Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.
1965-11-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1965:56, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965
1
Nr 56
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statligt stöd till vård
i enskilt hem av kriminell och asocial ungdom samt
angående familjevård av missanpassad ungdom in. fl.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:574 av herr Alexanderson och fru Hamrin-Thorell samt 11:690 av fröken
Elmcn in. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte
anhålla om skyndsam utredning av frågan om lämplig utformning av
statligt stöd till förebyggande vård i enskilt hem av asocial eller kriminell
ungdom.
I de likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade, likalydande
motionerna 1:586 av fru Olsson och herr Johan Olsson samt 11:692 av
herrar Eriksson i Bäckmora och Gomér hemställes, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning i samråd med
berörda huvudmän av familjevårdsfrågan, särskilt spörsmålet om ersättning
till enskilda som i sina hem upptager i motionerna åsyftade människor,
enligt i motionerna angivna grunder.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
I motionerna I: 574 och II: 690 anföres, att brottsligheten i Sverige under
de sista årtiondena stadigt ökat, vilket även gäller ungdomsbrottsligheten.
För att komma till rätta med denna utveckling spelar den individuellt förebyggande
verksamheten en stor roll. Den lämpligaste formen är därvid i
många fall placering i fosterhem, medan däremot fostran på ungdomsvårdsskola
inte bör tillgripas annat än som en sista utväg. Det stöter emellertid
ofta på svårigheter att finna lämpliga fosterhem, emedan de erhjudna fosterlönerna
är för knappt tillmätta och icke står i rimlig proportion till de
insatser, som måste begäras av fosterföräldrarna.
Kommunerna har att stå för kostnaderna för fosterhemsplacering. För
att stimulera till anskaffande av och placering i fosterhem bör det övervägas
om inte staten borde bidraga till kostnaderna. I den mån därigenom
vård på ungdomsvårdsskola kan undvikas gör staten en betydande besparing.
Frågan hur ett statligt stöd hör konstrueras erbjuder dock vissa praktiska
svårigheter att lösa — bl. a. när det gäller gränsdragningen mellan
de slag av vård stat respektive kommun bör bekosta. Frågan om statligt stöd
bör därför utredas.
I motionerna 1:586 och 11:692 anföres, att samhället måste ägna sig åt
en effektiv kriminalpolitik, så att de barn och ungdomar, som inte får en
nihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 56
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965
tillfredsställande uppfostran av sina föräldrar likväl kan erbjudas en uppväxtmiljö
som gör dem till goda medborgare. Samhället måste vidare sörja
för att de missanpassade på ett friktionsfritt sätt inpassas i samhällsgemenskapen.
Därför bör man i görligaste mån söka placera dem i enskilda hem
för s. k. familjevård.
En viktig fråga är därvid den om ersättningen till dem som mottager
missanpassad ungdom i sina hem. Vården medför i allmänhet betydande
kostnader för vårdaren. En ersättningshöjning skulle minska rådande svårigheter
att anskaffa tillräckligt antal hem för sådan vård.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,
som hänvisar till stadgandet i barnavårdslagen, att den som är omhändertagen
för samhällsvård i första hand bör placeras i enskilt hem. Styrelsen
prövar i varje enskilt fall anmälan från barnavårdsnämnd om intagande
i ungdomsvårdsskola och om styrelsen finner, att den unge icke
bör placeras i sådan skola, rekommenderas barnavårdsnämnden att föranstalta
om vård i fosterhem.
Barnavårdskommunen har att svara för ersättningen till fosterhemmet,
men barnavårdslagen innehåller inga bestämmelser om ersättningens storlek.
Tidigare har en taxa följts, som utarbetats av Socialvårdsförbundets
taxedelegation och avsett reglera ersättningen kommunerna emellan. Taxan
var förra året 100 kr. per månad för friska, normala barn, men för svårplacerade
barn och ungdomar kunde ersättningen uppgå till 500 å 600 kr.
per månad. Taxedelegationens uppgift har numera övertagits av kommunförbunden
och en ny taxa är under utarbetande.
Styrelsen har i sina råd och anvisningar i socialvårdsfrågor uttalat, att
det icke kan vara rimligt, att samhället genom att betala fosterlöner, som
ej täcker de verkliga utgifterna för barnet, övervältrar en del av sina barnavardskostnader
pa de personer, vilka som fosterföräldrar gör en personlig
insats inom samhällets barnavård.
Styrelsen erinrar vidare om den verksamhet, som de hos länens socialvardsförbund
anställda barnavardsombuden bedriver. De har att vara barnavårdsnämnder
och barnavårdsinstitutioner behjälpliga vid anskaffande
av fosterhem och de verkar också för att skälig ersättning skall utgivas till
fosterföräldrarna. Styrelsen själv strävar efter en utvidgning av vården i
enskilda hem och söker beakta önskemålen om skälig ersättning.
I vissa län beviljar landstingen anslag till familjevård för missanpassade
barn och ungdomar. År 1963 utgav 13 landsting omkring 350 000 kr. för
detta ändamål. Landstingens verksamhet på området ökar stadigt och synes
i väsentliga delar motsvara det statliga stöd till den kommunala fosterbarnsvården,
som motionärerna föreslår. En fortsatt ökning av detta stöd
samt upplysningsverksamhet och kontroll av att barnavårdsnämnderna
följer lagens föreskrifter kan förväntas leda till en fortsatt utbyggnad av
fosterhemsvården.
Socialstyrelsen anser någon särskild utredning icke vara erforderlig.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år lt)65
3
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning av vissa frågor rörande familjevård
för missanpassad ungdom, särskilt då spörsmålet om ersättning till
foster familj erna.
Några delade meningar torde inte råda om värdet av att barn och ungdomar
som omhändertagits för samhällsvård blir placerade i för ändamålet
lämpliga enskilda hem. 1 barnavårdslagen har också uttryckligen stadgats
att denna vårdform hör tillämpas i första hand. Det är då självfallet
angeläget att inplaceringen i enskilda hem av de här ifrågavarande kategorierna
barn och ungdomar skall kunna ske på villkor som stimulerar
lämpliga familjer att ställa sig till förfogande för ändamålet. Härvidlag
torde frågan om ersättning till familjerna spela en icke oväsentlig roll.
Det åligger kommunerna att sörja för sin barnavård och svara för de härmed
förenade kostnaderna. Under vissa i barnavårdslagen angivna förutsättningar
kan emellertid ungdom omhändertagas för vård på ungdomsvårdsskola.
Kostnaderna för denna vårdform bestrides av staten även då
vården sker utom skolan och eleven överlämnas till enskilt hem. Beträffande
kommunernas ersättning till vårdhem må i övrigt framhållas att
barnavårdslagen icke innehåller några föreskrifter angående ersättningens
storlek. En viss taxa till ledning för reglering av ersättningar kommunerna
emellan har emellertid på sin tid utarbetats av Socialvårdsförbundet. Förbundets
uppgifter i dessa hänseenden har numera övertagits av kommunförbunden,
vilka avser att framlägga förslag till en ny taxa. Förslaget innebär
bl. a. en höjning av tidigare minimibelopp. Det bör också uppmärksammas
att även vissa landsting anslagit medel för vård i enskilda hem — år
1963 utbetalade tretton landsting tillhopa 350 000 kronor för detta ändamål.
Till jämförelse kan nämnas att år 1961 utbetalades 103 000 kronor av fyra
landsting.
Motionärerna betonar som ovan antytts vikten av alt ersättningarna till
fosterfamiljerna ökas, därvid i motionerna 1:574 och 11:690 mot bakgrunden
av vissa kritiska synpunkter på kommunernas insatser direkt utsäges,
att staten bör ikläda sig kostnaderna härför.
Såvitt utskottet kunnat bedöma torde det för de myndigheter som är
verksamma för eu vidgad användning av vård i enskilda hem stå klart att
fosterfamiljerna såsom framhållits i det betänkande som ligger till grund
för vår barnavårdslag bör få alla skäliga omkostnader för de vårdade täckta.
Utskottet åsyftar härmed förutom barnavårdsnämnderna hl. a. länsstyrelserna,
som är tillsynsmyndigheter över barnavårdsnämnderna och utövar
denna tillsyn i första hand genom barnavårdskonsulcnterna, socialstyrelsen,
som är central myndighet för barnavården och genom råd och anvisningar
och på annat sätt är verksam på området, samt barnavårdsombuden hos länens
socialvårdsförbund. Enligt utskottets mening är ersättningarna till
fosterfamiljerna i många kommuner icke av tillfredsställande storlek. De
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965
lättnader i fråga om kommunernas ekonomi som det nedan berörda skaltcutjämningssystemet
kan innebära ävensom de ökade insatserna från landstingens
sida torde emellertid kunna möjliggöra en generösare behandling
av ersättningsfrågorna och därmed förbättrade förutsättningar för en utbyggnad
av familjevården. Vad beträffar frågan om statligt bidrag till kostnaderna
för kommunernas åligganden må erinras om att som ett led i statsmakternas
strävanden att förenkla och rationalisera förvaltningen olika
slag av statsbidrag till kommunerna under senare år blivit avlösta eller avskaffade.
Årets riksdag har godkänt ett i proposition nr 43 framlagt förslag
angående kommunal skatteutjämning in. in. Riksdagen har härigenom beslutat
bl. a. att vissa speciella bidrag till kommunerna skall avlösas och att
på så sätt disponibla medel skall överföras till det allmänt skatteutjämnande
bidragssystemet. I andra lagutskottets utlåtande nr 73 över vid årets
riksdag väckta motioner rörande skolskjutskostnaderna för skolbarn som
omhändertagits för samhällsvård och placerats i enskilda hem inom annan
kommun än hemkommunen anföres synpunkter helt i linje med riksdagens
nyssnämnda ställningstagande. Utskottet erinrar således bl. a. om införandet
av det allmänt skatteut jämnande systemet och finner inte motiverat
att införa en särskild reglering i enlighet med motionsförslaget.
Allmänna beredningsutskottet behjärtar motionärernas syfte att få till
stånd ett förbättrat ekonomiskt stöd till vården i enskilda hem av omhändertagna
barn och ungdomar. Med hänsyn till det läge vari frågan om statliga
bidrag till kommunerna nu befinner sig anser utskottet det likväl icke böra
ifrågakomma att införa ett nytt bidrag enligt motionärernas förslag, särskilt
som ett sådant bidrag uppenbarligen skulle medföra svårlösta praktiska och
administrativa problem. Utskottet får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1:574 och 11:690 samt de
likalydande motionerna I: 586 och II: 692 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 november 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin, Oscar Carlsson*. Hedlund, Axel
Kristiansson, fru Hamrin-Thorell*, fru Hultell*, fru Olsson*, herrar Helge
Karlsson, Wååg, Torsten Hansson, Blomquist och Kilsnio*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv*, Lundmark, Wikner,
Börjesson i Glömminge*, Nilsson i Bästekille, Westherg, fru Ekroth och
herr Thylén*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965
5
Reservation
av herrar Skoglösa, Axel Kristiansson, fru Hamrin-Thotell, iru Olsson, herrar
Kilsmo, Hamrin i Kalmar, Börjesson i Glömminge och Westbcrg, vilka
ansett,
A) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar med orden »Såvitt
utskottet kunna bedöma» och slutar med orden »får därför hemställa» bort
ersättas med text av följande lydelse:
Värdet av individuell förebyggande verksamhet för ungdomar som gjort
sig skyldiga till asocialitet eller kriminalitet är oomtvistat. Genom att i god
tid innan den unge blivit svårare belastad omplacera honom till vård i fosterhem
torde man ha goda möjligheter att rädda honom från att bli ytterligare
kriminellt eller asocialt belastad. För att säkerställa att tillräckligt
antal goda fosterhem står till buds är det angeläget att fosterhemmen får en
tillfredsställande ersättning. Erfarenheterna visar emellertid att ersättningarna
i inånga kommuner är otillfredsställande. Landstingen har visserligen
på senare år gjort ökade insatser på detta område. Enligt utskottets
mening torde dessa insatser emellertid inte vara tillräckliga för att uppnå
syftet att i så stor utsträckning som möjligt kunna på ett tidigt stadium
placera de unga i goda fosterhem. Inte heller kan det anses riktigt att lägga
över statens ansvar härvidlag på landstingen. I motionerna I: 574 och II: 690
har här pekats på att statliga bidrag borde utgå till kommunerna för denna
vård. Som det nu är står staten för kostnaderna för vården på ungdomsvårdsskolorna
samt för familjevård av på ungdomsvårdsskolor intagna elever,
men inte för familjevård av de unga som ännu inte blivit intagna på
ungdomsvårdsskola. Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten
hör träda in och lämna bidrag till kommunerna för den familjevård som
sker i förebyggande syfte. Härigenom åstadkommes större förutsättningar
att nå det primära målet, nämligen alt i tid rädda ungdomarna från alt bli
svårare kriminellt eller asocialt belastade. Men även en rent ekonomisk vinst
torde enligt utskottets uppfattning åstadkommas. Familjevård ställer sig
billigare än vård på ungdomsskola, och genom ökad familjevård undvikes
sannolikt i stor utsträckning ett senare omhändertagande på ungdomsvårdsskola.
Visserligen har riksdagen antagit ett system för kommunal skatteutjämning,
syftande till att avlösa de specialdestinerade bidragen till kommunerna.
I detta fall är det enligt utskottets mening emellertid fråga om ett
socialt problem av så stor vikt alt ett statligt stöd till verksamheten är väl
motiverat. Enligt utskottets uppfattning hör därför en utredning komma till
stånd angående familjevården, varvid ersättningsfrågan särskilt hör beaktas,
i syfte att framlägga förslag till statligt stöd till familjevård av kriminell eller
asocial ungdom.
11) alt utskottet hort hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1965
att riksdagen måtte i anledning av motionerna 1:574 och
11:690 samt 1:586 och 11:692 i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om utredning rörande familjevård i förebyggande
syfte av asocial eller kriminell ungdom samt om förslag till
ett lämpligt utformat statligt stöd till denna verksamhet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.