Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av Södertälje kanal m. in.

1965-10-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av Södertälje kanal m. in.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1965

Nr 44

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av

Södertälje kanal m. in.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 580 av herr Nils Theodor Larsson och II: 707 av herrar Sjönell och Larsson

i öskeviksby hemställes,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att byggandet av en sluss i

Södertälje för en farled med maximalt 16 meters djup utredes, med marginal

för kompensation av landhöjningen och med en bredd om ca 40 meter och

en längd om ca 200 meter med hänsyn till förekommande fartygsstorlekar,

att i andra hand utredes en kanal till Mälaren och ut till Saltsjön med motsvarande

djupdata med sikte på att göra hela Mälarområdet till kustland för

framtida sjöfart och att därigenom borttaga det hinder för näringslivets utveckling,

som den nuvarande föråldrade kanalen utgör,

att medel för en snabbutredning av dessa förhållanden, eventuellt med

hjälp av datateknik, omgående ställes till förfogande, så att utbyggnaden

av Södertälje kanal genom detta nya initiativ inte försenas, och oberoende

av resultatet av pågående utredningar inom sjöfartsstyrelsen beträffande

ett par mindre djupalternativ, samt

att frågan om en Sveakanal i modern utformning uppdrages åt den pågående

kanaltrafikutredningen att utreda.

I motionerna anföres, att med växande fartygsstorlekar mälarbygden håller

på att förlora sin karaktär av kustland. En investering som åter gör denna

bygd till kustlandskap kan ge samhällsbildningen i området en ny inriktning.

Det borde ligga i landets intresse att utöka sjöfartsförbindelserna, som

är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och samhällsbildning,

genom en för tillräckligt djupgående fartyg utrustad farled rätt genom mellersta

Sverige. Genom en sjöfartsled i stråket Mälaren—Hjälmaren.—Vänern

—Vättern—Skagerack skulle landets kuststräcka öka med mer än 50 procent,

då en kanalled ju ger två »kuster». Den gamla tanken om en Sveakanal

bör få en modern efterföljare. En framsynt utformning av Södertälje kanal

är därför högaktuell.

Tillskapande av en mellansvensk sjöfartsled skulle givetvis kosta åtskilliga

tiotal miljoner kronor, men summan bör jämföras med de miljardbelopp

en motsvarande kapacitetsökning av väg- och järnvägsnätet skulle kosta.

I den internationella linjetrafiken får man nu räkna med fartyg om mellan

12 000 och 15 000 ton dw. Bulklastfartyg finns upp till 100 000 ton, och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1965 9

de största tankfartygen är mellan 100 000 och 150 000 ton. Östersjön kan

trafikeras av 100 000 tons fartyg. Infarten till Mälaren genom Södertälje

kanal bör anpassas efter förekommande trafik på Östersjön nu och i framtiden,

vilket innebär att man måste åstadkomma en slussförbindelse som

tillåter fartyg med ca 15—16 meters djupgående.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 580.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen

och kanaltrafikutredningen.

Sjöfartsstyrelsen anför, att frågan om godstransporterna mellan vänernoch

vätternområdena samt Västkusten för närvarande är föremål för en

trafikekonomisk utredning samt att inom styrelsen pågår en utredning om

eventuellt utbyggande av Södertälje kanal och anknytande leder i Mälaren.

Beträffande en genomfartsled mellan ostkust och västkust kan en kanal

icke konkurrera med havsförbindelsen runt Skåne. En djupled från Vänern

över Hjälmaren till Mälaren motiverad av lokala synpunkter torde vidare

med hänsyn till godsunderlag vara orealistisk. Den skulle medföra mycket

betydande investerings- och driftskostnader bl. a. på grund av svårigheterna

med vattenförsörjning.

En förbättring av Södertälje kanal och mälarfarlederna är emellertid att

betrakta som en betydelsefull näringspolitisk åtgärd. Styrelsen har i sin utredning

undersökt olika alternativ mellan 7,5 och 9,7 m djupgående för en

fördjupning av farleden. Vid 9,7 meters djupgående nås den övre gräns för

fartygsstorlekar som av säkerhetsskäl bör tillåtas trafikera Mälaren. De

lokala intressena har också förordat ett mindre alternativ än 9,7 meter.

Enligt styrelsen bör ytterligare utredningar anstå.

Kanaltrafikutredningen anför i fråga om Svea kanal att för både mälaroch

vänernområdet den kortaste anslutningen till havet ger de väsentliga

trafikvinsterna. Som genomfartsled mellan ostkust och västkust kan en inlandskanal

icke konkurrera med havsförbindelsen runt Skåne. I ett land

med Sveriges långa, i genomsnitt mycket extensivt utnyttjade kuststräcka

måste en dyrbar förlängning av denna, som en anknytning av Mälaren och

Hjälmaren med Vänern eller Vättern skulle innebära, få utomordentligt låg

prioritet. En sammanbindning av systemen är dessutom icke en fråga om

investeringar på åtskilliga tiotal miljoner kronor utan om hundratals miljoner

med mycket liten nyttoeffekt. Den skulle icke heller ersätta en utbyggnad

av vägarna, vilka tjänar väsentligen transportbehov, till vilka kanaler

inte erbjuder något alternativ. Det finns varken näringsekonomiska eller

transportekonomiska skäl att hålla tanken på en Svea kanal levande. Analogier

med inlandskanaler på kontinenten eller i Förenta staterna är missvisande,

ty Sverige är ett kustland med i genomsnitt ringa inlandsdjup.

Mot det i motionerna angivna djupgåendet av 15 till 10 meter svarar en

fartygslängd av 200 till 300 meter. En längd av 200 meter svarar mot en

lastförmåga av ca 35 000 ton, medan motionerna synes sikta på en fartygs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1965

storlek kring 100 000 ton och till att en sluss vid Södertälje skulle anläggas

för fartyg av denna storlek. Ekonomiska motiv att bygga ut farleder och

terminalanläggningar för fartyg om 100 000 ton kan endast föreligga för ett

fåtal hamnar, som rimligen får sökas vid havskusten. Mycket stora fartyg

är f. n. aktuella främst för import av olja och för utskeppning av malm. För

malmexporten är Oxelösund en naturlig hamn. Oljeraffinaderierna torde

komma att bibehållas i havsläge. Skulle ett inlandsraffinaderi bli aktuellt,

försörjes det rimligen med råolja via en rörledning.

Ostkusten har snarast ett överskott på hamnlägen. Att ytterligare öka

detta genom dyrbara konstbyggen är orimligt. Huvuddelen av den från sysselsättningssynpunkt

expanderande svenska industrien är av lättare typ och

därigenom oberoende av hamnläge.

Det förenklade terminalförfarandet som enhetslaster innebär gynnar framför

allt kombinerade transporter med fartyg, järnväg och lastbil. Det gäller

i än högre grad de s. k. roll on-roll off-fartygen, d. v. s. färjor med olika

utformning. Dessa förutsätter en koncentration av sjötrafiken och därmed

användande av järnväg och lastbilar för anslutningstransporter. Den trafikuppläggning

färjorna representerar går tvärt emot utnyttjande av de inre

vattenvägarna och den spridning av sjötrafiken detta innebär.

Kanaltrafikutredningen avstyrker motionerna.

Utskottet

Vissa av de förslag som framlagts i förevarande motioner, nämligen sådana

som rör utbyggnad av Södertälje kanal och tillfartsleder till Mälaren,

har även tidigare upptagits i väckta motioner och behandlats av riksdagen

(allmänna beredningsutskottets utlåtanden nr 12/1962 och 36/1963). Utskottet

får beträffande behandlingen av dessa förslag hänvisa till nämnda utlåtanden

och vill här endast erinra om att de nu återigen framförda förslagen

om utredning beträffande utbyggnad av vissa farleder med sikte på 16 meters

djup vid remissbehandlingen bedömdes såsom helt orealistiska och att

farhågor anfördes, bl. a. av företrädare för berörda lokala intressen, att ett

bifall till motionerna skulle i onödan fördröja de förbättringar av farlederna

som var under utredning och ansågs mycket angelägna. Utskottets förslag

att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls vid

såväl 1962 som 1963 års riksdag.

Sedan förenämnda ärenden behandlats av riksdagen har bl. a. den omständigheten

tillkommit att sjöfartsstyrelsen nyligen avlämnat en på uppdrag

av Kungl. Maj :t verkställd utredning beträffande fördjupning av Södertälje

kanal och Mälarens djupled. Utredningen som behandlar alternativa

farledsdjup mellan 7,5 och 9,7 meter är under vidare prövning.

Såvitt utskottet kunnat bedöma äger de skäl som föranledde riksdagen

att avslå motionerna åren 1962 och 1963 giltighet även i dagens läge. Denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1965 11

uppfattning har också stöd i vad de nu hörda remissinstanserna, sjöfartsstyrelsen

och kanaltrafikutredningen, anfört.

Vad gäller motionärernas förslag att åt kanaltrafikutredningen skulle

uppdragas att utreda frågan om tillskapande av en »Sveakanal», d. v. s. ett

nytt kanalsystem som sammanbinder ostkust och västkust, må framhållas

att utredningen själv avstyrker förslaget. Utskottet finner vad utredningen

anfört i denna fråga värt stort beaktande och delar utredningens uppfattning

att det varken av näringsekonomiska eller transportekonomiska skäl

torde finnas anledning att på allvar taga upp projektet om en »Sveakanal».

Även sjöfartsstyrelsen finner förslaget orealistiskt.

Utskottet finner, såsom också framhållits i dess tidigare utlåtanden, angeläget,

inte minst för näringslivet i mälarbygden, att frågorna om en förbättring

av sjöfartslederna bringas till en snar lösning. Det bör enligt utskottets

mening kunna förväntas att den slutliga prövningen av sjöfartsstyrelsens

ovannämnda förslag skall medföra väsentliga framsteg i detta hänseende.

Däremot torde ett realiserande av de av motionärerna framförda

utredningsförslagen medföra risk för att angelägna praktiska åtgärder i

onödan fördröjs. Med hänsyn härtill och till vad ovan i övrigt anförts får

utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 580 och II: 707 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman*, Yngve Persson*,

Axel Kristiansson, fru Hultell och herr Helge Karlsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Börjesson i Glömminge,

Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla*, Larsson i Borrby, Björk i Göteborg*

och From*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.