret avstyrker motionerna.

Järnvägsstyrelsen utgår ifrån att motionärerna med uttrycket »bestämmanderätt»

åsyftar »medbestämmanderätt», d. v. s. en rätt för de

anställda att delta i beslutsprocessen och fortsätter: »Det torde numera

vara allmänt vedertaget att medbestämmande måste principiellt motsvaras

av medansvar, och innan det klarlagts hur ett sådant medansvar skall kunna

utkrävas är det enligt styrelsens mening icke möjligt att ha någon

uppfattning om effekten av medbestämmandet. Däremot ställer det sig

annorlunda med medinflytandet, d. v. s. insyn i och information om företagets

skötsel och möjligheten att i samband därmed framföra synpunkter.»

Styrelsen omnämner därefter en rad organ, som tillskapats inom styrelsens

förvaltningsområde, där personalen har möjlighet att öva inflytande,

såsom s. k. förordsfullmäktige, utbildningsnämnd, skydds- och säkerhetskommittéer,

utredningskommittéer m. m. Ett samarbetsorgan av särskild

typ är företagsnämnderna, vilkas befogenheter visserligen är begränsade

men dock utgör en utmärkt form för information och i sin mån samråd.

Styrelsen finner därför att inom SJ de anställda utövar ett icke föraktligt

medinflytande på beslutsprocessen. Utvecklingen fortsätter, och en utredning

synes endast kunna blotta de trots allt kvarstående motsättningarna mellan

arbetsgivar- och arbetstagarintressen.

SAF anser, att motionärernas påstående att de anställda »är uteslutna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965 3

från allt inflytande» över de företag där de arbetar är en grov karikatyr av

verkligheten. Frågan är emellertid ytterligt komplicerad, och ändringar i

aktiebolagen torde icke vara ägnade att främja en lugn utveckling.

SAF avstyrker motionerna.

LO hänvisar till överenskommelsen mellan LO och SAF om anställningstryggheten.

Förslag till åtgärder för att öka och fördjupa de anställdas inflytande

i företagen kommer att aktualiseras. LO är emellertid icke beredd

att nu precisera sin ståndpunkt.

I fråga om den industriella demokratien inom statlig affärsverksamhet

förbereder en kommitté inom Statstjänarkartellen förslag till revision av

överenskommelsen om företagsnämnder inom statsförvaltningen.

LO anser sig icke ha anledning att påkalla de begärda utredningarna.

TCO anser, att hithörande frågor bör behandlas i första hand genom förhandlingar

och överenskommelser mellan berörda parter på arbetstagarrespektive

arbetsgivarsidan, och anser ej utredning påkallad.

SACO har samma uppfattning och finner ingen anledning att tillstyrka

motionerna.

LKAB framhåller att den s. k. företagsdemokratien befinner sig i ett utvecklingsskede

och att olika avsnitt är under behandling på såväl arbetsgivar-

som arbetstagarsidan. En fortsatt behandling av frågorna i denna

ordning synes vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning

av riksdagen fastställda normer för verksamheten.

Utskottet

Motionärerna föreslår utredningar och åtgärder i syfte att ge anställda

i privata företag insyn i och inflytande över företagens skötsel samt att

inom statsföretag ge bestämmanderätt åt de anställda.

Huvudorganisationer på arbetsmarknaden har i yttranden över motionerna

framhållit att överväganden i hithörande olika frågor för närvarande

sker inom organisationerna samt att dessa frågor för att ge bästa möjliga

resultat bör behandlas i första hand genom förhandlingar och överenskommelser

mellan berörda parter. I fråga om statsföretagen har i yttrandena

bl. a. anförts att företagsdemokratien befinner sig i ett utvecklingsskede

där olika avsnitt är under behandling på såväl arbetsgivar- som

arbetstagarsidan. En fortsatt behandling av frågorna i denna ordning anses

vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen

fastställda normer för verksamheten.

Utskottet delar den uppfattning som sålunda uttryckts i remissyttrandena.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

Med hänsyn härtill finner utskottet icke i de i motionerna föreslagna utredningarna

och åtgärderna påkallade utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 133 och II: 172 samt

de likalydande motionerna I: 134 och II: 173 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh,

Nyman, Axel Kristiansson, fru Hultell*, herrar Helge Karlsson*, Wååg*

och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar*, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Rimås,

Wikner, Börjesson i Glömminge*, Gustafsson i Uddevalla* och Nilsson i

Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLN 63

614673

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.