Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.

1965-11-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1965:56, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård

i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt

angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:574 av herr Alexanderson och fru Hamrin-Thorell samt 11:690 av fröken

Elmcn in. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte

anhålla om skyndsam utredning av frågan om lämplig utformning av

statligt stöd till förebyggande vård i enskilt hem av asocial eller kriminell

ungdom.

I de likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade, likalydande

motionerna 1:586 av fru Olsson och herr Johan Olsson samt 11:692 av

herrar Eriksson i Bäckmora och Gomér hemställes, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning i samråd med

berörda huvudmän av familjevårdsfrågan, särskilt spörsmålet om ersättning

till enskilda som i sina hem upptager i motionerna åsyftade människor,

enligt i motionerna angivna grunder.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I motionerna I: 574 och II: 690 anföres, att brottsligheten i Sverige under

de sista årtiondena stadigt ökat, vilket även gäller ungdomsbrottsligheten.

För att komma till rätta med denna utveckling spelar den individuellt förebyggande

verksamheten en stor roll. Den lämpligaste formen är därvid i

många fall placering i fosterhem, medan däremot fostran på ungdomsvårdsskola

inte bör tillgripas annat än som en sista utväg. Det stöter emellertid

ofta på svårigheter att finna lämpliga fosterhem, emedan de erhjudna fosterlönerna

är för knappt tillmätta och icke står i rimlig proportion till de

insatser, som måste begäras av fosterföräldrarna.

Kommunerna har att stå för kostnaderna för fosterhemsplacering. För

att stimulera till anskaffande av och placering i fosterhem bör det övervägas

om inte staten borde bidraga till kostnaderna. I den mån därigenom

vård på ungdomsvårdsskola kan undvikas gör staten en betydande besparing.

Frågan hur ett statligt stöd hör konstrueras erbjuder dock vissa praktiska

svårigheter att lösa — bl. a. när det gäller gränsdragningen mellan

de slag av vård stat respektive kommun bör bekosta. Frågan om statligt stöd

bör därför utredas.

I motionerna 1:586 och 11:692 anföres, att samhället måste ägna sig åt

en effektiv kriminalpolitik, så att de barn och ungdomar, som inte får en

nihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965

tillfredsställande uppfostran av sina föräldrar likväl kan erbjudas en uppväxtmiljö

som gör dem till goda medborgare. Samhället måste vidare sörja

för att de missanpassade på ett friktionsfritt sätt inpassas i samhällsgemenskapen.

Därför bör man i görligaste mån söka placera dem i enskilda hem

för s. k. familjevård.

En viktig fråga är därvid den om ersättningen till dem som mottager

missanpassad ungdom i sina hem. Vården medför i allmänhet betydande

kostnader för vårdaren. En ersättningshöjning skulle minska rådande svårigheter

att anskaffa tillräckligt antal hem för sådan vård.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,

som hänvisar till stadgandet i barnavårdslagen, att den som är omhändertagen

för samhällsvård i första hand bör placeras i enskilt hem. Styrelsen

prövar i varje enskilt fall anmälan från barnavårdsnämnd om intagande

i ungdomsvårdsskola och om styrelsen finner, att den unge icke

bör placeras i sådan skola, rekommenderas barnavårdsnämnden att föranstalta

om vård i fosterhem.

Barnavårdskommunen har att svara för ersättningen till fosterhemmet,

men barnavårdslagen innehåller inga bestämmelser om ersättningens storlek.

Tidigare har en taxa följts, som utarbetats av Socialvårdsförbundets

taxedelegation och avsett reglera ersättningen kommunerna emellan. Taxan

var förra året 100 kr. per månad för friska, normala barn, men för svårplacerade

barn och ungdomar kunde ersättningen uppgå till 500 å 600 kr.

per månad. Taxedelegationens uppgift har numera övertagits av kommunförbunden

och en ny taxa är under utarbetande.

Styrelsen har i sina råd och anvisningar i socialvårdsfrågor uttalat, att

det icke kan vara rimligt, att samhället genom att betala fosterlöner, som

ej täcker de verkliga utgifterna för barnet, övervältrar en del av sina barnavardskostnader

pa de personer, vilka som fosterföräldrar gör en personlig

insats inom samhällets barnavård.

Styrelsen erinrar vidare om den verksamhet, som de hos länens socialvardsförbund

anställda barnavardsombuden bedriver. De har att vara barnavårdsnämnder

och barnavårdsinstitutioner behjälpliga vid anskaffande

av fosterhem och de verkar också för att skälig ersättning skall utgivas till

fosterföräldrarna. Styrelsen själv strävar efter en utvidgning av vården i

enskilda hem och söker beakta önskemålen om skälig ersättning.

I vissa län beviljar landstingen anslag till familjevård för missanpassade

barn och ungdomar. År 1963 utgav 13 landsting omkring 350 000 kr. för

detta ändamål. Landstingens verksamhet på området ökar stadigt och synes

i väsentliga delar motsvara det statliga stöd till den kommunala fosterbarnsvården,

som motionärerna föreslår. En fortsatt ökning av detta stöd

samt upplysningsverksamhet och kontroll av att barnavårdsnämnderna

följer lagens föreskrifter kan förväntas leda till en fortsatt utbyggnad av

fosterhemsvården.

Socialstyrelsen anser någon särskild utredning icke vara erforderlig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år lt)65

3

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning av vissa frågor rörande familjevård

för missanpassad ungdom, särskilt då spörsmålet om ersättning till

foster familj erna.

Några delade meningar torde inte råda om värdet av att barn och ungdomar

som omhändertagits för samhällsvård blir placerade i för ändamålet

lämpliga enskilda hem. 1 barnavårdslagen har också uttryckligen stadgats

att denna vårdform hör tillämpas i första hand. Det är då självfallet

angeläget att inplaceringen i enskilda hem av de här ifrågavarande kategorierna

barn och ungdomar skall kunna ske på villkor som stimulerar

lämpliga familjer att ställa sig till förfogande för ändamålet. Härvidlag

torde frågan om ersättning till familjerna spela en icke oväsentlig roll.

Det åligger kommunerna att sörja för sin barnavård och svara för de härmed

förenade kostnaderna. Under vissa i barnavårdslagen angivna förutsättningar

kan emellertid ungdom omhändertagas för vård på ungdomsvårdsskola.

Kostnaderna för denna vårdform bestrides av staten även då

vården sker utom skolan och eleven överlämnas till enskilt hem. Beträffande

kommunernas ersättning till vårdhem må i övrigt framhållas att

barnavårdslagen icke innehåller några föreskrifter angående ersättningens

storlek. En viss taxa till ledning för reglering av ersättningar kommunerna

emellan har emellertid på sin tid utarbetats av Socialvårdsförbundet. Förbundets

uppgifter i dessa hänseenden har numera övertagits av kommunförbunden,

vilka avser att framlägga förslag till en ny taxa. Förslaget innebär

bl. a. en höjning av tidigare minimibelopp. Det bör också uppmärksammas

att även vissa landsting anslagit medel för vård i enskilda hem — år

1963 utbetalade tretton landsting tillhopa 350 000 kronor för detta ändamål.

Till jämförelse kan nämnas att år 1961 utbetalades 103 000 kronor av fyra

landsting.

Motionärerna betonar som ovan antytts vikten av alt ersättningarna till

fosterfamiljerna ökas, därvid i motionerna 1:574 och 11:690 mot bakgrunden

av vissa kritiska synpunkter på kommunernas insatser direkt utsäges,

att staten bör ikläda sig kostnaderna härför.

Såvitt utskottet kunnat bedöma torde det för de myndigheter som är

verksamma för eu vidgad användning av vård i enskilda hem stå klart att

fosterfamiljerna såsom framhållits i det betänkande som ligger till grund

för vår barnavårdslag bör få alla skäliga omkostnader för de vårdade täckta.

Utskottet åsyftar härmed förutom barnavårdsnämnderna hl. a. länsstyrelserna,

som är tillsynsmyndigheter över barnavårdsnämnderna och utövar

denna tillsyn i första hand genom barnavårdskonsulcnterna, socialstyrelsen,

som är central myndighet för barnavården och genom råd och anvisningar

och på annat sätt är verksam på området, samt barnavårdsombuden hos länens

socialvårdsförbund. Enligt utskottets mening är ersättningarna till

fosterfamiljerna i många kommuner icke av tillfredsställande storlek. De

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965

lättnader i fråga om kommunernas ekonomi som det nedan berörda skaltcutjämningssystemet

kan innebära ävensom de ökade insatserna från landstingens

sida torde emellertid kunna möjliggöra en generösare behandling

av ersättningsfrågorna och därmed förbättrade förutsättningar för en utbyggnad

av familjevården. Vad beträffar frågan om statligt bidrag till kostnaderna

för kommunernas åligganden må erinras om att som ett led i statsmakternas

strävanden att förenkla och rationalisera förvaltningen olika

slag av statsbidrag till kommunerna under senare år blivit avlösta eller avskaffade.

Årets riksdag har godkänt ett i proposition nr 43 framlagt förslag

angående kommunal skatteutjämning in. in. Riksdagen har härigenom beslutat

bl. a. att vissa speciella bidrag till kommunerna skall avlösas och att

på så sätt disponibla medel skall överföras till det allmänt skatteutjämnande

bidragssystemet. I andra lagutskottets utlåtande nr 73 över vid årets

riksdag väckta motioner rörande skolskjutskostnaderna för skolbarn som

omhändertagits för samhällsvård och placerats i enskilda hem inom annan

kommun än hemkommunen anföres synpunkter helt i linje med riksdagens

nyssnämnda ställningstagande. Utskottet erinrar således bl. a. om införandet

av det allmänt skatteut jämnande systemet och finner inte motiverat

att införa en särskild reglering i enlighet med motionsförslaget.

Allmänna beredningsutskottet behjärtar motionärernas syfte att få till

stånd ett förbättrat ekonomiskt stöd till vården i enskilda hem av omhändertagna

barn och ungdomar. Med hänsyn till det läge vari frågan om statliga

bidrag till kommunerna nu befinner sig anser utskottet det likväl icke böra

ifrågakomma att införa ett nytt bidrag enligt motionärernas förslag, särskilt

som ett sådant bidrag uppenbarligen skulle medföra svårlösta praktiska och

administrativa problem. Utskottet får därför hemställa,

att de likalydande motionerna 1:574 och 11:690 samt de

likalydande motionerna I: 586 och II: 692 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 november 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Oscar Carlsson*. Hedlund, Axel

Kristiansson, fru Hamrin-Thorell*, fru Hultell*, fru Olsson*, herrar Helge

Karlsson, Wååg, Torsten Hansson, Blomquist och Kilsnio*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv*, Lundmark, Wikner,

Börjesson i Glömminge*, Nilsson i Bästekille, Westherg, fru Ekroth och

herr Thylén*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965

5

Reservation

av herrar Skoglösa, Axel Kristiansson, fru Hamrin-Thotell, iru Olsson, herrar

Kilsmo, Hamrin i Kalmar, Börjesson i Glömminge och Westbcrg, vilka

ansett,

A) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar med orden »Såvitt

utskottet kunna bedöma» och slutar med orden »får därför hemställa» bort

ersättas med text av följande lydelse:

Värdet av individuell förebyggande verksamhet för ungdomar som gjort

sig skyldiga till asocialitet eller kriminalitet är oomtvistat. Genom att i god

tid innan den unge blivit svårare belastad omplacera honom till vård i fosterhem

torde man ha goda möjligheter att rädda honom från att bli ytterligare

kriminellt eller asocialt belastad. För att säkerställa att tillräckligt

antal goda fosterhem står till buds är det angeläget att fosterhemmen får en

tillfredsställande ersättning. Erfarenheterna visar emellertid att ersättningarna

i inånga kommuner är otillfredsställande. Landstingen har visserligen

på senare år gjort ökade insatser på detta område. Enligt utskottets

mening torde dessa insatser emellertid inte vara tillräckliga för att uppnå

syftet att i så stor utsträckning som möjligt kunna på ett tidigt stadium

placera de unga i goda fosterhem. Inte heller kan det anses riktigt att lägga

över statens ansvar härvidlag på landstingen. I motionerna I: 574 och II: 690

har här pekats på att statliga bidrag borde utgå till kommunerna för denna

vård. Som det nu är står staten för kostnaderna för vården på ungdomsvårdsskolorna

samt för familjevård av på ungdomsvårdsskolor intagna elever,

men inte för familjevård av de unga som ännu inte blivit intagna på

ungdomsvårdsskola. Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten

hör träda in och lämna bidrag till kommunerna för den familjevård som

sker i förebyggande syfte. Härigenom åstadkommes större förutsättningar

att nå det primära målet, nämligen alt i tid rädda ungdomarna från alt bli

svårare kriminellt eller asocialt belastade. Men även en rent ekonomisk vinst

torde enligt utskottets uppfattning åstadkommas. Familjevård ställer sig

billigare än vård på ungdomsskola, och genom ökad familjevård undvikes

sannolikt i stor utsträckning ett senare omhändertagande på ungdomsvårdsskola.

Visserligen har riksdagen antagit ett system för kommunal skatteutjämning,

syftande till att avlösa de specialdestinerade bidragen till kommunerna.

I detta fall är det enligt utskottets mening emellertid fråga om ett

socialt problem av så stor vikt alt ett statligt stöd till verksamheten är väl

motiverat. Enligt utskottets uppfattning hör därför en utredning komma till

stånd angående familjevården, varvid ersättningsfrågan särskilt hör beaktas,

i syfte att framlägga förslag till statligt stöd till familjevård av kriminell eller

asocial ungdom.

11) alt utskottet hort hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965

att riksdagen måtte i anledning av motionerna 1:574 och

11:690 samt 1:586 och 11:692 i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om utredning rörande familjevård i förebyggande

syfte av asocial eller kriminell ungdom samt om förslag till

ett lämpligt utformat statligt stöd till denna verksamhet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.