Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande den statliga informationsverksamheten.

1965-04-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:28, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande den statliga informationsverksamheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande den

statliga informationsverksamheten.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:414 av

herr Lindahl föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att den statliga informationsverksamheten, dess omfattning, inriktning

och utformning blir föremål för en skyndsam utredning.

1 motionen påtalas bl. a. att den statliga informationen många gånger

är bristfällig och svårbegriplig samt att allmänheten endast har begränsade

möjligheter att ta emot den information som lämnas.

Staten får inte, säger motionären, komma i ett underläge när det gäller

att framföra viktig information till allmänheten utan måste kunna konkurrera

framgångsrikt med all annan information. Experter måste anlitas som

genom forskning och praktiska erfarenheter kan medverka till att ge denna

information slagkraft.

Motionären framhåller att man får intrycket att staten inte sammanställt

och utformat informationen med hänsyn till dem som skall ha den

utan låtit varje institution svara för sina egna uppgifter, som de behandlat

från mer eller mindre fackmässiga synpunkter.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statskontoret som

erinrar om tidigare behandling i riksdagen av närliggande frågor och vidare

anför.

Frågan om statens informationsverksamhet har under senare år varit

aktuell även i andra länder, t. ex. i Norge. En offentlig utredning har

där framlagt förslag om att inrätta en statens informationsavdelning och

att införa informationsplikt i fråga om beslut som är av väsentlig betydelse

för samtliga eller större delen av medborgarna eller som eljest kräver information.

Förslaget har ej antagits av stortinget i sitt ursprungliga skick.

Man lär i stället ha beslutat att ett statligt informationskontor skall pröva

informationsverksamheten inom förvaltningen samt för de olika myndigheterna

peka på informationsåtgärder som bör vidtagas, ändras eller upphöra.

Det nya kontoret skall leda gemensamma, centrala informationsinitiativ,

t. ex. vägledning och information till allmänheten om allmänna

förhållanden inom statsförvaltningen.

Den statliga informationsverksamheten kan bedrivas med olika målsättningar.

Den kanske vanligaste formen är den som brukar kallas passiv

information, d. v. s. den information som bedrivs av en tjänsteman när

han i brev, per telefon, vid samtal etc. lämnar uppgifter till den som önskar

11 ihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965

informationen. Initiativet till informationen tages således icke inom statsförvaltningen

utan utanför densamma.

Informationen kan i stället vara aktiv, varvid staten på eget initiativ medverkar

vid dess utformning och spridning. Intensiteten i denna information

har varit föremål för diskussion. Å ena sidan finns det de som hävdar att

offentlighetsprincipen ger tillräckliga garantier för att informationsbehovet

tillfredsställs genom insatser från press, radio och TV, kompletterat

med utgivande av publikationer och en begränsad statlig informationsproduktion

i de ämnen som inte täcks av nyhetsmedia (t. ex. statliga utredningar,

tidskrifter). Bakom denna inställning ligger icke sällan farhågor

att staten i sin aktiva informationsverksamhet kan komma att mer påverka

än upplysa medborgarna.

Å andra sidan finns det de som hävdar att det är nödvändigt att staten

mer aktivt informerar allmänheten. Statens inflytande växer och demokratin,

menar man, kräver att medborgarna förstår de styrandes åtgärder

eller i vart fall grunddragen i motiven. Det har också hävdats — liksom i

förevarande motion — att rättssäkerheten kan komma i fara om lagar

och förordningar icke tillkännages på ett sådant sätt att därav berörda

personer får kunskap om samt förstår deras innehåll.

Det finns icke någon generell bestämmelse som förpliktar staten att bedriva

informations- eller kungörelseverksamhet (jfr dock SFS 1946:680).

I ifråga om olika former av beslut och för vissa ämnesområden finns det

emellertid bestämmelser som ålägger staten att lämna information. När

det gäller det praktiska genomförandet av denna informationsverksamhet

handlar varje departement och myndighet för sig. Det finns alltså

ingen samordning, ingen central statlig instans som kan ge råd och vägledning.

Statsdepartementens informationsverksamhet utövas för närvarande

bl. a. av statens upplysningsbyrå och statsministerns pressekreterare.

Upplysningsbyrån har två huvuduppgifter. Fn inåtriktad som innebär att

byrån skall följa svensk dagspress för departementens och vissa centrala

ämbetsverks räkning. Vidare en utåtriktad verksamhet, koncentrerad till

utgivandet av tidskriften »Från departement och nämnder», som innehåller

redogörelse för bl. a. kommittéförslag och artiklar över vad som

försiggår inom olika grenar av den statliga verksamheten. Byrån har även

i uppdrag att följa den statliga annonseringen.

Upplysningsbyrån är emellertid icke något centralt koordinerande organ

när det gäller upplysningsverksamhet i den centrala statsförvaltningen.

Den tager således vanligen ej något initiativ till att förmedla information

genom andra media än nämnda publikation eller genom den

kontakt som upprätthålls med pressen. Inte heller ser byrån som sin uppgift

att aktivera de statliga myndigheternas informationsverksamhet.

Även ovannämnda pressekreterare förmedlar kontakt med pressen, övriga

massmedia och allmänheten. Tjänsten, som inrättades den 1 juli 1963,

motiverades av det ökade behovet av service åt såväl den svenska pressen

som de utländska pressorganen.

Utvecklingen av den statliga informationsverksamheten i Sverige efter

andra världskriget och framför allt under senare år har kännetecknats

av att allt fler centrala statliga myndigheter kommit att förfoga över egna

informationsorgan som i stor utsträckning svarar för statens kontakt med

allmänheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965 3

Statskontoret ansluter sig till de tidigare framförda synpunkterna om

en mer aktiv statlig information. Här må sålunda framhållas att utökningen

av statens verksamhet och beslut om nya förpliktelser och nya rättigheter

för den enskilde medborgaren synes öka behovet av mer systematiskt bedriven

statlig information. Likaså kan det uppkomma behov av orientering

och vägledning från statens sida genom de väsentliga förändringar som

statsverksamheten genomgår och som kan medföra att den omedelbara

kontakten mellan allmänheten och myndigheter försvinner. Resultaten av

statens verksamhet (t. ex. vid institutet för konsumentfrågor) kan vara

av ekonomiskt intresse för allmänheten som av denna anledning bör erhålla

viss information. Vidare bör staten sprida kännedom om statsförvaltningens

arbete över huvud taget för att därigenom bl. a. skapa ökad förståelse

och underlätta rekryteringen.

I förevarande motion föreslås en utredning av den statliga informationsverksamheten,

dess omfattning, inriktning och utformning. Statskontoret

vill erinra om att ämbetsverket av Kungl. Maj :t fått i uppdrag att i samråd

med riksrevisionsverket utreda frågan om den statliga publikationsverksamhetens

finansiering. Utredningen kommer i första hand att behandla

statliga publikationer, men även annan form av statlig publicering kommer

att beröras i den mån den påverkar ställningstaganden rörande statliga

publikationers utgivningspolitik. I utredningen kommer att behandlas tre

typer av frågekomplex, nämligen policy-, finansierings- och organisationsfrågor.

I detta sammanhang må omnämnas att kostnaderna för den statliga publiceringsverksamheten

under budgetåret 1962/63 har uppskattats till omkring

70—80 milj. kronor, varav på andra statliga myndigheter än de affärsdrivande

verken och militära myndigheterna ankommer ca 30 milj. kronor.

Dessa myndigheter (närmare 400) utgav under budgetåret mer än 900

publikationer, motsvarande ungefär 7 600 nummer.

Ehuru ovannämnda, av statskontoret bedrivna undersökning ej avses

omfatta hela det i motionen angivna frågekomplexet, synes den likväl täcka

en dominerande del av statens informationsverksamhet. Det torde därför

enligt ämbetsverkets mening vara befogat att avvakta resultatet av den

pågående utredningen innan ställning tages till det i motionen framförda

förslaget. Resultatet av statskontorets undersökning beräknas kunna framläggas

under innevarande år.

Statskontoret avstyrker motionen.

Utskottet

I motionen hemställes om en utredning angående den statliga informationsverksamhetens

omfattning, inriktning och utformning.

Utskottet är ense med motionären om vikten av en effektiv information

från det allmännas sida som i lättillgänglig form och med utnyttjande av

olika kommunikationsmedel, TV, radio, publikationer in. m., lämnar upplysning

om exempelvis de skyldigheter och rättigheter lagstiftningen på

olika områden innebär för medborgarna och inte minst om de ändringar i

dessa hänseenden som följer av ny eller ändrad lagstiftning och som en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965

ligt vad erfarenheterna utvisar alltför ofta visar sig vara okända för

mången. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (utskottets utlåtande nr

16/1963) givit uttryck åt en sådan uppfattning. I utlåtandet underströk utskottet

bl. a. angelägenheten av att allmänheten blev informerad om viktigare

reformer och om till vilka myndigheter den hade att vända sig i olika

angelägenheter. Frågan gällde då särskilt information om reformerna på det

sociala området. Utskottet erinrade om åtgärder som vidtagits eller planerats

och berörde i sammanhanget bl. a. den lagstadgade skyldigheten för

sociala nämnder att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar

m. m. Utskottet ansåg det kunna förväntas att de pågående strävandena

skulle fullföljas och vidgas i den mån tillräckliga ekonomiska och personella

resurser härför stode till förfogande. Motionernas syfte skulle härigenom

bli i icke obetydlig grad tillgodosett, och utskottet fann icke skäl förorda den

av motionärerna begärda utredningen i ämnet. Utskottets förslag bifölls av

riksdagen.

I statskontorets ovan redovisade yttrande över den nu föreliggande motionen

har uppgifter lämnats beträffande den informationsverksamhet som

bedrives av statliga organ. Statskontoret vitsordar behovet av en mer aktiv

statlig information. Utskottet ansluter sig för egen del till denna uppfattning

och vill vidare framhålla vikten av att en effektiv information lämnas

även av kommunala myndigheter och av lokala statliga organ. De särskilda

möjligheter som föreligger för de lokala myndigheterna att nå kontakt

med allmänheten torde i och för sig innebära goda förutsättningar

för att informationsverksamhet på detta plan skall kunna fylla sin uppgift.

Som av det ovan anförda torde framgå anser utskottet att frågan om informationsverksamheten

förtjänar stor uppmärksamhet. Inom statskontoret

pågår emellertid i samråd med riksrevisionsverket och enligt uppdrag av

Kungl. Maj :t en utredning beträffande den statliga publikationsverksamhetens

finansiering. Som statskontoret uttalat omfattar undersökningen

väsentliga delar av statens informationsverksamhet. Enligt utskottets mening

bör resultatet av den pågående undersökningen, vilket lär komma att

framläggas innevarande år, avvaktas innan ytterligare åtgärder ifrågasätts.

Utskottet anser utvecklingen på detta område böra följas med uppmärksamhet

men finner sig med hänsyn till det anförda böra hemställa,

att motion 11:414 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*, Nyman,

Axel Kristiansson*, fru Hultell, herrar Helge Karlsson, Wååg och Blomquist;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson*, Lundmark, Rimås,

Wikner, Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Uddevalla* och Nilsson i

Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.