Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet inom byggnadsoch anläggningsverksamheten.

1965-10-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet inom byggnadsoch anläggningsverksamheten.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965

3

Nr 43

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet

inom byggnads- och anläggningsverksamheten.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 342 av herrar Axel Kristiansson och Eric Carlsson samt II: il2 av herrar

Gustavsson i Alvesta och Jonasson hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av möjligheterna att

ersätta nu förekommande dubbelförfarande i fråga om ackordsmätning

inom byggnads- och anläggningsverksamheten med opartisk, auktoriserad

mätning i enlighet med vad i motionerna anförts.

I motionerna framhålles, att ackordslönesystemet vunnit allt större utbredning

på arbetsmarknaden och att parterna synes ense om att systemet

innebär betydande fördelar. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten

föreligger emellertid speciella problem, enär ett särskilt mätningsförfarande

tillämpas för fastställande av arbetsvolymen. Större delen av dessa mätningar

utföres av särskilda mätningsmän, en för arbetstagarna och en för

arbetsgivarna. Anledningen till denna dubbla mätning är givetvis parternas

intressemotsättningar. Förfaringssättet blir emellertid dyrbart. De uttagna

mätningsavgifterna uppgår till drygt 6 % av ackordsersättningen.

Som jämförelse anför motionärerna den ordning som tillämpas inom den

skogliga sektorn. Där har man fått till stånd opartisk mätning genom virkesmätningsföreningarna.

Enligt gällande lag skall mätningen utföras av virkesmätare

som erhållit auktorisation eller av virkesmätningsnämnd. Vid

missnöje med mätningen kan besvär anföras hos en kontrollnämnd. Detta

system synes fungera helt tillfredsställande.

Visserligen kan måhända en mätningsorganisation för byggnads- och anläggningsverksamheten

icke utformas på exakt samma sätt, men de grundläggande

dragen synes kunna vara vägledande vid en prövning av ett liknande

system för dessa näringsgrenar.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 412.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF) och Landsorganisationen (LO).

SAF framhåller att i olika kollektivavtal finnes regler om ackordsmätning

samt anför vidare.

Enligt byggnadsavtalet skall arbetsgivaren för kontrollens skull mäta

upp ackordsarbetet genom sin byggmästarförenings mätningskontor. Arbetslaget

mäter upp ackordsarbetet enligt gällande ackordsprislistor eller enligt

1*.— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 42—44

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 196,'')

mellan byggmästarförening och fackförening träffade fria ackordsuppgörelser

och därvid företrädes arbetslaget av mätningsmän från den fackliga

organisationen. Syftet härmed är att upprätta ackordsräkning samt fördelningslista

över hur överskottet skall fördelas mellan lagets olika medlemmar.

Genom sin byggmästarförening granskar och godkänner arbetsgivaren

ackordsräkningen. Enligt den upprättade fördelningslistan utbetalar sedan

arbetsgivaren ackordsöverskottet. Enligt anläggnings- och vägavtalen mäter

arbetsgivaren upp ackordsarbetet, vilket vanligen består i en mängdkontroll

av utfört arbete enligt föreliggande ackordssedlar, varjämte arbetsgivaren

upprättar ackordsräkning och fördelningslista över hur överskottet skall fördelas

mellan lagets olika medlemmar. Arbetslagets medverkan i anläggningsoch

vägavtalen begränsar sig till en medverkan för kontrollens skull i uppmätningen

och många gånger är arbetslaget därvid biträtt av en mätningsman

från den fackliga organisationen. Vidare granskar och godkänner arbetslaget

ackordsräkningen samt upprättar i förekommande fall tvistespecifikation.

Slutligen utbetalas även enligt dessa avtal ackordsöverskottet

enligt fördelningslistan av arbetsgivaren.

Ackordsmätningarna har till uppgift icke endast att reglera betalningen

för ett utfört arbete utan har en vida större betydelse som uppföljning av

träffade ackordsöverenskommelser. Föreningen uttalar vidare härom följande.

Mätningsenheter och mätningsregler ingår nämligen som väsentliga delar

i prestationslöneformens konstruktion. Ackordsmätningarna innebär sålunda

i lika hög grad en granskning av den träffade ackordsuppgörelsens

produktionsresultat som en mängdbestämning till underlag för betalningen.

Ackordsmätningarna ger dessutom underlag för kommande ackordsuppgörelser,

vilket det alltid måste ankomma på de lokala eller centrala parterna

att förhandla om. Med hänsyn till den väsentliga del som ackordssystemet

utgör av anställningsvillkoren och den betydelse ackordsmätningen har för

systemets vidare utveckling är det omöjligt att avstå från handhavandet av

mätningsarbetet till någon parterna utomstående institution. Det bör dessutom

påpekas, att ackordsmätningarna utgör det primära underlaget för

företagens interna arbetskostnadsredovisning.

Det föreligger en påtaglig skillnad mellan mätningsförfarandet inom husbyggnadsverksamheten

och inom anläggnings- och vägbyggnadsverksamheten.

Kostnaden inom den förra uppgår till ca 6 % av ackordssumman, varav

ungefär hälften faller på vardera parten, men inom den senare verksamheten

sker uppmätning och dylikt i regel av företagen själva och ackordskontrollen

blir en intern kostnad.

Man kan inom ackordsmätningsområdet förutse, att moderna databehandlingsmetoder

snabbt kommer att rationalisera mätningsförfarandet efter

helt andra och betydligt mer avancerade linjer än motionärerna tänkt sig.

Utvecklingen går mot ett datastyrt byggande, där uppmätning av ackord

kommer att spela en allt mindre roll. Motionärernas förslag om eu opartisk

mätningsorganisation synes kunna leda till en stelbent löneadministration

utan kontakt med företagens internredovisning och utan erforderlig produktionsteknisk

förankring samt på ett otidsenligt sätt konservera den be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A3 år 1965 5

stående ordningen och säkerligen innebära en ytterligare kostnadsbelastning.

SAF avstyrker motionerna.

LO har inhämtat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbundet och

hänvisar till detta.

Byggnadsarbetareförbundet vitsordar, att mätningsförfarandet är tämligen

invecklat och förutsätter en kostsam administrativ apparat, där en mätningsman

från vardera parten erfordras. För arbetarparten uppgår kostnaderna

genomsnittligt för riket till ungefär 2,5 % av ackordssumman. Det

låter sig visserligen sägas, att mätningsapparaten är invecklad och kostsam,

men det är det pris som måste betalas för ett lönesystem av klart produktivitetsfrämjande

karaktär.

Förbundet framhåller vidare att det finnes stora väsensskillnader mellan

inmätning av försålt virke och uppmätning av utfört arbete för att i enlighet

med av arbetsmarknadens parter ingångna avtal bestämma arbetslönen.

Om statsmakterna skulle ingripa i fråga om mätningsverksamhetens utformning,

skulle det innebära ett intrång i arbetsmarknadsparternas fria

förhandlingsrätt. Riksskiljenämnder finns redan med partsrepresentanter

och med befogenhet att tvångsvis döma i ackordstvister, som föres dit.

Möjligheten att utnyttja gemensam mätningsman har diskuterats mellan

arbetsmarknadsparterna, och det finnes en kommitté för rationalisering av

mätningsverksamheten. Man har funnit att mycket dubbelarbete bör kunna

undvikas men ansett den dubbla mätningen på arbetsplatsen nödvändig.

Förbundet avstyrker motionerna och LO instämmer i detta avstyrkande.

Utskottet

I motionerna anföres att det nu tillämpade förfarandet för ackordsmätning

inom byggnads- och anläggningsverksamheten innebär dubbelarbete

genom att mätning sker från såväl arbetstagar- som arbetsgivarsidan och

att utredning bör ske av möjligheterna att ersätta förfarandet med ett system

med opartisk, auktoriserad mätning.

Av de inhämtade yttrandena från de berörda arbetsmarknadsparternas

huvudorganisationer framgår bl. a. att mätningsförfarandet i sin nuvarande

utformning icke endast har till uppgift att reglera betalningen för ett utfört

arbete utan även är av stor betydelse för uppföljandet av ackordslönesystemet

i dess helhet. Det är icke lämpligt att avstå handhavandet av mätningsarbetet

till någon parterna utomstående institution. Utskottet vill härtill

foga att en sådan ordning även torde medföra ökat behov av ytterligare kontrollåtgärder

med därav följande kostnader.

Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att möjligheterna

till kostnadsminskningar i byggnads- och anläggningsverksamheten blir väl

tillvaratagna. Av vad byggnadsarbetarförbundet anfört fraingår, att en sär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965

skild kommitté tillsatts som sysslar med frågan om rationalisering av mätningsarbetet.

Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av vad som i övrigt anförts i de

avgivna yttrandena finner sig utskottet icke böra biträda motionärernas förslag

utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 342 och II: 412 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman*, Yngve Persson*,

Axel Kristiansson, fru Hultell och herr Helge Karlsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner,

Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Larsson i Borrby och From*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Svanström, Kristiansson, Börjesson i Glömminge och Larsson i

Borrby.

Syftet med förevarande motioner är att om möjligt ersätta de dubbla

ackordsmätningarna med enkla mätningar utförda av en i förhållande till

arbetstagare och arbetsgivare opartisk administration. Motionärerna har

framhållit att de grundläggande dragen från virkesmätningsförfarandet synes

kunna läggas till grund vid prövning av ett nytt system för ackordsmätningar.

I det ena av de inkomna yttrandena har framhållits att därest statsmakterna

ingriper i frågan om mätningsverksamheten skulle detta innebära ett

intrång i arbetsmarknadsparternas fria förhandlingsrätt.

Vid bedömandet av denna fråga bör enligt vår mening uppmärksammas

att ackordsmätningarna är en teknisk angelägenhet. Det är klart vitsordat

att ackordsmätningarna ej är en förhandling utan begränsade till syftet att

fastställa det utförda arbetets art och myckenhet. Vad som förekommer

vid mätningsförfarandet kan sålunda inte anses ha facklig karaktär. Det är

ett rent tekniskt förfarande om vilket det är klart vitsordat att det kan upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965 7

dragas åt vem som helst som äger erforderliga kvalifikationer. Här åberopade

omständigheter talar enligt vår mening för en prövning av frågan att

överlåta mätningarna till en i förhållande till arbetstagare och arbetsgivare

opartisk institution.

I anledning av vad i övrigt framhållits i yttrandena bör uppmärksammas

att lika väl som två mätningsmän var för sig kan lämna arbetstagare

respektive arbetsgivare erforderliga uppgifter i nämnda hänseende, lika väl

bör en i förhållande till arbetstagare och arbetsgivare opartisk mätningsman

kunna lämna motsvarande uppgifter. Det bör sålunda vara möjligt att

få fram erforderligt underlag för granskning av de träffade ackordsuppgörelsernas

resultat och för företagens interna arbetskostnadsredovisning liksom

för kommande ackordsuppgörelser.

Ett enkelmätningssystem synes också underlätta tillämpning av rationella

databehandlingsmetoder i anslutning till ackordsmätningarna.

Beträffande de uttalade farhågorna för att en opartisk mätningsorganisation

kan leda till en stelbent löneadministration och på ett otidsenligt sätt

konservera den bestående ordningen samt innebära en ytterligare kostnadsbelastning

bör uppmärksammas att motionärernas syfte är att få nu bestående

ordning ersatt med en mera tidsenlig ordning och att det av det först

nämnda yttrandet framgår att det nu förekommer mycket ej nödvändigt

dubbelarbete, vilket uppenbarligen måste medföra onödiga kostnader. Det

må även erinras om att motionärerna visserligen syftar till en i förhållande

till arbetstagare och arbetsgivare opartisk organisation, men att denna skulle

stå under en ledning som tillsatts av de båda parterna. Då det ligger i båda

parternas intresse att mätningsverksamheten anpassas till utvecklingen både

i fråga om löneadministration och i andra hänseenden får det förutsättas att

en erforderlig anpassning skall komma till stånd.

Vad som sålunda framkommit vid frågans behandling har enligt vår mening

icke vederlagt att behov av utredning föreligger. Emellertid har även

framkommit att det genom arbetsmarknadsparternas försorg numera finns

en kommitté för rationalisering av mätningsverksamheten. Resultatet härav

bör avvaktas innan statsmakterna för sin del slutligen bedömer behovet

av utredning. Av den anledningen har vi ansett oss kunna biträda utskottets

nu fastställda yrkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.