Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet.

1965-04-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,‘W år l!)(>:>

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares

uppgifts- och uppbördsskyldighet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: .146 av herr Stefanson m. fl. och II: H6 av herr Nordgren in. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

och förslag beträffande samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter

som av det allmänna ålägges företagen, samt att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag

till bestämmelser genom vilka arbetsgivare medgives rätt till ersättning för

de uppbörds- och uppgiftsskyldigheter till det allmänna, vilka för närvarande

icke är ersättningsgrundande.

I motionerna framhålles, att ett företag under ett år kan ha att till staten

erlägga avgifter vid sjutton olika tillfällen. För branscher med punktskatter

tillkommer därav betingad redovisning. Vidare har ett företag att lämna en

mångfald olika uppgifter såsom om omsättningen, industristatistik, löneuppgifter,

sysselsättningsuppgifter och ett flertal uppgifter till försäkringskassorna.

Det arbete som erfordras för alla dessa skyldigheter är mycket tidsödande

och kostnadskrävande, vilket särskilt gäller för mindre företag, där en speciell

arbetskraft icke finnes avdelad för kamerala uppgifter. Endast för bestyret

med varuskatt erhålles viss ersättning.

Det har tidigare krävts förenklingar av uppgiftslämnandet. I stället har

det ökats, bl. a. genom de detaljerade uppgifter om traktamenten och representationskostnader,

som skall lämnas till taxeringsmyndigheterna. Det bör

därför utredas om icke arbetet med uppgifter och uppbörd kan väsentligt

förenklas, vilket borde vara möjligt med hjälp av datamaskiner. Dessutom

bör blanketternas utformning granskas.

Tidigare förslag har av riksdagen avvisats med hänvisning till att förslag

till nytt skattesystem kunde förväntas. Något sådant förslag synes emellertid

icke komma att framläggas inom överskådlig tid, varför detta skäl undanryckts.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 416.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från riksskattenämnden,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska företagares riksförbund

och Sveriges köpmannaförbund.

liihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr Ilo

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .V) år 1965

Riksskattenämnden förklarar sig osäker om särskilt mycket kan vinnas

genom utredning i fråga om uppgiftsskyldigheten. Otvivelaktigt är den emellertid

totalt sett omfattande och svår att överblicka. Alla möjligheter bör

tillvaratagas för att göra den så enkel och rationell som möjligt. Nämnden

har därtör intet att erinra mot en utredning med syfte att nå en samordning

och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter, som det allmänna

ålägger företagen.

Beträffande ifrågasatt ersättning framhåller nämnden, att det föreligger

en skillnad mellan skyldigheten att lämna uppgifter och skyldigheten att för

det allmännas räkning tjänstgöra som uppbördsmän. Uppgiftsskyldigheten

torde allmänt betraktas som en medborgerlig plikt och svara mot den service

och de rättigheter, som statsmakterna i sin tur lämnar och garanterar

både de enskilda och näringsidkarna. Några särskilda skäl att lämna ersättning

till arbetsgivarna för uppgiftsskyldigheten föreligger knappast, vartill

kommer att det synes svårt att finna någon godtagbar beräkningsgrund.

I fråga om uppbördsskyldigheten anför nämnden, att viss ersättning kan

sägas utgå genom att arbetsgivarna har möjlighet att göra innehållna medel

räntebärande intill dess medlen inlevereras till statsverket. En viss övervältning

av kostnaderna kan dessutom antagas ske genom högre prissättning.

Emellertid har viss ersättning tillerkänts företagarna för redovisning och

uppbörd av varuskatt, och det ter sig därför i viss mån inkonsekvent att någon

ersättning icke utgår för redovisning och uppbörd av källskatt och kvarstående

skatt. Nämnden finner de skäl som talar för sådan ersättning starkare

än de skäl som talar för ersättning för bestyret med den allmänna varuskatten.

Hantverks- och indastriorganisationen anser, att uppgifts- och uppbördsskyldigheten

medfört svårigheter för särskilt de mindre och medelstora företagen,

som icke har automatiserad redovisningsrutin. Organisationen anser

det icke rimligt, att både ansvar och kostnader för uppbörd av en stor del

av statsinkomsterna uteslutande ålägges landets företagare. Eu icke obetydlig

ökning av kostnadsersättningen kan anses motiverad. Organisationen

understryker dessutom behovet av utredning av möjligheterna att förenkla

uppgifts- och uppbördsarbetet.

Skulle det icke anses lämpligt att tillsätta särskild utredning, bör allmänna

skatteberedningen och 1959 års uppbördsutredning genom tilläggsdirektiv

kunna få i uppdrag att framlägga förslag om höjning av kostnadsersättningen

och om åtgärder för att förenkla uppgifts- och uppbördsskyldigheten.

Företagarnas riksförbund framhåller, att frågan gäller dels behovet av

uppgifter och om företagen måste vara uppbördscentraler samt dels den ersättning

som bör utgå. Förbundet håller på med en enkät om använd tid och

kostnader för bestyret, och innan den är klar anser sig förbundet ej vilja ta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,10 är 1005 3

ställning. Däremot anser förbundet att blanketterna för olika uppgifter bör

förenklas och rationaliseras varjämte uppgiftsläinnandet bör samordnas.

Köpmannaförbundet anför, att uppgifts- och uppbördsskyldigheten är

mycket besvärande för företagen. Förbundet finner det därför synnerligen

önskvärt, att den begärda utredningen kommer till stånd. Motionerna tillstvrkes.

Utskottet

I motionerna begäres utredning om samordning och förenkling av företagarnas

uppgifts- och uppbördsskyldighet samt om ersättning för dessa

åligganden. Motioner med likartat syfte har väckts vid de senare årens riksdagar

(utskottets utlåtanden 1961 nr 12, 1962 nr 22, 1963 nr 9 och 1964 nr 2)

men varje gång avslagits av riksdagen.

Utskottet vill för sin del vitsorda, att den företagarna åliggande skyldigheten

att årligen lämna en rad uppgifter till olika myndigheter medför vissa

besvärligheter icke minst för de mindre företagare, vilka icke har möjlighet

att anställa särskild arbetskraft för detta arbete. I den mån uppgiftslämnandet

kan förenklas och rationaliseras bör det också ske. Det synes utskottet

icke uteslutet, att man i sådant syfte med användande av datamaskiner

skulle kunna samordna åtskilliga uppgifter. I vilken utsträckning det kan

tänkas ske undandrar sig utskottets bedömande, men utskottet delar riksskattenämndens

uppfattning, att uppgiftslämnandet bör göras så enkelt och

rationellt soin möjligt och tillstyrker därför en utredning av problemet. Huruvida

jämväl den skyldighet, som åvilar företagarna att verkställa uppbörd,

kan rationaliseras förefaller mera tveksamt, men en undersökning även av

detta spörsmål synes dock motiverad.

Företagarnas skyldighet att lämna uppgifter avviker i princip icke från

den skyldighet i detta hänseende som i dagens samhälle i stor utsträckning

åvilar varje medborgare utan att ersättning utgår. Utskottet kan därför icke

ansluta sig till motionärernas förslag om ersättning härför.

För uppbörd av varuskatt erhålles redan viss ersättning, vilken vid oförändrad

beräkningsgrund torde komma att stiga samtidigt med varuskatten.

För innehållande av anställdas källskatt (kvarskatt, restskatt), vilket icke

torde vara särskilt betungande, lämnas ingen direkt ersättning. Företaget

kan emellertid disponera de innehållna medlen under viss tid och göra dem

räntebärande. En viss ersättning kan alltså sägas redan utgå. Utskottet finner

icke skäl förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida

i denna fråga och anser sig icke böra tillstyrka föreslagen utredning i denna

del.

Med stöd av vad ovan anförts får utskottet alltså hemställa,

1) att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:346 och 11:416 i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

utredning beträffande samordning och förenkling av de uppgifts-

och uppbördsskyldigheter som av det allmänna ålägges

företagen samt

2) att motionerna i övrigt ej måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Oscar Carlsson,

Hedlund, Nyman, Yngve Persson*, fru Hultell*, herrar Helge Karlsson,

Wååg, Mattsson och Blomquist*;

från a n d r a kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner,

Börjesson i Glömminge*, Nilsson i Bästekille, Hyltander och Thylén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

r j j’ i

Reservation

''■ii ./ it’ Oj ’ ■; ;!i '' , '' / l- . . . i : ■ ‘ ■ ; ■'' ''

av herrar Eric Gustaf Peterson, Nyman, fru Hultell, herrar Blomquist, Rimås,

Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Hyltander och Thylén, vilka

ansett, att utskottet under punkten 2) i sitt yttrande bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t i anledning av

motionerna I: 346 och II: 416 i motsvarande del måtte hemställa

om utredning och förslag genom vilka arbetsgivare

medgives rätt till ersättning även för de uppbördsskyldigheter

till det allmänna, vilka för närvarande icke är ersättningsgrundande.

•j : „ }->: t i i r >‘r. '' . !]< v,- ... i , :u. (

!■ J i 1 . u. s: •. :i: ■; ■. I:

i .ib’

ESSELTE AB. STHLM 65

514688

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:261 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet. a1 i texten