Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående användningen av psykologiska testmetoder inom den statliga verksamheten.

1965-11-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:46, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående användningen av psykologiska testmetoder inom den statliga verksamheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 46’—45. Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr fä år 1965

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående användningen

av psykologiska testmetoder inom den statliga verksamheten.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 341 av herrar Torsten Hansson och Palm samt II: ill av herr Björk i

Göteborg in. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begära att problem i anknytning till användningen av psykologiska testmetoder

vid anställning och befordran i statlig tjänst göres till föremål

för utredning i lämplig form.

I motionerna anföres bl. a. att psykologiska anlags- och personlighetsundersökningar

de senaste årtiondena kommit till ökad användning. De

problem som därvid kan uppkomma inom den statliga sektorn bör uppmärksammas.

Psykotekniska prov kan utan tvivel vara ett värdefullt hjälpmedel,

men staten bör ha en betryggande kontroll av vederhäftigheten

i använda metoder. Psykotekniken kan betraktas som ett stöd för den enskilda

människan, när denna skall orientera sig om sina möjligheter, men

dess roll blir betydligt mera ömtålig, när den utnyttjas för att gallra bort

människor. Problemet blir särskilt allvarligt, om man vill fastställa mer

svåråtkomliga personlighetsdrag och färdigheter, och man kan fråga sig

om inte väl så tillförlitliga resultat skulle kunna nås på andra vägar.

Några ämbetsverk använder anlagstester, och om de anses vara lämpliga

där kan man fråga sig varför de skulle vara mindre lämpliga inom andra

verk och inrättningar. Det är tänkbart, att denna nya rekryteringsmetodik

kommer att vinna ökad utbredning. De långsiktiga konsekvenserna av en

sådan utveckling har emellertid icke övervägts.

En utbredd användning av psykologiska testmetoder kan tänkas komma

i konflikt med grundlagens bild om att tjänster skall tillsättas efter »förtjänst

och skicklighet». Offentlighetsprincipen präglar vidare den statliga

verksamheten i vårt land. Användningen av psykologiska testmetoder är

emellertid förbunden med betydande sekretess. Om anställning och befordran

skulle påverkas av hemlighållna testresultat, hotas statstjänstemannens

trygghet och rättssäkerhet. Om tillsättande*av en tjänst överklagas,

kan hemliga testresultat rimligen icke tillmätas någon betydelse. Och

skulle testresultaten offentliggöras kan det medföra konsekvenser av icke

önskvärd natur. Under alla förhållanden bör försiktighet iakttagas så länge

effektivitetstesternas tillförlitlighet är omstridd.

1 — - Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 46‘—45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46‘ år 1965

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 411.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statskontoret, Personaladministrativa

rådet (PA-rådet), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Stats tjänstemännens

riksförbund (SB) och Statstjänarkartellen.

Statskontoret framhåller, att ett noggrant anställningsurval är lika

viktigt från arbetsgivarens som arbetstagarens synpunkt men framstår

som särskilt angeläget när det gäller tjänster med särpräglade arbetskrav

liksom inträde till de högre karriärerna. En ökad systematisering och standardisering

av urvalsmetoderna vidgar underlaget för beslut i anställningsoch

befordringsärenden. Databehandlingsteknikens växande användning

och de speciella krav denna teknik ställer på dess utövare har gjort att

anlags- och personlighetstest i allt större omfattning kommit till användning

beträffande personalen på detta område.

Statskontoret understryker behovet av att de problem som är förknippade

med användningen av testmetodiken blir närmare klarlagda. En utredning

av användningen av de psykologiska testmetoderna bör emellertid

omfatta även övriga urvalsmetoder och utsträckas till en översyn av gällande

författningar och praxis vid anställning och befordran i statstjänst.

Förslaget om utredning i lämplig form bör vinna beaktande.

PA-rådet framhåller, att syftet med en individualpsykologisk anlagsundersökning

är att söka klarlägga vilka yrkesområden eller utbildningslinjer

som passar vederbörande bäst. Genom urvalsundersökning i kombination

med andra systematiska åtgärder kan psykologen bedöma vilka förutsättningar

som finns för en person att anpassa sig. Det är emellertid

vederbörande chef och icke psykologen som fattar avgörandet om anställning.

Rådet understryker vidare, att en psykologisk anlagsundersökning

måste ses i sitt personaladministrativa sammanhang, d. v. s. som ett komplement

till övriga rekryterings- och urvalsåtgärder.

De motiv som kräver en god anpassning till arbetet sammanfaller i hög

grad med individens krav på anpassning och samhällets intresse av att

arbetskraftens resurser utnyttjas på bästa sätt. Det är icke fråga om att

tillgodose effektivitetskrav utan att söka skapa sådana betingelser att

anpassningen till arbetet blir så god som möjligt. Det gäller inte att »gallra

bort» utan att skapa möjligheter för alla att utnyttja sina förutsättningar.

Användande av en psykologisk undersökningsmetodik som hjälpmedel måste

därför vara värdefullt.

Hela personalpolitiken och personaladministrationen bör kartläggas och

överses och icke endast enstaka metoder inom urvalssektorn. Frågan är

betydelsefull mot bakgrunden av de tekniska, strukturella och lokaliseringsmässiga

förändringar som pågår och kan väntas öka inom en snar framtid.

TCO framhåller, att om urvalsprov betraktas endast som ett hjälpmedel

vid sidan av sedvanliga anställningsintervjuer och studium av anställ
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1965 3

ningshandlingar risken vid deras användande icke synes vara så stor, men

att frågan ställer sig annorlunda om dylika prov får vara utslagsgivande.

En viss osäkerhet om provens värde råder i vart fall, då en tillförlitlig

testmetodik ännu ej utarbetats. Ännu allvarligare blir problemet om man

vill fastställa mera svåråtkomliga personlighetsdrag och färdigheter.

Det är uppenbart att myndighet i vart fall i besvärsärenden skall kunna

redovisa den förordade sökandens försteg. Hur det skall kunna ske i fall

myndighet åberopar hemligt testresultat är svårt att förstå. Myndighet bör

dessutom vara skyldig att motivera sitt beslut.

Om psykologiska prov i någon form skall begagnas vid tillsättning av

statstjänst, bör det vara uteslutet att anlita testresultat, som står utanför

insyn av offentlig myndighet eller arbetsmarknadens organisationer.

Det lär ej kunna hävdas att någon skall vara skyldig underkasta sig

test vid befordran till högre tjänst. Vilka blir då konsekvenserna för den

vägrande?

TCO tillstyrker utredning.

SACO anför att ett okritiskt utnyttjande av psykologiska urvalsmetoder

kan ge upphov till problem av det slag som antyds i motionerna, men att

testmetodiken om den endast utnyttjas som ett av flera hjälpmedel kan

bidra till att ge en mera nyanserad bild av både befattningens krav och

de sökandes förutsättningar. Dagens och än mer morgondagens arbetskraftssituation

kräver ett rationellt tillvaratagande av tillgängliga personalresurser.

SACO understryker därför behovet av eu intensifierad forskning

i syfte att få fram förbättrade urvalsinstrument.

SACO tillstyrker utredning under förutsättning att den ges en något annan

inriktning än vad som skisseras i motionen. Förutom de psykologiska

undersökningsmetoderna bör även andra metoder för anställning och befordran

uppmärksammas och en avvägning göras beträffande deras föroch

nackdelar vid tillsättning av olika typer av befattningar. Den utbredda

okunnigheten om de psykologiska testmetodernas uppgift i personaladministrationen

och hela den bakomliggande teoribildningen motiverar att

man överväger möjligheterna att åstadkomma en bättre information till

allmänhet och berörda i dessa frågor. Utredningen bör vidare beakta den i

motionerna berörda offentlighetsproblematiken. Däremot förefaller det

svårt alt i detta sammanhang behandla riskerna för uppkomsten av en

meritokrati i vårt samhälle. Motionärernas synpunkter på sysselsättningen

av de »effektiva» och de »ineffektiva» torde dessutom svårligen kunna läggas

till grund för den statliga personalpolitiken, vars mål trots allt måste

vara att söka placera rätt man på rätt plats.

SIl anser, alt såsom hjälpmedel, använt med försiktighet, de psykologiska

testmetoderna i vissa fall kan anses värdefulla. SR anser det dock

osäkert vilken betydelse psykologiska testmetoder bör tillmätas och finner

det moliverat att problemen göres till föremål för utredning.

Statstjänarkartellen anför, att erfarenheterna av ifrågavarande metoder

1* — Rihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 46—48

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iti år 1965

inte varit ägnade att skapa odelat förtroende för verksamheten. Även andra

omständigheter talar för yrkandet om utredning och kartellen tillstyrker

förslaget.

Utskottet

I motionerna hemställes att problem i anknytning till användningen av

psykologiska testmetoder vid anställning och befordran i statlig tjänst göres

till föremål för utredning i lämplig form.

Psykologiska testmetoder har under de senaste årtiondena kommit till

vidsträckt användning såväl i det enskilda näringslivet som inom den offentliga

sektorn, särskilt inom vissa affärsdrivande verk. Det kan erinras om

att dylika metoder tillämpats inom postverket ända sedan 1930-talet och

att inom SJ, bortsett från den nuvarande omorganisationsperioden, under

senare tid testats omkring 7 000 personer årligen. Även inom televerket

förekommer testning i stor utsträckning, och den utnyttjas även på många

andra håll inom statsförvaltningen. Användningen av metoderna tenderar

att öka i omfattning.

Motionärerna anför bl. a. att psykotekniska prov kan vara ett värdefullt

hjälpmedel för att vägleda människor i arbetslivet och underlätta deras

yrkesval men uttalar vissa farhågor beträffande de konsekvenser en utbredd

användning av de psykologiska testmetoderna kan få. De kritiska synpunkter

motionärerna framlägger hänför sig bl. a till att tillförlitligheten av nu

gängse testsystem såsom instrument för en objektiv och allsidig bedömning

av den testades lämplighet för vissa arbetsuppgifter m. m. i många fall är

omstridd, att ett negativt testningsresultat kan få menliga framtida följder

för den testade och att sekretessen kring testningsresultaten medför svårlösta

problem.

Utskottet får vad beträffar den uppmärksamhet som f. n. från statsmakternas

sida ägnas olika frågor på förevarande område erinra om det utredningsuppdrag

som anförtrotts 1962 års arbetspsykologutredning. I direktiven

för utredningen anförde chefen för ecklesiastikdepartementet bl. a.

följande.

Det bör ankomma på utredningen att närmare klargöra, hur man i dagens

läge och med hänsyn till den väntade utvecklingen på det arbetspsykologiska

området bäst skall kunna tillgodose behovet av ett organiserat samarbete

mellan forskningen, utbildningen och den tillämpade psykotekniska verksamheten.

Departementschefen framhöll vidare att utredningen därvid borde beakta

ett förslag beträffande psykologernas praktiska utbildning som var att förvänta

från en av universitetskanslern tillkallad utredningsman.

Arbetspsykologutredningen kommer att avgiva sitt betänkande i början

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr )6 år 1905 5

av år 1966. I detsamma torde utöver nyss antydda spörsmål bl. a. behoven

av tillförlitliga testmetoder, av en vidareutveckling av metodiken samt av

för här ifrågavarande arbetsuppgifter kvalificerade psykologer komma att

behandlas. Den i detta sammanhang ävenså betydelsefulla frågan om tillskapande

av en särskild legitimation för psykologer prövas av en delegation

inom medicinalstyrelsen som arbetar med ett förslag om samnordisk sådan

legitimation. Utskottet vill erinra om att officiell legitimation inte endast

innebär en viss garanti för vederbörandes kvalifikationer utan även medför

att han handlar under särskilt tjänstemannaansvar.

Universitetskanslerns ovannämnda utredning angående psykologutbildningen

har slutförts och är under prövning.

Enligt vad utskottet erfarit har man vidare inom personalutbildningsberedningen

tagit upp spörsmål rörande psykologisk testning inom statsförvaltningen.

Offentlighetskommittén, som tillkallats för översyn av lagstiftningen om

allmänna handlingars offentlighet och därmed sammanhängande frågor,

prövar bl. a. de spörsmål som sammanhänger med sekretessen kring de

psykologiska testningarna.

Utskottet har för egen del kommit till uppfattningen att psykologisk

testning kan ha en uppgift att fylla bl. a. som hjälpmedel vid rekrytering

och urval av personal inom den offentliga verksamheten. Utskottet vill emellertid

starkt understryka att testningsresultaten endast får ses som en bland

de faktorer som bör läggas till grund för myndigheternas beslut i personalfrågor.

Testmetoder lär inom statsverksamheten tillämpas främst vid nyrekrytering

och när det gäller att bedöma tjänstemäns lämplighet för vidareutbildning

eller utbildning för speciella arbetsuppgifter medan de däremot

icke i nämnvärd grad torde brukas i rena befordringsärenden. Testresultaten

enbart lär vidare i allmänhet icke tillmätas avgörande betydelse utan

användes i kombination med andra, konventionella urvalsmetoder, grundade

på skolbetyg, arbetsbetyg, anställningsintervjuer o. d.

Såvitt utskottet kunnat bedöma befinner sig den psykologiska testningsverksamheten

och vad därmed sammanhänger nu i ett utvecklingsskede.

Härom vittnar bl. a. att, som ovan redovisats, olika spörsmål på området

behandlas av offentliga utredningar. Utskottet finner angeläget att stor

försiktighet iakttages vid användandet av den psykologiska testningen inom

statsförvaltningen med hänsyn till bl. a. att ytterligare prövning erfordras

beträffande tillförlitligheten hos använda testmetoder, att bristen på kvalificerade

psykologer för här ifrågavarande arbetsuppgifter är kännbar, att

organisatoriska frågor rörande forskning och utbildning måste lösas och

att de komplicerade problemen rörande offentlighet eller sekretess beträffande

testmaterialet tarvar eu ingående prövning. Utskottet vill även fästa

uppmärksamheten på att här är fråga om förhållanden av stor betydelse

när det gäller att uppehålla den grundlagsstadgade principen om förtjänst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1965

och skicklighet som enda och avgörande befordringsgrunder. Det bör i sammanhanget

uppmärksammas att väsentliga skillnader föreligger mellan den

förhållandevis enkla anlagsprövning som testning för nyrekrytering innebär

och den mera inträngande personlighetsanalys som en testning vid tillsättade

av mera kvalificerade och ansvarsfulla tjänster förutsätter.

I motionernas motivering uttalas bl. a. att sedan det pågående utredningsarbetet

blivit slutfört en mera systematisk och fullständig utredning bör

komma till stånd. Av de ovan lämnade uppgifterna torde framgå att ett

omfattande utredningsmaterial föreligger och att ytterligare material är att

förvänta. Utskottet kan icke bedöma i vad mån en sådan omfattande utredning

som avses i motionärernas uttalande kan vara erforderlig men förutsätter

att befintligt och framkommande utredningsmaterial göres till föremål

för en samlad översyn och att Kungl. Maj :t på grundval härav tager de initiativ

till ytterligare undersökningar och till praktiska åtgärder som kan befinnas

påkallade.

Utskottet anser sig med hänsyn till de här behandlade frågornas vikt böra

hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 341 och II: 411 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 16 november 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh,

Oscar Carlsson, Svanström, Axel Kristiansson, fru Hultell, herrar Helge

Karlsson, Wååg, Blomquist och Kilsmo; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Wikner, Nilsson i Bästekille, Larsson

i Borrby, Nilsson i Agnäs, Andersson i Örebro, fru Ekroth och herr Björk

i Göteborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:417 Skrivelse till Körningen i anledning av väckta motioner angående användningen av psykologiska testmetoder inom den statliga verksamheten. a1 i texten