Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.

1965-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 5—9 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande

ungdomens situation i dagens samhälle.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 582 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 685 av herrar Boo och

Larsson i Borrby hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begära att Kungl. Maj :t må föranstalta om åtgärder för en grundläggande

och kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle i

det syfte som angivits i motionerna.

I motionerna anföres, att samhället undergår en snabb utveckling, vilket

bl. a. medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur än förr.

Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner sig i

en helt ny situation, bl. a. genom den stora omflyttningsprocess som pågår.

Den får ej det stöd från föräldrarna som krävs, och föräldrarna vet

mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya miljön. Allt fler

går nu i skolor med heldagsundervisning, och de problem som därvid uppkommer

är likaså okända för de flesta föräldrar. Massmedia, inte minst

TV, påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer detta

kan medföra gentemot den gamla familjens normer.

Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa. Erfarenheten

har också visat, att den förebyggande verksamheten är både

effektiv och billig. Det är mer betydelsefullt än någonsin att ungdomen ges

en fostran till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. Speciellt

inom föreningslivet ges möjligheter härtill. Samhällets stöd i detta

sammanhang är troligen alltför ringa.

Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför

mycket av »tro» bakom de åtgärder som vidtas. Man vet för litet om var

insatsen skall sättas in. En forskning om ungdomens situation i dagens samhälle

borde avsevärt underlätta ställningstagandena och ge samhällsinsatserna

en bättre inriktning och omfattning. Ett par under förra året genomförda

undersökningar nämns som exempel på forskning som kan ge bättre

kunskaper om förhållandena. Den forskning 1962 års ungdomsutredning

bedriver är värdefull men berör endast begränsade områden och är att uppfatta

som temporär.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 685.

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 5—9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965

Utskottet

Motioner med enahanda yrkande och i allt väsentligt samma motivering

som de här förevarande behandlades av utskottet vid förra årets höstriksdag.

I sitt utlåtande över motionerna (nr 57/1964) hänvisade utskottet bl. a.

till vissa av 1964 års riksdag antagna riktlinjer för det statliga stödet till

ungdomsverksamheten, innebärande att stöd i vidgad utsträckning skulle

lämnas till det personlighetsutvecklande och samhällsfostrande arbetet och

icke på samma sätt som tidigare inriktas huvudsakligen på verksamhet

som avser att förebygga missanpassning. Motionärerna hade bl. a. hävdat

att ungdomsvården i högre grad än tidigare varit fallet borde vara en »friskvård».

Utskottet framhöll också att statsmakterna vid upprepade tillfällen

betonat att skolans personlighetsutvecklande uppgift finge ses som en av

de grundläggande principerna i det nya skolväsendet. Detta statsmakternas

ställningstagande bekräftades vid samma riksdags behandling av propositionen

nr 171/1964 angående reformering av de gymnasiala skolorna.

Utskottet förmenade att de av statsmakterna godkända, ovan berörda

principerna för stödet till ungdomsverksamheten och för skolundervisningens

inriktning låg väl i linje med i motionerna anförda allmänna tankegångar

om behovet av en fostran av ungdomar till kritiskt värderande,

självständigt tänkande individer.

I fråga om det i motionsyrkandet framförda förslaget angående en grundläggande

och kontinuerlig forskning beträffande ungdomens situation i

dagens samhälle framhöll utskottet att forskning redan bedrevs i icke obetydlig

omfattning och att förslag till ytterligare forskningsuppgifter förelåg.

Utskottet anförde som exempel härpå de synpunkter och uppgifter som

1962 års ungdomsutredning redovisat i sitt betänkande om stöd åt ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet (SOU 1963:67) och hänvisade vidare

till ett par utredningar som avslutats efter det motionerna väckts och remissbehandlats

(»222 stockholmspojkar» samt »Självdeklarerad brottslighet

bland skolbarn i Stockholm»), Såväl betänkandet som nyssnämnda utredningar

angav många uppslag till fortsatt forskning, avseende icke blott

den missanpassade ungdomen utan ungdomen i dess helhet. Utskottet underströk

vikten av att sådana uppslag tillvaratogs och ansåg sig kunna

förutsätta att så skulle komma att ske liksom att de ovannämnda principerna

för ungdomsverksamheten skulle bli vägledande även för forskningsarbetet.

Utskottet framhöll avslutningsvis att motionärernas önskemål redan syntes

vara i väsentlig utsträckning tillgodosedda och avstyrkte motionerna,

vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Såvitt utskottet kunnat finna har under den tid av omkring tre månader

som förflutit sedan riksdagen prövade förevarande frågor icke inträffat

någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ställningstagande från

riksdagens sida. Utskottet får således hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965

att de likalydande motionerna I: 582 och II: 685 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,

Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström*, Hedlund, Hiibinette*, Yngve Persson,

fru Olsson*, herrar Torsten Hansson* och Kilsmo*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Lundmark*, Rimås, Wikner, Börjesson i Glömminge*,

Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla*, Gustafsson i Stenkyrka,

Nilsson i Agnäs och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Svanström och fru Olsson samt herrar Kilsmo, Rimås, Börjesson i

Glömminge och Gustafsson i Stenkyrka, vilka ansett att utskottet bort anföra

och yrka följande:

I förevarande motioner hemställes om åtgärder för en grundläggande och

kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle. Utskottet

delar motionärernas mening att en sådan forskning är nödvändig. Den forskning

som nu sker på ungdomssidan är värdefull men är otillräcklig och

sysslar inte med de problem som tages upp i den aktuella motionen.

Motionärerna pekar på den situation som dagens ungdom befinner sig i.

Samhällets snabba förändringar har försatt ungdomen i en situation som

är väsentligt olik den som den nuvarande föräldragenerationen upplevde

i sin barndom och ungdom. De stora problem som strukturomvandlingen

och befolkningsomflyttningen förorsakar ungdomen bör noggrant utredas.

Stora krav ställs på den fostran till goda samhällsmedborgare, vilken måste

vara målet för hem, skola och föreningsliv. Motionärerna pekar också på

de stora insatser som samhället gör för att korrigera och återanpassa ungdom

samt för att förebygga brott. Den mot brott och asocialitet riktade förebyggande

verksamheten är som motionärerna framhåller både billig och

effektiv.

Utskottet stöder motionärernas mening att en positiv ungdomspolitik

måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att

motverka asocialitet. Den uppfattning om ungdomsfostran i form av en

friskvård som framföres av motionärerna delas av utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965

De ställningstaganden som görs när samhällets insatser skall utformas

måste ha en grundläggande forskning som bakgrund. För närvarande beslutas

en del av statens insatser med enbart antaganden och tro som bakgrund.

De pengar som satsas bör komma till användning på bästa möjliga

sätt. Genom en grundlig forskning skulle man kunna skapa underlag för

en genomtänkt och konsekvent utformning av samhällets samlade insatser

för ungdomen.

I det remissvar som socialstyrelsen tidigare lämnat i denna fråga påpekas

att viss forskning redan påbörjats. Socialstyrelsen anför att, ehuru det

forskningsarbete som redan äger rum delvis berör de i motionerna angivna

frågeställningarna, det likväl vore värdefullt om ramen för forskningsarbetet

skulle kunna vidgas. Från sociologiska institutionen vid Stockholms

universitet har anförts att särskilt ungdomarnas attitydbildning under

pubertet och adolescens bör göras till föremål för systematiska studier.

Utskottet är medvetet om det goda syfte och det värde som finns i statens

ungdomsråds föräldraupplysningskampanj och andra liknande kampanjer.

För att mera vittsyftande åtgärder skall kunna vidtagas behöver

samhället dock ha en grundläggande forskning om ungdomens situation i

dagens samhälle.

1962 års ungdomsutredning tangerar i en del av sina undersökningar de i

motionen berörda problemen och har hittills lagt fram resultatet av vissa

undersökningar. De uppslag till forskning som kan komma från sådana undersökningar

bör tillvaratagas och placeras in i ett större forskningsprogram

om ungdomens situation.

De direktiv som ungdomsutredningen fått täcker emellertid inte de i

motionerna framförda kraven, varför en grundläggande och kontinuerlig

forskning om ungdomens situation i dagens samhälle är nödvändig och

önskvärd.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 582 och II: 685 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

att Kungl. Maj :t föranstaltar om åtgärder för en grundläggande

och kontinuerlig forskning om ungdomens situation

i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.