Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.

1965-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965

13

Nr 33

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår

för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 573 av herr Alexanderson och II: 700 av herr Keijer m. fl. hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av möjligheterna

att upprätta en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer

samt formerna för dess rekrytering och utrustning.

I motionerna framhålles att det skulle vara en uppgift för Sverige att utbilda

och utrusta en undsättningskår som vid behov omedelbart knnde

sättas in i länder som drabbats av översvämning, jordbävning, vulkanutbrott

eller liknande katastrofer. Det finns utan tvivel ett underlag i den utbildning

som ges inom civilförsvaret av personal sanx vid ett krigstillfälle

skall vara beredd att utföra uppröjnings- och undsättningsuppdrag. Där

finns också en del av den utrustning som är nödvändig för katastrofsituationer.

En undsättningskår för internationella insatser skulle, anser motionärerna,

säkerligen kunna rekryteras bland civilförsvarets folk genom frivilliga åtaganden.

De som anmäler sig för en sådan uppgift skulle då garanteras anställningstrygghet

på samma sätt som de åtnjuter, vilka anmäler sig för

tjänst i FN. Ansvaret för utbildningen och den kontinuerliga förnyelsen torde

kunna åvila civilförsvarets ledning. Det förutsättes att kostnaderna för upprättandet

av en sådan undsättningskår samt för de hjälpinsatser som kan

bli aktuella bestrides av statsmedel.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 700.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från civilförsvarsstyrelsen

samt berett Svenska röda korset och Rädda barnens riksförbund tillfälle

att inkomma med yttrande.

Civilförsvarsstyrelsen finner det vara välförenligt med civilförsvarets uppgift

att en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer organiseras

med hjälp av civilförsvarets personal och materiel och framför vidare:

Det utbyte av erfarenheter för personal och den prövning av materielen

som kan bli en följd av ett insättande bedöms dessutom vara värdefull för

civilförsvaret vid organiserandet för och lösandet av dess beredskapsuppgifter.

Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker därför den i motionen föreslagna

utredningen och vill i anslutning härtill framföra följande.

Civilförsvaret är under uppbyggnad. Denna beräknas vara avslutad i början

av 1070-talet. Civilförsvarsstyrelsen bedömer det emellertid redan nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965

möjligt att kunna sätta upp en undsättningskår utifrån den nuvarande tillgången

till utbildad personal och befintlig materiel.

De inom civilförsvaret utbildade hyser som regel så stort intresse för sin

civilförsvarsverksamliet att en rekrytering genom ett frivilligt åtagande bedöms

vara väl genomförbar.

Det svenska civilförsvaret är utrustat och utbildat för att lösa just de

civilförsvarsuppgifter som vi har att räkna med i vårt land. Så är våra räddningskårers

utbildning och utrustning avpassad främst för att enheterna

skall kunna ta sig in i och rädda människor ur normalskyddsrum. Det är

föga troligt att räddningsenheterna blir ställda inför motsvarande uppgifter

vid en katastrof utomlands. För de andra kårerna, av vilka det väl närmast

ligger till hands att förmoda att sjukvårdskåren skulle vara den mest aktuella,

torde skillnaden i sättet att lösa uppgifterna vara mindre framträdande.

Det kommer sålunda att i större eller mindre utsträckning krävas

kompletterande utbildning och tilläggsutrustning för att göra det möjligt

för undsättningskåren att kunna lösa de uppgifter, för vilka den kommer

att byggas upp.

Tidsberäkningar ger vid handen att även om undsättningskåren bär mycket

hög beredskap, materielen är samlad och packad samt flygtransporter

i erforderlig omfattning snabbt kan ställas till förfogande, så kommer undsättningskåren

inte att vara klar för insats i exempelvis Medelhavsområdet

förrän tidigast ca 2 dygn efter det katastrofen inträffat. Detta blir vid en

tidpunkt då den omedelbart livräddande verksamheten i princip bör vara

avslutad. Undsättningskåren kommer därför att ställas inför uppgifter som

man skulle kunna karakterisera som efterräddningsarbete, vilket icke hör

till de primära civilförsvarsuppgifterna i Sverige.

Denna tidsbedömning och det bedömda förhållandet att undsättningskåren

icke alltid kommer att ställas inför just de uppgifter det svenska

civilförsvaret är utbildat och organiserat för bör dock inte hindra att frågan

om en undsättningskår närmare utreds. Det syns emellertid med anledning

härav särskilt viktigt att närmare undersöka vilka uppgifter som bör läggas

på en undsättningskår för att dess insatser skall kunna bli meningsfyllda.

Avsedda uppgifter kommer ju också att bli organisationsbestämmande.

Ävenså anser eivilförsvarsstyrelsen det vara önskvärt att i utredningen

närmare utreda andra möjligheter att komma till hjälp vid naturkatastrofer

såsom att i aktuella områden lägga upp depåer av materiel, förse katastrofhotade

länder med speciell materiel, förbereda materielsändningar, sända

ut tekniker och medicinalpersonal — ev. med viss kvalificerad materiel etc.

Det bedöms även vara av värde att klarlägga i vilken utsträckning och

var en svensk undsättningskår bör medverka inom ramen för en planlagd

internationell hjälpverksamhet.

Av det nu anförda framgår att det torde vara lämpligt att ställa utredningsuppdraget

vidare än som angetts i motionen. En samordning med den

redan nu beslutade nordiska FN-beredskapskåren och utländska insatser

bör därvid ske.

Härutöver vill styrelsen framföra följande. De moderna kommunikationsmedlens

utformning har medfört att kommunikationskatastrofer, när sådana

inträffar, syns öka i omfattning. Samtidigt syns man kunna skönja

en tendens att den fredstida katastrofberedskapen icke alltid har möjlighet

att nå den omfattning som vore önskvärd.

Även om vi i stort är förskonade från naturkatastrofer i Sverige så har

dock sådana inträffat och krävt en stor insats.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965

Med anledning härav syns det styrelsen lämpligt att man, samtidigt med

att man utreder frågan om en undsättningskår för internationella hjälpinsatser

även undersöker möjligheterna för att den härför avsedda organisationen

— eventuellt efter en utökning — kan avses biträda även vid katastrofer

inom vårt eget land eller att man på annat sätt från civilförsvarets

sida kan biträda vid sådana hjälpinsatser. Det kanske därvid kan vara lämpligt

att på vissa platser i landet lägga upp civilförsvarsmateriel som kan utnyttjas

omedelbart vid en katastrof. Detta kräver då att den utrustning,

exempelvis blodvätska och apoteksvaror, som eljest anskaffas vid mobilisering,

ständigt finnes förrådsställd.

Slutligen vill civilförsvarsstyrelsen framföra att dess nuvarande administration

icke utan personell förstärkning kan lösa de säkerligen omfattande

administrativa frågor — utbildning, beredskapshållning etc. — som bedöms

vara förknippade med att organisera en undsättningskår och vidmakthålla

en hög beredskap.

Mot styrelsens beslut att tillstyrka motionen reserverade sig riksdagsman

Blidfors, rektor Jarning och militärassistent Berglund med hänvisning bl. a.

till att den svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst enl. prop. 1904: 81

också bör kunna biträda vid hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer,

olyckor e. d. Viktigt är också att våra internationella insatser inte

splittras.

Svenska röda korset anför:

Då en naturkatastrof inträffar någonstans i världen måste de omedelbara

katastroflindrande åtgärderna alltid utföras av det egna landets myndigheter

(polis, .militär, civilförsvar m. m.) och frivilliga organisationer

(Röda korset m. fl.). Detta faller av sig självt, enär hjälp icke kan hinna

anlända från andra länder snabbare än landets egna resurser mobiliseras.

Först i andra hand kan utländsk hjälp anlända. Även om man genom katastrofens

karaktär (översvämning, jordbävning etc.) kan definiera vissa

givna behov bör ändock en samordning ske av hjälpresurserna för att undvika

snedvridning av hjälpen, om nu överhuvudtaget hjälp önskas av det

katastrofdrabbade landet. Vissa länder, t. ex. Skandinavien och Västeuropa

samt USA och Australien, behöver troligen icke internationell hjälp i fredstid,

andra länder skulle av prestigehänsyn ej begära sådan. Katastrofhjälp

lämnas i huvudsak till Sydeuropa, Asien och Afrika samt Syd- och Mellanamerika.

Det bör beaktas att FN:s generalsekreterare, sedan frågan om internationell

katastrofverksamhet i FN:s regi förts på tal (dokument A 5845 den

5/1 1965), har förordat att Rödakorsföreningarnas Förbund, som för närvarande

har sig anförtrott den internationella katastrofhjälpen i händelse

av katastrof i de 104 länder som är anslutna till förbundet, även i fortsättningen

borde vara den verkställande organisationen vid naturkatastrofer,

med personell, ekonomisk och materiell hjälp från FN eller dess specialized

agencies. Samordningen av hjälpresurserna kommer, därest generalsekreterarens

förslag följes, all kunna genomföras på ett än bättre sätt än hittills, då

icke enbart de olika nationella rödakorsorganisationernas ulan även FN:s

resurser i så fall blir samordnade. Genom FN:s tekniska hjälp kommer

Röda korsets hjälpverksamhet att kunna utvidgas även till arbetsområden

som icke är Röda korsets egentliga, och även omfatta röjningsarbete in. in.

Därest en särskild undsättningskår skulle uppsättas, anser Röda korset

alt denna endast borde inbegripa ett mindre antal språkkunniga högt k val i li
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965

cerade experter på de tekniska områden som har betydelse vid olika slag

av naturkatastrofer. Oskolad arbetskraft eller arbetskraft med lägre skolning

kan i regel erhållas i katastroflandet. Utgifterna för transport och uppehälle

för en större kår skulle dessutom draga oproportionerliga kostnader.

Här må anföras att Kungl. Maj :t, sedan Riksdagen godkänt prop. nr

81/1964, beslutat att bl. a. en teknikergrupp bestående av arbetsledare inom

fortifikation in. m. skulle upprättas för att vid behov kunna sättas in vid

katastrofer utomlands. Vidare har försvars-medicinska forskningsdelegationen

i augusti 1964 beslutat att en studiegrupp skulle bildas för studier

av människan i katastrof miljö. Sedermera har grundats Katastrof medicinska

organisationskommittén som sysslar med dessa frågor.

Inom Kungl. Medicinalstyrelsen finns därjämte en särskild katastrofkommission

för behandling av frågan om den slutna vårdens situation vid katastrofer.

De förberedelser och studier, som enligt ovan beslutats av Kungl.

Maj :t och försvarsmedicinska forskningsdelegationen kan väntas ge förbättrat

underlag för utformningen av svensk katastrofhjälp.

Svenska röda korset avstyrker motionerna.

Rädda barnens riksförbund stöder grundtanken i motionerna att eu hjälpinsats

i händelse av naturkatastrofer bör vara planlagd och förberedd för alt

kunna utlösas snabbt.

Förbundet tillstyrker motionerna.

Utskottet

I motionsyrkandet hemställes om en utredning av möjligheterna att upprätta

en undsättningskår för hjälpinsatser vid natui’katastrofer. Motionärerna

synes närmast ha åsyftat hjälpinsatser utomlands.

I det yttrande som Svenska röda korset avgivit över motionerna lämnas

uppgifter angående behandlingen inom FN och i Sverige av spörsmål angående

internationell katastrofhjälp. Av uppgifterna framgår att FN:s generalsekreterare

förordat en fortsättning av det redan etablerade samarbetet

mellan Röda korset och FN, vilket innebär bl. a. att Rödakorsföreningarnas

förbund erhåller personell, ekonomisk och materiell hjälp från FN och är

verkställande organisation för hjälparbetet vid naturkatastrofer i de 104

länder som är anslutna till förbundet. Härigenom kan en effektiv samordning

nås av de nationella rödakorsorganisationernas och FN:s resurser för

här ifrågavarande ändamål.

Vad gäller verksamheten inom Sverige må framhållas att Kungl. Maj :t

beslutat, att en teknikergrupp skall upprättas för att vid behov kunna sättas

in vid katastrofer utomlands. Utskottet vill vidare erinra om tillkomsten

av katastrofmedicinska organisationskommittén och om den inom medicinalstyrelsen

verksamma katastrofkommissionen för behandling av frågor

om den slutna vården i katastrofsituationer.

Det synes utskottet som om den uppmärksamhet som nu från FN:s sida

s. 17 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965 17

och inom landet ägnas olika spörsmål som aktualiseras vid katastrofsituationer

bör leda till att beredskapen för sådana situationer förbättras. Utskottet

finner det samtidigt tveksamt om de i motionerna omnämnda åtgärderna

är lämpliga från praktiska och ekonomiska synpunkter. Utskottet

finner i detta läge icke tillräckliga skäl föreligga för den föreslagna utredningen

utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 573 och II: 700 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Svanström, Hedlund, Axel Kristiansson, Wååg, Torsten Hansson

och Blomquist*;

från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson

i Kungälv, Lundmark, Rimås, Wikner, Hyltander, Nilsson i Agnäs, Johansson

i Växjö och Thylén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.