Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet inom byggnadsoch anläggningsverksamheten.
1965-10-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet inom byggnadsoch anläggningsverksamheten.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965
3
Nr 43
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mätningsförfarandet
inom byggnads- och anläggningsverksamheten.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 342 av herrar Axel Kristiansson och Eric Carlsson samt II: il2 av herrar
Gustavsson i Alvesta och Jonasson hemställes, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av möjligheterna att
ersätta nu förekommande dubbelförfarande i fråga om ackordsmätning
inom byggnads- och anläggningsverksamheten med opartisk, auktoriserad
mätning i enlighet med vad i motionerna anförts.
I motionerna framhålles, att ackordslönesystemet vunnit allt större utbredning
på arbetsmarknaden och att parterna synes ense om att systemet
innebär betydande fördelar. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten
föreligger emellertid speciella problem, enär ett särskilt mätningsförfarande
tillämpas för fastställande av arbetsvolymen. Större delen av dessa mätningar
utföres av särskilda mätningsmän, en för arbetstagarna och en för
arbetsgivarna. Anledningen till denna dubbla mätning är givetvis parternas
intressemotsättningar. Förfaringssättet blir emellertid dyrbart. De uttagna
mätningsavgifterna uppgår till drygt 6 % av ackordsersättningen.
Som jämförelse anför motionärerna den ordning som tillämpas inom den
skogliga sektorn. Där har man fått till stånd opartisk mätning genom virkesmätningsföreningarna.
Enligt gällande lag skall mätningen utföras av virkesmätare
som erhållit auktorisation eller av virkesmätningsnämnd. Vid
missnöje med mätningen kan besvär anföras hos en kontrollnämnd. Detta
system synes fungera helt tillfredsställande.
Visserligen kan måhända en mätningsorganisation för byggnads- och anläggningsverksamheten
icke utformas på exakt samma sätt, men de grundläggande
dragen synes kunna vara vägledande vid en prövning av ett liknande
system för dessa näringsgrenar.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 412.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) och Landsorganisationen (LO).
SAF framhåller att i olika kollektivavtal finnes regler om ackordsmätning
samt anför vidare.
Enligt byggnadsavtalet skall arbetsgivaren för kontrollens skull mäta
upp ackordsarbetet genom sin byggmästarförenings mätningskontor. Arbetslaget
mäter upp ackordsarbetet enligt gällande ackordsprislistor eller enligt
1*.— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 42—44
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 196,'')
mellan byggmästarförening och fackförening träffade fria ackordsuppgörelser
och därvid företrädes arbetslaget av mätningsmän från den fackliga
organisationen. Syftet härmed är att upprätta ackordsräkning samt fördelningslista
över hur överskottet skall fördelas mellan lagets olika medlemmar.
Genom sin byggmästarförening granskar och godkänner arbetsgivaren
ackordsräkningen. Enligt den upprättade fördelningslistan utbetalar sedan
arbetsgivaren ackordsöverskottet. Enligt anläggnings- och vägavtalen mäter
arbetsgivaren upp ackordsarbetet, vilket vanligen består i en mängdkontroll
av utfört arbete enligt föreliggande ackordssedlar, varjämte arbetsgivaren
upprättar ackordsräkning och fördelningslista över hur överskottet skall fördelas
mellan lagets olika medlemmar. Arbetslagets medverkan i anläggningsoch
vägavtalen begränsar sig till en medverkan för kontrollens skull i uppmätningen
och många gånger är arbetslaget därvid biträtt av en mätningsman
från den fackliga organisationen. Vidare granskar och godkänner arbetslaget
ackordsräkningen samt upprättar i förekommande fall tvistespecifikation.
Slutligen utbetalas även enligt dessa avtal ackordsöverskottet
enligt fördelningslistan av arbetsgivaren.
Ackordsmätningarna har till uppgift icke endast att reglera betalningen
för ett utfört arbete utan har en vida större betydelse som uppföljning av
träffade ackordsöverenskommelser. Föreningen uttalar vidare härom följande.
Mätningsenheter och mätningsregler ingår nämligen som väsentliga delar
i prestationslöneformens konstruktion. Ackordsmätningarna innebär sålunda
i lika hög grad en granskning av den träffade ackordsuppgörelsens
produktionsresultat som en mängdbestämning till underlag för betalningen.
Ackordsmätningarna ger dessutom underlag för kommande ackordsuppgörelser,
vilket det alltid måste ankomma på de lokala eller centrala parterna
att förhandla om. Med hänsyn till den väsentliga del som ackordssystemet
utgör av anställningsvillkoren och den betydelse ackordsmätningen har för
systemets vidare utveckling är det omöjligt att avstå från handhavandet av
mätningsarbetet till någon parterna utomstående institution. Det bör dessutom
påpekas, att ackordsmätningarna utgör det primära underlaget för
företagens interna arbetskostnadsredovisning.
Det föreligger en påtaglig skillnad mellan mätningsförfarandet inom husbyggnadsverksamheten
och inom anläggnings- och vägbyggnadsverksamheten.
Kostnaden inom den förra uppgår till ca 6 % av ackordssumman, varav
ungefär hälften faller på vardera parten, men inom den senare verksamheten
sker uppmätning och dylikt i regel av företagen själva och ackordskontrollen
blir en intern kostnad.
Man kan inom ackordsmätningsområdet förutse, att moderna databehandlingsmetoder
snabbt kommer att rationalisera mätningsförfarandet efter
helt andra och betydligt mer avancerade linjer än motionärerna tänkt sig.
Utvecklingen går mot ett datastyrt byggande, där uppmätning av ackord
kommer att spela en allt mindre roll. Motionärernas förslag om eu opartisk
mätningsorganisation synes kunna leda till en stelbent löneadministration
utan kontakt med företagens internredovisning och utan erforderlig produktionsteknisk
förankring samt på ett otidsenligt sätt konservera den be
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A3 år 1965 5
stående ordningen och säkerligen innebära en ytterligare kostnadsbelastning.
SAF avstyrker motionerna.
LO har inhämtat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbundet och
hänvisar till detta.
Byggnadsarbetareförbundet vitsordar, att mätningsförfarandet är tämligen
invecklat och förutsätter en kostsam administrativ apparat, där en mätningsman
från vardera parten erfordras. För arbetarparten uppgår kostnaderna
genomsnittligt för riket till ungefär 2,5 % av ackordssumman. Det
låter sig visserligen sägas, att mätningsapparaten är invecklad och kostsam,
men det är det pris som måste betalas för ett lönesystem av klart produktivitetsfrämjande
karaktär.
Förbundet framhåller vidare att det finnes stora väsensskillnader mellan
inmätning av försålt virke och uppmätning av utfört arbete för att i enlighet
med av arbetsmarknadens parter ingångna avtal bestämma arbetslönen.
Om statsmakterna skulle ingripa i fråga om mätningsverksamhetens utformning,
skulle det innebära ett intrång i arbetsmarknadsparternas fria
förhandlingsrätt. Riksskiljenämnder finns redan med partsrepresentanter
och med befogenhet att tvångsvis döma i ackordstvister, som föres dit.
Möjligheten att utnyttja gemensam mätningsman har diskuterats mellan
arbetsmarknadsparterna, och det finnes en kommitté för rationalisering av
mätningsverksamheten. Man har funnit att mycket dubbelarbete bör kunna
undvikas men ansett den dubbla mätningen på arbetsplatsen nödvändig.
Förbundet avstyrker motionerna och LO instämmer i detta avstyrkande.
Utskottet
I motionerna anföres att det nu tillämpade förfarandet för ackordsmätning
inom byggnads- och anläggningsverksamheten innebär dubbelarbete
genom att mätning sker från såväl arbetstagar- som arbetsgivarsidan och
att utredning bör ske av möjligheterna att ersätta förfarandet med ett system
med opartisk, auktoriserad mätning.
Av de inhämtade yttrandena från de berörda arbetsmarknadsparternas
huvudorganisationer framgår bl. a. att mätningsförfarandet i sin nuvarande
utformning icke endast har till uppgift att reglera betalningen för ett utfört
arbete utan även är av stor betydelse för uppföljandet av ackordslönesystemet
i dess helhet. Det är icke lämpligt att avstå handhavandet av mätningsarbetet
till någon parterna utomstående institution. Utskottet vill härtill
foga att en sådan ordning även torde medföra ökat behov av ytterligare kontrollåtgärder
med därav följande kostnader.
Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att möjligheterna
till kostnadsminskningar i byggnads- och anläggningsverksamheten blir väl
tillvaratagna. Av vad byggnadsarbetarförbundet anfört fraingår, att en sär
-
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965
skild kommitté tillsatts som sysslar med frågan om rationalisering av mätningsarbetet.
Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av vad som i övrigt anförts i de
avgivna yttrandena finner sig utskottet icke böra biträda motionärernas förslag
utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 342 och II: 412 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 oktober 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande :
från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman*, Yngve Persson*,
Axel Kristiansson, fru Hultell och herr Helge Karlsson*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner,
Börjesson i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Larsson i Borrby och From*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Särskilt yttrande
av herrar Svanström, Kristiansson, Börjesson i Glömminge och Larsson i
Borrby.
Syftet med förevarande motioner är att om möjligt ersätta de dubbla
ackordsmätningarna med enkla mätningar utförda av en i förhållande till
arbetstagare och arbetsgivare opartisk administration. Motionärerna har
framhållit att de grundläggande dragen från virkesmätningsförfarandet synes
kunna läggas till grund vid prövning av ett nytt system för ackordsmätningar.
I det ena av de inkomna yttrandena har framhållits att därest statsmakterna
ingriper i frågan om mätningsverksamheten skulle detta innebära ett
intrång i arbetsmarknadsparternas fria förhandlingsrätt.
Vid bedömandet av denna fråga bör enligt vår mening uppmärksammas
att ackordsmätningarna är en teknisk angelägenhet. Det är klart vitsordat
att ackordsmätningarna ej är en förhandling utan begränsade till syftet att
fastställa det utförda arbetets art och myckenhet. Vad som förekommer
vid mätningsförfarandet kan sålunda inte anses ha facklig karaktär. Det är
ett rent tekniskt förfarande om vilket det är klart vitsordat att det kan upp
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1965 7
dragas åt vem som helst som äger erforderliga kvalifikationer. Här åberopade
omständigheter talar enligt vår mening för en prövning av frågan att
överlåta mätningarna till en i förhållande till arbetstagare och arbetsgivare
opartisk institution.
I anledning av vad i övrigt framhållits i yttrandena bör uppmärksammas
att lika väl som två mätningsmän var för sig kan lämna arbetstagare
respektive arbetsgivare erforderliga uppgifter i nämnda hänseende, lika väl
bör en i förhållande till arbetstagare och arbetsgivare opartisk mätningsman
kunna lämna motsvarande uppgifter. Det bör sålunda vara möjligt att
få fram erforderligt underlag för granskning av de träffade ackordsuppgörelsernas
resultat och för företagens interna arbetskostnadsredovisning liksom
för kommande ackordsuppgörelser.
Ett enkelmätningssystem synes också underlätta tillämpning av rationella
databehandlingsmetoder i anslutning till ackordsmätningarna.
Beträffande de uttalade farhågorna för att en opartisk mätningsorganisation
kan leda till en stelbent löneadministration och på ett otidsenligt sätt
konservera den bestående ordningen samt innebära en ytterligare kostnadsbelastning
bör uppmärksammas att motionärernas syfte är att få nu bestående
ordning ersatt med en mera tidsenlig ordning och att det av det först
nämnda yttrandet framgår att det nu förekommer mycket ej nödvändigt
dubbelarbete, vilket uppenbarligen måste medföra onödiga kostnader. Det
må även erinras om att motionärerna visserligen syftar till en i förhållande
till arbetstagare och arbetsgivare opartisk organisation, men att denna skulle
stå under en ledning som tillsatts av de båda parterna. Då det ligger i båda
parternas intresse att mätningsverksamheten anpassas till utvecklingen både
i fråga om löneadministration och i andra hänseenden får det förutsättas att
en erforderlig anpassning skall komma till stånd.
Vad som sålunda framkommit vid frågans behandling har enligt vår mening
icke vederlagt att behov av utredning föreligger. Emellertid har även
framkommit att det genom arbetsmarknadsparternas försorg numera finns
en kommitté för rationalisering av mätningsverksamheten. Resultatet härav
bör avvaktas innan statsmakterna för sin del slutligen bedömer behovet
av utredning. Av den anledningen har vi ansett oss kunna biträda utskottets
nu fastställda yrkande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.