Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att förbättra företagshälsovården, angående företagshälsovård, yrkeshygien och yrkesmedicin samt om åtgärder mot yrkesskador och yrkessjukdomar.

1965-04-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att förbättra företagshälsovården, angående företagshälsovård, yrkeshygien och yrkesmedicin samt om åtgärder mot yrkesskador och yrkessjukdomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 31- -33 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att förbättra

företagshälsovården, angående företagshälsovård,

yrkeshygien och yrkesmedicin samt om åtgärder

mot yrkesskador och yrkessjukdomar.

I de likalydande motionerna I: 109 av herr Lundström m. fl. och II: 139

av herr Ohlin m. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om förslag för genomförande av i utredningen »Arbetsforskning»

inom statens medicinska forskningsråd framlagda mest angelägna projekt

jämte erforderliga anslagsäskanden därför, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning beträffande

organiserat samarbete mellan statliga, landstingskommunal och övriga

institutioner för yrkesmedicin, yrkeshygien och företagshälsovård inom

landet.

I de likalydande motionerna I: 594 av herr Sundin m. fl. och II: 695 av

herr Hansson i Skegrie m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla

1) om skyndsam prövning och förslag angående en sådan förstärkning av

resurserna för den vetenskapliga forskningen, att förhållanden som framkallar

yrkesskador och yrkessjukdomar inom olika yrkesområden kan effektivt

motverkas;

2) om vidtagande av sådana åtgärder, att ökad utbildning i företagshälsovård

snarast möjligt kommer till stånd i fråga om såväl läkare som övrig

erforderlig personal;

3) om vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga för sådan samordning

inom företagshälsovården samt mellan denna och övrig sjukvård

och arbetsvärd, att hela näringslivet och därmed även mindre företag, jordbruk

och skogsbruk m. fl. kan få möjligheter till en god företagshälsovård;

samt

4) om skyndsamt vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga och

lämpliga i syfte att genom radio och TV samt genom undervisning vid yrkesskolor

och annan kursverksamhet öka upplysningen om yrkesskadors och

yrkessjukdomars förebyggande och botande.

I en inom andra kammaren väckt motion II: 21 av herr Holmberg m. fl.

föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en skyndsam

utredning rörande åtgärder i syfte att öka utbildningen respektive vidareutbildningen

av läkare och sjuksköterskor för företagshälsovårdens

1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 31—33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

behov, samt att åtgärder vidtages med syfte att omedelbart börja utvidga

landstingens och de landstingsfria städernas hälso- och sjukvård i enlighet

med synpunkterna i motionen.

Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

som upptagit dem till samtidig behandling.

I motionerna I: 109 och II: 139 uttalas att företagshälsovården berör fyra

områden: rent förebyggande åtgärder, hälsovård, sjukvård och rehabilitering.

Vid större företag har industriläkaren i regel heltidstjänst och blir specialiserad.

Vid mindre företag anställda läkare och sjuksköterskor torde

huvudsakligen sysselsätta sig med sjukvård. Företagshälsovården bör samordnas

med annan form av sjukvård, vilket är särskilt viktigt för rehabiliteringen.

Företagshälsovården har expanderat avsevärt och är tillfredsställande

ordnad vid flera större företag, men så ej vid de små företagen. Samhället

bör uppmuntra tillskapande av hälsovårdsmöjligheter vid dessa. Genom

försöksverksamhet bör man söka komma fram till någon form av företagshälsovård

även för jordbruk och skogsbruk.

För att lösa problemen bör industriläkarkurserna vid statens institut för

folkhälsan göras mera omfattande, flera yrkesmedicinska avdelningar inrättas

och yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset ges ökade

personella resurser.

I fråga om yrkeshygien och yrkesmedicin anföres, att någon samordning

mellan de olika institutioner som sysslar därmed endast förekommer undantagsvis.

Samarbetet bör organiseras. Yrkesmedicinska avdelningar bör

inrättas i ökad omfattning vid regionsjukhus samt vid centrallasarett

inom områden med mycken industri. Blivande läkare bör undervisas i de

speciella medicinska problem som finns inom arbetslivet. Särskilda industriläkare

bör utbildas. Forskningen bör intensifieras i fråga om de medicinska,

psykologiska och sociologiska problem, som den industriella utvecklingen

medfört och forskningsprojekt bör stödjas av statsmakterna.

I motionerna 1: 594 och II: 695 anlägges i stort sett samma synpunkter.

Den industriella utvecklingen har medfört problem för individen från hälsosynpunkt.

Samhällets alla resurser måste sättas in på förebyggande och

botande av yrkessjukdomar och yrkesskador. Upprustning av industri- och

företagshälsovården är därför nödvändig. Större företag har sökt ordna

denna vård, men för mindre företag och i all synnerhet för jordbruk och

skogsbruk är problemen svårlösta. Genom samordning och samarbete bör

dock även mindre företag kunna få en god företagshälsovård.

En upprustning av företagshälsovården bör inriktas på såväl de förebyggande

åtgärderna som vård- och rehabiliteringsåtgärder. Vunna erfarenheter

om förebyggande åtgärder måste så snabbt och direkt som möjligt delges

företag och anställda. Vid flerläkarstationer bör placeras även läkare

med utbildning i företagshälsovård. Utbildningen av personal för företags
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

hälsovården bör i ökad utsträckning inriktas på rehabilitering och arbetsvärd.

Samordning och samarbete mellan olika institutioner på företagshälsovårdens

område bör främjas av samhället och upplysning därom spridas

genom massmedia.

Även i motion II: 21 anlägges likartade synpunkter. Företagshälsovården

är otillfredsställande. Den tekniska utvecklingen medför hets i arbetet, som

för arbetarskyddet och yrkesmedicinen medför nya problem. Företagshälsovård

och bioteknologi kan minska många arbetshinder, men endast delar

av arbetslivet är täckta av företagshälsovård. Denna hälsovård bör vara underställd

samhällets huvudmannaskap.

Ökad utbildning och vidareutbildning av företagsläkare och sjuksköterskor

är mycket viktig. Utbildade sjuksköterskor som icke är i tjänst borde

kunna intresseras för kurser i företagshälsovård med perspektiv att få deltidstjänst

inom företagshälsovården. Arbetarskyddet och yrkesmedicinens

organisation bör förstärkas och hälsokontrollen utbyggas.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 139, II: 695 och II: 21.

Utskottet

I motionsyrkandena framlägges förslag om dels åtgärder i syfte att utvidga

sjukvårdshuvudmännens hälso- och sjukvård med sikte på företagshälsovårdens

behov (II: 21), dels utredning (I: 109 och II: 139) respektive

åtgärder (1:594 och 11:695) för att åstadkomma organiserat samarbete

och bättre samordning inom områdena för yrkesmedicin, yrkeshygien och

företagshälsovård, dels utredning (11:21) respektive åtgärder (1:594 och

II: 695) beträffande ökad utbildning av personal för företagshälsovård, dels

åtgärder för genomförande av vissa forskningsprojekt (I: 109 och II: 139)

samt prövning och förslag angående förstärkning av den vetenskapliga

forskningens resurser (I: 594 och II: 695), dels åtgärder för ökad upplysning

om yrkesskador och yrkessjukdomar (I: 594 och II: 695).

Utskottet har tidigare vid åtskilliga tillfällen haft att behandla sådana

spörsmål som upptagits i de här föreliggande motionerna eller dem närliggande

frågor (se exempelvis utskottets utlåtanden nr 24/1961, 18/1962,

24/1962, 55/1962, 34/1963, 12/1964, 23/1964 och 24/1964). I utlåtandena

23/1964 och 24/1964, vilka gällde motioner med yrkanden som väsentligen

täcker de i de föreliggande motionerna II: 21 samt I: 594 och II: 695 framförda,

hänvisade utskottet huvudsakligen till den aktivisering av arbetet på

förevarande områden som skett under den senaste tiden och till de förbättringar

som kunde förväntas härav ävensom till pågående utredningar samt

avstyrkte enhälligt motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Den allmänna debatten kring yrkesmedicinen, yrkeshygienen, arbetsfy1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 31—33

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

siologien och företagshälsovården har varit och är fortfarande mycket livlig.

Många kritiska synpunkter på den nuvarande verksamheten har anförts

och behovet av ökade resurser har även framhållits i utredningar och av

myndigheter och organisationer. Det är även utskottets mening att de rådande

förhållandena icke kan anses i alla avseenden tillfredsställande och

utskottet finner det förståeligt att motionärerna på sätt som nu skett velat

aktualisera en rad spörsmål på dessa områden. Utskottet vill emellertid

i det följande bl. a. något beröra ett par omständigheter som tillkommit efter

förra årets riksdagsbehandling av motioner i hithörande ämnen.

Den allmänna debatten har i stor utsträckning rört sig om ett helt nyligen

avgivet utredningsförslag »Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi»

(socialdepartementet, stencil 1964: 11). Utskottet får erinra om att

vid innevarande riksdag väckts motioner (1:176 och 11:222), vari framställts

yrkanden om inrättande av ett sådant institut ävensom om vissa ökade

resurser för arbetarskyddsstyrelsen. Motionerna har hänvisats till statsutskottet

som upptagit dem till behandling i sitt utlåtande nr 5. Statsutskottet

har uttalat bl. a. att en förstärkning av resurserna på detta område är angelägen

men framhållit att frågan om ett arbetsmedicinskt institut är under

Kungl. Maj:ts prövning och att med hänsyn härtill någon åtgärd från riksdagens

sida icke är påkallad. Förslaget om ökade resurser för arbetarskyddsstyrelsen

har framställts mot bakgrunden av att en utredning angående företagshälsovården,

vilken sker under ledning av styrelsen, ännu icke kunnat

avslutas. Statsutskottet har i denna fråga erinrat bl. a. om att 40 000 kronor

ställts till utredningens förfogande för första halvåret 1965 och att viss

förstärkning av ämbetsverkets arbetskraft för ändamålet kan förväntas

samt avstyrkt motionerna även i denna del.

Den förenämnda utredningen angående ett arbetsmedicinskt institut bär

uttalat den uppfattningen, som säges vara omfattad jämväl av arbetsmarknadspartema,

att det aktuella läget och den förutsedda utvecklingen inom

näringslivet kräver kraftfulla insatser från samhällets sida främst inom

undervisningens och utbildningens men även inom utvecklingens och forskningens

områden, samtidigt som kravet på en utbyggd yrkeshygienisk, yrkesmedicinsk

och arbetsfysiologisk serviceverksamhet kvarstår. Med hänsyn

till utvecklingens krav har utredningen bedömt det vara mest ändamålsenligt

att i första hand förstärka och samordna resurserna för utbildning

och utveckling med tills vidare en viss begränsning av serviceverksamheten.

Genom koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena bör

man enligt utredningen successivt kunna nå en ökad servicekapacitet dels

hos den av utredningen föreslagna centrala instansen, dels perifert vid yrkesmedicinska

sjukhnsenheter.

Undersökningen framför synpunkter och förslag beträffande serviceverksamheten,

utvecklings- och forskningsarbetet, undervisnings- och utbildningsfrågorna

samt informations- och kontaktverksamheten, vilka spörsmål

utskottet icke ansett sig böra här gå närmare in på.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965 5

De remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag har genomgående

i allt väsentligt anslutit till de av utredningen anförda synpunkterna.

Den förenämnda undersökningen beträffande företagshälsovården sker

i samarbete mellan arbetarskyddsstyrelsen och representanter för medicinalstyrelsen,

LO, SAF och Svenska industriläkarföreningen. Utgångspunkt för

utredningen är en av internationella arbetsorganisationen år 1959 utfärdad

rekommendation och utredningens syfte är i första hand att kartlägga behovet

av företagshälsovård främst vid mindre företag och att få i gång försöksverksamhet.

Utredningen har till följd av bristande resurser blivit försenad

men numera har, som ovan nämnts, medel ställts till förfogande för en

intensifiering av utredningsarbetet.

Det är självfallet icke möjligt för utskottet att ingående bedöma i vilken

utsträckning det framlagda förslaget om ett särskilt institut och den pågående

utredningen om företagshälsovården kan anses innefatta eller medföra

lösningar av de olika problem som upptagits i motionerna. I vart fall

synes det dock utskottet som om de frågor som enligt vad ovan sagts behandlades

av förra årets riksdag och som upptagits även i årets motioner

kommit i ett i viss mån bättre läge. Utskottet finner därför icke anledning

förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i dessa frågor.

Det kan vidare förutsättas att det i motionerna I: 109 och II: 139 påtalade

behovet av att genomföra vissa särskilt angelägna forskningsprojekt blir

beaktat vid den fortsatta prövningen av föreliggande förslag om förbättrade

resurser för forskningen. Likaså torde de i motionerna I: 109 och

II: 139 samt I: 594 och II: 695 framförda önskemålen om organiserat samarbete

och bättre samordning på förevarande områden uppmärksammas vid

denna prövning och i den pågående utredningen om företagshälsovården.

Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att behovet av en ändamålsenlig

och väl utbyggd arbetsmedicinsk organisation och av en effektiv företagshälsovård

är väl dokumenterat. Utskottet förutsätter emellertid att

prövningen av förslaget om ett arbetsmedicinskt institut och därmed sammanhängande

frågor samt utredningen angående företagshälsovården kommer

att slutföras utan onödig tidsutdräkt. När så skett torde behovet och

den lämpliga utformningen av ytterligare åtgärder i motionernas syfte låta

sig bättre överblicka. Utskottet anser sig för närvarande icke böra förorda

någon riksdagens skrivelse till Kungl. Maj :t i anledning av motionerna

utan får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion 11:21, de likalydande motionerna I: 109 och

11:139 samt de likalydande motionerna 1:594 och 11:695

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 År 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Hiibinette

och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark,

Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille och Johansson i Växjö.

Reservationer

1) av herr Nyman som ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande.

I motionsyrkandena etc... . (= utskottet i styckena 1—8) ... intensifiering

av utredningsarbetet.

Utskottet finner att den i motionerna I: 109 och II: 139 samt I: 594 och

11:695 föreslagna samordningen av företagshälsovården och övrig sjukoch

hälsovård är synnerligen angelägen. Den ovannämnda, inom arbetarskyddsstyrelsen

tillsatta utredningen om företagshälsovården har att pröva

om principerna i ILO:s rekommendation nr 112 (1959) angående företagshälsovård

bör komma till uttryck i lagstiftning eller i av styrelsen utfärdade

anvisningar. I rekommendationens 11 :e punkt uttalas att företagshälsovården

jämväl bör upprätthålla kontakt med tjänster och organ utanför företaget

vilka befattar sig med frågor rörande arbetarnas hälsa, säkerhet, omskolning,

rehabilitering, omplacering och välfärd. Med hänsyn till rekommendationen

på denna punkt synes den pågående utredningen böra pröva

de av motionärerna aktualiserade frågorna om samordning mellan företagshälsovård

samt sjuk- och hälsovård i övrigt och om ett organiserat samarbete

mellan statliga, landstingskommunala och övriga institutioner för yrkesmedicin,

yrkeshygien och företagshälsovård inom landet. De här redovisade

synpunkterna bör delgivas arbetarskyddsstyrelsen.

I motionerna I: 109 och II: 139 har vidare föreslagits åtgärder för genomförande

av vissa angelägna forskningsprojekt på arbetsforskningens område.

Frågan om forskningen beröres i utredningsförslaget beträffande ett

särskilt institut för arbetshygien och arbetsfysiologi. Vid remissbehandlingen

av förslaget har emellertid riktats viss kritik mot detsamma, bl. a.

från statens tekniska forskningsråd. Rådet har bl. a. anfört att de löpande

insatserna på forskningssidan bör åvila ett organ med egen betydande forskningskapacitet

samt med resurser att i behövlig omfattning beställa utredningar

och forskningsarbeten utanför den egna organisationens ram, t. ex.

vid härför lämpade laboratorier inom näringslivet. Rådet har emellertid

funnit att dessa problem och möjligheter ej beaktats i erforderlig utsträckning

och att det framlagda förslaget i dessa avseenden är klart otillräckligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965 7

Rådet har följaktligen förordat att frågan om forskningen inom arbetshygien

och arbetsfysiologi göres till föremål för kompletterande utredning,

gärna i samråd med den nyligen tillsatta utredningen angående branschforskning.

Utskottet delar rådets uppfattning att frågan om arbetsforskningen

bör göras till föremål för ytterligare utredning och föreslår att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger denna uppfattning till känna.

Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att behovet av en ändamålsenlig

och väl utbyggd arbetsmedicinsk organisation och av en effektiv företagshälsovård

är väl dokumenterat. Utskottet förutsätter att prövningen av förslaget

om ett arbetsmedicinskt institut och utredningen angående företagshälsovården

kommer att slutföras utan onödig tidsutdräkt och får i övrigt

hemställa,

att riksdagen i anledning av motion II: 21, de likalydande

motionerna I: 109 och II: 139 samt de likalydande motionerna

I: 594 och II: 695 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver

till känna vad utskottet ovan anfört.

2) av herr Hamrin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.