Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.

1965-04-29 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:37, Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

1

Nr 37

Utlåtande i anledning au väckta motioner om obligatorisk medicinsk

kontroll av barn.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 137 av fru Olsson och II: 170 av herrar Antonsson och Boo hemställes att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning

samt förslag rörande införande av obligatorisk medicinsk kontroll av

alla barn, lämpligen i 3—4-årsåldern.

I motionerna framhålles bl. a. att i den översyn som pågår för att skapa

bättre betingelser för vården av handikappade barn synes barn med vissa

fysiskt sett relativt lindriga handikapp, främst de syn- och hörselskadade,

ha ägnats föga uppmärksamhet. Några bestämda slutsatser rörande frekvensen

lindrigt synskadade kan inte dragas, men i en undersökning av år 1952

beräknade skolöverstyrelsen att en promille av eleverna skulle vara i behovav

undervisning i synklass. Beträffande de hörselskadade pekar undersökningar

på en frekvens på 1,5—4 procent vid viskningsprov och på 5—6 procent

vid audiometerprov.

Uppgifterna rörande förekomsten av syn- och hörselskadade barn är bristfälliga

men det torde vara ett betydande antal som till följd av dylika handikapp

får nedsatt möjlighet till normal kontakt med omgivningen och till att

utvecklas på ett normalt sätt. Den bristfälliga vetskapen om nämnda defekter

är särskilt beklaglig, emedan ett tidigt uppdagande avsevärt ökar förutsättningarna

att genom medicinsk behandling, träning av den kvarvarande

sinnesförmågan, anskaffning av proteser o. d. förbättra barnens möjligheter

till en normal utveckling socialt och intellektuellt. Det är synnerligen angeläget

att alla barn vid lämplig ålder blir undersökta i syfte att klarlägga om

de har normal förmåga i fråga om syn och hörsel.

Undersökningen bör emellertid inte inskränka sig till att gälla enbart synoch

hörselsinnena. Även talrubbningar och andra symtom bör uppmärksammas.

Försäldrar slutar i regel att kontrollera sina barn vid barnavårdscentralerna

innan de är tillräckligt gamla för att exempelvis talrubbningar skall

kunna upptäckas.

Motionärerna anför att man i Storbritannien sedan flera decennier haft

lagstiftning om dylik kontroll. Det åvilar de lokala skolmyndigheterna att

kontrollera vilka barn inom deras områden som ev. behöver speciellt tillrättalagd

undervisning. Kontrollen utföres genom läkarundersökning redan

då barnet uppnått två års ålder. Målsmännen är skyldiga att låta sina barn

undersökas, då kallelse till undersökning erhålles.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 37

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

Starka skäl talar för att ett dylikt system, modifierat efter svenska förhållanden,

införes även i vårt land. Erforderlig utredning bör genomföras

snarast möjligt. Man torde härvid kunna utgå från att verksamheten bör

anförtros sjukvårdshuvudmännen, vilka redan har ansvaret för mödra- och

barnavårdsverksamheten. Utredningen bör även laga upp frågan om obligatorisk

blodgruppsbestämning för barn.

Undersökningen bör äga rum när barnen är 3 å 4 år gamla.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 170.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen

och socialstyrelsen.

Medicinalstyrelsen anför:

Såsom medicinalstyrelsen tidigare framhållit i skilda sammanhang —

hland annat med anledning av en av motionären Antonsson 1960 väckt interpellation

beträffande de handikappade barnens vård in. in. — är det av

synnerlig vikt att kontroll av fysisk och psykisk utveckling samt sinnesorganens

tillstånd sker i småbarnsåldern. Härigenom möjliggöres, att erforderliga

åtgärder kan vidtagas i rätt tid och onödiga skadeverkningar av eventuella

handikapp motverkas.

Ifrågavarande kontroll sker naturligast inom ramen av den statsunderstödda

förebyggande barnavården. Anslutningen till denna uppgick 1963 till

97 % av spädbarnen, 92 % av ettåringarna, 76 % av tvååringarna, 58 % av

treåringarna, 48 % av fyraåringarna, 37 % av femåringarna, 26 % av sexåringarna

och 5 % av sjuåringarna. Anledningen till den avtagande vårdfrekvensen

i de högre förskoleåldrarna torde främst vara den bristande tillgången

på läkare och sjuksköterskor. Funnes denna personal att tillgå i

tillräcklig utsträckning, skulle sannolikt den hrist på intresse, som möjligen

föreligger från vissa föräldrars sida, kunna övervinnas.

Vad specialundersökningar av syn och hörsel angår, utfördes, såvitt årsberättelserna

för 1963 utvisar, synskärpsbestämning detta år å cirka 16 000

fyraåringar (av cirka 50 000 övervakade på en årskull om cirka 103 500

barn). För denna undersökning finnes en relativt enkel metod, varom anvisningar

givits genom kurser anordnade i svenska socialvårdsförbundets regi

och genom för dessa utarbetade kompendier som distribuerats till personalen

vid barnavårdsorganen. För hörselundersökningar existerar icke någon

tillfredsställande, i större skala praktiskt användbar metod för prövning av

småbarn. Hörselundersökningar har dock gjorts på enstaka ställen i landet

med hjälp av hörcentralernas personal. Jämväl i detta hänseende har anvisningar

lämnats genom ovannämnda kurser och kompendier.

En ytterligare utbyggnad av den förebyggande barnavården, så att inget

avbrott sker i hälsovården mellan spädbarns- och skolåldern och så att syn-,

hörsel- och tal-kontroll företages i lämpligaste ålder, är angelägen. En dylik

torde också automatiskt komma till stånd så snart personalläget förbättrats

och lämplig metodik framför allt för hörselundersökningarna kunnat utarbetas.

När så skett kan även frågan om att — såsom motionärerna föreslagit

— göra kontrollen obligatorisk för alla barn i viss ålder övervägas, om

så befinnes erforderligt. Upptages frågan om genomförande av en dylik kontroll

redan nu till behandling, bör i första hand klarläggas om möjligheter

att utföra densamma föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .‘17 år 1065 3

Socialstyrelsen anför:

Genom beslut av 1937 års riksdag infördes den s. k. förebyggande mödraoch

barnavården, d. v. s. medicinsk kontroll och rådgivning för blivande och

nyblivna mödrar och späda barn. Landstingen blev huvudmän för verksamheten.

Sedan riksdagen beslutat ge statsbidrag för förebyggande vård även

av barn över ett års ålder har verksamheten successivt byggts ut. I medicinalstyrelsens

normalinstruktion för den förebyggande mödra- och barnavården,

fastställd den 29 oktober 1955, sägs bl. a.:

»Den förebyggande barnavården omfattar, förutom barn under första

levnadsåret, så stort antal årsgrupper av barn intill skolåldern, som huvudmannen

efter samråd med vederbörande läkare bestämmer. Det är angeläget,

att vården så snart omständigheterna medgiva utbygges att omfatta

alla barn i förskoleåldern.»

Avsikten har varit att få till stånd en kontinuerlig hälsokontroll av barn

från födelsen upp till skolåldern, då skolhälsovårdsorganisationen övertar

denna uppgift. På grund av bristande personella resurser har avsikten endast

i viss mån kunnat fullföljas.

Det föreligger sålunda på många håll en lucka i hälsokontrollen av barnen

från 2—3-årsåldern upp till skolåldern. Detta medför, att syn-, hörsel- och

talrubbningar och andra fysiska och psykiska defekter i många fall upptäcks

först när barnen börjat skolan. Såsom motionärerna framhåller är en

tidig diagnos angelägen, eftersom en tidigt insatt medicinsk behandling och

träning ökar utsikterna till att barnen skall kunna övervinna sitt handikapp.

De barn, som mottages i de olika typerna av barnstugor, har den fördelen

framför andra barn, att deras eventuella defekter har större utsikter att bli

uppmärksammade, dels genom barnstugepersonalens fortlöpande observation,

dels genom den läkarkontroll, som författningsenligt skall förekomma

vid barnavårdsanstalter. Socialstyrelsen anser del vara önskvärt, att någon

form av hälsokontroll ordnas även för de barn, som icke besöker barnstugor.

Eu engångsundersökning av barn i 3—4-årsåldern ställer icke samma

krav på personaltillgång som kontinuerlig hälsokontroll av åldersgrupperna

från 2 å 3—7 år och borde därför kunna förverkligas.

Det torde i stor utsträckning förhålla sig så, att de barn, vilkas vårdare

icke självmant söker den hjälp den förebyggande barnavården erbjuder, bäst

behöver den. Förhållandet torde bli detsamma vid en punktvis insatt hälsokontroll

sådan som motionärerna föreslår. Denna synes därför i enlighet med

motionärernas förslag böra göras obligatorisk. En obligatorisk undersökning

borde också kunna ge möjlighet att upptäcka fall, där barn tillfogats

skador genom misshandel. Den obligatoriska läkarundersökningen skulle

sålunda enligt socialstyrelsens uppfattning kunna tjäna icke blott det i motionen

angivna syftet — tidig diagnosticering och behandling av defekter - utan också vara ett led i bekämpandet av barnmisshandel. Socialstyrelsen

bar även i utlåtande över motionerna 1:253 och 11:696 om åtgärder mot

barnmisshandel framfört synpunkten, all obligatorisk läkarundersökning av

barn skulle kunna ingå som en åtgärd i kampen mot barnmisshandel. Utredningen

torde böra uppmärksamma frågan om sanktioner i de fall, då föräldrarna

vägrar låta undersöka barnet.

Under åberopande av ovanstående tillstyrker socialstyrelsen motionärernas

förslag att frågan om obligatorisk medicinsk kontroll av barn utredes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

Utskottet

Motionärerna hemställer om skyndsam utredning och förslag rörande införande

av obligatorisk medicinsk kontroll av alla barn, lämpligen i 3—4- årsåldern.

Det är även enligt utskottets mening angeläget att sådan medicinsk kontroll

som avses i motionerna kommer till stånd. Utskottet ser därför med

tillfredsställelse att åtgärder i sådant syfte nu vidtagits. Chefen för socialdepartementet

har nämligen i proposition nr 75 (sid. 69) till årets riksdag

angående vissa frågor rörande vård och undervisning av rörelsehindrade

barn m. in. anmält, att en särskild sakkunnig erhållit i uppdrag att göra en

förberedande undersökning beträffande en allmän hälsokontroll av småbarn

i syfte att på den vägen spåra upp eventuella handikapp. Enligt vad

utskottet inhämtat har utredningen redan kommit i gång och möjligheter

finns att ett principförslag skall kunna framläggas hösten 1965. Samtliga

de i motionerna upptagna spörsmålen, således även frågan om obligatorisk

blodgruppsbestämning för barn, kommer att behandlas vid utredningen. Då

motionerna får anses besvarade härmed finner utskottet icke anledning till

annan hemställan än

att de likalydande motionerna I: 137 och II: 170 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh,

Hedlund, Nyman, Hubinette*, fru Olsson*, herrar Helge Karlsson och

Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Dickson,

Lundmark, Rimås, Wikner, Rask, Nilsson i Agnäs, Andersson i Örebro, fru

Ekroth*, herrar Björk i Göteborg*, Johansson i Växjö och Johansson i Skärstad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 65

514702

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.