Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet.
1965-04-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,‘W år l!)(>:>
1
Nr 30
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares
uppgifts- och uppbördsskyldighet.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: .146 av herr Stefanson m. fl. och II: H6 av herr Nordgren in. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
och förslag beträffande samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter
som av det allmänna ålägges företagen, samt att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag
till bestämmelser genom vilka arbetsgivare medgives rätt till ersättning för
de uppbörds- och uppgiftsskyldigheter till det allmänna, vilka för närvarande
icke är ersättningsgrundande.
I motionerna framhålles, att ett företag under ett år kan ha att till staten
erlägga avgifter vid sjutton olika tillfällen. För branscher med punktskatter
tillkommer därav betingad redovisning. Vidare har ett företag att lämna en
mångfald olika uppgifter såsom om omsättningen, industristatistik, löneuppgifter,
sysselsättningsuppgifter och ett flertal uppgifter till försäkringskassorna.
Det arbete som erfordras för alla dessa skyldigheter är mycket tidsödande
och kostnadskrävande, vilket särskilt gäller för mindre företag, där en speciell
arbetskraft icke finnes avdelad för kamerala uppgifter. Endast för bestyret
med varuskatt erhålles viss ersättning.
Det har tidigare krävts förenklingar av uppgiftslämnandet. I stället har
det ökats, bl. a. genom de detaljerade uppgifter om traktamenten och representationskostnader,
som skall lämnas till taxeringsmyndigheterna. Det bör
därför utredas om icke arbetet med uppgifter och uppbörd kan väsentligt
förenklas, vilket borde vara möjligt med hjälp av datamaskiner. Dessutom
bör blanketternas utformning granskas.
Tidigare förslag har av riksdagen avvisats med hänvisning till att förslag
till nytt skattesystem kunde förväntas. Något sådant förslag synes emellertid
icke komma att framläggas inom överskådlig tid, varför detta skäl undanryckts.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 416.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från riksskattenämnden,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska företagares riksförbund
och Sveriges köpmannaförbund.
liihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr Ilo
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .V) år 1965
Riksskattenämnden förklarar sig osäker om särskilt mycket kan vinnas
genom utredning i fråga om uppgiftsskyldigheten. Otvivelaktigt är den emellertid
totalt sett omfattande och svår att överblicka. Alla möjligheter bör
tillvaratagas för att göra den så enkel och rationell som möjligt. Nämnden
har därtör intet att erinra mot en utredning med syfte att nå en samordning
och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter, som det allmänna
ålägger företagen.
Beträffande ifrågasatt ersättning framhåller nämnden, att det föreligger
en skillnad mellan skyldigheten att lämna uppgifter och skyldigheten att för
det allmännas räkning tjänstgöra som uppbördsmän. Uppgiftsskyldigheten
torde allmänt betraktas som en medborgerlig plikt och svara mot den service
och de rättigheter, som statsmakterna i sin tur lämnar och garanterar
både de enskilda och näringsidkarna. Några särskilda skäl att lämna ersättning
till arbetsgivarna för uppgiftsskyldigheten föreligger knappast, vartill
kommer att det synes svårt att finna någon godtagbar beräkningsgrund.
I fråga om uppbördsskyldigheten anför nämnden, att viss ersättning kan
sägas utgå genom att arbetsgivarna har möjlighet att göra innehållna medel
räntebärande intill dess medlen inlevereras till statsverket. En viss övervältning
av kostnaderna kan dessutom antagas ske genom högre prissättning.
Emellertid har viss ersättning tillerkänts företagarna för redovisning och
uppbörd av varuskatt, och det ter sig därför i viss mån inkonsekvent att någon
ersättning icke utgår för redovisning och uppbörd av källskatt och kvarstående
skatt. Nämnden finner de skäl som talar för sådan ersättning starkare
än de skäl som talar för ersättning för bestyret med den allmänna varuskatten.
Hantverks- och indastriorganisationen anser, att uppgifts- och uppbördsskyldigheten
medfört svårigheter för särskilt de mindre och medelstora företagen,
som icke har automatiserad redovisningsrutin. Organisationen anser
det icke rimligt, att både ansvar och kostnader för uppbörd av en stor del
av statsinkomsterna uteslutande ålägges landets företagare. Eu icke obetydlig
ökning av kostnadsersättningen kan anses motiverad. Organisationen
understryker dessutom behovet av utredning av möjligheterna att förenkla
uppgifts- och uppbördsarbetet.
Skulle det icke anses lämpligt att tillsätta särskild utredning, bör allmänna
skatteberedningen och 1959 års uppbördsutredning genom tilläggsdirektiv
kunna få i uppdrag att framlägga förslag om höjning av kostnadsersättningen
och om åtgärder för att förenkla uppgifts- och uppbördsskyldigheten.
Företagarnas riksförbund framhåller, att frågan gäller dels behovet av
uppgifter och om företagen måste vara uppbördscentraler samt dels den ersättning
som bör utgå. Förbundet håller på med en enkät om använd tid och
kostnader för bestyret, och innan den är klar anser sig förbundet ej vilja ta
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,10 är 1005 3
ställning. Däremot anser förbundet att blanketterna för olika uppgifter bör
förenklas och rationaliseras varjämte uppgiftsläinnandet bör samordnas.
Köpmannaförbundet anför, att uppgifts- och uppbördsskyldigheten är
mycket besvärande för företagen. Förbundet finner det därför synnerligen
önskvärt, att den begärda utredningen kommer till stånd. Motionerna tillstvrkes.
Utskottet
I motionerna begäres utredning om samordning och förenkling av företagarnas
uppgifts- och uppbördsskyldighet samt om ersättning för dessa
åligganden. Motioner med likartat syfte har väckts vid de senare årens riksdagar
(utskottets utlåtanden 1961 nr 12, 1962 nr 22, 1963 nr 9 och 1964 nr 2)
men varje gång avslagits av riksdagen.
Utskottet vill för sin del vitsorda, att den företagarna åliggande skyldigheten
att årligen lämna en rad uppgifter till olika myndigheter medför vissa
besvärligheter icke minst för de mindre företagare, vilka icke har möjlighet
att anställa särskild arbetskraft för detta arbete. I den mån uppgiftslämnandet
kan förenklas och rationaliseras bör det också ske. Det synes utskottet
icke uteslutet, att man i sådant syfte med användande av datamaskiner
skulle kunna samordna åtskilliga uppgifter. I vilken utsträckning det kan
tänkas ske undandrar sig utskottets bedömande, men utskottet delar riksskattenämndens
uppfattning, att uppgiftslämnandet bör göras så enkelt och
rationellt soin möjligt och tillstyrker därför en utredning av problemet. Huruvida
jämväl den skyldighet, som åvilar företagarna att verkställa uppbörd,
kan rationaliseras förefaller mera tveksamt, men en undersökning även av
detta spörsmål synes dock motiverad.
Företagarnas skyldighet att lämna uppgifter avviker i princip icke från
den skyldighet i detta hänseende som i dagens samhälle i stor utsträckning
åvilar varje medborgare utan att ersättning utgår. Utskottet kan därför icke
ansluta sig till motionärernas förslag om ersättning härför.
För uppbörd av varuskatt erhålles redan viss ersättning, vilken vid oförändrad
beräkningsgrund torde komma att stiga samtidigt med varuskatten.
För innehållande av anställdas källskatt (kvarskatt, restskatt), vilket icke
torde vara särskilt betungande, lämnas ingen direkt ersättning. Företaget
kan emellertid disponera de innehållna medlen under viss tid och göra dem
räntebärande. En viss ersättning kan alltså sägas redan utgå. Utskottet finner
icke skäl förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida
i denna fråga och anser sig icke böra tillstyrka föreslagen utredning i denna
del.
Med stöd av vad ovan anförts får utskottet alltså hemställa,
1) att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:346 och 11:416 i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller om
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1965
utredning beträffande samordning och förenkling av de uppgifts-
och uppbördsskyldigheter som av det allmänna ålägges
företagen samt
2) att motionerna i övrigt ej måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 april 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Oscar Carlsson,
Hedlund, Nyman, Yngve Persson*, fru Hultell*, herrar Helge Karlsson,
Wååg, Mattsson och Blomquist*;
från a n d r a kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner,
Börjesson i Glömminge*, Nilsson i Bästekille, Hyltander och Thylén.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
r j j’ i
Reservation
''■ii ./ it’ Oj ’ ■; ;!i '' , '' / l- . . . i : ■ ‘ ■ ; ■'' ''
av herrar Eric Gustaf Peterson, Nyman, fru Hultell, herrar Blomquist, Rimås,
Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Hyltander och Thylén, vilka
ansett, att utskottet under punkten 2) i sitt yttrande bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t i anledning av
motionerna I: 346 och II: 416 i motsvarande del måtte hemställa
om utredning och förslag genom vilka arbetsgivare
medgives rätt till ersättning även för de uppbördsskyldigheter
till det allmänna, vilka för närvarande icke är ersättningsgrundande.
•j : „ }->: t i i r >‘r. '' . !]< v,- ... i , :u. (
!■ J i 1 . u. s: •. :i: ■; ■. I:
i .ib’
ESSELTE AB. STHLM 65
514688
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:261 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet. a1 i texten