Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de svenska musikernas arbetsmarknadssituation.

1965-04-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de svenska musikernas arbetsmarknadssituation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de svenska

musikernas arbetsmarknadssituation.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:340 av herr Bengtson m. fl. och 11:413 av herr Johansson i Dockered

in. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om utredning och förslag beträffande frågan om de svenska musikernas

arbetsmarknadssituation.

Motionärerna framhåller att arbetsmarknadssituationen för de svenska

musikerna f. n. inte är tillfredsställande. Musikernas engagement är

oftast av relativt kort varaktighet. Detta gäller framför allt restaurangmusikerna.

Genom osäkerheten på arbetsmarknaden och genom att många

engagemang ger dem arbete blott tre dagar i veckan tvingas musikerna

inte sällan skaffa sig sysselsättning vid sidan av musikarbetet.

De här påtalade svårigheterna accentueras av att konkurrensen från de

utländska musikerna är hård. Följden har blivit en omfattande arbetslöshet

bland de svenska yrkesutövarna. Utlänningarnas konstutövning

kan verka befruktande på den svenska utvecklingen, men å andra sidan

får villkoren för de inhemska musikerna inte bli sådana att de inverkar

menligt på musikintresset och svenska ungdomars benägenhet att välja

musikeryrket.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 340.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen

och Svenska musikerförbundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför bl. a.:

Det är sant att arbetsmarknadssituationen för de svenska musikerna inte

är helt tillfredsställande. Även om det allmänna sysselsättningsläget är gott

finns inom musikeryrket en grupp som av olika orsaker inte vunnit fast

anställning. Situationen är emellertid ingalunda så mörk som synes framgå

av motionen, vilket bl. a. framgår av den månadsvis redovisade arbetslösheten

i Musikernas erkända arbetslöshetskassa. Medianprocenten arbetslösa

i kassan för åren 1060—1064 är följande: 1060 2,0 %, 1061 1,75 %,

1062 1.75 %, 1063 1,65 % och 1064 1,5 %. Denna arbetslöshet måste i förhållande

till övriga kassor betraktas som låg och är dessutom fallande.

I allmänhet råder emellertid inga större svårigheter att bereda svenska

restaurangmusiker arbete, under förutsättning att de är fullt kvalificerade

och är villiga att anta engagemang även på annan ort än hemorten.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden omfattar musikeryrket

lika väl som övriga arbetsområden, och ett antal musiker från våra nor
Bihang

till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

diska grannländer arbetar längre eller kortare tider i Sverige, medan antalet

svenska musiker som arbetar i ett grannland är mindre.

Tillströmningen av övriga utländska musiker regleras genom uppehållsoch

arbetstillstånd som utfärdas av statens utlänningskommission. Innan

arbetstillstånd beviljas inhämtas yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen,

som i sin tur hör musikernas fackorganisation, Svenska musikerförbundet.

I regel tillstyrker styrelsen inte arbetstillstånd, om förbundet avstyrkt att

sådant beviljas. De svenska musikerna har således genom sin fackorganisation

ett inflytande över utomnordiska musikers möjligheter att arbeta

i Sverige. Nu löpande arbetstillstånd för utländska musiker har också i

de allra flesta fall tillstyrkts av musikerförbundet.

Till arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har fogats en inom styrelsens

kansli i samråd med intresseorganisationer inom branschen verkställd utredning

om arbetsförmedling för artister och musiker. I denna utredning:

Artistförmedlingsutredningen, anföres bl. a. (sid. 138—141):

Artistyrket är mycket internationellt betonat, och Sverige gästas årligen

av ett stort antal utländska artister. För att få uppträda i Sverige måste

de utomnordiska artisterna ha arbetstillstånd. Tillstånd till kortare gästspel

beviljas i regel utan vidare, och säsonggästspelen behandlas även mycket

liberalt. Det område där de utländska artisterna utgör det största

inslaget, och som också är det största problemet, är landets restauranger.

En inventering av restaurangmusiker i Sverige hösten 1961 visade att de

svenska musikerna utgjorde 40 %, övriga nordiska musiker 17 % och de

utomnordiska 43 % av samtliga engagerade. Arbetsmarknadsstyrelsen fann

sig även föranlåten att fr. o. in. hösten 1961 föra en restriktivare utlänningspolitik.

Denna politik har i stort sett gått ut på att minska nyrekryteringen

men att i möjligaste mån godta fortsatt vistelse i landet av musiker

som redan hade arbetstillstånd.

Utredningen anser att skydd måste beredas den svenska arbetskraften

men att Sverige dock bör föra en så liberal utlänningspolitik beträffande

musiker och artister som möjligt. Det svåra problemet att förena dessa

båda principer syns kunna lösas endast genom ett kontinuerligt och förtroendefullt

samarbete mellan de berörda parterna: arbetsgivarna, arbetstagarna

och myndigheterna.

De artister som inte vunnit fast anställning är i högre grad än andra

yrkesutövare utsatta för olika slag av arbetslöshet. Genom att artisterna

ofta byter arbete förekommer en ganska omfattande omsättningsarbetslöshet.

Branschen kännetecknas även av starka säsongväxlingar. Arbetslöshet på

grund av hög ålder är ju ingenting som är särskilt utmärkande för artistbranschen,

men accentueras genom det hårda arbetet, som medför att artisten

ofta blir fortare utsliten än andra yrkesutövare. Artistbranschen har

även från tid till annan varit utsatt för stark strukturomvandling, som påverkat

sysselsättningen.

Den offentliga artistförmedlingen har i jämförelse med de privata förmedlingarna

ett större socialt ansvar för de arbetssökande. De medel som

står till förfogande för att möta arbetslösheten bland artisterna är — förutom

förmedling av arbete — ersättning från arbetslöshetskassor och koniantunderstöd

av arbetslöshetsnämnder, yrkesutbildning och omskolning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1965 3

samt beredskapsarbeten och musikerhjälp. Om man handhar dessa medel

på ett förnuftigt sätt och vidtar rätt åtgärd i rätt tid, kan en stor del av

otryggheten i artistyrket elimineras.

Enligt utredningens uppfattning bör arbetsförmedling i förvärvssyfte

icke få förekomma. Försiktigheten bjuder emellertid att man inte binder

sig för lösningar som kan medföra svårigheter att tillgodose förmedlingsbehovet.

När privatagenterna försvinner måste den offentliga artistförmedlingen

samt organisationsförmedlingarna vara beredda att täcka hela

marknaden. Skulle av olika orsaker den offentliga förmedlingen och organisationsförmedlingarna

inte kunna fylla denna uppgift, måste frågan om

privatagenternas vara eller inte vara tas upp till omprövning.

Svenska musikerförbundet framhåller att år 1955 — när beslut om den

s. k. fria spriten t rädde i kraft — den svenska restaurangnäringen ansåg

sin ställning så hotad att utomordentliga åtgärder måste vidtagas för att

eliminera en befarad minskning i restaurangernas besöksfrekvens. Åtgärderna

kom att avse import av utländska musiker vilket medförde arbetslöshet

bland de svenska musikerna. Denna arbetslöshet har sedan avtagit

så småningom men inte på grund av att musikerarbete kunnat beredas

svenska restaurangmusiker utan genom att de så småningom måste söka

sig till andra yrken.

Till detta kommer enligt förbundets uppfattning att osäkerheten inom

yrket blivit allt större genom att orkestrarna engageras nästan uteslutande

för korta perioder. Många musiker tvingas skaffa sig extra sysselsättningar

för att kompensera inkomstbortfall under arbetslöshetsperioder.

Import av utländsk arbetstagare bör enligt förbundets mening icke få

föranleda arbetslöshet bland de svenska arbetstagarna. Förekomst av en

tillräckligt god svensk restaurangmusiker bör vara ett fullgott skäl för att

avslå arbetstillståndsansökan från en motsvarande utländsk musiker.

Förbundet tillstyrker motionerna.

Utskottet

I motionerna föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning

och förslag beträffande de svenska musikernas arbetsmarknadssituation.

Såsom framgår av yttrande över motionerna har denna fråga i vissa

hänseenden ägnats uppmärksamhet av en inom arbetsmarknadsstyrelsen i

samråd med berörda intresseorganisationer inom branschen verkställd utredning,

s>Artistförmedlingsutredningen». Denna utredningsgrupp har i februari

1965 redovisat sina synpunkter och förslag. I utredningen framhålles

att musikeryrket är mycket internationellt betonat. Det område där de utländska

musikerna utgör det största inslaget är landets restauranger. År
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

betsmarknadsstyrelsen har, framhåller utredningen, fr, o. m. hösten 1961

funnit sig föranlåten att på detta område föra en restriktivare utlänningspolitik,

som gått ut på att minska nyrekryteringen men att i möjligaste

mån godta fortsatt vistelse i landet av musiker som redan har arbetstillstånd.

Problemet att förena erforderligt skydd för svenska musiker

med en så liberal utlänningspolitik som möjligt anser utredningen kunna

lösas endast genom ett kontinuerligt och förtroendefullt samarbete mellan

de berörda parterna: arbetsgivarna, arbetstagarna och myndigheterna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt yttrande vidare framhållit, att ansökningar

om arbetstillstånd för utomnordiska musiker alltid remitteras

till Svenska musikerförbundet och att styrelsen i regel inte tillstyrker tillståndsansökan

som förbundet avstyrker.

Möjligheterna att öka arbetstillfällena för musiker kan förutsättas bli

behandlade av konsertbyråutredningen, som har uppdrag att verkställa

utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå och därmed sammanhängande

spörsmål. I direktiven för denna utredning framhålles som

i hög grad sannolikt, att en ändamålsenligt konstruerad statlig konsertbyrå

med en därtill knuten rikskonsertorganisation bör kunna utgöra ett

verksamt redskap för det centrala syftet, nämligen musiklivets allsidiga utveckling

i vårt land. Enligt vad utskottet inhämtat kommer konsertbyråutredningen

att under våren 1965 framlägga ett delbetänkande angående

förmedling av artister och musiker i anslutning till artistförmedlingsutredningens

ovannämnda betänkande. Under våren 1966 avser konsertbyråutredningen

vidare att lämna sitt slutbetänkande med förslag till

rikskonsertorganisation. Den försöksverksamhet med rikskonserter som

utredningen påbörjat enligt sitt förslag år 1962, »Rikskonserter» (stenciIerat,

1962: 8), är planerad att fortsätta till hösten 1966 och avser, förutom

konserter i samarbete med de statsunderstödda oi’kestrarna, bl. a.

framförande av kammarmusik på olika musikområden genom tidigare

etablerade men även nyuppsatta ensembler.

Utskottet anser att de i motionerna berörda frågorna om de svenska musikernas

arbetsmöjligheter samt förutsättningarna för svenska ungdomars

utbildning och utkomst i musikeryrket är av väsentlig betydelse. De svårigheter

som kan uppstå genom konkurrens från utländska musiker synes

med nuvarande principer för behandling av ansökningar om arbetstillstånd

kunna bemästras genom samråd mellan myndigheterna, arbetsgivarna

och musikernas fackliga organisation. I övrigt ägnas frågan om musikernas

arbetsmarknadssituation för närvarande uppmärksamhet i pågående

och nyligen avslutade utredningar. I anslutning till dessa utredningar

vidtages och planeras åtgärder som synes ägnade att verka i motionernas

syfte. Med hänsyn härtill finner utskottet icke skäl att nu föreslå

något riksdagens initiativ på området utan hemställer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

5

att de likalydande motionerna I: 340 och II: 413 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Oscar Carlsson,

Hedlund, Nyman, Yngve Persson, Helge Karlsson, Wååg och Blomquist;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa,

fru Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Lundmark,

Haglund, Rimås, Wikner, Börjesson i Glömminge, Nilsson i Agnäs och

Thylén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.