Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.
1965-04-29 · 4 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:37, Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965
1
Nr 37
Utlåtande i anledning au väckta motioner om obligatorisk medicinsk
kontroll av barn.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 137 av fru Olsson och II: 170 av herrar Antonsson och Boo hemställes att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning
samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av
alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.
I motionerna framhålles bl. a. att i den översyn som pågår för att skapa
bättre betingelser för vården av handikappade barn synes barn med vissa
fysiskt sett relativt lindriga handikapp, främst de syn- och hörselskadade,
ha ägnats föga uppmärksamhet. Några bestämda slutsatser rörande frekvensen
lindrigt synskadade kan inte dragas, men i en undersökning av år 1952
beräknade skolöverstyrelsen att en promille av eleverna skulle vara i behovav
undervisning i synklass. Beträffande de hörselskadade pekar undersökningar
på en frekvens på 1,5—4 procent vid viskningsprov och på 5—6 procent
vid audiometerprov.
Uppgifterna rörande förekomsten av syn- och hörselskadade barn är bristfälliga
men det torde vara ett betydande antal som till följd av dylika handikapp
får nedsatt möjlighet till normal kontakt med omgivningen och till att
utvecklas på ett normalt sätt. Den bristfälliga vetskapen om nämnda defekter
är särskilt beklaglig, emedan ett tidigt uppdagande avsevärt ökar förutsättningarna
att genom medicinsk behandling, träning av den kvarvarande
sinnesförmågan, anskaffning av proteser o. d. förbättra barnens möjligheter
till en normal utveckling socialt och intellektuellt. Det är synnerligen angeläget
att alla barn vid lämplig ålder blir undersökta i syfte att klarlägga om
de har normal förmåga i fråga om syn och hörsel.
Undersökningen bör emellertid inte inskränka sig till att gälla enbart synoch
hörselsinnena. Även talrubbningar och andra symtom bör uppmärksammas.
Försäldrar slutar i regel att kontrollera sina barn vid barnavårdscentralerna
innan de är tillräckligt gamla för att exempelvis talrubbningar skall
kunna upptäckas.
Motionärerna anför att man i Storbritannien sedan flera decennier haft
lagstiftning om dylik kontroll. Det åvilar de lokala skolmyndigheterna att
kontrollera vilka barn inom deras områden som ev. behöver speciellt tillrättalagd
undervisning. Kontrollen utföres genom läkarundersökning redan
då barnet uppnått två års ålder. Målsmännen är skyldiga att låta sina barn
undersökas, då kallelse till undersökning erhålles.
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 37
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965
Starka skäl talar för att ett dylikt system, modifierat efter svenska förhållanden,
införes även i vårt land. Erforderlig utredning bör genomföras
snarast möjligt. Man torde härvid kunna utgå från att verksamheten bör
anförtros sjukvårdshuvudmännen, vilka redan har ansvaret för mödra- och
barnavårdsverksamheten. Utredningen bör även laga upp frågan om obligatorisk
blodgruppsbestämning för barn.
Undersökningen bör äga rum när barnen är 3 å 4 år gamla.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 170.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen
och socialstyrelsen.
Medicinalstyrelsen anför:
Såsom medicinalstyrelsen tidigare framhållit i skilda sammanhang —
hland annat med anledning av en av motionären Antonsson 1960 väckt interpellation
beträffande de handikappade barnens vård in. in. — är det av
synnerlig vikt att kontroll av fysisk och psykisk utveckling samt sinnesorganens
tillstånd sker i småbarnsåldern. Härigenom möjliggöres, att erforderliga
åtgärder kan vidtagas i rätt tid och onödiga skadeverkningar av eventuella
handikapp motverkas.
Ifrågavarande kontroll sker naturligast inom ramen av den statsunderstödda
förebyggande barnavården. Anslutningen till denna uppgick 1963 till
97 % av spädbarnen, 92 % av ettåringarna, 76 % av tvååringarna, 58 % av
treåringarna, 48 % av fyraåringarna, 37 % av femåringarna, 26 % av sexåringarna
och 5 % av sjuåringarna. Anledningen till den avtagande vårdfrekvensen
i de högre förskoleåldrarna torde främst vara den bristande tillgången
på läkare och sjuksköterskor. Funnes denna personal att tillgå i
tillräcklig utsträckning, skulle sannolikt den hrist på intresse, som möjligen
föreligger från vissa föräldrars sida, kunna övervinnas.
Vad specialundersökningar av syn och hörsel angår, utfördes, såvitt årsberättelserna
för 1963 utvisar, synskärpsbestämning detta år å cirka 16 000
fyraåringar (av cirka 50 000 övervakade på en årskull om cirka 103 500
barn). För denna undersökning finnes en relativt enkel metod, varom anvisningar
givits genom kurser anordnade i svenska socialvårdsförbundets regi
och genom för dessa utarbetade kompendier som distribuerats till personalen
vid barnavårdsorganen. För hörselundersökningar existerar icke någon
tillfredsställande, i större skala praktiskt användbar metod för prövning av
småbarn. Hörselundersökningar har dock gjorts på enstaka ställen i landet
med hjälp av hörcentralernas personal. Jämväl i detta hänseende har anvisningar
lämnats genom ovannämnda kurser och kompendier.
En ytterligare utbyggnad av den förebyggande barnavården, så att inget
avbrott sker i hälsovården mellan spädbarns- och skolåldern och så att syn-,
hörsel- och tal-kontroll företages i lämpligaste ålder, är angelägen. En dylik
torde också automatiskt komma till stånd så snart personalläget förbättrats
och lämplig metodik framför allt för hörselundersökningarna kunnat utarbetas.
När så skett kan även frågan om att — såsom motionärerna föreslagit
— göra kontrollen obligatorisk för alla barn i viss ålder övervägas, om
så befinnes erforderligt. Upptages frågan om genomförande av en dylik kontroll
redan nu till behandling, bör i första hand klarläggas om möjligheter
att utföra densamma föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .‘17 år 1065 3
Socialstyrelsen anför:
Genom beslut av 1937 års riksdag infördes den s. k. förebyggande mödraoch
barnavården, d. v. s. medicinsk kontroll och rådgivning för blivande och
nyblivna mödrar och späda barn. Landstingen blev huvudmän för verksamheten.
Sedan riksdagen beslutat ge statsbidrag för förebyggande vård även
av barn över ett års ålder har verksamheten successivt byggts ut. I medicinalstyrelsens
normalinstruktion för den förebyggande mödra- och barnavården,
fastställd den 29 oktober 1955, sägs bl. a.:
»Den förebyggande barnavården omfattar, förutom barn under första
levnadsåret, så stort antal årsgrupper av barn intill skolåldern, som huvudmannen
efter samråd med vederbörande läkare bestämmer. Det är angeläget,
att vården så snart omständigheterna medgiva utbygges att omfatta
alla barn i förskoleåldern.»
Avsikten har varit att få till stånd en kontinuerlig hälsokontroll av barn
från födelsen upp till skolåldern, då skolhälsovårdsorganisationen övertar
denna uppgift. På grund av bristande personella resurser har avsikten endast
i viss mån kunnat fullföljas.
Det föreligger sålunda på många håll en lucka i hälsokontrollen av barnen
från 2—3-årsåldern upp till skolåldern. Detta medför, att syn-, hörsel- och
talrubbningar och andra fysiska och psykiska defekter i många fall upptäcks
först när barnen börjat skolan. Såsom motionärerna framhåller är en
tidig diagnos angelägen, eftersom en tidigt insatt medicinsk behandling och
träning ökar utsikterna till att barnen skall kunna övervinna sitt handikapp.
De barn, som mottages i de olika typerna av barnstugor, har den fördelen
framför andra barn, att deras eventuella defekter har större utsikter att bli
uppmärksammade, dels genom barnstugepersonalens fortlöpande observation,
dels genom den läkarkontroll, som författningsenligt skall förekomma
vid barnavårdsanstalter. Socialstyrelsen anser del vara önskvärt, att någon
form av hälsokontroll ordnas även för de barn, som icke besöker barnstugor.
Eu engångsundersökning av barn i 3—4-årsåldern ställer icke samma
krav på personaltillgång som kontinuerlig hälsokontroll av åldersgrupperna
från 2 å 3—7 år och borde därför kunna förverkligas.
Det torde i stor utsträckning förhålla sig så, att de barn, vilkas vårdare
icke självmant söker den hjälp den förebyggande barnavården erbjuder, bäst
behöver den. Förhållandet torde bli detsamma vid en punktvis insatt hälsokontroll
sådan som motionärerna föreslår. Denna synes därför i enlighet med
motionärernas förslag böra göras obligatorisk. En obligatorisk undersökning
borde också kunna ge möjlighet att upptäcka fall, där barn tillfogats
skador genom misshandel. Den obligatoriska läkarundersökningen skulle
sålunda enligt socialstyrelsens uppfattning kunna tjäna icke blott det i motionen
angivna syftet — tidig diagnosticering och behandling av defekter - utan också vara ett led i bekämpandet av barnmisshandel. Socialstyrelsen
bar även i utlåtande över motionerna 1:253 och 11:696 om åtgärder mot
barnmisshandel framfört synpunkten, all obligatorisk läkarundersökning av
barn skulle kunna ingå som en åtgärd i kampen mot barnmisshandel. Utredningen
torde böra uppmärksamma frågan om sanktioner i de fall, då föräldrarna
vägrar låta undersöka barnet.
Under åberopande av ovanstående tillstyrker socialstyrelsen motionärernas
förslag att frågan om obligatorisk medicinsk kontroll av barn utredes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965
Utskottet
Motionärerna hemställer om skyndsam utredning och förslag rörande införande
av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4- årsåldern.
Det är även enligt utskottets mening angeläget att sådan medicinsk kontroll
som avses i motionerna kommer till stånd. Utskottet ser därför med
tillfredsställelse att åtgärder i sådant syfte nu vidtagits. Chefen för socialdepartementet
har nämligen i proposition nr 75 (sid. 69) till årets riksdag
angående vissa frågor rörande vård och undervisning av rörelsehindrade
barn m. in. anmält, att en särskild sakkunnig erhållit i uppdrag att göra en
förberedande undersökning beträffande en allmän hälsokontroll av småbarn
i syfte att på den vägen spåra upp eventuella handikapp. Enligt vad
utskottet inhämtat har utredningen redan kommit i gång och möjligheter
finns att ett principförslag skall kunna framläggas hösten 1965. Samtliga
de i motionerna upptagna spörsmålen, således även frågan om obligatorisk
blodgruppsbestämning för barn, kommer att behandlas vid utredningen. Då
motionerna får anses besvarade härmed finner utskottet icke anledning till
annan hemställan än
att de likalydande motionerna I: 137 och II: 170 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh,
Hedlund, Nyman, Hubinette*, fru Olsson*, herrar Helge Karlsson och
Blomquist;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Dickson,
Lundmark, Rimås, Wikner, Rask, Nilsson i Agnäs, Andersson i Örebro, fru
Ekroth*, herrar Björk i Göteborg*, Johansson i Växjö och Johansson i Skärstad*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM 65
514702
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.