Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykoterapeutiska vården.

1965-11-23 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:52, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykoterapeutiska vården.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1965

Nr 52

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykoterapeutiska

vården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 257 av herr Sörenson och II: 317 av herr Rimmerfors hemställes, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning gällande den psykoterapeutiska

vården i vårt samhälle och om förslag till sådana åtgärder, som

kan anses påfordrade.

I motionerna anföres, att den snabba sociala och ekonomiska utvecklingen

medfört en ökning av olika slags beteendeskador och nervösa rubbningar

av olika art. Individen känner sig ensam mitt i massan. Vi har

icke lyckats komma till rätta med de psykiska vådorna av samhällsutvecklingen.

Som exempel nämns att i Stockholm 2/s av socialvårdsklientelet är i

behov av psykisk vård och hjälp. Det behövs psykoterapi, och åtgärder

bör vidtagas för att effektivisera utbildningen av psykoterapeutiskt verksamma

personer.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 257.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen

och socialstyrelsen.

Medicinalstyrelsen anför, att den moderna samhällsutvecklingen otvivelaktigt

innebär stora påfrestningar för den enskilde individen vilka leder

till stress och psykiska insufficiensreaktioner med ökat behov av psykoterapeutisk

behandling och vård. Möjligheterna att få vård har successivt

förbättrats bl. a. genom inrättande av specialkliniker vid praktiskt taget

samtliga centrallasarett. Kvalificerad psykiatrisk behandling med psykoterapi

bedrives också vid de upprustade mentalsjukhusen.

De nuvarande behandlingsresursema är dock helt otillräckliga, främst

beroende på personalbrist, särskilt i fråga om psykiatriskt utbildade läkare.

Trängande nödvändigt är framför allt kraftiga åtgärder för att stimulera

rekryteringen till psykiaterbanan, ett problem som styrelsen ägnar speciell

uppmärksamhet. Det erfordras också en förbättrad psykiaterutbildning.

Frågan är under utredning. Under tiden har fortbildningskurser anordnats.

Även andra grupper, såsom teologer och psykologer, har skaffat sig kompletterande

utbildning.

Viktigt för en med avseende på psykologisk patientbehandling förbättrad

mentalsjukvård är utöver stimulerad rekrytering och bättre utbildning

av psykiater ökad tillgång på kvalificerad vårdpersonal och på välutbildade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1965

hjälpkrafter av olika slag, framför allt socialarbetare, psykologer och arbetsterapeuter.

Det föreligger alltså i mindre grad ett organisatoriskt problem. De åtgärder

som främst bör vidtagas hänför sig till utbildningsfrågorna. Styrelsen

anser det därför icke påkallat med utredning av den art och omfattning som

föreslås i motionerna.

Socialstyrelsen säger sig dela motionärernas uppfattning att anpassningssvårigheterna

ökat och att läget ställer krav på ökade insikter

hos socialarbetare, läkare, lärare och fritidsledare. En viss insikt i psykologi

bör ingå i utbildningen av dessa yrkesgrupper. Vidare kräves en ändrad

och mera avancerad metodik i socialvårdsarbetet. Styrelsen söker med sina

begränsade resurser tillgodose behovet av orientering och vidareutbildning

dels genom egna kurser och dels genom medverkan i av andra organ anordnade

kurser. Det erfordras emellertid också en adekvat social forskning.

En utredning rörande den psykoterapeutiska vården synes emellertid

knappast motiverad. Det är för närvarande främst en fråga om utbildningskapacitet.

På berörda områden har under senare år företagits ett flertal

utredningar som ännu icke föranlett några åtgärder. En samordning av

dessa förslag bör ske.

Utskottet

Motionärerna hemställer om en utredning beträffande den psykoterapeutiska

vården.

Såvitt utskottet kunnat bedöma är de i motionerna berörda behoven av

psykoterapeutisk vård och av en effektivisering av utbildningen av personal,

kvalificerad för arbetsuppgifter inom psykoterapien, väl dokumenterade.

Detta gäller vård såväl inom som utom mentalsjukvårdens ram. Psykiaterutbildningen

är emellertid under utredning och frågan om rekryteringen

av psykiater har uppmärksammats. Vad psykologutbildningen beträffar

har nyligen framlagts ett förslag härom. En väsentlig nyhet i förslaget är att

tillämpningsmoment skulle införas i undervisningen så att praktisk utbildning

integreras i universitetsutbildningen och ämnet tillämpad psykologi

blir ett nytt examensämne. Den nya utbildningen avses ge kompetens för

psykoterapeutiska vårduppgifter på skilda områden, inom skolor, rådgivningsbyråer

och olika vårdinstitutioner in. m. Antalet psykologistuderande

och licentiander i psykologi har under senaste tiden visat en tendens

till ökning. Av en viss betydelse i förevarande sammanhang torde vidare

vara att utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster har utretts

och beslut fattats om att landstingen skall vara huvudmän för denna utbildning

samt att årets riksdag förelagts ett förslag om en ny utbildningsgång

för sjuksköterskor, för vilken utbildning landstingen ävenså skulle

ta ansvaret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1965 7

Då bristande resurser för utbildning av psykologer och bristande tillgång

till kvalificerad personal för psykoterapeutisk vård varit de avgörande

hindren för strävandena att åstadkomma godtagbara vårdmöjligheter, torde

det som under senare tid skett på utbildningssidan innebära att förutsättningarna

väsentligt förbättrats.

Med hänsyn till det ovan anförda finner utskottet icke skäl att nu förorda

en utredning i enlighet med vad som föreslås i motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 257 och II: 317 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 november 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Oscar

Carlsson, Hedlund, Axel Kristiansson, fru Hultell, herrar Helge Karlsson,

Wååg, Torsten Hansson*, Blomquist och Kilsmo*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Wikner, Börjesson

i Glöirtminge, Nilsson i Bästekille, Wéstberg, fru Ekroth, herrar Björk

i Göteborg och Thylén*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson, Axel Kristiansson, fru Hultell, herrar Blomquist,

Kilsmo, Hamrin i Kalmar, Nilsson i Bästekille, Westberg och Thylén,

som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Den fråga som behandlas i förevarande motioner är av utomordentligt

stor betydelse för vårt folks framtida psykiska hälsa. Motionärerna har anfört

vägande skäl för en effektivisering av den psykoterapeutiska vården.

Det är av stor betydelse för den psykiska vården om det sätt att se på psykiska

insufficienstillstånd och djupare liggande psykiska störningar, som

ligger till grund för modern psykoterapi, ägnas ökad uppmärksamhet.

Utskottet är visserligen medvetet om att psykiaterutbildningen är under

utredning, att ett förslag nyligen har framlagts gällande psykologntbildningen,

att utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster utretts samt

att förslag om ny utbildningsgång för sjuksköterskor förelagts årets riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1965

Det är givetvis av största betydelse att dessa personalkategorier vinner ökad

insikt om den psykodynamiska problematiken. De angivna åtgärderna kan

emellertid icke i mer väsentlig grad anses förbättra den psykoterapeutiska

vården. Den psykiatriska utbildningen bör därför utvidgas och terapeutisk

utbildning bli en del av utbildningen i psykiatri. Det bör emellertid i sammanhanget

observeras att modern svensk psykiatri är mer organiskt än

psykodynamiskt orienterad. Det är den psykodynamiska problematiken som

enligt utskottets mening i större grad bör ägnas uppmärksamhet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att ett vidgat samhällsåtagande

i berörda avseenden kommer till stånd. Det torde vara väl

motiverat att utbildningen i psykoterapi sträcker sig även till andra grupper

än de som nu erhåller sådan. Härvidlag ger motionerna konkreta anvisningar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vådorna på det psykiska

planet av den moderna samhällsutvecklingen. Det är därför angeläget att

vidta dels preventiva åtgärder, dels att bringa hjälp vid de psykiska insufficiens-

och neurostillstånden. Det måste vara en samhällsuppgift att klarlägga

den här antydda problematiken och att i möjlig mån ställa resurser

till förfogande i hälso- och sjukvårdande syfte.

Utskottet finner därför att motionärernas hemställan om en utredning

av den psykoterapeutiska vården och om förslag till lämpliga åtgärder

för att effektivisera den psykiska vården är välgrundad.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 257 och II: 317 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning angående den psykoterapeutiska vården i vårt

samhälle och om förslag till sådana åtgärder som kan anses

påfordrade.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.