Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.

1965-04-27 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:34, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående alkohol- och

nykterhets politiken.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående

alkohol- och nykterhetspolitiken:

1) de likalydande motionerna I: 110 av herr Lundström m. fl. och II: 138

av herr Ohlin m. fl., vari hemställes att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla

att en parlamentariskt förankrad utredning tillsättes med uppgift att

verkställa en skyndsam översyn av nykterhetstillståndets utveckling under

inflytande av de olika förebyggande åtgärderna i 1954 års alkoholpolitiska

reform jämte av därefter fattade beslut på alkoholpolitikens område samt

att pröva hur i dagens läge alkoholskadorna effektivast kan förebyggas och

framlägga förslag till åtgärder,

2) de likalydande motionerna I: 251 av herr Dahl och II: 315 av herrar

Johansson i Trollhättan och Engkvist, vari hemställes att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig utredning av nykterhetspolitiken

i dess helhet, samt

3) de likalydande motionerna I: 344 av herr Schött m. fl. och II: 417 av

herr Wennerfors m. fl., vari hemställes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk utredning skyndsamt

tillsättes för att förutsättningslöst behandla de i motionen berörda frågorna

och avgiva förslag till nykterhetspolitikens utformning.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I motionerna I: 110 och II: 138 anföres, att tiden torde vara inne att

pröva, om de mer eller mindre vaga förhoppningar förverkligats som låg

bakom riksdagens reformbeslut 1954 om en omläggning av alkoholpolitiken.

Därvid bör bl. a. undersökas om reformens grundtanke att lägga större

ansvar på den enskilde individen mötts av förmåga att bära friheten samt

om alkoholpolitikens resurser givits den omfattning och fått den avvägning

man tänkt sig. Utvecklingen av ungdomsfylleriet har bekräftat tidigare farhågor.

Detta måste leda till att man förutsättningslöst omprövar frågan om

samhällets motåtgärder vad gäller ungdomsfylleriet. Samma frågeställning

aktualiseras av alkoholmissbruket bland andi''a kategorier. Verkningarna

av åtgärder soin vidtagits efter 1954 bör belysas och bedömas, bl. a. beslutet

att slopa utskänkningsskatten och konsekvenserna av principen att alkoholskatten

skall utnyttjas inte som ett finanspolitiskt utan som ett alkoholpolitiskt

instrument. Internationella jämförelser bör göras och olika befolkningskategoriers

attityder till alkoholen undersökas liksom medel att på1

—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

verka attityderna. Förslag om försöksverksamhet bör ingå i utredningsuppdraget.

Till skillnad från den förebyggande verksamheten är behandlingen

av de alkoholskadade för närvarande föremål för offentliga utredningar. Den

nu föreslagna utredningen synes därför böra begränsas till de förebyggande

åtgärderna.

I motionerna I: 251 och II: 315 framhålles, att den genomgripande nykterhetspolitiska

reformen 1954, trots betydande förtjänster, icke inneburit

en definitiv lösning av alkoholproblemet. I den nykterhetspolitiska diskussionen

har framförts en rad uppslag som bör närmare utredas och

prövas. Av särskild betydelse är en ingående prövning av skatteinstrumentet

ur nykterhetspolitisk synvinkel. Grundtanken i 1954 års system bör inte

förkastas. Det väsentliga synes vara att de positiva förebyggande åtgärderna

från statens och kommunernas sida förstärkes. För detta krävs en allsidig

och förutsättningslös utredning av nykterhetspolitiken i dess helhet. Därvid

bör prövas hur denna politik skall kunna byggas ut och reformeras så

att den bättre förmår begränsa alkoholmissbruket och minska risken för

alkoholskador.

I motionerna I: 344 och II: 417 framhålles, att det bör ses som en huvuduppgift

för samhällets nykterhetspolitik att åstadkomma en ytterligare omfördelning

av konsumtionen till de svagare dryckernas fördel. Den senaste

10-årsperioden kan betecknas som en försöksperiod. I dag finns det all anledning

att på nytt granska och bedöma nykterhetstillståndet. Alkoholbruket

bland ungdom ter sig särskilt allvarligt. Andra länders erfarenhet bör

studeras. Nackdelar och fördelar med en liberalisering av försäljnings- och

utskänkningsformerna bör utrönas. Det bör prövas om ytterligare åtgärder

kan vidtagas för att minska totalkonsumtionen och ändra konsumtionsinriktningen.

Vårdformerna måste bli föremål för aktiviserad försöksverksamhet.

Forskningens inriktning och omfattning bör behandlas liksom upplysnings-

och propagandafrågorna.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 138, II: 315 och II: 417.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,

kontrollstyrelsen, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund och Svenska

nykterhetsfräm jandet.

Socialstyrelsen anför bl. a.:

Förhoppningarna, att den reformering av nykterhetspolitiken, som genomfördes

den 1 oktober 1955, skulle medföra en förbättring av nykterhetstillståndet,

har icke infriats. Såväl alkoholkonsumtion som missbruk befimier

sig fortfarande på en hög nivå. För år 1964 kan t. o. m. noteras en viss uppgång

av sprit- och vinkonsumtionen räknat per invånare över 15 år. Detsamma

är förhållandet, när det gäller antalet fylleriförseelser. Som framhållits

i motionerna finns det särskild anledning till oro över missbruket

bland ungdomen. Även alkoholmissbruket bland kvinnorna har ökat betydligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

3

I en av motionerna framhålles, att den nuvarande nykterhetspolitiken

kännetecknas av förbud, restriktioner och bestämmelser, som av många

upplevs som onödigt krångel. Motionärerna har här givit uttryck åt en uppfattning,

som ofta framföres i den nykterhetspolitiska debatten. Socialstyrelsen

anser det därför motiverat med socialpsykologiska undersökningar

angående allmänhetens attityder till de restriktioner, som finns på detta

område i Sverige. Motsvarande förhållanden i andra länder bör i detta sammanhang

även belysas. Med ledning av de resultat, som kan framkomma

vid dessa och andra nödvändiga undersökningar, kan det därefter finnas

skäl att överväga, huruvida en liberalisering av den lagstiftning, som reglerar

alkoholförsäljningen, vore lämplig.

Alkoholbeskattningens effekt och användbarhet ur nykterhetspolitisk synvinkel

har under de senaste åren varit föremål för en livlig debatt. Principerna

för alkoholbeskattningen som ett nykterhetspolitiskt instrument har

emellertid icke närmare utretts. Socialstyrelsen anser det därför angeläget,

att denna fråga förutsättningslöst och grundligt utredes varvid särskild uppmärksamhet

hör ägnas skatteskalans anpassning till alkoholhalten hos

dryckerna.

Vid genomförandet av vår nuvarande nykterhetslagstiftning framhölls

som något väsentligt i hela reformen, att nykterhetspolitiken .målmedvetet

inriktades på att skapa bättre resurser för upplysningsarbetet i alkoholfrågan.

Enligt socialstyrelsens uppfattning finns det anledning att undersöka i

vilken utsträckning medborgarna nåtts av upplysning i alkoholfrågan och

hur denna uppfattats.

Mot bakgrund av hland annat en sådan undersökning bör därefter vid en

allmän utredning rörande nykterhetspolitikens utformning övervägas de

fortsatta formerna för upplysningsverksamheten liksom hur den lämpligast

bör organiseras. Därvid bör särskilt övervägas möjligheterna att erhålla ett

mera samlat grepp om nykterhetsupplysningen än vad som nu är fallet, då

flera olika organ sysslar med denna fråga.

För närvarande arbetar en utredning, som berör nykterhetsvården, nämligen

fylleristraff utredningen. Dessutom pågår en kartläggning av nykterhetsvårdsklienlelet

och formerna för vården av detta. Vad här anförts motiverar

att nykterhetsvården för närvarande icke blir föremål för ytterligare

utredning.

Socialstyrelsen finner det angeläget att de undersökningar, som ovan föreslagits,

kommer till stånd. Först sedan dessa delundersökningar ägt rum

torde ställning kunna tagas till om en allmän utredning rörande hela nykterhetspolitikens

— även nykterhetsvårdens -- utformning bör komma till

stånd, vilket socialstyrelsen anser vara angeläget. De angivna delundersökningarna

torde vara nödvändiga, för att man bättre skall kunna bedöma

efter vilka riktlinjer en utredning av hela alkoholpolitikens utformning bör

läggas upp.

Kontrollstyrelsen anför bl. a.:

På längre sikt jämfört med motbokstiden ligger spritkonsumtio1

* - B ihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr .‘I''/

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

nen på ungefärligen oförändrad nivå. Vinförbrukningen har markant ökat.

Särskilt gäller detta lättvin. Det nytillkomna starkölet har likaledes rönt

stor efterfrågan. Den totala alkoholkonsumtionen per vuxen invånare är

följaktligen något högre nu än i början av 1950-talet. Konsumtionsökningen

sedan motbokstiden har sålunda inriktats på de svagare dryckerna vin och

starköl. Denna utveckling torde åtminstone delvis få ses som en gynnsam

effekt av den förda nykterhetspolitiken, eftersom man eljest till följd av den

stigande köpkraften måhända haft att räkna med en ökande spritkonsumtion.

Till den relativt gynnsamma konsumtionsutvecklingen kan också —

förutom åtgärder för att styra konsumtionen — ha medverkat andra utomlegislativa

faktorer, såsom bilismen, utlandsresorna osv., vilka kan ha stimulerat

till framför allt mera vindrickande.

En särskilt tydlig övergång från sprit till lättare drycker har förekommit

inom utskänkningen efter den ekonomiska regleringens slopande 1963. I

samband därmed höjdes utskänkningspriserna på spritdrycker kraftigt,

medan priserna på lättare drycker i viss utsträckning sänktes. Sedan 1962

har till följd härav spritutskänkningen minskat med 9 % och vin- och starkölsutskänkningen

ökat med 9 resp. 29 %.

Sammanfattningsvis torde man kunna säga att alkoholvanorna har breddats

genom tillkomsten av nya konsumenter, bl. a. ungdomar och kvinnor

och att gruppen måttliga alkoholförtärare kan antas ha minskat och hyfsat

sin konsumtion. Antalet alkoholmissbrukare och storkonsumenter torde

däremot ha ökat, likaså deras konsumtion per capita. Dessa antaganden

låter sig väl förenas med det förhållandet, att den genomsnittliga spritkonsumtionen

numera ligger på ungefär samma nivå som före motbokens avskaffande.

Konsumtionsutvecklingen i fråga om alkoholhaltiga drycker kan enligt

kontrollstyrelsens mening mot bakgrunden av här anförda förhållanden i

och för sig inte anses vara av sådan art, att det finns anledning att ompröva

den hittills förda nykterhetspolitiken.

Utvecklingen av alkoholmissbruket är dock otillfredsställande.

Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna för 1964 företer en ökning

sedan sista motboksåret från 17,1 per 1 000 invånare över 15 år till

31,6 eller med 85 procent. Antalet avdömda fylleriförseelser i hela riket utvisar

under samma tid en ökning från 7,8 till 13,5 per 1 000 invånare över

15 år eller med 73 procent. Antalet personer som begått fylleri under ifrågavarande

år har ökats från 6,0 till 8,1 eller med 35 procent. Ökningen av de

straffbelagda fylleriförseelserna från sista motboksåret till 1964 beror till

en något större del på en ökning av antalet personer som årligen begått

fylleri och till en något mindre del på ökat antal förseelser per person. Det

må även framhållas att ovannämnda siffror för 1964 ligger betydligt under

de toppsiffror som framkom för åren 1956 och 1957 men något över siffrorna

för 1962.

Vad särskilt beträffar ungdomsfylleriet belyses detta av att antalet förseelser

av personer i åldrarna 15—17 år är i förhållande till motsvarande

folkmängd omkring tre gånger större nu än 1954 och i åldrarna 18—20 år

närmare dubbelt så stort. I åldrarna över 21 år däremot stannar ökningen

vid cirka 60 procent. Antalet fylleriförseelser av kvinnor motsvarar alltjämt

endast omkring 3 procent av totalantalet fylleriförseelser, men den

ökning som ägt rum faller till stor del på ungdomsåldrarna.

I förhållande till 1962 har dock fylleriet bland ungdomar under 21 år, så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1965

vitt tillgängliga siffror ger vid handen, under 1904 minskat med 6 procent.

Även kvinnofylleriet har minskat något.

Vad angår alkoholforskningen må understrykas att denna planenligt utbyggts

genom tillkomsten av institutionen för teoretisk alkoholforskning vid

Karolinska institutet och alkoholkliniken vid Karolinska sjukhuset. Dessutom

har statens medicinska forskningsråd genom sin nämnd för alkoholforskning

lämnat anslag i ökande utsträckning till sådan forskning. Denna

forskning har således en betydande omfattning men är i huvudsak inriktad

på medicinska problem. Då den sociologiska forskningen kring alkoholproblemet

inte torde vara mindre viktig än den medicinska för alt ge ledtrådar

för uppläggningen av den förebyggande verksamheten, synes skäl tala för

att frågan om en ytterligare aktivering av forskningsverksamheten upptas

till övervägande.

Undervisnings- och upplysningsverksamheten i alkoholfrågan torde få

anses vara av väsentlig betydelse när det gäller att realisera grundtanken

i reformen om den enskildes större frihet och större ansvar mot sig själv

och mot samhället på detta område. Visserligen verkar undervisning och

upplysning främst på längre sikt men även mera direkta resultat torde kunna

ernås om verksamheten aktiveras och anpassas efter samhällsutvecklingen.

Kontrollstyrelsen anser för sin del att det finns anledning att närmare

överväga organisationen och uppläggningen av undervisnings- och upplysningsverksamheten

med sikte på att intensifiera verksamheten och ge den

en inriktning som är anpassad till förändringarna i samhället. Av särskild

betydelse synes vara att framför allt ungdomen i förebyggande syfte får en

i olika sammanhang erforderlig information i ämnet. Frågan om medelsbehovet

för den objektiva alkoholupplysning som nu förmedlas av CFN

synes jämväl böra tas under övervägande. Anslagen till CFN har stagnerat

i förhållande till bl. a. nykterhetsvårdsanslagen.

Fn omprövning av vissa bestämmelser inom försälj ningslagstiftningen

i syfte att undersöka deras nykterhetspolitiska betydelse bör också övervägas.

Det torde sålunda kunna ifrågasättas om restriktionerna i utminuteringskontrollen

för rusdrycker — legitimering och spärrning m. in. —

är utformade på sådant sätt, att deras effekt i rimlig utsträckning motsvarar

syftet med bestämmelserna. Vad angår en del utskänkningsrestriktioner,

t. ex. de principiella föreskrifterna om måltidstvång och dansförbud, om

drinkbarer och självserveringar, kan man fråga sig om de inte i åtskilliga

fall är otidsenliga eller om de ej kan anses innebära onödigt krångel, vilket

kan vara ägnat att minska respekten för denna lagstiftning. Det må i detta

sammanhang nämnas att de nuvarande föreskrifterna om den särskilda

tillståndsprövningen vad gäller utskänkning inom område, som är för allmänheten

tillgängligt såsom nöjes- eller idrottsplats, på många håll uppfattas

som alltför restriktiv.

I detta sammanhang må nämnas att kontrollstyrelsen nyligen i skrivelse

till chefen för finansdepartementet föreslagit att frågan om systembolagets

befattning med ärenden om utskänkning av rusdrycker och om distriktschefernas

— intendenternas för utskänkningsärenden organisatoriska ställning

och arbetsuppgifter görs till föremål för utredning.

Frågan om utnyttjandet av heskattningsinstrumentet i syfte att styra konsumtionen

synes jämväl vara förtjänt av övervägande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ,‘lt ar 1965

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anför bl. a.:

Landsförbundet anser behov i första hand föreligga av en grundlig prövning

av beskattningen som konsumtionshämmande och -reglerande metod;

utredning av innehåll och metoder i undervisning och upplysningsarbete

i alkoholfrågan; utbyggnad av alkoholforskningen till att omfatta och

fullt ut beakta medicinska, sociologiska, psykologiska och samhällsekonomiska

aspekter i syfte att förutsättningar skall kunna skapas för ett

fortlöpande forskningsarbete såsom ett led i utformningen av nykterhetsupplysning,

nykterhetsvård och försäljningspolitik; modernisering av nykterhetsvården,

inte minst åtgärderna avseende förstagångsfyllerister; omprövning

av utskänkningssystemet m. m.

---De centrala frågorna måste enligt Landsförbundets mening bli

hur långt man kan nå med en kraftfull, målmedveten prispolitik för att

dels pressa ned den totala alkoholkonsumtionen, dels styra över denna till

alkoholsvaga eller helt alkoholfria drycker samt vilka generellt verkande

åtgärder, som därutöver kan vara påkallade. Landsförbundet räknar till

sådana generella åtgärder allmän legitimation vid alkoholinköp, ev. registrering

av alla inköp, inköps- och utskänkningsåldern o. d., åtgärder av speciellt

kontroversiell natur, som därför också bör bli föremål för förnyad utredning.

Även en del andra spörsmål, t. ex. den omstridda frågan om utökning

av sortimentet av alkoholsvagare drycker, som skulle kunna säljas

relativt fritt, liksom frågan om kraftigare åtgärder till främjande av konsumtionen

av alkoholfria drycker bör omfattas av utredningen. Landsförbundet

vill tillfoga att det inför utsikten att en allmän utredning kommer

att tillsättas är olämpligt att nu bryta ut och ta ställning till frågor, varom

meningarna är så starkt delade.

Landsförbundet tillstyrker bifall till de remitterade motionerna.

På grund av omfattningen och arten av utredningsuppgiften förordar

Landsförbundet en parlamentarisk utredning och att vårdproblemen icke

tas upp i detta utredningssammanhang.

Svenska nykterhetsfrämjandet anför bl. a.:

----------Vi delar motionärernas uppfattning att tidpunkten nu är inne

för en omprövning av hur alkoholpolitiken under de närmaste tio—femton

åren skall utformas. Därefter torde det vara dags att på nytt ta upp frågan

till analys. Den ytterligare begränsning till att nu bara ta upp den förebyggande

alkoholpolitiken, som föreslås i motion II: 138, finner vi likaså också

motiverad. Möjligen kunde man starkare än motionärerna framhålla,

hur olikartade problemen ändå är inom vårdområdet och den förebyggande

verksamheten. Medan vårdfrågorna gäller hur man på bästa sätt skall ta

hand om enskilda individer, gäller den förebyggande alkoholpolitikens problem

mer generella åtgärder, där problemen snarast är av socialpsykologisk

natur. I fortsättningen kommer vi därför i denna skrivelse att begränsa oss

till den förebyggande alkoholpolitiken under det närmaste decenniet.

Restriktioner. Bakom motboksreformen låg insikten om att allmänhetens

attityd till alkoholfrågan i alltför stor utsträckning präglades av irritation

över restriktionssystemet. Det var förståeligt, om man 1954 inte ansåg sig

kunna helt fullfölja denna tanke genom att införa samma frihet, som råder

i en del andra länder. Sedan man nu kunnat konstatera, att efter vissa över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

7

gångsbesvär tanken bakom motboksrefomien var riktig, borde tiden vara

inne att allvarligt överväga om inte även de kvarvarande restriktionerna mer

irriterar de skötsamma än hindrar missbruk. Om sådan irritation fortfarande

råder, kan det vara av allvarlig alkoholpolitik karaktär, eftersom den försvårar

den ovannämnda strävan att på ett så tidigt stadium som möjligt ge

läkarhjälp åt den som har symptom på alkoholbesvär. Främjandet noterar

därför med tillfredsställelse att alla tre motionerna räknar med att nuvarande

restriktioner skall las upp till allvarlig omprövning.

Alkoholkunskap har Svenska Nykterhetsfrämjandet sedan länge försökt

lansera som något av ett slagord. Vår tro är att här finns mycket att göra

fortfarande.----

Utgångspunkten för upplysning och undervisning i alkoholfrågan måste

vara — som det särskilda utskottet framhöll 1954 — att den skall inpassas

som ett led i samhällets övriga alkoholpolitiska strävanden. Vid sidan av

stödet till absolutisttanken bör man alltså även i upplysning och undervisning

ta hänsyn till att de flesta människor inte är beredda att följa den enda

säkra vägen.------

Skatteinstrumentet: Även om frågan om det totala skatteuttaget på alkoholdrycker

bör lösas i samband med övriga skattefrågor, bör den föreslagna

utredningen pröva grundprinciperna för alkoholskatten. Rätt utformad kan

den nämligen bli vårt viktigaste medel att förebygga alkoholskador. Svenska

nykterhetsfrämjandet har under flera år verkat för en sådan översyn. Numera

har både riksdag och regering i princip uttalat sig för att alkoholskatten

uteslutande bör användas i alkoholpolitiskt syfte. Utredningen bör

pröva, vilka konsekvenser detta får.

Internationella jämförelser är betydelsefulla ur två synpunkter. Ökade

utlandskontakter innebär att svenskarnas attityd till den svenska alkoholpolitiken

påverkas i allt större utsträckning av erfarenheter från utlandet.

Vidare bör erfarenheter av olika sätt att bekämpa alkoholskadorna analyseras.

—

Forskning: Samtidigt som motboken infördes skedde i undervisningen

en tyngdpunktsförskjutning från de medicinska till de samhälleliga aspekterna

på alkoholproblemet. Det kan mot denna bakgrund te sig egendomligt,

att vi inte har någon speciell samhällsvetenskaplig alkoholforskning i vårt

land. Här ligger Sverige långt efter andra länder t. ex. Finland.--------

Med stöd av ovanstående får Svenska Nykterhetsfrämjandet livligt tillstyrka

förslaget om en allmän översyn av den förebyggande alkoholpolitiken,

varvid särskilt bör beaktas

att den enda förutsättningen för utredningsarbetet bör vara att under

de förhållanden, som kan väntas råda under det närmaste decenniet, göra

samhällets åtgärder mot alkoholskadorna så effektiva som möjligt,

att utöver de numera självklara kraven på stöd åt absolutiströrelsen, alkoholpolitiken

bör gå ut på att skapa förutsättningar för att de alkoholhotade

på ett så tidigt stadium som möjligt kominer i kontakt med läkare,

att alkoholbeskattningen bör göras progressiv i förhållande till berusningseffekten,

att för eu analys av den svenska alkoholpolitiken eu ambitiös analys av

utländska förhållanden är angelägen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

att behovet av ökad samhällsvetenskaplig alkoholforskning kommer att

kvarstå även sedan den nu aktuella utredningen slutförts.

Utskottet

Nykterhetsreformen år 1954 innehar en väsentlig lättnad i kontrollåtgärderna

främst genom motbokssystemets avskaffande. Tyngdpunkten av

samhällets insatser lades i stället på positiva åtgärder för ett bättre nykterhetstillstånd.

Reformen hade förberetts under ett tioårigt utredningsarbete.

Ett osedvanligt stort utredningsmaterial förelåg som omfattade — förutom

det individuella restriktionssystemet — detaljhandeln med rusdrycker, utskänkningen

av rusdrycker, förtärings- och förvaringsförbuden för rusdrycker,

vissa särskilda utskänkningsfrågor beträffande varietéer, restaurangdans

samt nöjes- och idrottsplatser, tillverkning, försäljning och beskattning

av maltdrycker, upplysning vid övergång till friare försäljning av

rusdrycker, upprustning av nykterhetsvården, prisfrågorna m. m. Utöver

1944 års nykterhetskommittés betänkande, som på viktiga punkter anknöt

till äldre utredningar — alkoholistvårdsutredningen och ungdomsvårdskommitténs

— förelåg material från sju av finansministern år 1953 tillsatta

kompletterande utredningar.

Tio år efter denna reform kan konstateras att — även om vissa positiva

resultat nåtts — alkoholfrågan kvarstår som en av samhällets allvarligaste.

Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna under år 1964 visar en ökning

sedan sista året före 1954 års reform från 17,1 per 1 000 invånare över

15 år till 31,6 eller med 85 procent. Antalet avdömda fylleriförseelser i hela

riket utvisar under samma tid en ökning från 7,8 till 13,5 per 1 000 invånare

över 15 år eller med 73 procent. I synnerhet är ungdomsfylleriet oroväckande.

Antalet fylleriförseelser av personer i åldrarna 15—17 år är i förhållande

till motsvarande folkmängd fortfarande omkring tre gånger större

nu än 1954 och i åldrarna 18—20 år närmare dubbelt så stort. Antalet fylleriförseelser

av kvinnor motsvarar endast omkring tre procent av totalantalet

fylleriförseelser, men även här faller den ökning som ägt rum till stor del

på de unga kvinnorna.

Den utbredning av alkoholvanorna till nya grupper som ägt rum och

den av kontrollstyrelsen redovisade fylleristatistiken visar att samhället

genom den hittills förda nykterhetspolitiken icke lyckats förebygga missbruk

av alkohol. Behovet för framtiden av effektiva samhällsinsatser i nykterhetsfrämjande

syfte synes därför uppenbart.

På vissa områden har under senare år utredningar framlagts och beslut

fattats om åtgärder av värde för den framtida nykterhetspolitiken. Inom

vårdområdet har sålunda några av nykterhetsvårdsutredningen framlagda

förslag föranlett beslut vid 1963 års riksdag. Betydelsefullt utredningsarbete

på detta område pågår även genom 1964 års nykterhetsvårdsundersökning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1965

Oavsett läget inom vårdområdet är emellertid behovet av en samlad nykterhetspolitisk

utredning påtagligt.

De åtgärder som beslutades år 1954 för att motverka en negativ utveckling

av nykterhetstillståndet efter motbokssystemets upphävande hade delvis

karaktär av försöksverksamhet. Senare beslutade samhällsåtgärder,

bl. a. avseende förändrade regler om utskänkning, rusdrycksinköp och beskattning,

har icke föregåtts av någon allmän nykterhetspolitisk utredning.

Mot bakgrunden härav har i motionerna framförts önskemål om utredningar

som klarlägger de sammanhang som påverkar nykterhetstillståndet.

Motionärerna berör därvid olika förhållanden om vilka skiftande meningar

råder. Bland dessa förhållanden, som vart och ett måste anses vara

av vikt att undersöka från nykterhetspolitiska utgångspunkter, kan nämnas

uppläggning och effekt av upplysningsverksamhet, utformning och effekt

av restriktionssystem, försäljningsorganisation, prisets inverkan på konsumtionens

utveckling, bruk av alkoholsvaga drycker och eventuell invänjningsverkan

av sådan konsumtion.

En undersökning av nämnda förhållanden och en bedömning av olika

åtgärders ändamålsenlighet för att åstadkomma ett bättre nykterhetstillstånd

bör enligt utskottets mening prövas förutsättningslöst. Det bör vid

utformningen av framtidens nykterhetspolitik eftersträvas att komma fram

till så säkra och praktiskt underbyggda utgångspunkter som möjligt. En

systematisk genomgång av erfarenheterna på det nykterhetspolitiska området

från tiden efter år 1954 och en analys av i vad mån de förebyggande

åtgärderna i 1954 års reform och i därefter fattade nykterhetspolitiska beslut

haft betydelse för nykterhetstillståndet bör vara av stort värde. Ytterligare

försöksverksamhet i olika avseenden bör kunna ge hållpunkter för

en planläggning av samhällsåtgärder i syfte att uppnå ett allmänt förbättrat

nykterhetstillstånd och minskning av alkoholskadorna. En analys av effekten

av nykterhetspolitiska åtgärder bör kunna belysa i motionerna och remissyttrandena

berörda frågor om olika befolkningsgruppers attityder till

alkoholen och gällande restriktioner, t. ex. lämna förklaring till att hittillsvarande

upplysningsverksamhet icke gått fram till och vunnit gehör hos

allmänheten, framför allt inte bland ungdomen.

Utskottet har ovan angivit några förhållanden och delproblem, varom

skiftande meningar råder och som vart för sig bör undersökas från nykterhetspolitiska

utgångspunkter. I remissyttranden har i detta hänseende föreslagits

bl. a. socialpsykologiska undersökningar angående allmänhetens attityder

till nuvarande restriktioner som grund för överväganden om eu liberalisering

av den lagstiftning som reglerar alkoholförsäljningen. Vidare har

särskilda utredningsbehov framhållits dels i fråga om upplysningen i alkoholfrågorna,

uppläggningen av denna upplysning och hur den nått fram till

medborgarna, dels i fråga om alkoholbeskattningens effekt och användbarhet,

dels rörande vissa bestämmelser inom försäljningslagstiftningcn i syfte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3''t år 1965

att pröva deras nykterhetspolitiska betydelse. Därjämte har föreslagits att

frågan om ytterligare aktivering av forskningsverksamheten skall undersökas.

Delade meningar kan råda om dessa särskilda förhållanden och delproblem

bör undersökas i en första etapp för att få vägledning och grund för

en fortsatt allmän nykterhetspolitisk utredning eller om de direkt skall ingå

i en sådan allmän utrednings uppgifter. Utan att ta ställning till denna fråga,

vilken torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma, förordar utskottet att

ett nykterhetspolitiskt utredningsarbete snarast påbörjas samt att en utredning

med parlamentarisk representation tillsättes.

Denna utredning bör ej utgöra hinder för försöksverksamhet och delreformer

under utredningsarbetets gång.

Utskottet får sålunda under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 110 och II: 138, de likalydande motionerna I: 251 och

11:315 samt de likalydande motionerna 1:344 och 11:417

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en utredning angående

nykterhetspolitiken.

Stockholm den 27 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Näruarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin*, Eric Gustaf Peterson,

Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström*, Hedlund, Nyman, Hubinette,

Axel Kristiansson* och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg*, herrar Hamrin i Kalmar*, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark,

Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille* och Johansson i Växjö.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 65

514695

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:262 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskyldighet. a1 i texten