Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar att förutsättningar skapas för en friare bostadsbebyggelse på landsbygden.

1965-11-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:55, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar att förutsättningar skapas för en friare bostadsbebyggelse på landsbygden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1965

1

Nr 55

Utlåtande i anledning au väckta motioner angående bostadsbebyggelsen

på landsbygden.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:589 av herrar Johan Olsson och Hilding samt 11:712 av herr Westberg

in. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande författningar,

tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar att förutsättningar

skapas för en friare bostadsbebyggelse på landsbygden.

I motionerna anföres, att teknikens utveckling och strukturrationaliseringen

medfört befolkningsomflyttning från landsbygden till tätorterna.

Det är emellertid icke uteslutet, att omflyttningen kan kastas om, och

många torde för övrigt föredra att bo utanför tätorter. Det möter emellertid

betydande svårigheter att få statligt stöd för bostadsbyggande på landsbygden.

Vid prövningen för långivning utgår man nämligen från förhållandena

i tätorter t. ex. i fråga om sanitetsanläggningar. Det är dock möjligt

att lösa sanitetsfrågorna på andra sätt än som kräves i tätorter. Man

bör därför bearbeta landsbygdens bostadsfrågor från nya förutsättningar.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 712.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från bostadsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Bostadsstyrelsen hänvisar till bostadslånekungörelsens bestämmelser om

att bostadslägenheterna i fråga om storlek, utformning och utrustning skall

uppfylla skäliga krav på god bostadsstandard samt att husets storlek och

form ävensom för de boende avsedda anordningar i husets närmaste omgivning

skall vara sådana, alt en tillfredsställande bostadsmiljö erhålles.

I tillämpningsföreskrifterna anges att lägenhet skall vara utrustad med

hl. a. vatten- och avloppsledningar samt vattenklosett. Undantag må medgivas,

om särskilda skäl föranleda därtill. Har hälsovårdsmyndigheterna

godkänt viss anläggning, föreligger från här ifrågavarande synpunkter ej

hinder för beviljande av bostadslån. Den omständigheten att en lägenhet

icke kan eller får utrustas med vattenklosett måste tillmätas betydelse vid

kreditvärdesbedöinningen.

Styrelsen erinrar vidare om att bostadslån må beviljas endast om det

kan antagas föreligga elt varaktigt behov av de bostäder och lokaler som

avses med låneansökningen. Om del på eu ort förelegat svårighet att för
Bihang

till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 11)65

sälja statsbelånade fastigheter är detta en omständighet som hör beaktas

vid prövningen av ansökningar om lån för ytterligare hus i orten.

Anvisningarna lämnar utrymme för hänsynstagande till att en bostadslägenhet

är belägen inom en tätorts s. k. reszon. Reszonen kan emellertid icke

betraktas som ett område inom eu viss radie omkring tätorten. Eu nyanserad

bedömning måste göras.

Det är tämligen ovanligt, att bostadslån vägras i anledning av att tomtplatsen

är olämpligt belägen. Styrelsen har under år 1964 handlagt ett 20- tal besvär över avslagsbeslut, i vilka lokaliseringen utgjort avslagsskäl.

Antalet nybyggda lägenheter på icke detaljplanerad mark uppgick år 1963

till 2 629.

Styrelsen erinrar till slut om att bostadspolitiska kommittén skall ta

upp vissa frågor om statlig långivning för bostadsbyggande i glesbygder.

Styrelsen säger sig därför sakna anledning att tillstyrka ytterligare utredning.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen anser de i motionerna anförda synpunkterna

riktiga. Några svårigheter av allvarlig art uppstår i regel dock

icke när det gäller att lösa problem på detta område. Vid förtätning av

glesbebyggelse till tätbebyggelse kan besvärligheter uppstå, om hänsyn

till behovet av gemensamhetsanläggningar icke tagits. Styrelsen anser att

riskerna i nu berörda avseenden måste beaktas.

Stadsförbundet framhåller, att man bör eftersträva, att standardkraven

hålles höga även för nya bostadsbyggen i glesbygd, ty ett första bostadsbygge

där kan vara upptakten till en blivande tätbebyggelse. Motionärerna påpekar,

att det kan finnas andra tekniska möjligheter att uppnå en tillfredsställande

standard i glesbygd än i tätorter. Förbundet finner det tveksamt om detta

utgör ett skäl för särskild utredning. I den mån tekniska nyheter visar

sig användbara, torde det icke finnas några hinder i gällande författningar

eller i andra föreskrifter mot ett godkännande av dem även för byggnader,

för vilka statliga lån sökes.

Det måste alltid möta svårigheter att göra de bedömningar som erfordras

innan man kan veta om utspridda bostäder i glesbygder lämpligen bör stödjas

med bostadslån. Några entydiga normer för prövning av standard och

kreditvärdighet m. m. kan därför knappast uppställas. Det måste ankomma

på de ansvariga bostadsmyndigheterna och förmedlingsorganen att avgöra

dessa frågor.

Kommunförbundet hänvisar till gällande bestämmelser och framhåller,

att länsbostadsnämnderna har att i hithörande frågor samråda med vederbörande

kommun och länsorgan. Kommunerna har att söka åstadkomma

en funktionell bebyggelse till så lågt pris som möjligt men även alt avgöra

med vilka medel olämplig bebyggelse skall motarbetas. Motionärernas önskemål

om att förutsättningar skall skapas för en friare bostadsbebyggelse på

landsbygden sammanfaller därför icke helt med de nuvarande allmänt omfattade

strävandena med avseende å kommunernas ansvar för bebyggelseplaneringen.

Förbundet avstyrker motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1965 3

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning i syfte att genom ändringar

i lagar in. in. bereda förutsättningar för en friare bostadsbebyggelse på

landsbygden. En ledande synpunkt i motionernas motivering är att vid

prövningen av ärenden om statlig långivning för bostadsbyggande ställes

exempelvis i fråga om sanitetsanläggningar även beträffande byggnader

på landsbygden krav som är avpassade efter tätortsförhållanden.

I vissa av remissyttrandena över motionerna har anförts betänkligheter

emot att på grund av en bostads belägenhet utom tätort i alltför stor utsträckning

göra eftergifter i fråga om kraven på sanitära anläggningar.

Ett sådant förfarande skulle i fall då tätortsbebyggelse uppstår i en tidigare

glesbebyggd trakt kunna skapa svårlösta planeringsproblem. Det framhålles

vidare bl. a. att vid prövning av frågor om lån enligt bostadslånekungörelsen

undantag kan medgivas bl. a. från kraven på att bostadsbyggnad skall vara

utrustad med vattenklosett och att gällande bestämmelser icke torde utgöra

hinder för att godtaga användbara tekniska nyheter på det sanitära området.

I samtliga remissyttranden avstyrkes motionärernas förslag.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de i remissvaren anförda

synpunkterna och vill vidare erinra om att bostadspolitiska kommittén

prövar vissa frågor gällande kreditstödet till bostadsbyggandet i glesbygder.

Med hänsyn till att resultatet av denna prövning bör avvaktas och till att enligt

utskottets mening tillräckliga skäl i övrigt icke föreligger för tillsättande

av den föreslagna utredningen får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:589 och 11:712 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 november 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,

Hellebladh, Oscar Carlsson*, Hedlund, fru Olsson*, herrar Helge Karlsson,

Torsten Hansson, Blomquist och Kilsmo*;

från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson

i Kungälv*, Lundmark, Haglund, Wikncr, Börjesson i Glömminge*, Nilsson

i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla*, Westberg, Nilsson i Agnäs* och Andersson

i Örebro.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1965

Reservation

av herrar Skoglösa, Enarsson, fru Olsson, herrar Blomquist, Kilsmo, Börjesson

i Glömminge, Nilsson i Bästekille, Westberg och Nilsson i Agnas, vilka

ansett,

A) att det avsnitt av utskottets utlåtande som hörjar med orden »I vissa

av» och som slutar med orden »får utskottet hemställa» bort ersättas med

text av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid bedömning av

frågan om kreditgivning för bostadsbebyggelse på landsbygden bör intaga

en generösare hållning än vad för närvarande ofta är fallet. Valfrihetens

princip fordrar att personer som av olika skäl icke vill bosätta sig inom en

tätort får reella möjligheter att bygga sig en bostad utanför tätorten och

därvid tillgodogöra sig de fördelar landsbygden har att erbjuda i fråga

om god bostadsmiljö och goda tomtförhållanden. Lån bör därför i större

utsträckning givas för egnahemsbebyggelse även utanför de egentliga tätorterna,

i första hand inom den s. k. reszonen.

Utskottet vill därjämte anföra att det är av allmänt intresse för landsbygden

att icke all bebyggelse lokaliseras till tätorter.

Gentemot det mot bostadsbebyggelse på landsbygden ofta åberopade

argumentet att de sanitära frågorna inte låter lösa sig på samma sätt som

inom tätorter vill utskottet anföra, att det numera finns möjligheter att på

fullt tillfredsställande sätt lösa de sanitära frågorna, även på de platser där

anslutning till centralt avloppsnät inte kan komma i fråga. Utskottet hänvisar

här bl. a. till vad som anförts härom i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

remissyttrande.

Bostadspolitiska kommittén prövar vissa frågor rörande kreditstödet till

bostadsbyggande i glesbygder. Kommitténs uppgifter härvidlag är emellertid

begränsade. Med hänsyn till detta och till frågans stora vikt anser utskottet

att den av motionärerna föreslagna särskilda utredningen bör komma till

stånd samt bedrivas med skyndsamhet.

B) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:589 och 11:712 må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande

författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa

anvisningar att förutsättningar skapas för en friare

bostadsbebyggelse på landsbygden.

ESSELTE AB. STHLM 69

614820

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.