Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag rörande en översiktlig riksplanering av i första hand våra kusttrakter.

1965-04-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:29, Skrivelse till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag rörande en översiktlig riksplanering av i första hand våra kusttrakter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965

1

Nr 29

Utlåtande med anledning av dels § 21 i riksdagens revisorers berättelse

över den år 1961/ av dem verkställda granskningen

av statsverket, dels väckta motioner om översiktlig

riksplanering av kusttrakterna.

Planering för fritidsändamål. Under kommunikationsdepartementet, § 21,

har revisorerna föreslagit, att möjligheterna för upprättande av en översiktsplan

för landet eller för stora delar därav, innefattande en uppdelning

mellan olika intresseområden, tages under övervägande (Del I, s. 186—193).

Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen, statens naturvårdsnämnd,

arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge,

Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län och 1962 års fritidsutredning

(Del II, s. 121—141).

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit de vid riksdagens

början väckta till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1: 111 av herrar Skärman och Eric Gustaf Petersson och

II: 137 av fröken Elmén in. fl., i vilka motioner hemställes att riksdagen i

skrivelse till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag rörande

en översiktlig riksplanering av i första hand våra kusttrakter.

I motionerna framhålles bl. a. att motsättningarna blir mången gång stora

mellan den enskilde individens privata dispositioner och genomförda eller

projekterade industrianläggningar. Det bör därför skapas en sådan ordning

för industrilokalisering att de olika intressena icke i onödan råkar i konflikt

med varandra. För att få en rationell markanvändning söker man på olika

sätt planera erforderliga åtgärder. Man bör därvid börja med den översiktliga

planeringen. Det är enligt gällande lagstiftning i första hand en kommunal

angelägenhet. Läget har emellertid väsentligt ändrats genom de senare

decenniernas utveckling, varför den översiktliga planeringen bör överflyttas

på högre nivå. En grovplanering på riksplanet är behövlig i första

hand för våra kusttrakter, där motsättningarna mellan olika intressen är

stora. Målet bör vara att en markspekulant skall kunna hänvisas till lämpligt

område utan att råka i konflikt med andras intressen.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 111.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsBihang

till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965

styrelsen, naturvårdsnämnden, byggnadsstyrelsen, Riksförbundet landsbygdens

folk (RLF), Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård.

I yttrandena anföres bl. a. av

Arbetsmarknadsstyrelsen:

Styrelsen anser att bl. a. en översiktlig naturvårdsplanering behövs. Den

bör samordnas med annan samhällsplanering och bör därvid kunna bli till

vägledning för den fortsatta bebyggelseplaneringen och förhindra konflikter

i fråga om markanvändningen eller åtminstone göra det lättare att ta ställning

till sådana konflikter. En naturvårdsplanering har kommit i gång i

flera län. Styrelsen är av den uppfattningen att den bör intensifieras och

förutsätter att fritidsutredningen kommer att upptaga denna fråga till behandling.

Naturvårdsnämnden :

Naturvårdsnämnden har enligt sin instruktion bl. a. att leda arbetet med

att planmässigt inventera och utvälja naturområden som lämpligen bör särskilt

avsättas, samt att från naturvårdssynpunkt följa den allmänna byggnadsplaneringen

ävensom verka för att stränderna skyddas och att arbetsföretag,

vilka kan medföra bestående ändring av naturförhållandena, planläggs

och utförs med beaktande av deras inverkan på naturen. Med hänsyn

härtill har nämnden med oro iakttagit att såväl enskilda industrier som

statligt verk, utan beaktande av planerade eller vidtagna naturvårdsåtgärder,

ingår avtal med enskilda markägare om förvärv av mark, vars avsättande

som naturreservat aktualiserats, samt mark som länsstyrelsen sökt

skydda eller ur planeringssynpunkt få ett grepp om genom utfärdande av

strandlagsförordnanden eller byggnadsförbud enligt 122 § byggnadslagen.

Dylika markförvärv kan försvåra eller rent av omöjliggöra den markdisposition

som man eftersträvat med den tidigare planerings- och/eller skyddsåtgärden.

Det i motionerna anförda aktuella fallet synes avse vattenfallsverkets förvärv

av mark å Biskopshagen i Värö kommun, Hallands län. Där aktualiserades

redan i maj 1962 en ansökan om fridlysning som naturminne, varjämte

såväl strandlagsförordnande som förordnande enligt 122 § byggnadslagen

utfärdats. Besvär över en vägrad dispens för uppförande av sommarstuga

inom området har Kungl. Maj :t lämnat utan bifall så sent som den

5 februari 1965.

Det måste för den enskilde medborgaren synas högst anmärkningsvärt

att, medan han vägras bygga ett fritidshus på området på grund av att det

ur naturvårdssynpunkter skall bevaras, ett statligt verk inom samma område

planerar anläggande av en industri som kommer att helt förändra om
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965 3

rådets natur. Detta exempel vitsorder väl vad motionärerna framhållit om

bristerna i den nuvarande planeringen.

För att en planering av ifrågavarande slag över huvud skall vara meningsfylld

är det ofrånkomligt att man går utöver såväl kommun- som länsgränser

och siktar till den för en större region bästa lösningen. Man bör i

detta sammanhang inte minst beakta att många av de nya industrierna och

i viss utsträckning även trafiklederna skapar betydande immissionsproblem

—- luft- och vattenföroreningar, buller etc. -— vilka mer eller mindre hårt

drabbar omgivande områden kanske på flera 10-tal kilometers avstånd.

Rekreationsvärdet av en kust kan därför nedsättas inom flera kommuner

av en felplacerad industri eller genom att en motorväg dragés för nära

stranden.

Naturvårdsnämnden anser att starkt behov föreligger av en översiktlig

riksplanering, främst i vad avser kusttrakterna, men nämnden är väl medveten

om svårigheterna att snabbt åstadkomma en för framtiden hållbar

prognos rörande behovet av mark för olika ändamål. Sålunda är redan t. ex.

det regionplanearbete, som nu bcdrives för ett begränsat antal kommuner

i Stockholms- och göteborgsregionerna, mycket tidskrävande. Risk kan föreligga

att det skulle ta så lång tid att upprätta en markanvändningsplan för

rikets kuster, att utvecklingen hinner före planeringen och de efterföljande

verkställighetsåtgärderna. Med hänsyn härtill finner naturvårdsnämnden

i likhet med motionärerna lämpligt att en utredning sker i syfte att komma

till rätta med nu berörda problem. Mot bakgrunden av de regler, som för

närvarande gäller i fråga om vattenbyggnadsföretag, bör bl. a. övervägas

lämpligheten att skapa någon form av förberedande anmälningsplikt för nya

industrier som söker sig till kustregionerna. En bedömning av det anmälda

företaget skulle därvid ske med deltagande av såväl berörda kommuner och

länsorgan som centrala planerings- och naturvårdsmyndigheter.

Vid utredningen bör även övervägas möjligheterna att få till stånd en

ändamålsenlig samordning av den föreslagna riksplaneringen och redan pågående

samhällsplanering av skilda slag. I detta sammanhang får naturvårdsnämnden

framhålla, att den planering som för närvarande äger rum

på naturvårdens område bör kunna utgöra ett värdefullt led i en planering

av rikskaraktär, inte minst beträffande västkusten, sydkusten och vissa delar

av ostkusten. Sålunda bedrivs inom åtskilliga län redan nu — delvis genom

de ökade resurser för naturvårdsarbete som ställts till länsstyrelsernas

förfogande — en naturvårdsplanering som nämnden hoppas kunna använda

för vissa regionala översikter. I överensstämmelse med statsmakternas intentioner

bör denna planering, därest tillräckliga anslag för markförvärv

och intrångsersätlningar till markägare beviljas, kunna resultera i bildande

av ett flertal naturreservat samt ökad tillämpning av naturvårdslagens bestämmelser

om strandskydds- och landskapsvårdsområden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965

Naturvårdsnämnden får slutligen påpeka att olägenheterna av nya industrier

och andra anläggningar ofta kan kraftigt reduceras genom förebyggande

anordningar. Man saknar dock ännu effektiva rättsmedel mot

bl. a. luftföroreningar och bullerstörningar. Den pågående immissionsutredningen

torde komma att framlägga förslag till särskild lagstiftning i denna

fråga.

Sammanfattningsvis vill naturvårdsnämnden framhålla, att vissa svårigheter

torde möta att åstadkomma och framför allt att genomföra en planering

av det slag motionerna åsyftar. Enligt nämndens mening kan dock en

riksöversikt i första hand avseende våra kuster, byggd på regionvis utförda

planeringar, vara av stort värde vid den betydelsefulla och ofta mycket svåra

avvägningen mellan industriintressets samt naturvårds- och fritidsintressenas

markbehov. Nämnden tillstyrker därför att denna fråga göres till föremål

för utredning.

Byggnadsstyrelsen :

På grundval av erfarenheterna från sin verksamhet kan byggnadsstyrelsen

vitsorda att de åsyftade problemen med deras vittgående återverkningar

— geografiskt likaväl som ekonomiskt — och deras ofta svårbemästrade

komplikationer på kommunal nivå ger anledning till allvarliga och växande

bekymmer. Med tanke på de vidsträckta områden som kan beröras av de

sammanvävda planläggnings- och lokaliseringsproblemen — exempelvis på

västkusten, i storstadsregionerna, i Skåne och vissa delar av Mälardalen -—

är det också uppenbart att vårt nuvarande system för regionplanering, sådant

det utformats i byggnadslagstiftningen, icke särskilt väl lämpar sig

för planläggningsuppgifter med denna storregionala räckvidd.

I den utredning rörande bebyggelseplaneringens läge som byggnadsstyrelsen

på Kungl. Maj :ts uppdrag verkställt och som publicerades i början

av förra året (Kungl. byggnadsstyrelsens publikationer 1964:2) förordade

styrelsen av olika skäl en översyn av byggnadslagstiftningen, bl. a. i fråga

om reglerna för den regionala planeringen. De synpunkter som kommit till

uttryck i den föreliggande motionen understryker ytterligare behovet av en

sådan översyn.

Såsom styrelsen i sitt yttrande över riksdagsrevisorernas berättelse även

framhållit kan det förväntas att 1962 års fritidsutredning i sitt nästa betänkande

kommer att framlägga förslag berörande bl. a. vissa av de problem

som här berörts. Innan ytterligare åtgärder för problemets fortsatta behandling

vidtages synes det därför lämpligt att man avvaktar detta betänkande,

vilket enligt uppgift kommer att publiceras inom kort.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965

5

RLF:

Det av motionärerna upptagna problemet synes vara beroende av frågan

om den kommunala självbestämmanderätten. I och för sig skulle det naturligtvis

vara av värde, om en riksplanering av våra marktillgångar kunde ske,

men enligt förbundets mening torde samverkan genom frivilliga åtgärder

kommuner emellan leda till acceptabla resultat. Förbundet vill ifrågasätta,

om den av motionärerna påyrkade utredningen verkligen skulle kunna leda

till sådana ställningstaganden, att någon reell nytta kunde uppkomma. I

första hand bör enligt förbundets mening andra vägar prövas och då — såsom

ovan framhållits — samarbete mellan kommunerna.

Svenska naturskyddsföreningen:

översiktlig planering är av stor betydelse för bevarande av naturens

rekreationsvärden. I frågor om markanvändningen uppstår ofta starka intressemotsättningar

mellan t. ex. företrädare för fritidsbebyggelse och rörligt

friluftsliv å ena sidan samt företrädare för industri och permanentbebyggelse

å andra sidan. Ej minst gäller detta mark i kusttrakterna. Avvägningen

är ofta svår att göra. Förutsättningarna för en avvägning rubbas

också genom att oförutsedda företag av genomgripande betydelse kommer

till.

Om planeringen skall fylla sitt ändamål, bör den icke begränsas till varje

kommun för sig eller till län utan i sina grunddrag ske efter större linjer.

Föreningen är väl medveten om de praktiska svårigheter som är förenade

härmed, men anser det ändå oundgängligt att man på ett tidigt stadium

överlägger om t. ex. placeringen av industrier som har väsentlig inverkan

på omgivningen. Föreningen vill därför livligt tillstyrka att åtgärder skyndsamt

vidtages för att det allmänna skall såvitt möjligt få utvecklingen

bättre i sin hand än nu är fallet. Ett minimum synes vara att det stadgas

plikt att göra anmälan till lämpligt organ på ett så tidigt stadium som möjligt.

Detta gäller bl. a. även statliga företag. Exempel på dylika förpliktelser

finns i olika sammanhang. I övrigt bör det centrala organet söka verka för

översiktliga bedömningar så alt man något så när vet vad som kan väntas.

Eljest handlar myndigheterna helt i blindo när det gäller naturvårdsplaneringen

i mindre sammanhang. Av vikt är, att den översiktliga bedömningen

ej binder sig för hårt eller fördjupar sig i detaljer utan blir tillräckligt följsam.

På vissa punkter bör man kunna taga mera definitiv ståndpunkt, i

andra hänseenden måste lämnas spelrum för olika möjligheter. I övrigt faller

det av sig självt att en översiktlig planering som går in på detaljer motverkar

sitt ändamål och för övrigt aldrig hinner genomföras.

Samfundet för hembygdsvård:

För att få fram goda och snabba resultat av en regionplanering är det

enligt vår mening önskvärt, att samarbete sker mellan de olika organ som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965

sysslar med inventeringar. Den pågående naturinventeringens resultat bör

sålunda utnyttjas vid en rationell regionplanering liksom den speciella inventeringen

av våra vatten, som utförts av professor G. Beskow och byrådirektör

G. Rasmusson.

Planfrågorna bör också i större utsträckning än som nu är fallet handhas

av länsstyrelserna, då kommunerna i allmänhet saknar den överblick och

de resurser som är nödvändiga. Kommunernas intressen är därtill ofta för

snävt ekonomiska för att kunna skapa för helheten lämpliga synteser av

planfrågorna.

Vi vill i detta sammanhang också peka på möjligheten att föra in planfrågorna

under regionplanekontoren, där sådana finnes. Här bör man ha

goda möjligheter att skapa den samordning som är nödvändig mellan olika

regioner; en sådan överblick är numer nödvändig då planerna ofta måste

skära över flera län.

Vad som för dagen torde vara nödvändigt är att söka få till stånd en

långtidsplanering för våra industrier och deras lokalisering. Den bör kunna

komma till stånd genom överläggningar mellan representanter för statsmakterna

och industrien. Planeringen för t. ex. fritidsbebyggelsen bör kunna

ske med hjälp av redan befintliga instrument. Det är dock framför allt samordningen

som för dagen är önskvärd.

Beträffande regionplaneringen måste dock alltid den reservationen göras,

att oförutsedda förändringar av utgångsläget hastigt kan förändra en uppgjord

plan, som därför alltid måste göras med reservationer för att ej binda

utvecklingen.

Utskottet

Revisorernas och motionärernas uppfattning om behovet av en översiktsplan

för hela landet eller stora delar därav har vunnit anslutning i flertalet

remissyttranden. Även utskottet finner påkallat att samhällsinsatser inriktas

på att snarast möjligt få till stånd en översiktlig riksomfattande planering

för fritidsändamål, som samordnas med annan samhällsplanering i

syfte att vägleda den fortsatta bebyggelseplaneringen.

1962 års fritidsutredning har i sitt första betänkande (SOU 1964: 7) redovisat

särskilda undersökningar rörande bl. a. fritidsbebyggelsens omfattning

och lokalisering, utvecklingstendenser och utformning samt vidare, i

sitt under februari 1965 avgivna betänkande del II Friluftslivet i samhällsplaneringen

(SOU 1965: 19), bl. a. framlagt förslag till allmän målsättning

för samhällets insatser på friluftslivets område samt allmänna riktlinjer för

den framtida lokaliseringen resp. den översiktliga planeringen av fritidsbebyggelse

och friluftsanläggningar. I 10 kap. av det sista betänkandet framläggs

även förslag om den samhälleliga organisationen på friluftslivets område.

Utredningen finner att organisationen bör byggas upp på tre ansvarsnivåer,

den kommunala, den regionala och den centrala. Frågan om central
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1965 7

instans bör, enligt utredningens mening, lösas genom att statens naturvårdsnämnd

utbyggs och ombildas.

I proposition nr 97 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t framlagt

förslag om en gemensam organisation för naturvården, vattenvården och

luftvården. Statens vatteninspektion, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vatten- och avloppsbyrå samt statens luftvårdsnämnd föreslås bli sammanförda

med statens naturvårdsnämnd, varigenom denna skulle bli central

myndighet för hela naturvårdsområdet. Därjämte föreslås länsingenjörskontoren

bli inordnade i länsstyrelserna. I propositionen understrykes även att

ökade insatser är nödvändiga för forskning och tekniskt utvecklingsarbete

på detta område och framhålles, att lagstiftningen på vatten- och luftvårdsområdena

bör utformas så att möjligheter finns att tillgodose naturvårdsintressena.

Föreliggande utredningar och förslag synes sålunda kunna skapa goda

organisatoriska förutsättningar för en framtida planering för fritidsändamål

och för en därmed samordnad samhällsplanering av kusttrakter och

andra delar av landet. Utskottet finner angeläget, att en sådan översiktsplanering

från statliga myndigheters sida på såväl central- som regionplanet

genomföres i samverkan med kommuner och landsting, som i detta hänseende

tagit värdefulla initiativ. Effektiva och snabbt resultatgivande insatser

från de statliga planeringsorganen torde — förutom en samordnad

organisation — kräva att goda resurser ställes till förfogande både centralt

och regionalt, varvid även behovet av att fortlöpande kunna följa utvecklingen

och tid efter annan revidera uppgjorda planer bör beaktas.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka motionärernas förslag om utredning

men vill under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen i anledning av dess revisorers ifrågavarande

uttalande samt de likalydande motionerna I: 111 och II: 137

i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Nyman, Axel Kristiansson och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Hyltander,

Nilsson i Agnäs och Johansson i Växjö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:260 Skrivelse till Konungen i anledning av dels §21 i riksdagens revisorers berättelse över den år 196lf av dem verkställda granskningen av statsverket, dels väckta a1 i texten