Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder mot bristen på sjukvårdspersonal, dels om samordnande åtgärder mot krisförhållandena inom hälsooch sjukvården.

1965-05-04 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:38, Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder mot bristen på sjukvårdspersonal, dels om samordnande åtgärder mot krisförhållandena inom hälsooch sjukvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder mot

bristen på sjukvårdspersonal, dels om samordnande åtgärder

mot krisförhållandena inom hälso- och sjukvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 136 av fru Olsson och II: 171 av herr Börjesson i Falköping in. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till bristen på personal

inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållanden;
2.

om skyndsam prövning av frågan om utländsk arbetskraft samt manliga

skötare kunde rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,

angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor

och annan vårdpersonal.

Till allmänna beredningsutskottet har vidare hänvisats de likalydande

motionerna I: 579 av herrar Lager och Adolfsson och II: 699 av herr Holmberg

in. fl. vari föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär tillsättandet

av en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder

och att till 1966 års riksdag framlägga en generalplan för att komma till rätta

med krisförhållandena inom hälso- och sjukvården.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

1 motionerna I: 136 och II: 171 framhålles, att sjuksköterskebristen alltjämt

är ett så allvarligt problem inom sjukvården, att det synes nödvändigt

med effektiva åtgärder för att snarast möjligt komma till rätta med problemet.

Rekrytering av utländsk arbetskraft är en utväg som enligt motionärernas

mening bör bli föremål för snar prövning. Vidare bör manlig arbetskraft

mer än hittills lockas till sjukvårdsyrket. De åtgärder som vidtagits för

att häva sjuksköterskebristen anser motionärerna inte till fyllest och finner

en skyndsam undersökning av alla sammanhängande faktorer påkallad.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 171.

I motionerna 1:579 och 11:699 framhålles, att orsakerna till sjukvårdskrisen

måste bli föremål för en samordnad lösning. I stället för i och för sig

betydelsefulla detalj utredningar behövs enligt motionärernas mening en

generalplan för att snabbast möjligt övervinna krisen. Någon eller några

1 —- Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

borde anförtros uppdraget att summera krisförhållandena, erfarenheter och

utredningsresultat och föreslå konkreta åtgärder enligt en bestämd tidsplan.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 699.

Utskottet har inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen, rådet för sjukhusdriftens

rationalisering, Svenska landstingsförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.

Medicinalstyrelsen anför bl. a.:

Antalet aktiva sjuksköterskor under åren 1960—63 framgår av nedanstående

tablå.

September föregående år—september

Summa aktiva under

redovisningsåret

Därav heltidsaktiva under

mer än 9 månader

1960............................

19.813

12.907

1961.............................

21.572

13.262

1962.............................

22.135

12.907

1963.............................

23.354

12.975

I dessa uppgifter ingår icke under respektive år nyutbildade sjuksköterskor.

Dessa utgjorde år 1960 1 447, år 1961 1 556, år 1962 1 612, år 1963

1 775 och år 1964 ca 1 900. Emellertid har antalet årsverken per 100 sjuksköterskor

minskat från 50,4 1962 till 49,5 1963. Preliminära siffror för 1964

visar icke någon förändring. Förklaringen till den minskade yrkesintensiteten

inom kåren torde främst vara att söka i den ökade giftermålsfrekvensen.

Av de 33 353 registrerade sjuksköterskorna 1963 var 21 498 gifta och av

dessa hade 10 072 barn under sju år.

Icke endast sjuksköterskeutbildningen utan även utbildningen av övriga

kategorier av sjukvårdspersonal har ökat. Sålunda är även utbildningen av

sjukgymnaster och arbetsterapeuter under utbyggnad. Enligt skolöverstyrelsens

beräkningar kommer ca 3 300 sjukvårdsbiträden, 1 000 undersköterskor,

260 operations-, röntgen- och radioterapiassistenter och 500 laboratorieassistenter,

varav 250 på kliniska laboratorier, att utbildas 1964/65. Detta

innebär en avsevärd utökning jämfört med föregående år.

Vidare har utbildningen av hemsamariter intensifierats. Det beräknas att

ca 5 000 kommer att utbildas under innevarande år.

Antalet sjuksköterskevakanser inom kroppssjukvården har varit relativt

konstant under de senaste åren. I oktober 1964 var antalet vakanta sjukskötersketjänster,

där ersättare erfordrades, 929. Motsvarande siffror för undersköterskor

och sjukvårdsbiträden var 106 respektive 249.

Personalsituationen måste ses mot bakgrunden av den ökning av vårdplatsantalet

som skett under de senaste åren och som vad beträffar akutsjukvården

varit större än beräknat och inneburit en alltför optimistisk syn

på personalproblemet. Den förkortade arbetstiden har slutligen ytterligare

försämrat situationen.

Medicinalstyrelsen vill med anledning av de synpunkter som framlagts i

motionerna erinra om att en rad åtgärder utöver ökad utbildning vidtagits

under senare år i syfte att bemästra bristen på sjukvårdspersonal. Under

hela 50-talet och än mer under senare år har långtidssjukvården kraftigt

utbyggts. Fram till 1970 kommer enligt av styrelsen införskaffade uppgifter

antalet vårdplatser för långtidssjuka att öka med 2 000 platser årligen. Här
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

3

igenom kan de personalkrävande akutsjukhusen avlastas. Även den öppna

vårdens resurser har utökats. Genom den ökade utbildningen av hemsamariter

(slutmålet är 50 000) kommer hemsjukvården att få bättre resurser.

I huvudmännens regi pågår vidare ett omfattande rationaliseringsarbete,

som lett till att ett flertal åtgärder vidtagits, som är ägnade att befrämja

rekryteringen av sjukvårdspersonal och behålla denna personal i arbete.

Bl. a. har sammanhängande arbetsskift införts på ett stort antal sjukhus så

långt detta varit möjligt. Ett införande av enbart odelade skift förutsätter

emellertid övergång till 3-skift, vilket i många fall skulle medföra en icke

obetydlig personalökning på vårdavdelningar av konventionell typ.---

Bland övriga rationaliseringsåtgärder kan nämnas centraliseringen av

bl. a. matdistribution, steriliserings- och städarbete vilken företagits vid

flera sjukhus och bidrager till att sjukvårdspersonalen kan avlastas vissa

arbetsuppgifter som icke är direkt sjukvårdande. Av byggnadstekniska skäl

är en sådan centralisering svår att genomföra på de äldre sjukhusen.

Även beträffande barntillsynen har förhållandena under senare år ändrats

till det bättre. Barndaghem förekommer vid ett stort antal sjukhus. Enligt

uPP§ift från arbetsmarknadsstyrelsen anordnas sålunda barntillsyn vid ca

40 sjukhus.

Överhuvudtaget synes eu mera aktiv personalpolitik än tidigare nu bedrivas

vid flertalet sjukhus och intresset för personalvårdande åtgärder ökar.

Det kan nämnas att introduktions- och informationsverksamheten utbyggts

på många håll. Detta torde medverka till att personalen lättare anpassas till

arbetet och att den stora personalomsättningen reduceras.

Det torde emellertid icke kunna bestridas att löne- och skatteförhållandena

spelar en viss roll, särskilt när det gäller gifta kvinnors yrkesintensitet.

Medicinalstyrelsen tillstyrker en utredning i syfte att klarlägga hur denna

påverkas av löne- och skatteförhållanden.

Styrelsen understryker vidare att ersättningen för arbete under obekväm

arbetstid måste förbättras för att sjukhusen och sjukvården i övrigt skall

kunna vidmakthålla nödvändig permanent beredskap. Detta är en utomordentligt

angelägen fråga.

Motionärerna föreslår vidare en skyndsam prövning av frågan huruvida

utländsk arbetskraft samt manliga skötare kan rekryteras för olika vårduppgifter.

Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att utländsk arbetskraft

i stor utsträckning används inom sjukvården. Under tiden 1 januari—

30 juni 1964 tjänstgjorde ca 400 utländska sjuksköterskor i Sverige. 50—60

utländska sjuksköterskor erhåller årligen legitimation och kvarstannar som

regel i landet. Sedan år 1962 har medicinalstyrelsen årligen anordnat en

kompletteringskurs för sjuksköterskor med utländsk utbildning med ca 20

deltagare per kurs. Med hänsyn till att sjuksköterskebrist förekommer även

i praktiskt taget alla europeiska länder, torde det icke vara möjligt alt därifrån

erhålla något större tillskott av sjuksköterskor. Eu import från längre

bort belägna länder är förenad med vissa vanskligheter, men bör enligt styrelsens

mening prövas. Styrelsen anser sålunda att genom nämndens för internationellt

bistånd försorg unga kvinnor från u-länder bör beredas lägre

sju k vårdsu Ibild ning under några års vistelse i Sverige. Samtidigt skulle de

tillföra oss ett temporärt arbetskraftstillskott.

Åtgärder för att stimulera manlig ungdom att intressera sig för arbete

1 * Bihang till riksdagens protokoll 1963. It sand. AV .18

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .18 år 1965

inom sjukvården har varit aktuella i många år och i princip har män haft

tillträde till sjuksköterskeskolorna sedan 1951. För närvarande har dock

endast 113 män sjuksköterskelegitimation, varav flertalet tjänstgör inom

mentalsjukvården. Inom denna senare vårdgren är för övrigt 40 % av vårdpersonalen

manlig. Man förväntar sig all operations- och röntgenassistentutbildning

på grund av dess mera tekniska inriktning skall locka män, men

detta har ännu icke varit fallet. Till och med 1964 har endast 3 operationsassistenter,

1 röntgenassistent och 1 radioterapiassistent varit män.

Styrelsen anser det helt enkelt nödvändigt att manlig ungdom intresseras

för sjuk vårdsyrkena och att huvudmännen stimuleras till inplacering avmän

i sjukvårdsarbete. Den kvinnliga arbetskraften torde nämligen särskilt

under 70-talet bli otillräcklig som rekryteringsbas för sjukvården. Det är

uppenbart att lönesättningen och avanceringsmöjligheterna spelar en avgörande

roll när det gäller rekryteringen av manlig personal.

Beträffande frågan om en förbättring av ambulansorganisationen, som

tagits upp i motion nr II: 699 vill styrelsen hänvisa till det förslag till sjukvårdsutbildning

av ambulanspersonal, som styrelsen nyligen framlagt. Övriga

utbildningsfrågor som berörts i motionen synes i huvudsak ha tagits

upp av pågående utredningar hl. a. yrkesutbildningsutredningen.

Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla att utbildningskapaciteten

för olika kategorier av sjukvårdspersonal har ökat avsevärt under det senaste

året samt att ett omfattande rationaliserings- och planeringsarbete bedrivs

på sjukvårdens område i syfte att på bästa sätt utnyttja tillgängliga

resurser och förbättra personalens arbetsförhållanden. Styrelsen vill starkt

framhålla vikten av att sjukvårdens expansion samordnas med personalresurserna

och utbildningen av sjukvårdspersonal, vilket endast kan ske genom

central granskning i medicinalstyrelsen av hälso- och sjukvårdens översiktsplanläggning.

Samtidigt måste krävas att eu personalplan presenteras.

Styrelsen anser det för sin del icke påkallat att, såsom i motion nr II: 699

föreslås, tillsätta en enmansutredning för att framlägga en generalplan. Styrelsen

vill i detta sammanhang erinra om den pågående utredningen angående

den centrala medicinaladministrationen, som bl. a. beaktar den centrala

administrationens behov av resurser för totalplaneringen av den svenska

hälso- och sjukvården.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering anför bl. a.:

Motion I: 171

Rådet har självt tagit upp viss utvecklings- och försöksverksamhet genom

inrättande av särskilda expertgrupper. Inom denna försöksverksamhet må

nämnas den kliniskt-kemiska laboratoriegruppens försök med elektronisk

databehandling samt apparatkonstruktioner för rationalisering av laboratoriearbetet

genom automation. I gruppens arbetsuppgifter ingår också försök

att nå personalbesparingar genom samarbete mellan ett centrallaboratorium

och övriga sjukvårdsinrättningar inom ett sjukvårdsområde. Vid fysiolog-anestesiologgruppen

pågår metodutveckling för användning av datareduceringsapparatur

vid tolkning av ortogonala arbets-EKG samt för insamling

av fysiologiska data i lämpliga former för bearbetning med datamaskiner.

Vidare har startats försöksverksamhet rörande användning av telemetri

för överföring av elektrokardiogram till kontinuerlig registreringsanläggning

med databehandling.

Vårdavdelningsgruppen medverkar med utarbetandet av normer för vård
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 5

avdelningars storlek och arbetsuppgifter vid olika specialiteter. Stor vikt

lägges därvid på att söka nå fram till den för varje slag av våidavdelning

lämpligaste personalsammansättningen, lokalutformningen och tekniska utrustningen.

Av stor betydelse är en pågående utredning om vårdkapacitet i

förhållande till vårdbehov och vårdstandard, som syftar till att genom konstruktion

av analytiska modeller, som återspeglar dynamiken i patientbeläggningen

på avdelningen, objektivt kunna fastställa optimal avdelningsstorlek

och normer för personalsammansättning vid olika typer av vårdavdelningar.

_

Röntgengruppen företager bl. a. en undersökning av möjligheterna till

standardisering av röntgenutlåtanden, som syftar till att åstadkomma personalbesparingar

genom databehandling av materialet.

Slutligen må här omnämnas den omfattande försöksverksamheten inom

journalgruppen. Gruppens allmänna målsättning är sammanfattningsvis att

pröva system, som kan ta hand om all den information, som finns i_ den

medicinska patientjournalen, för att möjliggöra förenklingar av sjukvårdsrutiner

inom såväl sluten som öppen vård. Användning av moderna databehandlingsmetoder

torde därvid komma att medföra stora rationaliseringar.

Det torde av denna redogörelse ha framgått att en betydande försöksverksamhet

kunnat påbörjas genom rådets försorg ifråga om åtgärder för sjukhusdriftens

rationalisering. Därtill kommer det rationaliserings- och organisationsarbete,

som fortlöpande utföres av sjukvårdshuvudmännens egna

rationaliseringsorgan och centrala sjukvårdsberedningen. Den arbetsinsats

som för närvarande göres i rationaliseringssyfte inom sjukhusdriften torde

sålunda få betraktas som betydande. Rådet beräknar att den inom en nara

framtid kommer att leda till bl. a. en omfördelning av arbetsuppgifter inom

sjukhusdriften så att den kvalificerade personalen — läkare och sjuksköterskor

— skall kunna utnyttjas effektivare. Det bör även framhållas att rådet

verkar för ett närmande mellan medicinare och tekniker i syfte att åstadkomma

en ökad rationaliseringsinsats.

Motion II: 699

Rådet får i detta sammanhang nämna, att den 1962 tillsatta utredningen

om medicinalväsendets centraladministration (MCA-utredningen) enligt

direktiven i första hand skall undersöka, vilka arbetsuppgifter som med

hänsyn till hälso- och sjukvårdens nuvarande eller förutsebara framtida organisation

bör ankomma på det statliga centrala medicinalorganet. Rådet

anser sig ha grundad anledning antaga att totalplaneringen av den svenska

hälso- och sjukvården är en sådan arbetsuppgift, som kan komma att åvila

detta organ i fortsättningen. Innan åtgärder vidtages för tillsättande av ett

generalplaneringsorgan enligt motionärernas förslag synes MCA-utredningens

resultat böra avvaktas.

Vad slutligen beträffar förslaget om tillsättande av en utredningsman med

fullmakt att samordna olika åtgärder inom hälso- och sjukvården får rådet

erinra att anordningar för hälso- och sjukvård av ålder ansetts vara en kommunal

angelägenhet. De har följaktligen kommit att åvila landstingen och

de landstingsfria städerna. Delta förhållande accentueras ytterligare genom

den beslutade åtgärden att från och med 1967 överföra mentalsjukvården,

som nu handhas av staten, i landstingens regi. Mot denna bakgrund ifrågasattes

huruvida det är möjligt för statsmakterna att ge särskilt organ så vittgående

befogenheter, som motionärerna anser nödvändiga för genomföran
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

de av en generalplan för hälso- och sjukvården inom landet, utan att de

kommunala myndigheternas rätt att själva besluta i hithörande frågor trädes

för när.

Landstingsförbundet anför bl. a.:

Genom ett flertal betänkanden har erhållits ingående belysningar av olika

administrativa och sjukvårdstekniska frågor och genom ytterligare utredningar

torde icke vara så mycket mer att vinna i personalavseende för sjukvården.

I stället bör strävandena nu främst inriktas på att söka föra ut i

praktiken de uppslag i olika riktningar som kan hämtas ur det föreliggande

utredningsmaterialet. Här må anföras ett par exempel på aktuella praktiska

åtgärder med sikte på förbättringar i personalsituationen.

I samverkan mellan landstingsförbundet och ett enskilt landsting kommer

att under den närmaste tiden igångsättas en genomgående, förutsättningslös

och helt från grunden gående undersökning av såväl vård- och behandlingsfunktionerna

som alla därtill knutna servicefunktioner vid ett

som representativt utvalt större modernt lasarett. Avsikten är att genom

organisationsundersökningar, funktionsdetalj för detalj, inom den stora inrättningen

skapa mer allmängiltiga erfarenheter av hur en rationellt uppbyggd

sjukhusvårdsorganisation skall tänkas utformad. I främsta rummet

kommer härvid att undersökas möjligheterna att genom ändrad administrativ

uppbyggnad av de enskilda funktionerna liksom av sjukhuset i stort —

införande av tekniska hjälpmedel etc. — åstadkomma såvitt möjligt ett

hundraprocentigt utnyttjande av de begränsade personalresurser som kan

ställas till förfogande. För undersökningen som beräknas sträcka sig flera

år framåt i tiden kommer att utnyttjas såväl särskild expertis utifrån som

den sakkunskap som finns inom förvaltningarna.

Vidare vill styrelsen erinra om att inom" förbundet utarbetats riktlinjer

för en aktiviserad personalvård avsedd att tillämpas av landstingen inom

sjukvården liksom inom landstingsverksamheten i stort. Ett bland syftemålen

häi med är att söka astadkomma en minskning av personalomsättningen

inom denna samhällssektor. Härtill får väl också,"i vart fall på sikt, antagas

bidraga den pågående starka utbyggnaden av utbildnings- och fortbildningsverksamheten

med inriktning på samtliga personalgrupper.

Styrelsen kan icke finna att vare sig undersökningar av arbets-, social-,

löne- och skatteförhållanden inriktade separat på sjukvårdens förhållanden,

import mera allmänt av utländsk arbetskraft eller tillsättande av eu utredningsman

med uppgift att framlägga en samlad generalplan kan ge lösningen

för den besvärande personalsituationen inom sjukvården. Endast genom

ett systematiskt beaktande av alla på personalfrågorna inverkande faktorer

och med åtgärder inriktade på reella åtgöranden i de individuella fallen och

anpassade efter lokala förhållanden kan tillvaratas de möjligheter till förbättrad

personalsituation, som nuvarande arbetsmarknad kan erbjuda, varvid

dock är att märka att bristsituationen långt ifrån är något specifikt för

sjuk- och hälsovården.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför bl. a.:

Motion II; 171

Förutom ett tillägg rörande skyndsam prövning om manliga skötare kunde

rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet är AK-motion

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 är 1965 7

nr 171/1965 av samma innehåll som AK-motion nr 758/1964, över vilken

SSF den 16 mars 1964 avlämnade yttrande till allmänna beredningsutskottet.

SSF hänvisar därför till detta sitt yttrande och framhåller ånyo, att det enda

verkligt effektiva sättet att komma ur vårdkrisen är att vidta sådana ågärder,

som ökar rekryteringen till hälso- och sjukvården av de gifta och ogifta

nu icke yrkesverksamma sjuksköterskorna.

Beträffande eventuella försök från svensk sida att rekrytera utländska

sjuksköterskor konstaterar SSF, liksom i sitt yttrande förra året, att något

överskott på sjuksköterskor icke finnes vare sig i Västeuropa eller USA,

utan att tvärtom ett underskott föreligger i samtliga stater. Även u-länderna

har stor hrist på kompetenta sjuksköterskor.----------

Motionärerna nämner att villkoren för pensionerade sjuksköterskor, som

skulle kunna stanna kvar i yrket, har angetts som otillfredsställande. Hänvisande

till sitt yttrande förra året rörande denna fråga kan SSF nu meddela,

att förbättringar härvidlag nyligen har åstadkommits för pensionerade

sjuksköterskor som önskar arbeta inom landstingen och städerna. Trots

Kungl. Maj .ts beslut har landstings- och stadsförbunden rekommenderat

landstingen, respektive städerna, att nu och tillsvidare medge de pensioneiade

sjuksköterskorna oreducerad lön hela året. Den oreducerade lönen må

utgå oberoende av om pensionstagaren har kvarstått i tjänst till pensioneringsperiodens

övre gräns eller när pensionsansökan har inkommit.

SSF vill fästa uppmärksamheten vid att dessa förbättringar inte har kommit

till stånd för pensionerade sjuksköterskor som önskar tjänstgöra på de

statliga sjukhusen.

Vårdyrkena har alltför länge betraktats som speciellt kvinnliga och den

eftersläpning beträffande lönerna som är en följd av detta betraktelsesätt

torde i hög grad verka hämmande på män som i själ och hjärta intresserar

sig för vårdyrke, och som skulle kunna bli ett välbehövligt tillskott till detta

yrkesområde men som nu väljer andra arbetsfält.

Vid försök att öka rekryteringen av män är det av vikt, anser SSF, att alla

yrken inom vårdområdet blir föremål för rekrytering, sålunda inte blott den

legitimerade sjuksköterskans (sjukskötarens) utan även undersköterskans

och sjukvårdsbiträdets. Yrkesvägledningen i skolorna skulle kunna göra

en insats genom att klargöra för ungdomen att vårdyrkena inte är och inte

bör vara könsbundna och genom att peka på de avanceringsmöjligheter som

finns. Fn kunnig orientering över exempelvis avdelningssköterskans uppgifter

både som arbetsledare, handledare och sjukvårdsexpert eller över sjukvårdsföreståndarens

(husmoderns) arbete i sin egenskap av administratör

och chef för sjukvårdspersonalen skulle kunna stimulera många unga män

med fallenhet inte blott för utövande av praktisk sjukvård utan också med

organisationsbegåvning att söka sig till hälso- och sjukvården.

Det skulle då det gäller män vara rekryteringsfrämjande om man kunde

minska värnpliktstiden genom att låta de män som vill bli sjuksköterskor

erhålla eu förkortad militär utbildning och sedan lära sig sjukvård vid skola.

För närvarande finns det tre kategorier män, för vilka sjuksköterskeskola

kan vara aktuell: de som inte har fullgjort sin värnpliktstjänst, de som har

det, fastän kanske på ett område som inte har med sjukvård alt göra, och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

sjukvårdare från marinens skola som får sjuksköterskeutbildning i Uppsala

bl. a.

Motion II: 699

Uppenbart har under de senaste åren ett stort arbete lagts ned för att bl. a.

utreda krisen inom hälso- och sjukvården. Det är angeläget, anser SSF, att

resultaten av de olika åtgärderna kan följas upp, samordnas och prövas i

förhållande till de föreliggande vårdbehoven.

En sådan prövning förutsätter enligt SSF:s åsikt bedömningar av medicinsk

och praktisk sj ukvårdsexpertis.

Enligt SSF:s åsikt bör hithörande frågor lämpligast kunna behandlas i

samband med det arbete som utförs av utredningen angående centrala medicinaladministrationen.

I sitt åberopade yttrande över motion II: 758 vid 1964 års riksdag tillstyrkte

sjuksköterskeföreningen förslag om skyndsam undersökning rörande orsakerna

till nuvarande brist på personal inom sjukvården med avseende på

arbets-, social- och skatteförhållanden (utskottets utlåtande nr 37/1964).

Utskottet

Yrkanden om en undersökning rörande orsakerna till bristen på personal

inom sjukvården, förslag till prövning av frågan om utländska sjuksköterskor

kunde rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet och

om en härpå grundad utredning om åtgärder för att häva personalbristen

framställdes även i motioner till 1964 års riksdag, vilka hänvisades till utskottet.

I sitt utlåtande över dessa motioner (nr 37/1964) framhöll utskottet,

att ett tillsättande av de utredningar som föreslagits i motionerna föga torde

främja motionernas syfte. Beträffande rekrytering av utländska sjuksköterskor

framhöll utskottet bl. a. att brist på sjuksköterskor föreligger

även utomlands och fann övervägande skäl tala för att motionsyrkandet icke

heller i denna del borde föranleda någon åtgärd.

Beträffande nu förevarande motioner får utskottet ånyo anföra, att utskottet

icke finner skäl frångå sin tidigare ståndpunkt, alt vad som på detta område

är mest angeläget icke är att ytterligare utredningar tillsätts utan att resurserna

inriktas på att fullfölja de pågående strävandena att genom praktiska

åtgärder söka avhjälpa bristen på sjukvårdspersonal.

Åtgärder för att främja rekryteringen, utbygga utbildnings- och f ortbildningsverksamheten,

aktivera personalpolitiken, minska personalomsättning

en samt rationalisera vård och sjukhusdrift har redovisats i remissyttrandena.

En betydande försöksverksamhet har påbörjats genom rådet för sjukhusdriftens

rationalisering. Därtill kommer det rationaliserings- och organisationsarbete,

som fortlöpande utföres av sjukvårdshuvudmännens egna

organ och centrala sjukvårdsberedningen. Svenska landstingsförbundet har

i sitt yttrande meddelat att förbundet och ett enskilt landsting under närmaste

tiden kommer att igångsätta en genomgående förutsättningslös och

helt från grunden gående undersökning av såväl vård- och behandlingsfunk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 9

tionerna som alla därtill knutna servicefunktioner vid ett representativt utvalt

större modernt lasarett.

Beträffande de i motionerna I: 136 och II: 171 berörda spörsmålen om

sjukvårdspersonalens arbets-, social- och löneförhållanden vill utskottet —

i likhet med statsutskottet i utlåtande nr 5 till 1964 års riksdag över där

väckta motioner om åtgärder för att göra vårdyrkena mera attraktiva —

framhålla att dessa frågor, i första hand lönesättningen, bör lösas av arbetsmarknadens

parter och att övriga åtgärder för att förbättra arbetsförhållanden

vid sjukhusen bör ankomma på sjukvårdshuvudmännen att vidtaga.

De i förevarande motioner berörda skatteförhållandena anser utskottet icke

böra särbehandlas för denna grupp arbetstagare. Förslag rörande höjda förvärvsavdrag

har godkänts av årets riksdag. Vidare har Kungl. Maj :t för riksdagen

framlagt förslag angående frivillig särbeskattning. I övrigt behandlas

av motionärerna åsyftade frågor i detta avseende för närvarande av den i år

tillsatta familjeskatteberedningen.

I fråga om sjukvårdspersonalens yrkesintensitet och avgång från yrkesverksamhet

vill utskottet erinra om den sociologiska undersökning av bl. a.

gifta, icke yrkesverksamma sjuksköterskor i syfte att utröna deras attityd

till aktivt yrkesarbete, som startats på initiativ av sjukvårdsstyrelserna i

Stockholm och Göteborg. Vidare har frågor om sjuksköterskornas yrkesaktivitet

och rörlighet på arbetsmarknaden behandlats i en vetenskaplig statistisk

undersökning, som publicerats i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen

II. Vissa grundläggande undersökningar» (SOU 1964: 46).

De i motionerna 1:579 och 11:699 framförda förslagen om tillsättande

av en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder och med

uppdrag att framlägga en generalplan för hälso- och sjukvården har i remissyttrandena

genomgående avstyrkts. Enligt utskottets mening kan behov

av samordnande åtgärder på detta område och organisationen härför förutsättas

bli behandlade av utredningen om medicinalväsendets centraladministration

(MCA-utredningen), som skall utreda organisationen och arbetsuppgifterna

för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ samt därjämte,

enligt tilläggsdirektiv år 1964, i samråd med socialstyrelseutredningen

jämväl utreda och framlägga förslag rörande en gemensam centralorganisation

för socialvårds- och medicinalväsende.

Under hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet,

att följande motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna I: 136 och II: 171 samt

B. de likalydande motionerna I: 579 och II: 699,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*,

Hedlund, Nyman, Hiibinette*, fru Olsson*, lierrar Helge Karlsson*

och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Dickson*,

Lundmark, Rimås*, Wikner, Rask*, Nilsson i Agnäs*, Andersson i Örebro,

fru Ekroth och herr Johansson i Växjö.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Olsson och herr Johansson i Växjö, vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionerna I: 136 och II: 171 framföres yrkanden rörande dels undersökning

av orsakerna till bristen på personal inom sjukvården, dels prövning

av frågan om huruvida utländsk arbetskraft samt manliga skötare kunde

rekryteras för olika vårduppgifter, dels skyndsam utredning — på grundval

av den nämnda undersökningen — angående åtgärder för hävande av

bristen på sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att personalbristen inom sjukvården

och särskilt bristen på sjuksköterskor medför att andra vårdresurser

i form av vårdanläggningar och utrustning inte kan utnyttjas till fullo. Likaså

medför bristen att en önskvärd utbyggnad av kapaciteten på angelägna

vårdområden äventyras. Åtgärder för att bemästra personalproblemen och

säkra tillgången på personal måste därför te sig synnerligen angelägna.

Som framgår av de remissvar som avgivits i anledning av motionerna var

antalet aktiva sjuksköterskor under år 1963 23 354, varav 12 975 heltidsaktiva

under mer än 9 månader av året. Antalet icke yrkesverksamma sjuksköterskor

torde f. n. uppgå till omkring 10 000.

Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att ytterligare öka

utbildningskapaciteten energiskt fullföljes, emedan det har avgörande betydelse

för den framtida utbyggnaden på olika vårdområden. Beträffande

möjligheterna att häva den nu akuta bristen torde dock åtgärderna i hög

grad böra inriktas på att öka yrkesintensiteten bland de redan utbildade

sjuksköterskorna. Såsom sjuksköterskeföreningen framhållit är det av

utomordentlig vikt att man vidtar sådana åtgärder, som ökar rekryteringen

till hälso- och sjukvården av de gifta och ogifta nu icke yrkesverksamma

sjuksköterskorna. Motionärerna har i detta avseende yrkat på skyndsam

undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på personal inom sjukvården

med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena. Yrkandet

har tillstyrkts av Sjuksköterskeföreningen såvitt gäller löne- och

skatteförhållandena. Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 11

flera av dessa frågor är beroende av parternas ställningstaganden i avtalsförhandlingar.

En undersökning av nämnda art skulle dock vara av betydande

värde, emedan man härigenom skulle få fram bättre underlag för

bedömning av hur olika insatser och åtgärder bör avvägas för att effekten

skall bli den största möjliga. Utskottet tillstyrker därför förevarande yrkande.

Härvid vill utskottet erinra om det samband som finns mellan rationaliseringssträvandena

inom sjukvården och personalens arbetsförhållanden.

Beträffande yrkandet om utredning på grundval av undersökningens resultat

finner utskottet sig inte kunna ta ställning till det närmare förfarandet

vid vidtagande av de åtgärder som undersökningen ger anledning till.

Utskottet förutsätter dock att de olika åtgärder och insatser vartill undersökningsresultatet

kan föranleda genomföres så skyndsamt det över huvud

taget är möjligt.

Vad slutligen angår frågan om rekrytering av utländsk arbetskraft har

remissinstanserna framhållit att sjuksköterskebrist råder i det övriga Norden

liksom i flertalet övriga västeuropeiska länder. Utskottet är medvetet

om att flera vägar redan prövas för att skaffa utländsk arbetskraft till den

svenska sjukvården. Medicinalstyrelsen har anvisat vägar för att temporärt

tillföra sjukvården arbetskraftstillskott genom nämnden för internationellt

bistånd. Dessa möjligheter bör prövas. Prövning av ytterligare åtgärder är

nödvändiga när det gäller införande av utländsk arbetskraft.

Såsom medicinalstyrelsen framhållit är det helt enkelt nödvändigt att

manlig ungdom intresseras för sjukvårdsyrkena och att huvudmännen stimuleras

till inplacering av män i sjukvårdsarbete. Undersökning bör ske om

hur denna inplacering skall kunna effektiviseras.

De i motionerna I: 579 och II: 699 framförda förslagen om tillsättande av

en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder och med uppdrag

att framlägga en generalplan för hälso- och sjukvården har i remissyttrandena

genomgående avstyrkts. Enligt utskottets mening kan behov av

samordnande åtgärder på detta område och organisationen härför förutsättas

bli behandlade av utredningen om medicinalväsendets centraladministration

(MCA-utredningen), som skall utreda organisationen och arbetsuppgifterna

för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ samt därjämte,

enligt tilläggsdirektiv år 1964, i samråd med socialstyrelseutredningen jämväl

utreda och framlägga förslag rörande en gemensam centralorganisation

för socialvårds- och medicinalväsende.

Under hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 136 och II: 171 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till

bristen på personal inom sjukvården med avseende på arbets-,

social-, löne- och skatteförhållanden;

2. om skyndsam prövning av frågan om utländsk arbets
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

kraft samt manliga skötare kan rekryteras för olika vårduppgifter

inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovan nämnda

undersökningar, angående åtgärder för ett snabbt hävande

av sjukvårdens brist på sjuksköterskor och annan vårdpersonal;

samt

B. att de likalydande motionerna 1:579 och 11:699 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

)

i

m in) - i

bl*

''juiir,h:ri ft no

tf fl y>nviA^:xo aha«i\ih i<>- yjtwir mc
-ui

Aif sbiVj-rt/H h , / r;/ '' ; > mor] n,

ESSELTE AB. STHLM 65

614710

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.