Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.
1965-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965
13
Nr 33
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en undsättningskår
för hjälpinsatser vid naturkatastrofer.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 573 av herr Alexanderson och II: 700 av herr Keijer m. fl. hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av möjligheterna
att upprätta en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer
samt formerna för dess rekrytering och utrustning.
I motionerna framhålles att det skulle vara en uppgift för Sverige att utbilda
och utrusta en undsättningskår som vid behov omedelbart knnde
sättas in i länder som drabbats av översvämning, jordbävning, vulkanutbrott
eller liknande katastrofer. Det finns utan tvivel ett underlag i den utbildning
som ges inom civilförsvaret av personal sanx vid ett krigstillfälle
skall vara beredd att utföra uppröjnings- och undsättningsuppdrag. Där
finns också en del av den utrustning som är nödvändig för katastrofsituationer.
En undsättningskår för internationella insatser skulle, anser motionärerna,
säkerligen kunna rekryteras bland civilförsvarets folk genom frivilliga åtaganden.
De som anmäler sig för en sådan uppgift skulle då garanteras anställningstrygghet
på samma sätt som de åtnjuter, vilka anmäler sig för
tjänst i FN. Ansvaret för utbildningen och den kontinuerliga förnyelsen torde
kunna åvila civilförsvarets ledning. Det förutsättes att kostnaderna för upprättandet
av en sådan undsättningskår samt för de hjälpinsatser som kan
bli aktuella bestrides av statsmedel.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 700.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från civilförsvarsstyrelsen
samt berett Svenska röda korset och Rädda barnens riksförbund tillfälle
att inkomma med yttrande.
Civilförsvarsstyrelsen finner det vara välförenligt med civilförsvarets uppgift
att en undsättningskår för hjälpinsatser vid naturkatastrofer organiseras
med hjälp av civilförsvarets personal och materiel och framför vidare:
Det utbyte av erfarenheter för personal och den prövning av materielen
som kan bli en följd av ett insättande bedöms dessutom vara värdefull för
civilförsvaret vid organiserandet för och lösandet av dess beredskapsuppgifter.
Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker därför den i motionen föreslagna
utredningen och vill i anslutning härtill framföra följande.
Civilförsvaret är under uppbyggnad. Denna beräknas vara avslutad i början
av 1070-talet. Civilförsvarsstyrelsen bedömer det emellertid redan nu
14
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965
möjligt att kunna sätta upp en undsättningskår utifrån den nuvarande tillgången
till utbildad personal och befintlig materiel.
De inom civilförsvaret utbildade hyser som regel så stort intresse för sin
civilförsvarsverksamliet att en rekrytering genom ett frivilligt åtagande bedöms
vara väl genomförbar.
Det svenska civilförsvaret är utrustat och utbildat för att lösa just de
civilförsvarsuppgifter som vi har att räkna med i vårt land. Så är våra räddningskårers
utbildning och utrustning avpassad främst för att enheterna
skall kunna ta sig in i och rädda människor ur normalskyddsrum. Det är
föga troligt att räddningsenheterna blir ställda inför motsvarande uppgifter
vid en katastrof utomlands. För de andra kårerna, av vilka det väl närmast
ligger till hands att förmoda att sjukvårdskåren skulle vara den mest aktuella,
torde skillnaden i sättet att lösa uppgifterna vara mindre framträdande.
Det kommer sålunda att i större eller mindre utsträckning krävas
kompletterande utbildning och tilläggsutrustning för att göra det möjligt
för undsättningskåren att kunna lösa de uppgifter, för vilka den kommer
att byggas upp.
Tidsberäkningar ger vid handen att även om undsättningskåren bär mycket
hög beredskap, materielen är samlad och packad samt flygtransporter
i erforderlig omfattning snabbt kan ställas till förfogande, så kommer undsättningskåren
inte att vara klar för insats i exempelvis Medelhavsområdet
förrän tidigast ca 2 dygn efter det katastrofen inträffat. Detta blir vid en
tidpunkt då den omedelbart livräddande verksamheten i princip bör vara
avslutad. Undsättningskåren kommer därför att ställas inför uppgifter som
man skulle kunna karakterisera som efterräddningsarbete, vilket icke hör
till de primära civilförsvarsuppgifterna i Sverige.
Denna tidsbedömning och det bedömda förhållandet att undsättningskåren
icke alltid kommer att ställas inför just de uppgifter det svenska
civilförsvaret är utbildat och organiserat för bör dock inte hindra att frågan
om en undsättningskår närmare utreds. Det syns emellertid med anledning
härav särskilt viktigt att närmare undersöka vilka uppgifter som bör läggas
på en undsättningskår för att dess insatser skall kunna bli meningsfyllda.
Avsedda uppgifter kommer ju också att bli organisationsbestämmande.
Ävenså anser eivilförsvarsstyrelsen det vara önskvärt att i utredningen
närmare utreda andra möjligheter att komma till hjälp vid naturkatastrofer
såsom att i aktuella områden lägga upp depåer av materiel, förse katastrofhotade
länder med speciell materiel, förbereda materielsändningar, sända
ut tekniker och medicinalpersonal — ev. med viss kvalificerad materiel etc.
Det bedöms även vara av värde att klarlägga i vilken utsträckning och
var en svensk undsättningskår bör medverka inom ramen för en planlagd
internationell hjälpverksamhet.
Av det nu anförda framgår att det torde vara lämpligt att ställa utredningsuppdraget
vidare än som angetts i motionen. En samordning med den
redan nu beslutade nordiska FN-beredskapskåren och utländska insatser
bör därvid ske.
Härutöver vill styrelsen framföra följande. De moderna kommunikationsmedlens
utformning har medfört att kommunikationskatastrofer, när sådana
inträffar, syns öka i omfattning. Samtidigt syns man kunna skönja
en tendens att den fredstida katastrofberedskapen icke alltid har möjlighet
att nå den omfattning som vore önskvärd.
Även om vi i stort är förskonade från naturkatastrofer i Sverige så har
dock sådana inträffat och krävt en stor insats.
15
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965
Med anledning härav syns det styrelsen lämpligt att man, samtidigt med
att man utreder frågan om en undsättningskår för internationella hjälpinsatser
även undersöker möjligheterna för att den härför avsedda organisationen
— eventuellt efter en utökning — kan avses biträda även vid katastrofer
inom vårt eget land eller att man på annat sätt från civilförsvarets
sida kan biträda vid sådana hjälpinsatser. Det kanske därvid kan vara lämpligt
att på vissa platser i landet lägga upp civilförsvarsmateriel som kan utnyttjas
omedelbart vid en katastrof. Detta kräver då att den utrustning,
exempelvis blodvätska och apoteksvaror, som eljest anskaffas vid mobilisering,
ständigt finnes förrådsställd.
Slutligen vill civilförsvarsstyrelsen framföra att dess nuvarande administration
icke utan personell förstärkning kan lösa de säkerligen omfattande
administrativa frågor — utbildning, beredskapshållning etc. — som bedöms
vara förknippade med att organisera en undsättningskår och vidmakthålla
en hög beredskap.
Mot styrelsens beslut att tillstyrka motionen reserverade sig riksdagsman
Blidfors, rektor Jarning och militärassistent Berglund med hänvisning bl. a.
till att den svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst enl. prop. 1904: 81
också bör kunna biträda vid hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer,
olyckor e. d. Viktigt är också att våra internationella insatser inte
splittras.
Svenska röda korset anför:
Då en naturkatastrof inträffar någonstans i världen måste de omedelbara
katastroflindrande åtgärderna alltid utföras av det egna landets myndigheter
(polis, .militär, civilförsvar m. m.) och frivilliga organisationer
(Röda korset m. fl.). Detta faller av sig självt, enär hjälp icke kan hinna
anlända från andra länder snabbare än landets egna resurser mobiliseras.
Först i andra hand kan utländsk hjälp anlända. Även om man genom katastrofens
karaktär (översvämning, jordbävning etc.) kan definiera vissa
givna behov bör ändock en samordning ske av hjälpresurserna för att undvika
snedvridning av hjälpen, om nu överhuvudtaget hjälp önskas av det
katastrofdrabbade landet. Vissa länder, t. ex. Skandinavien och Västeuropa
samt USA och Australien, behöver troligen icke internationell hjälp i fredstid,
andra länder skulle av prestigehänsyn ej begära sådan. Katastrofhjälp
lämnas i huvudsak till Sydeuropa, Asien och Afrika samt Syd- och Mellanamerika.
Det bör beaktas att FN:s generalsekreterare, sedan frågan om internationell
katastrofverksamhet i FN:s regi förts på tal (dokument A 5845 den
5/1 1965), har förordat att Rödakorsföreningarnas Förbund, som för närvarande
har sig anförtrott den internationella katastrofhjälpen i händelse
av katastrof i de 104 länder som är anslutna till förbundet, även i fortsättningen
borde vara den verkställande organisationen vid naturkatastrofer,
med personell, ekonomisk och materiell hjälp från FN eller dess specialized
agencies. Samordningen av hjälpresurserna kommer, därest generalsekreterarens
förslag följes, all kunna genomföras på ett än bättre sätt än hittills, då
icke enbart de olika nationella rödakorsorganisationernas ulan även FN:s
resurser i så fall blir samordnade. Genom FN:s tekniska hjälp kommer
Röda korsets hjälpverksamhet att kunna utvidgas även till arbetsområden
som icke är Röda korsets egentliga, och även omfatta röjningsarbete in. in.
Därest en särskild undsättningskår skulle uppsättas, anser Röda korset
alt denna endast borde inbegripa ett mindre antal språkkunniga högt k val i li
-
16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965
cerade experter på de tekniska områden som har betydelse vid olika slag
av naturkatastrofer. Oskolad arbetskraft eller arbetskraft med lägre skolning
kan i regel erhållas i katastroflandet. Utgifterna för transport och uppehälle
för en större kår skulle dessutom draga oproportionerliga kostnader.
Här må anföras att Kungl. Maj :t, sedan Riksdagen godkänt prop. nr
81/1964, beslutat att bl. a. en teknikergrupp bestående av arbetsledare inom
fortifikation in. m. skulle upprättas för att vid behov kunna sättas in vid
katastrofer utomlands. Vidare har försvars-medicinska forskningsdelegationen
i augusti 1964 beslutat att en studiegrupp skulle bildas för studier
av människan i katastrof miljö. Sedermera har grundats Katastrof medicinska
organisationskommittén som sysslar med dessa frågor.
Inom Kungl. Medicinalstyrelsen finns därjämte en särskild katastrofkommission
för behandling av frågan om den slutna vårdens situation vid katastrofer.
De förberedelser och studier, som enligt ovan beslutats av Kungl.
Maj :t och försvarsmedicinska forskningsdelegationen kan väntas ge förbättrat
underlag för utformningen av svensk katastrofhjälp.
Svenska röda korset avstyrker motionerna.
Rädda barnens riksförbund stöder grundtanken i motionerna att eu hjälpinsats
i händelse av naturkatastrofer bör vara planlagd och förberedd för alt
kunna utlösas snabbt.
Förbundet tillstyrker motionerna.
Utskottet
I motionsyrkandet hemställes om en utredning av möjligheterna att upprätta
en undsättningskår för hjälpinsatser vid natui’katastrofer. Motionärerna
synes närmast ha åsyftat hjälpinsatser utomlands.
I det yttrande som Svenska röda korset avgivit över motionerna lämnas
uppgifter angående behandlingen inom FN och i Sverige av spörsmål angående
internationell katastrofhjälp. Av uppgifterna framgår att FN:s generalsekreterare
förordat en fortsättning av det redan etablerade samarbetet
mellan Röda korset och FN, vilket innebär bl. a. att Rödakorsföreningarnas
förbund erhåller personell, ekonomisk och materiell hjälp från FN och är
verkställande organisation för hjälparbetet vid naturkatastrofer i de 104
länder som är anslutna till förbundet. Härigenom kan en effektiv samordning
nås av de nationella rödakorsorganisationernas och FN:s resurser för
här ifrågavarande ändamål.
Vad gäller verksamheten inom Sverige må framhållas att Kungl. Maj :t
beslutat, att en teknikergrupp skall upprättas för att vid behov kunna sättas
in vid katastrofer utomlands. Utskottet vill vidare erinra om tillkomsten
av katastrofmedicinska organisationskommittén och om den inom medicinalstyrelsen
verksamma katastrofkommissionen för behandling av frågor
om den slutna vården i katastrofsituationer.
Det synes utskottet som om den uppmärksamhet som nu från FN:s sida
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1965 17
och inom landet ägnas olika spörsmål som aktualiseras vid katastrofsituationer
bör leda till att beredskapen för sådana situationer förbättras. Utskottet
finner det samtidigt tveksamt om de i motionerna omnämnda åtgärderna
är lämpliga från praktiska och ekonomiska synpunkter. Utskottet
finner i detta läge icke tillräckliga skäl föreligga för den föreslagna utredningen
utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 573 och II: 700 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD J. SKOGLÖSA
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Hellebladh, Svanström, Hedlund, Axel Kristiansson, Wååg, Torsten Hansson
och Blomquist*;
från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson
i Kungälv, Lundmark, Rimås, Wikner, Hyltander, Nilsson i Agnäs, Johansson
i Växjö och Thylén.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.