Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.
1965-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.
Dokumentets text
Nr 5—9 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande
ungdomens situation i dagens samhälle.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 582 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 685 av herrar Boo och
Larsson i Borrby hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
begära att Kungl. Maj :t må föranstalta om åtgärder för en grundläggande
och kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle i
det syfte som angivits i motionerna.
I motionerna anföres, att samhället undergår en snabb utveckling, vilket
bl. a. medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur än förr.
Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner sig i
en helt ny situation, bl. a. genom den stora omflyttningsprocess som pågår.
Den får ej det stöd från föräldrarna som krävs, och föräldrarna vet
mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya miljön. Allt fler
går nu i skolor med heldagsundervisning, och de problem som därvid uppkommer
är likaså okända för de flesta föräldrar. Massmedia, inte minst
TV, påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer detta
kan medföra gentemot den gamla familjens normer.
Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa. Erfarenheten
har också visat, att den förebyggande verksamheten är både
effektiv och billig. Det är mer betydelsefullt än någonsin att ungdomen ges
en fostran till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. Speciellt
inom föreningslivet ges möjligheter härtill. Samhällets stöd i detta
sammanhang är troligen alltför ringa.
Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför
mycket av »tro» bakom de åtgärder som vidtas. Man vet för litet om var
insatsen skall sättas in. En forskning om ungdomens situation i dagens samhälle
borde avsevärt underlätta ställningstagandena och ge samhällsinsatserna
en bättre inriktning och omfattning. Ett par under förra året genomförda
undersökningar nämns som exempel på forskning som kan ge bättre
kunskaper om förhållandena. Den forskning 1962 års ungdomsutredning
bedriver är värdefull men berör endast begränsade områden och är att uppfatta
som temporär.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 685.
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 5—9
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965
Utskottet
Motioner med enahanda yrkande och i allt väsentligt samma motivering
som de här förevarande behandlades av utskottet vid förra årets höstriksdag.
I sitt utlåtande över motionerna (nr 57/1964) hänvisade utskottet bl. a.
till vissa av 1964 års riksdag antagna riktlinjer för det statliga stödet till
ungdomsverksamheten, innebärande att stöd i vidgad utsträckning skulle
lämnas till det personlighetsutvecklande och samhällsfostrande arbetet och
icke på samma sätt som tidigare inriktas huvudsakligen på verksamhet
som avser att förebygga missanpassning. Motionärerna hade bl. a. hävdat
att ungdomsvården i högre grad än tidigare varit fallet borde vara en »friskvård».
Utskottet framhöll också att statsmakterna vid upprepade tillfällen
betonat att skolans personlighetsutvecklande uppgift finge ses som en av
de grundläggande principerna i det nya skolväsendet. Detta statsmakternas
ställningstagande bekräftades vid samma riksdags behandling av propositionen
nr 171/1964 angående reformering av de gymnasiala skolorna.
Utskottet förmenade att de av statsmakterna godkända, ovan berörda
principerna för stödet till ungdomsverksamheten och för skolundervisningens
inriktning låg väl i linje med i motionerna anförda allmänna tankegångar
om behovet av en fostran av ungdomar till kritiskt värderande,
självständigt tänkande individer.
I fråga om det i motionsyrkandet framförda förslaget angående en grundläggande
och kontinuerlig forskning beträffande ungdomens situation i
dagens samhälle framhöll utskottet att forskning redan bedrevs i icke obetydlig
omfattning och att förslag till ytterligare forskningsuppgifter förelåg.
Utskottet anförde som exempel härpå de synpunkter och uppgifter som
1962 års ungdomsutredning redovisat i sitt betänkande om stöd åt ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet (SOU 1963:67) och hänvisade vidare
till ett par utredningar som avslutats efter det motionerna väckts och remissbehandlats
(»222 stockholmspojkar» samt »Självdeklarerad brottslighet
bland skolbarn i Stockholm»), Såväl betänkandet som nyssnämnda utredningar
angav många uppslag till fortsatt forskning, avseende icke blott
den missanpassade ungdomen utan ungdomen i dess helhet. Utskottet underströk
vikten av att sådana uppslag tillvaratogs och ansåg sig kunna
förutsätta att så skulle komma att ske liksom att de ovannämnda principerna
för ungdomsverksamheten skulle bli vägledande även för forskningsarbetet.
Utskottet framhöll avslutningsvis att motionärernas önskemål redan syntes
vara i väsentlig utsträckning tillgodosedda och avstyrkte motionerna,
vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.
Såvitt utskottet kunnat finna har under den tid av omkring tre månader
som förflutit sedan riksdagen prövade förevarande frågor icke inträffat
någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ställningstagande från
riksdagens sida. Utskottet får således hemställa,
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965
att de likalydande motionerna I: 582 och II: 685 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 mars 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,
Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström*, Hedlund, Hiibinette*, Yngve Persson,
fru Olsson*, herrar Torsten Hansson* och Kilsmo*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Lundmark*, Rimås, Wikner, Börjesson i Glömminge*,
Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla*, Gustafsson i Stenkyrka,
Nilsson i Agnäs och From.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Svanström och fru Olsson samt herrar Kilsmo, Rimås, Börjesson i
Glömminge och Gustafsson i Stenkyrka, vilka ansett att utskottet bort anföra
och yrka följande:
I förevarande motioner hemställes om åtgärder för en grundläggande och
kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle. Utskottet
delar motionärernas mening att en sådan forskning är nödvändig. Den forskning
som nu sker på ungdomssidan är värdefull men är otillräcklig och
sysslar inte med de problem som tages upp i den aktuella motionen.
Motionärerna pekar på den situation som dagens ungdom befinner sig i.
Samhällets snabba förändringar har försatt ungdomen i en situation som
är väsentligt olik den som den nuvarande föräldragenerationen upplevde
i sin barndom och ungdom. De stora problem som strukturomvandlingen
och befolkningsomflyttningen förorsakar ungdomen bör noggrant utredas.
Stora krav ställs på den fostran till goda samhällsmedborgare, vilken måste
vara målet för hem, skola och föreningsliv. Motionärerna pekar också på
de stora insatser som samhället gör för att korrigera och återanpassa ungdom
samt för att förebygga brott. Den mot brott och asocialitet riktade förebyggande
verksamheten är som motionärerna framhåller både billig och
effektiv.
Utskottet stöder motionärernas mening att en positiv ungdomspolitik
måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att
motverka asocialitet. Den uppfattning om ungdomsfostran i form av en
friskvård som framföres av motionärerna delas av utskottet.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1965
De ställningstaganden som görs när samhällets insatser skall utformas
måste ha en grundläggande forskning som bakgrund. För närvarande beslutas
en del av statens insatser med enbart antaganden och tro som bakgrund.
De pengar som satsas bör komma till användning på bästa möjliga
sätt. Genom en grundlig forskning skulle man kunna skapa underlag för
en genomtänkt och konsekvent utformning av samhällets samlade insatser
för ungdomen.
I det remissvar som socialstyrelsen tidigare lämnat i denna fråga påpekas
att viss forskning redan påbörjats. Socialstyrelsen anför att, ehuru det
forskningsarbete som redan äger rum delvis berör de i motionerna angivna
frågeställningarna, det likväl vore värdefullt om ramen för forskningsarbetet
skulle kunna vidgas. Från sociologiska institutionen vid Stockholms
universitet har anförts att särskilt ungdomarnas attitydbildning under
pubertet och adolescens bör göras till föremål för systematiska studier.
Utskottet är medvetet om det goda syfte och det värde som finns i statens
ungdomsråds föräldraupplysningskampanj och andra liknande kampanjer.
För att mera vittsyftande åtgärder skall kunna vidtagas behöver
samhället dock ha en grundläggande forskning om ungdomens situation i
dagens samhälle.
1962 års ungdomsutredning tangerar i en del av sina undersökningar de i
motionen berörda problemen och har hittills lagt fram resultatet av vissa
undersökningar. De uppslag till forskning som kan komma från sådana undersökningar
bör tillvaratagas och placeras in i ett större forskningsprogram
om ungdomens situation.
De direktiv som ungdomsutredningen fått täcker emellertid inte de i
motionerna framförda kraven, varför en grundläggande och kontinuerlig
forskning om ungdomens situation i dagens samhälle är nödvändig och
önskvärd.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 582 och II: 685 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
att Kungl. Maj :t föranstaltar om åtgärder för en grundläggande
och kontinuerlig forskning om ungdomens situation
i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.