Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.
1965-04-27 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:34, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående alkohol- och
nykterhets politiken.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående
alkohol- och nykterhetspolitiken:
1) de likalydande motionerna I: 110 av herr Lundström m. fl. och II: 138
av herr Ohlin m. fl., vari hemställes att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla
att en parlamentariskt förankrad utredning tillsättes med uppgift att
verkställa en skyndsam översyn av nykterhetstillståndets utveckling under
inflytande av de olika förebyggande åtgärderna i 1954 års alkoholpolitiska
reform jämte av därefter fattade beslut på alkoholpolitikens område samt
att pröva hur i dagens läge alkoholskadorna effektivast kan förebyggas och
framlägga förslag till åtgärder,
2) de likalydande motionerna I: 251 av herr Dahl och II: 315 av herrar
Johansson i Trollhättan och Engkvist, vari hemställes att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig utredning av nykterhetspolitiken
i dess helhet, samt
3) de likalydande motionerna I: 344 av herr Schött m. fl. och II: 417 av
herr Wennerfors m. fl., vari hemställes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt
tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna
och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
I motionerna I: 110 och II: 138 anföres, att tiden torde vara inne att
pröva, om de mer eller mindre vaga förhoppningar förverkligats som låg
bakom riksdagens reformbeslut 1954 om en omläggning av alkoholpolitiken.
Därvid bör bl. a. undersökas om reformens grundtanke att lägga större
ansvar på den enskilde individen mötts av förmåga att bära friheten samt
om alkoholpolitikens resurser givits den omfattning och fått den avvägning
man tänkt sig. Utvecklingen av ungdomsfylleriet har bekräftat tidigare farhågor.
Detta måste leda till att man förutsättningslöst omprövar frågan om
samhällets motåtgärder vad gäller ungdomsfylleriet. Samma frågeställning
aktualiseras av alkoholmissbruket bland andi''a kategorier. Verkningarna
av åtgärder soin vidtagits efter 1954 bör belysas och bedömas, bl. a. beslutet
att slopa utskänkningsskatten och konsekvenserna av principen att alkoholskatten
skall utnyttjas inte som ett finanspolitiskt utan som ett alkoholpolitiskt
instrument. Internationella jämförelser bör göras och olika befolkningskategoriers
attityder till alkoholen undersökas liksom medel att på1
—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 34
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
verka attityderna. Förslag om försöksverksamhet bör ingå i utredningsuppdraget.
Till skillnad från den förebyggande verksamheten är behandlingen
av de alkoholskadade för närvarande föremål för offentliga utredningar. Den
nu föreslagna utredningen synes därför böra begränsas till de förebyggande
åtgärderna.
I motionerna I: 251 och II: 315 framhålles, att den genomgripande nykterhetspolitiska
reformen 1954, trots betydande förtjänster, icke inneburit
en definitiv lösning av alkoholproblemet. I den nykterhetspolitiska diskussionen
har framförts en rad uppslag som bör närmare utredas och
prövas. Av särskild betydelse är en ingående prövning av skatteinstrumentet
ur nykterhetspolitisk synvinkel. Grundtanken i 1954 års system bör inte
förkastas. Det väsentliga synes vara att de positiva förebyggande åtgärderna
från statens och kommunernas sida förstärkes. För detta krävs en allsidig
och förutsättningslös utredning av nykterhetspolitiken i dess helhet. Därvid
bör prövas hur denna politik skall kunna byggas ut och reformeras så
att den bättre förmår begränsa alkoholmissbruket och minska risken för
alkoholskador.
I motionerna I: 344 och II: 417 framhålles, att det bör ses som en huvuduppgift
för samhällets nykterhetspolitik att åstadkomma en ytterligare omfördelning
av konsumtionen till de svagare dryckernas fördel. Den senaste
10-årsperioden kan betecknas som en försöksperiod. I dag finns det all anledning
att på nytt granska och bedöma nykterhetstillståndet. Alkoholbruket
bland ungdom ter sig särskilt allvarligt. Andra länders erfarenhet bör
studeras. Nackdelar och fördelar med en liberalisering av försäljnings- och
utskänkningsformerna bör utrönas. Det bör prövas om ytterligare åtgärder
kan vidtagas för att minska totalkonsumtionen och ändra konsumtionsinriktningen.
Vårdformerna måste bli föremål för aktiviserad försöksverksamhet.
Forskningens inriktning och omfattning bör behandlas liksom upplysnings-
och propagandafrågorna.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 138, II: 315 och II: 417.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,
kontrollstyrelsen, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund och Svenska
nykterhetsfräm jandet.
Socialstyrelsen anför bl. a.:
Förhoppningarna, att den reformering av nykterhetspolitiken, som genomfördes
den 1 oktober 1955, skulle medföra en förbättring av nykterhetstillståndet,
har icke infriats. Såväl alkoholkonsumtion som missbruk befimier
sig fortfarande på en hög nivå. För år 1964 kan t. o. m. noteras en viss uppgång
av sprit- och vinkonsumtionen räknat per invånare över 15 år. Detsamma
är förhållandet, när det gäller antalet fylleriförseelser. Som framhållits
i motionerna finns det särskild anledning till oro över missbruket
bland ungdomen. Även alkoholmissbruket bland kvinnorna har ökat betydligt.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
3
I en av motionerna framhålles, att den nuvarande nykterhetspolitiken
kännetecknas av förbud, restriktioner och bestämmelser, som av många
upplevs som onödigt krångel. Motionärerna har här givit uttryck åt en uppfattning,
som ofta framföres i den nykterhetspolitiska debatten. Socialstyrelsen
anser det därför motiverat med socialpsykologiska undersökningar
angående allmänhetens attityder till de restriktioner, som finns på detta
område i Sverige. Motsvarande förhållanden i andra länder bör i detta sammanhang
även belysas. Med ledning av de resultat, som kan framkomma
vid dessa och andra nödvändiga undersökningar, kan det därefter finnas
skäl att överväga, huruvida en liberalisering av den lagstiftning, som reglerar
alkoholförsäljningen, vore lämplig.
Alkoholbeskattningens effekt och användbarhet ur nykterhetspolitisk synvinkel
har under de senaste åren varit föremål för en livlig debatt. Principerna
för alkoholbeskattningen som ett nykterhetspolitiskt instrument har
emellertid icke närmare utretts. Socialstyrelsen anser det därför angeläget,
att denna fråga förutsättningslöst och grundligt utredes varvid särskild uppmärksamhet
hör ägnas skatteskalans anpassning till alkoholhalten hos
dryckerna.
Vid genomförandet av vår nuvarande nykterhetslagstiftning framhölls
som något väsentligt i hela reformen, att nykterhetspolitiken .målmedvetet
inriktades på att skapa bättre resurser för upplysningsarbetet i alkoholfrågan.
Enligt socialstyrelsens uppfattning finns det anledning att undersöka i
vilken utsträckning medborgarna nåtts av upplysning i alkoholfrågan och
hur denna uppfattats.
Mot bakgrund av hland annat en sådan undersökning bör därefter vid en
allmän utredning rörande nykterhetspolitikens utformning övervägas de
fortsatta formerna för upplysningsverksamheten liksom hur den lämpligast
bör organiseras. Därvid bör särskilt övervägas möjligheterna att erhålla ett
mera samlat grepp om nykterhetsupplysningen än vad som nu är fallet, då
flera olika organ sysslar med denna fråga.
För närvarande arbetar en utredning, som berör nykterhetsvården, nämligen
fylleristraff utredningen. Dessutom pågår en kartläggning av nykterhetsvårdsklienlelet
och formerna för vården av detta. Vad här anförts motiverar
att nykterhetsvården för närvarande icke blir föremål för ytterligare
utredning.
Socialstyrelsen finner det angeläget att de undersökningar, som ovan föreslagits,
kommer till stånd. Först sedan dessa delundersökningar ägt rum
torde ställning kunna tagas till om en allmän utredning rörande hela nykterhetspolitikens
— även nykterhetsvårdens -- utformning bör komma till
stånd, vilket socialstyrelsen anser vara angeläget. De angivna delundersökningarna
torde vara nödvändiga, för att man bättre skall kunna bedöma
efter vilka riktlinjer en utredning av hela alkoholpolitikens utformning bör
läggas upp.
Kontrollstyrelsen anför bl. a.:
På längre sikt jämfört med motbokstiden ligger spritkonsumtio1
* - B ihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr .‘I''/
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
nen på ungefärligen oförändrad nivå. Vinförbrukningen har markant ökat.
Särskilt gäller detta lättvin. Det nytillkomna starkölet har likaledes rönt
stor efterfrågan. Den totala alkoholkonsumtionen per vuxen invånare är
följaktligen något högre nu än i början av 1950-talet. Konsumtionsökningen
sedan motbokstiden har sålunda inriktats på de svagare dryckerna vin och
starköl. Denna utveckling torde åtminstone delvis få ses som en gynnsam
effekt av den förda nykterhetspolitiken, eftersom man eljest till följd av den
stigande köpkraften måhända haft att räkna med en ökande spritkonsumtion.
Till den relativt gynnsamma konsumtionsutvecklingen kan också —
förutom åtgärder för att styra konsumtionen — ha medverkat andra utomlegislativa
faktorer, såsom bilismen, utlandsresorna osv., vilka kan ha stimulerat
till framför allt mera vindrickande.
En särskilt tydlig övergång från sprit till lättare drycker har förekommit
inom utskänkningen efter den ekonomiska regleringens slopande 1963. I
samband därmed höjdes utskänkningspriserna på spritdrycker kraftigt,
medan priserna på lättare drycker i viss utsträckning sänktes. Sedan 1962
har till följd härav spritutskänkningen minskat med 9 % och vin- och starkölsutskänkningen
ökat med 9 resp. 29 %.
Sammanfattningsvis torde man kunna säga att alkoholvanorna har breddats
genom tillkomsten av nya konsumenter, bl. a. ungdomar och kvinnor
och att gruppen måttliga alkoholförtärare kan antas ha minskat och hyfsat
sin konsumtion. Antalet alkoholmissbrukare och storkonsumenter torde
däremot ha ökat, likaså deras konsumtion per capita. Dessa antaganden
låter sig väl förenas med det förhållandet, att den genomsnittliga spritkonsumtionen
numera ligger på ungefär samma nivå som före motbokens avskaffande.
Konsumtionsutvecklingen i fråga om alkoholhaltiga drycker kan enligt
kontrollstyrelsens mening mot bakgrunden av här anförda förhållanden i
och för sig inte anses vara av sådan art, att det finns anledning att ompröva
den hittills förda nykterhetspolitiken.
Utvecklingen av alkoholmissbruket är dock otillfredsställande.
Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna för 1964 företer en ökning
sedan sista motboksåret från 17,1 per 1 000 invånare över 15 år till
31,6 eller med 85 procent. Antalet avdömda fylleriförseelser i hela riket utvisar
under samma tid en ökning från 7,8 till 13,5 per 1 000 invånare över
15 år eller med 73 procent. Antalet personer som begått fylleri under ifrågavarande
år har ökats från 6,0 till 8,1 eller med 35 procent. Ökningen av de
straffbelagda fylleriförseelserna från sista motboksåret till 1964 beror till
en något större del på en ökning av antalet personer som årligen begått
fylleri och till en något mindre del på ökat antal förseelser per person. Det
må även framhållas att ovannämnda siffror för 1964 ligger betydligt under
de toppsiffror som framkom för åren 1956 och 1957 men något över siffrorna
för 1962.
Vad särskilt beträffar ungdomsfylleriet belyses detta av att antalet förseelser
av personer i åldrarna 15—17 år är i förhållande till motsvarande
folkmängd omkring tre gånger större nu än 1954 och i åldrarna 18—20 år
närmare dubbelt så stort. I åldrarna över 21 år däremot stannar ökningen
vid cirka 60 procent. Antalet fylleriförseelser av kvinnor motsvarar alltjämt
endast omkring 3 procent av totalantalet fylleriförseelser, men den
ökning som ägt rum faller till stor del på ungdomsåldrarna.
I förhållande till 1962 har dock fylleriet bland ungdomar under 21 år, så
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1965
vitt tillgängliga siffror ger vid handen, under 1904 minskat med 6 procent.
Även kvinnofylleriet har minskat något.
Vad angår alkoholforskningen må understrykas att denna planenligt utbyggts
genom tillkomsten av institutionen för teoretisk alkoholforskning vid
Karolinska institutet och alkoholkliniken vid Karolinska sjukhuset. Dessutom
har statens medicinska forskningsråd genom sin nämnd för alkoholforskning
lämnat anslag i ökande utsträckning till sådan forskning. Denna
forskning har således en betydande omfattning men är i huvudsak inriktad
på medicinska problem. Då den sociologiska forskningen kring alkoholproblemet
inte torde vara mindre viktig än den medicinska för alt ge ledtrådar
för uppläggningen av den förebyggande verksamheten, synes skäl tala för
att frågan om en ytterligare aktivering av forskningsverksamheten upptas
till övervägande.
Undervisnings- och upplysningsverksamheten i alkoholfrågan torde få
anses vara av väsentlig betydelse när det gäller att realisera grundtanken
i reformen om den enskildes större frihet och större ansvar mot sig själv
och mot samhället på detta område. Visserligen verkar undervisning och
upplysning främst på längre sikt men även mera direkta resultat torde kunna
ernås om verksamheten aktiveras och anpassas efter samhällsutvecklingen.
Kontrollstyrelsen anser för sin del att det finns anledning att närmare
överväga organisationen och uppläggningen av undervisnings- och upplysningsverksamheten
med sikte på att intensifiera verksamheten och ge den
en inriktning som är anpassad till förändringarna i samhället. Av särskild
betydelse synes vara att framför allt ungdomen i förebyggande syfte får en
i olika sammanhang erforderlig information i ämnet. Frågan om medelsbehovet
för den objektiva alkoholupplysning som nu förmedlas av CFN
synes jämväl böra tas under övervägande. Anslagen till CFN har stagnerat
i förhållande till bl. a. nykterhetsvårdsanslagen.
Fn omprövning av vissa bestämmelser inom försälj ningslagstiftningen
i syfte att undersöka deras nykterhetspolitiska betydelse bör också övervägas.
Det torde sålunda kunna ifrågasättas om restriktionerna i utminuteringskontrollen
för rusdrycker — legitimering och spärrning m. in. —
är utformade på sådant sätt, att deras effekt i rimlig utsträckning motsvarar
syftet med bestämmelserna. Vad angår en del utskänkningsrestriktioner,
t. ex. de principiella föreskrifterna om måltidstvång och dansförbud, om
drinkbarer och självserveringar, kan man fråga sig om de inte i åtskilliga
fall är otidsenliga eller om de ej kan anses innebära onödigt krångel, vilket
kan vara ägnat att minska respekten för denna lagstiftning. Det må i detta
sammanhang nämnas att de nuvarande föreskrifterna om den särskilda
tillståndsprövningen vad gäller utskänkning inom område, som är för allmänheten
tillgängligt såsom nöjes- eller idrottsplats, på många håll uppfattas
som alltför restriktiv.
I detta sammanhang må nämnas att kontrollstyrelsen nyligen i skrivelse
till chefen för finansdepartementet föreslagit att frågan om systembolagets
befattning med ärenden om utskänkning av rusdrycker och om distriktschefernas
— intendenternas för utskänkningsärenden organisatoriska ställning
och arbetsuppgifter görs till föremål för utredning.
Frågan om utnyttjandet av heskattningsinstrumentet i syfte att styra konsumtionen
synes jämväl vara förtjänt av övervägande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(5 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,‘lt ar 1965
Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anför bl. a.:
Landsförbundet anser behov i första hand föreligga av en grundlig prövning
av beskattningen som konsumtionshämmande och -reglerande metod;
utredning av innehåll och metoder i undervisning och upplysningsarbete
i alkoholfrågan; utbyggnad av alkoholforskningen till att omfatta och
fullt ut beakta medicinska, sociologiska, psykologiska och samhällsekonomiska
aspekter i syfte att förutsättningar skall kunna skapas för ett
fortlöpande forskningsarbete såsom ett led i utformningen av nykterhetsupplysning,
nykterhetsvård och försäljningspolitik; modernisering av nykterhetsvården,
inte minst åtgärderna avseende förstagångsfyllerister; omprövning
av utskänkningssystemet m. m.
---De centrala frågorna måste enligt Landsförbundets mening bli
hur långt man kan nå med en kraftfull, målmedveten prispolitik för att
dels pressa ned den totala alkoholkonsumtionen, dels styra över denna till
alkoholsvaga eller helt alkoholfria drycker samt vilka generellt verkande
åtgärder, som därutöver kan vara påkallade. Landsförbundet räknar till
sådana generella åtgärder allmän legitimation vid alkoholinköp, ev. registrering
av alla inköp, inköps- och utskänkningsåldern o. d., åtgärder av speciellt
kontroversiell natur, som därför också bör bli föremål för förnyad utredning.
Även en del andra spörsmål, t. ex. den omstridda frågan om utökning
av sortimentet av alkoholsvagare drycker, som skulle kunna säljas
relativt fritt, liksom frågan om kraftigare åtgärder till främjande av konsumtionen
av alkoholfria drycker bör omfattas av utredningen. Landsförbundet
vill tillfoga att det inför utsikten att en allmän utredning kommer
att tillsättas är olämpligt att nu bryta ut och ta ställning till frågor, varom
meningarna är så starkt delade.
Landsförbundet tillstyrker bifall till de remitterade motionerna.
På grund av omfattningen och arten av utredningsuppgiften förordar
Landsförbundet en parlamentarisk utredning och att vårdproblemen icke
tas upp i detta utredningssammanhang.
Svenska nykterhetsfrämjandet anför bl. a.:
----------Vi delar motionärernas uppfattning att tidpunkten nu är inne
för en omprövning av hur alkoholpolitiken under de närmaste tio—femton
åren skall utformas. Därefter torde det vara dags att på nytt ta upp frågan
till analys. Den ytterligare begränsning till att nu bara ta upp den förebyggande
alkoholpolitiken, som föreslås i motion II: 138, finner vi likaså också
motiverad. Möjligen kunde man starkare än motionärerna framhålla,
hur olikartade problemen ändå är inom vårdområdet och den förebyggande
verksamheten. Medan vårdfrågorna gäller hur man på bästa sätt skall ta
hand om enskilda individer, gäller den förebyggande alkoholpolitikens problem
mer generella åtgärder, där problemen snarast är av socialpsykologisk
natur. I fortsättningen kommer vi därför i denna skrivelse att begränsa oss
till den förebyggande alkoholpolitiken under det närmaste decenniet.
Restriktioner. Bakom motboksreformen låg insikten om att allmänhetens
attityd till alkoholfrågan i alltför stor utsträckning präglades av irritation
över restriktionssystemet. Det var förståeligt, om man 1954 inte ansåg sig
kunna helt fullfölja denna tanke genom att införa samma frihet, som råder
i en del andra länder. Sedan man nu kunnat konstatera, att efter vissa över
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
7
gångsbesvär tanken bakom motboksrefomien var riktig, borde tiden vara
inne att allvarligt överväga om inte även de kvarvarande restriktionerna mer
irriterar de skötsamma än hindrar missbruk. Om sådan irritation fortfarande
råder, kan det vara av allvarlig alkoholpolitik karaktär, eftersom den försvårar
den ovannämnda strävan att på ett så tidigt stadium som möjligt ge
läkarhjälp åt den som har symptom på alkoholbesvär. Främjandet noterar
därför med tillfredsställelse att alla tre motionerna räknar med att nuvarande
restriktioner skall las upp till allvarlig omprövning.
Alkoholkunskap har Svenska Nykterhetsfrämjandet sedan länge försökt
lansera som något av ett slagord. Vår tro är att här finns mycket att göra
fortfarande.----
Utgångspunkten för upplysning och undervisning i alkoholfrågan måste
vara — som det särskilda utskottet framhöll 1954 — att den skall inpassas
som ett led i samhällets övriga alkoholpolitiska strävanden. Vid sidan av
stödet till absolutisttanken bör man alltså även i upplysning och undervisning
ta hänsyn till att de flesta människor inte är beredda att följa den enda
säkra vägen.------
Skatteinstrumentet: Även om frågan om det totala skatteuttaget på alkoholdrycker
bör lösas i samband med övriga skattefrågor, bör den föreslagna
utredningen pröva grundprinciperna för alkoholskatten. Rätt utformad kan
den nämligen bli vårt viktigaste medel att förebygga alkoholskador. Svenska
nykterhetsfrämjandet har under flera år verkat för en sådan översyn. Numera
har både riksdag och regering i princip uttalat sig för att alkoholskatten
uteslutande bör användas i alkoholpolitiskt syfte. Utredningen bör
pröva, vilka konsekvenser detta får.
Internationella jämförelser är betydelsefulla ur två synpunkter. Ökade
utlandskontakter innebär att svenskarnas attityd till den svenska alkoholpolitiken
påverkas i allt större utsträckning av erfarenheter från utlandet.
Vidare bör erfarenheter av olika sätt att bekämpa alkoholskadorna analyseras.
—
Forskning: Samtidigt som motboken infördes skedde i undervisningen
en tyngdpunktsförskjutning från de medicinska till de samhälleliga aspekterna
på alkoholproblemet. Det kan mot denna bakgrund te sig egendomligt,
att vi inte har någon speciell samhällsvetenskaplig alkoholforskning i vårt
land. Här ligger Sverige långt efter andra länder t. ex. Finland.--------
Med stöd av ovanstående får Svenska Nykterhetsfrämjandet livligt tillstyrka
förslaget om en allmän översyn av den förebyggande alkoholpolitiken,
varvid särskilt bör beaktas
att den enda förutsättningen för utredningsarbetet bör vara att under
de förhållanden, som kan väntas råda under det närmaste decenniet, göra
samhällets åtgärder mot alkoholskadorna så effektiva som möjligt,
att utöver de numera självklara kraven på stöd åt absolutiströrelsen, alkoholpolitiken
bör gå ut på att skapa förutsättningar för att de alkoholhotade
på ett så tidigt stadium som möjligt kominer i kontakt med läkare,
att alkoholbeskattningen bör göras progressiv i förhållande till berusningseffekten,
att för eu analys av den svenska alkoholpolitiken eu ambitiös analys av
utländska förhållanden är angelägen,
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
att behovet av ökad samhällsvetenskaplig alkoholforskning kommer att
kvarstå även sedan den nu aktuella utredningen slutförts.
Utskottet
Nykterhetsreformen år 1954 innehar en väsentlig lättnad i kontrollåtgärderna
främst genom motbokssystemets avskaffande. Tyngdpunkten av
samhällets insatser lades i stället på positiva åtgärder för ett bättre nykterhetstillstånd.
Reformen hade förberetts under ett tioårigt utredningsarbete.
Ett osedvanligt stort utredningsmaterial förelåg som omfattade — förutom
det individuella restriktionssystemet — detaljhandeln med rusdrycker, utskänkningen
av rusdrycker, förtärings- och förvaringsförbuden för rusdrycker,
vissa särskilda utskänkningsfrågor beträffande varietéer, restaurangdans
samt nöjes- och idrottsplatser, tillverkning, försäljning och beskattning
av maltdrycker, upplysning vid övergång till friare försäljning av
rusdrycker, upprustning av nykterhetsvården, prisfrågorna m. m. Utöver
1944 års nykterhetskommittés betänkande, som på viktiga punkter anknöt
till äldre utredningar — alkoholistvårdsutredningen och ungdomsvårdskommitténs
— förelåg material från sju av finansministern år 1953 tillsatta
kompletterande utredningar.
Tio år efter denna reform kan konstateras att — även om vissa positiva
resultat nåtts — alkoholfrågan kvarstår som en av samhällets allvarligaste.
Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna under år 1964 visar en ökning
sedan sista året före 1954 års reform från 17,1 per 1 000 invånare över
15 år till 31,6 eller med 85 procent. Antalet avdömda fylleriförseelser i hela
riket utvisar under samma tid en ökning från 7,8 till 13,5 per 1 000 invånare
över 15 år eller med 73 procent. I synnerhet är ungdomsfylleriet oroväckande.
Antalet fylleriförseelser av personer i åldrarna 15—17 år är i förhållande
till motsvarande folkmängd fortfarande omkring tre gånger större
nu än 1954 och i åldrarna 18—20 år närmare dubbelt så stort. Antalet fylleriförseelser
av kvinnor motsvarar endast omkring tre procent av totalantalet
fylleriförseelser, men även här faller den ökning som ägt rum till stor del
på de unga kvinnorna.
Den utbredning av alkoholvanorna till nya grupper som ägt rum och
den av kontrollstyrelsen redovisade fylleristatistiken visar att samhället
genom den hittills förda nykterhetspolitiken icke lyckats förebygga missbruk
av alkohol. Behovet för framtiden av effektiva samhällsinsatser i nykterhetsfrämjande
syfte synes därför uppenbart.
På vissa områden har under senare år utredningar framlagts och beslut
fattats om åtgärder av värde för den framtida nykterhetspolitiken. Inom
vårdområdet har sålunda några av nykterhetsvårdsutredningen framlagda
förslag föranlett beslut vid 1963 års riksdag. Betydelsefullt utredningsarbete
på detta område pågår även genom 1964 års nykterhetsvårdsundersökning.
9
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965
Oavsett läget inom vårdområdet är emellertid behovet av en samlad nykterhetspolitisk
utredning påtagligt.
De åtgärder som beslutades år 1954 för att motverka en negativ utveckling
av nykterhetstillståndet efter motbokssystemets upphävande hade delvis
karaktär av försöksverksamhet. Senare beslutade samhällsåtgärder,
bl. a. avseende förändrade regler om utskänkning, rusdrycksinköp och beskattning,
har icke föregåtts av någon allmän nykterhetspolitisk utredning.
Mot bakgrunden härav har i motionerna framförts önskemål om utredningar
som klarlägger de sammanhang som påverkar nykterhetstillståndet.
Motionärerna berör därvid olika förhållanden om vilka skiftande meningar
råder. Bland dessa förhållanden, som vart och ett måste anses vara
av vikt att undersöka från nykterhetspolitiska utgångspunkter, kan nämnas
uppläggning och effekt av upplysningsverksamhet, utformning och effekt
av restriktionssystem, försäljningsorganisation, prisets inverkan på konsumtionens
utveckling, bruk av alkoholsvaga drycker och eventuell invänjningsverkan
av sådan konsumtion.
En undersökning av nämnda förhållanden och en bedömning av olika
åtgärders ändamålsenlighet för att åstadkomma ett bättre nykterhetstillstånd
bör enligt utskottets mening prövas förutsättningslöst. Det bör vid
utformningen av framtidens nykterhetspolitik eftersträvas att komma fram
till så säkra och praktiskt underbyggda utgångspunkter som möjligt. En
systematisk genomgång av erfarenheterna på det nykterhetspolitiska området
från tiden efter år 1954 och en analys av i vad mån de förebyggande
åtgärderna i 1954 års reform och i därefter fattade nykterhetspolitiska beslut
haft betydelse för nykterhetstillståndet bör vara av stort värde. Ytterligare
försöksverksamhet i olika avseenden bör kunna ge hållpunkter för
en planläggning av samhällsåtgärder i syfte att uppnå ett allmänt förbättrat
nykterhetstillstånd och minskning av alkoholskadorna. En analys av effekten
av nykterhetspolitiska åtgärder bör kunna belysa i motionerna och remissyttrandena
berörda frågor om olika befolkningsgruppers attityder till
alkoholen och gällande restriktioner, t. ex. lämna förklaring till att hittillsvarande
upplysningsverksamhet icke gått fram till och vunnit gehör hos
allmänheten, framför allt inte bland ungdomen.
Utskottet har ovan angivit några förhållanden och delproblem, varom
skiftande meningar råder och som vart för sig bör undersökas från nykterhetspolitiska
utgångspunkter. I remissyttranden har i detta hänseende föreslagits
bl. a. socialpsykologiska undersökningar angående allmänhetens attityder
till nuvarande restriktioner som grund för överväganden om eu liberalisering
av den lagstiftning som reglerar alkoholförsäljningen. Vidare har
särskilda utredningsbehov framhållits dels i fråga om upplysningen i alkoholfrågorna,
uppläggningen av denna upplysning och hur den nått fram till
medborgarna, dels i fråga om alkoholbeskattningens effekt och användbarhet,
dels rörande vissa bestämmelser inom försäljningslagstiftningcn i syfte
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3''t år 1965
att pröva deras nykterhetspolitiska betydelse. Därjämte har föreslagits att
frågan om ytterligare aktivering av forskningsverksamheten skall undersökas.
Delade meningar kan råda om dessa särskilda förhållanden och delproblem
bör undersökas i en första etapp för att få vägledning och grund för
en fortsatt allmän nykterhetspolitisk utredning eller om de direkt skall ingå
i en sådan allmän utrednings uppgifter. Utan att ta ställning till denna fråga,
vilken torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma, förordar utskottet att
ett nykterhetspolitiskt utredningsarbete snarast påbörjas samt att en utredning
med parlamentarisk representation tillsättes.
Denna utredning bör ej utgöra hinder för försöksverksamhet och delreformer
under utredningsarbetets gång.
Utskottet får sålunda under åberopande av vad ovan anförts hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 110 och II: 138, de likalydande motionerna I: 251 och
11:315 samt de likalydande motionerna 1:344 och 11:417
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en utredning angående
nykterhetspolitiken.
Stockholm den 27 april 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Näruarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin*, Eric Gustaf Peterson,
Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström*, Hedlund, Nyman, Hubinette,
Axel Kristiansson* och Helge Karlsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg*, herrar Hamrin i Kalmar*, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark,
Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille* och Johansson i Växjö.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM 65
514695
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:262 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet. a1 i texten