Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av \ § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7

1965-03-16 · 123 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:16, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av \ § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

1

Nr 16

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av \ § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 19i7 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt

propositionen och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

I eu den 4 januari 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 14, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 5761 om statlig inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt;

3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85 )

om försäljningsskatt;

7) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april

1961 (nr 372) om bensinskatt;

8) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den

5 juni 1953 (nr 272);

10) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

dels godkänna de grunder för nja sjömansskattetabeller som angivits i

propositionen samt bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med dessa grunder

upprätta och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla från och

med den 1 januari 1966.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. AV 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Propositionen har hänvisats till lagutskott, såvitt densamma avser det

ovan under 3) upptagna förslaget till lag angående ändring i lagen den 25

maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen, och i övrigt till

bevillningsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Propositionen innehåller huvuddelen av de förslag till omläggning av den

direkta och indirekta beskattningen som förutskickats i finansplanen. I propositionen

föreslås sålunda

1) nya skalor för den statliga inkomstskatten:

a) sänkning av progressionen i inkomstlägena 20 000—50 000 kr. för gifta

och 10 000—50 000 kr. för ogifta,

b) höjning av tudelningsgränsen vid sambeskattningen från omkring

24 500 kr. till omkring 34 000 kr.;

2) viss schablonisering av kommunalskatteavdraget vid taxering till statlig

inkomstskatt, innebärande skattelättnader för årsinkomster upp till

32 000 kr. för makar och 16 000 kr. för ogift;

3) ändrade grunder för beräkning av folkpensionsavgift (f. n.. 4 procent

av taxerad inkomst, maximiavgift 600 kr.), varigenom avgiften beräknas

efter 4 procent av beskattningsbar inkomst och maximeras till 1 200 kr.,

innebärande lägre avgift för årsinkomster upp till 24 500 kr. för makar och

21 000 kr. för ogift;

4) nya sjömansskattetabeller (nu gällande tabeller tillkom genom beslut

år 1961), i vilka iakttages de i denna proposition föreslagna lättnaderna i

inkomstbeskattningen liksom även de under åren 1962—-1964 skedda förändringarna

i beskattningen;

5) höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande

80 000 kr. till 100 000 kr.;

6) höjning av omsättningsskatten (allmänna varuskatten) från 6 till 9

procent, varvid dock näringslivets maskininvesteringar undantages från

höjningen;

7) höjning av bensinskatten med 5 öre per liter;

8) höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett;

9) ändringar i punktbeskattningen:

a) skatten på tandkräm, munvatten o. likn. samt på socker, sirap, spelkort

och grammofonvaror slopas,

b) skatten på parfymer, kosmetika och choklad, som f. n. tas ut efter

i vissa fall 40 procent och i andra fall 65 procent, bestämmes enhetligt till

50 procent.

Reformerna avses träda i kraft den 1 juli 1965 i fråga om den indirekta

beskattningen samt den 1 januari 1966 (inkomståret 1966) i fråga om in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 3

komstbeskaltningen (inkl. folkpensionsavgiften) och vid 1966 års taxering

i fråga om förmögenhetsskatten.

De till bevillningsutskottet hänvisade författningsförslagen är av följande

lydelse.

-•-•ujiin-i.. !

.mom I 2 d?n .mom 1 t v» •wrfoftyl itmiimi

sihnlr. m<> (d-.ö -iu) TfVI ihi£ <ti* r**»jh

■’ i .t;i, '' - f>i tv,. <;i,t nt'') -,t I I,

v }>< ds*?.-. ; ö- .r, • ;:v-.:U ''f h.dfS-Mi, giihjt* <h;, !vi} ’tim

i,Vit ui.nm?''/'':!

’ fn I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

1 mom. Från sammanlagda—— — nästföljande stycke.

Skattskyldig, som — — — kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt första stycket för

kommunal skatt skall beräknas till

ett belopp motsvarande minst en

fjärdedel av den sammanräknade

nettoinkomsten (summan av den

skattskyldiges enligt denna förordning

fastställda inkomster från olika

förvärvskällor, minskad med avdrag

enligt första stycket för underskott).

Avdraget må dock icke vid tillämpning

av denna schablonregel beräknas

till högre belopp än 2 250 kronor

eller, för makar som under beskattningsåret

levt tillsammans, för dem

båda gemensamt till högre belopp än

4 500 kronor eller, för den som under

beskattningsåret varit ogift (varmed

jåmställes änka, änkling eller

frånskild) och haft hemmavarande

barn under 18 år, till högre belopp

än 4 500 kronor. Bestämmelserna i

detta stycke skola icke äga tillämpning

på fysisk person, som enligt vad

därom är särskilt stadgat taxeras

till statlig inkomstskatt i det för

riket gemensamma distriktet, samt

ej heller på juridisk person annat

än i fall som avses i 6 § 3 mom.

Har sådan--— — —---i fråga.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1964:77 och av 10 ? 1 mom. se 1961:623

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

5

10 §.

(Nuvarande lydelse)

1 in o m. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men icke

16 000

kr.:

1 200

kr. för

12 000

kr. och

20 %

av

återstoden

16 000

» »

20 000

»:

2 000

»

»

16 000

»

30 %

»

»

20 000

» »

30 000

»:

3 200

»

20 000

»

»

38%

»

»

30 000

* *

40 000

»:

7 000

•

»

30 000

»

»

43%

»

t

40 000

* *

60 000

»:

11 300

»

it

40 000

*

»

48%

»

»

60 000

* »

100 000

»:

20 900

»

4

60 000

»

»

54%

»

>>

100 000

■> >»

150 000

»:

42 500

»

»

100 000

»

>

59%

»

*

150 000

kr.

»:

72 000

»

*

150 000

»

*

65%

»

För annan---— beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

9 000

kr.:

600

kr.

för

6 000

kr. och

20%

av

återstoden

9 000

»

»

12 000

»:

1 200

»

9 000

•>

It

25 %

»

a

12 000

»

16 000

» :

1 950

»

»

12 000

»

»

30 %

%

»

16 000

*

20 000

»:

3 150

»

»

16 000

»

»

36 %

»

20 000

»

*

30 000

»:

4 590

»

20 000

»

il %

it

30 000

»

*

40 000

»:

8 690

»

*

30 000

»

»

45 %

»

it

40 000

»

60 000

» :

13 190

»

»

40 000

»

»

49%

»

it

60 000

>>

»

100 000

»:

22 990

»

»

60 000

»

»

54 %

»

it

100 000

»

»

150 000

»:

44 590

»

»

100 000

»

»

59 %

»

»

150 000

kr.

74 090

>>

»

150 000

»

»

65 %

0

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

(Föreslagen lydelse)

1 in o in. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men icke

16 000

kr.:

1 200

kr.

för

12 000

kr. och

15 %

av

återstoden

16 000

» »

20 000

n:

1 800

>>

it

16 000

»

»

22 %

»

<>

20 000

» *

24 000

n:

2 680

»

»

20 000

•

»

27 %

»

»

24 000

it »

30 000

*:

3 760

it

it

24 000

*

*

34 %

>

30 000

» »

40 000

*:

5 S00

it

»

30 000

»

»

42 %

•

»

40 000

i) »

60 000

»:

10 000

»

»

40 000

it

it

48 %

»

>>

60 000

» •>

100 000

»:

19 600

»

»

60 000

it

it

54 %

»

»

100 000

»> »

150 000

»:

41 200

it

»

100 000

»

it

59%

it

*

150 000

kr.

70 700

»

•

150 000

>

it

65 %

*

För

annan -

—

- beskattningsbara inkomsten;

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

8 000

kr.:

600

kr.

för

6 000

kr.

och

IS %

av

återstoden

S 000

»

*

10 000

*:

900

»

»

8 000

»

»

22 %

»

*

10 000

»

»

15 000

*:

1 340

»

»

10 000

>

27 %

»

•

15 000

»

»

20 000

i:

2 690

»

»

15 000

*

31 %

►>

*

20 000

*

»

25 000

*:

4 240

»

]j

»

20 000

*

»

36%

»

25 000

»

»

30 000

»:

6 040

»

»

25 000

»

»

40 %

H

30 000

»

40 000

*:

8 040

»

30 000

»

»

11 %

»

»

40 000

»

»

60 000

*:

12 440

»

»

40 000

*

»

49%

»

60 000

»

»

100 000

*:

22 240

60 000

»

54%

*

100 000

*

»

150 000

*:

43 840

»

»

100 000

»

»

59%

»

150 000

kr.

13 340

»

»

150 000

»

»

65 %

»

*

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse--— ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ samt 11 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

9 §.

(Föreslagen lydelse)

--beskattningsbara förmögenheten.

— beskattningsårets utgång.

Därest för fysisk person eller

oskift dödsbo den skattepliktiga förmögenheten

överstiger trettio gånger

den sammanräknade nettoinkomsten

enligt förordningen om statlig

inkomstskatt, skall den beskattningsbara

förmögenheten utgöra ett

belopp, motsvarande trettio gånger

den sammanräknade nettoinkomsten,

dock minst femtio procent av

den skattepliktiga förmögenheten.

Statlig förmögenhetsskatt

Såsom beskattningsbar —

Därest för fysisk person eller

oskift dödsbo den skattepliktiga förmögenheten

överstiger trettio gånger

ett belopp, motsvarande summan

av de för den skattskgldige för ifrågavarande

beskattningsår enligt förordningen

om statlig inkomstskatt

fastställda inkomsterna av olika förvärvskällor,

minskad med enligt

samma förordning medgivna avdrag

för underskott å förvärvskälla

(sammanräknad nettoinkomst),

skall den beskattningsbara

förmögenheten utgöra ett belopp,

motsvarande trettio gånger den sammanräknade

nettoinkomsten, dock

minst femtio procent av den skattepliktiga

förmögenheten.

Har vid------ —- --fråga är.

Beskattningsbar förmögenhet —---- kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Fysisk person, oskift dödsbo, ut- Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt

bolag eller i 10 § 1 mom. för- ländskt bolag eller i 10 § 1 mom. för
-

ordningen om statlig inkomstskatt

omförmäld familjestiftelse skall icke

förmögenhetsskatt,

utgöra

statlig

därest den beskattningsbara förmö
-

ordningen om statlig inkomstskatt

omförmäld familjestiftelse skall icke

utgöra statlig förmögenhetsskatt,

därest den beskattningsbara förmö
-

genheten icke överstiger 80 000 kro
-

nor.

Ej heller

genheten icke överstiger 100 000 kronor.

5 000 kronor.

Senaste lydelse av 9 § se 1958:298 samt av 10 § och 11 § 1 mom. so 1957:106.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

H §•

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 100 000 kronor:

fem promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

80 000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

100 000 men icke 150 000 kr.: 100 kr. för 100 000 kr. och S°U„ av återstoden:

150 000

*

* 200 000

»: 500

»

200 000

D

» 400 000

*: 1 000

*

400 000

»

* 1 000 000

i: 3 600

»

1 000 000

kr.

: 13 200

»

* 150 000 » » 10 °l oo » »

200 000 » » 13 7„0 » »

400 000 » • 16 °/oo » »

1 000 000 » » IS 7oo » *

(Föreslagen lydelse)

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt — — — familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:

åtta tiondedels procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150 000 men icke 200 000 kr.: 400 kr. för 150 000 kr. och 1 % av återstoden;

200 000 * » 400 000 »: 900 » • 200 000 » » 1,3 % » » ;

400 000 » » 1 000 000 »: 3 500 » » 400 000 » » 1,6 % » » ;

1000 000 kr. : 13 100 o » 1 000 000 » » 1,8 % » »

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1965 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

9

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 14 §, 18 § 3 mom. och 69 § förordningen den

1 december 1959 om allmän varuskatt samt anvisningarna till 18 § samma

förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Skatten utgår med sex procent av Skatten utgår med nio procent

beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.

18 §.

3 m o in. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

hus, skall skatten, i vad avser

tillhandahållande och uttag ur

rörelse av sådana hus, beräknas allenast

å 60 procent av den eljest skattepliktiga

omsättningen.

Enligt samma grunder skall skatten

beräknas för annan rörelse i vad

avser tillhandahållande och uttag av

maskiner och andra döda inventarier

med en beräknad varaktighetstid av

mer än tre år för stadigvarande användning

i jordbruk, skogsbruk, rörelse

eller annan yrkesmässig verksamhet.

Med tillhandahållande enligt första

eller andra stycket jämställes uthyrning

av där avsedda varor för

användning i jordbruk, skogsbruk,

rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet.

(Se vidare anvisningarna) (Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår med sex procent av Skatten utgår med nio procent av

beskattningsvärdet. beskattningsvärdet. Vid införsel till

riket av vara som angives i 18 § 3

mom. utgår dock skatten utom i fält

1 Senaste lydelse av 14 och 69 §§ se 1961:625 samt av 18 § 3 mom. se 1959:507.

3 m o m. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

trähus, skall skatten, i vad

avser tillhandahållande och uttag ur

rörelse av sådana hus, beräknas allenast

å 70 procent av den eljest skattepliktiga

omsättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen

med fem och fyra tiondedels

procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är--------varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande ----------liknande prestation.

Anvisningar

till 18 §.

Avdragsrätt enligt-----— — allmän varuskatt.

Med material------— såsom emballage.

Med monteringsfärdiga

h u s förstås i 18 § 3 mom. första

stycket hus avsedda för stadigvarande

bruk, som för uppförande på fast

grund levereras antingen i form av

färdigställda byggnadselement, innefattande

fullständig sats av bjälklags-,

vägg- och takkonstruktioner

med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial

samt byggnadssnickerier,

eller på motsvarande sätt färdigmonterade.

Till maskiner eller andra

inventarier som angives i 18 §

3 mom. andra stycket hänföras personbilar

och sådana med skåp-, stationsvagns-

eller personbilskarosseri

utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt

ej överstiger 1 800 kilogram, endast

om de äro avsedda att nyttjas i yrkesmässig

trafik. Till maskiner eller

andra inventarier räknas vid tillämpning

av 18 § 3 mom. även reservdelar,

verktyg eller tillbehör som normalt

ingå i leverans av sådana inventarier.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. I samband med ikraftträdandet

skall följande iakttagas.

1. Med den inskränkning som följer av andra stycket äger förordningen

icke tillämpning i fråga om sådant tillhandahållande inom riket av vara

eller tjänsteprestation som skett före den 12 januari 1965 eller varom före

nämnda dag slutits skriftligt avtal vari vederlaget blivit till beloppet fastställt.

Vad nu sagts om verkan av skriftligt avtal gäller även i fråga om

införsel till riket, om den, för vars räkning införseln sker, före den 1 juli

1965 till generaltullstyrelsen skriftligen anmält sin avsikt att åberopa avtalet

vid införseln. Förordningen äger ej heller tillämpning i fråga om sådant

tillhandahållande genom postverkets försorg av periodiska publikationer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 11

för vilket vederlag influtit till postverket före den 1 juli 1965, även om vederlaget

först därefter kommer mottagaren till godo.

Avser ett före den 12 januari 1965 slutet skriftligt avtal, vari vederlaget

blivit till beloppet fastställt, tillhandahållande inom riket av tjänsteprestation

som anges i 11 § förordningen om allmän varuskatt äger 14 § i dess

nya lydelse tillämpning på tjänsteprestationen från och med den dag —

dock tidigast den 1 juli 1965 — då avtalet skulle upphöra att gälla, om det

med iakttagande av gällande uppsägningsvillkor uppsagts den 1 juni 1965.

Motsvarande gäller tillämpningen av bestämmelserna om uthyrning i 18 §

3 mom.

2. Bestämmelserna i första punkten om skriftligt avtal äga tillämpning

även på avtal, vari skriftlig viljeförklaring föreligger från endast den ena

parten, om avtalet fullgöres i enlighet med denna viljeförklaring.

Kan enligt avtalet vederlag som anges med bestämt belopp ändras om

kostnadsändring eller dylikt inträffar, anses vederlaget likväl fastställt till

beloppet, om vederlaget utgår utan ändring eller ändras endast i enlighet

med bestämmelse i avtalet om ändring i anslutning till ändring i officiellt

index eller, i fråga om entreprenadarbete eller motsvarande, i kollektivavtal.

3. Förordningen äger icke tillämpning å den redovisning av preliminär

allmän varuskatt som skall ske under juli månad 1965.

4. Omfattar redovisningsperiod eller beskattningsår tid såväl före som

efter denna förordnings bestämmelser skola tillämpas, gäller följande särskilda

bestämmelser.

Särskild deklaration för preliminär allmän varuskatt skall avgivas dels

för den del av redovisningsperioden som avser tid före utgången av juni

månad 1965 dels för återstoden av redovisningsperioden.

Vid taxering till allmän varuskatt skall skattepliktig omsättning, med

tillämpning av 28 § andra stycket förordningen om allmän varuskatt, anges

särskilt för tid före utgången av juni månad 1965 och särskilt för tid därefter.

I fråga om taxering till allmän varuskatt för försäljning och uttag av

produkter från jordbruksfastighet gälla de särskilda bestämmelser som

Ivungl. Maj :t meddelar.

5. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings

ikraftträdande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom., 6 § och 8 § 1 mom. förordningen

den 25 maj 1941 om särskild varuskatt samt bilagan till förordningen1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

1. Skatten utgår, i enlighet med 1. Skatten utgår med femtio provad

i förteckningen angives, anting- cent av varans beskattningsvärde.

en med däri angivet procenttal av

varans beskattningsvärde eller med

i förteckningen angivet belopp för

varuenhet eller viktenhet.

6 §•

1. Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet eller,

vad angår varor för vilka skatten

utgår med belopp för varu- eller

viktenhet, angående kvantiteten av

de varor, för vilka skattskyldighet

inträtt under kalendermånaden.

Om särskilda---- deklarationen avser.

2. I deklaration-----svensk frihamn.

1. Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet

av den skattepliktiga omsättningen.

Avdrag som nyss sagts skall avse

beskattningsvärdet, där fråga är om

vara, för vilken skatten utgår i förhållande

till värdet, samt kvantiteten,

där skatten utgår efter varu- eller

viktenhet.

Har vara, för vilken skatten utgår

med belopp för viktenhet, använts

för tillverkning av annan enligt denna

förordning skattepliktig vara, må

avdrag i deklaration göras med belopp

motsvarande skatten på den sålunda

använda varan.

På särskild — — — —--från köparen.

Avdrag som nyss sagts skall avse

beskattningsvärdet.

1 Förordningen omtryckt 1960:612. Senaste lydelse av bilagan se 1963:91.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

(Nuvarande lydelse)

i

1. Införes skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej

annat nedan stadgas, i samband med

tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar

avlämna en på heder och samvete

avgiven deklaration angående

varans beskattningsvärde eller, vad

angår varor för vilka skatten utgår

med belopp för varu- eller viktenhet,

angående kvantiteten.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Införes skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör,

skall den skattskyldige, där ej

annat nedan stadgas, i samband med

tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar

avlämna en på heder och samvete

avgiven deklaration angående

varans beskattningsvärde.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer

Tulltaxenummer

Varuslag

ur 17.04]

Choklad- och — — — följande varugrupper:

ur 18.06

■

choklad, med —--eller sötningsmedel,

ur 20.04

karameller, praliner, —--ersättningsmedel härför,

lakrits, innehållande---eller stycken,

marsipan, mandelmassa,---eller stycken,

marmelad och---eller stycken.

Anm. Skatt skall---s. k. fastlagsmassa.

ur 17.051

t

Med socker---av läskedrycker.

ur 21.07J

r

Anm. Skatt skall---av glass.

ur 33.06

Parfymer, toalettmedel---följande varugrupper:

parfymer och---av ättiketerpreparat,

puder med---eller ögonbryn.

ur 38.19

Kemiska kompresser---för hårpermanentning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85)

om försäljningsskatt

Härigenom förordnas, att 3 §, 5 § 1 mom. samt 18, 19 och 25 §§ förordningen

den 5 mars 1948 om försäljningsskatt ävensom bilagan till förordningen1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

Registrerad säljare-----— — till konsument.

Vad i denna paragraf stadgas skall

icke äga tillämpning i fråga om vara,

för vilken skatten enligt vad nedan

i 5 § stadgas utgår med i förteckningen

angivet belopp för varuenhet.

5 §•

1 mom. Skatten utgår, i enlighet 1 mom. Skatten utgår med tjugo

med vad i förteckningen angives, an- procent av varans beskattningsvärde.

tingen med däri upptagen procent

av varans beskattningsvärde eller

med i förteckningen angivet belopp

för varuenhet.

I fråga — -------för viktenhet.

18 §.

Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet av

den skattepliktiga försäljningen eller,

i fråga om vara för vilken skatt

skall utgå med i förteckningen angivet

belopp för varuenhet, antalet

försålda enheter under kalendermånaden.

Deklarationen skall i förekommande

fall avse jämväl varor,

som av registrerad säljare uttagits

från rörelsen för annat ändamål än

försäljning eller som ingått i den

skattskyldiges lager vid den tid då

Deklaration skall insändas till

kontrollstyrelsen senast å femtonde

dagen i andra månaden efter varje

kalendermånads utgång och innehålla

uppgift om beskattningsvärdet av

den skattepliktiga försäljningen. Deklarationen

skall i förekommande

fall avse jämväl varor, som av registrerad

säljare uttagits från rörelsen

för annat ändamål än försäljning

eller som ingått i den skattskyldiges

lager vid den tid då hans

registrering såsom säljare av skattepliktig

vara upphörde.

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. och 19 § se 1949:100, av 18 § se 1959:94 samt av bilagan

se 1960:615

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hans registrering såsom säljare av

skattepliktig vara upphörde.

Om särskilda---deklarationen avser.

19 §.

I deklaration---påförda försäljningsskatt.

På särskild --------från köparen.

Vad i denna paragraf stadgas angående

avdrag från beskattningsvärdet

skall i fråga om vara, för vilken

skatten skall utgå med i förteckningen

angivet belopp för varuenhet, i

stället avse avdrag från det enligt

deklarationen upplupna skattebeloppet.

25 §.

Då annan — — — varans beskattningsvärde.

Deklaration erfordras icke beträffande

vara, för vilken skatt utgår

med i förteckningen angivet belopp

för viktenhet eller varuenhet, ej heller

beträffande annan vara därest

denna införes till riket för annat ändamål

en försäljning. I fråga om vara

som sist sagts skall den skattskyldige

i stället till tullmyndigheten avlämna

skriftlig försäkran i två exemplar

rörande ändamålet med införseln;

dock att sådan försäkran

icke erfordras om det är uppenbart

att varan införes för annat ändamål

än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Deklaration erfordras icke beträffande

vara, för vilken skatt utgår

med i förteckningen angivet belopp

för viktenhet, ej heller beträffande

annan vara därest denna införes till

riket för annat ändamål än försäljning.

I fråga om vara som sist sagts

skall den skattskyldige i stället till

tullmyndigheten avlämna skriftlig

försäkran i två exemplar rörande

ändamålet med införseln; dock att

sådan försäkran icke erfordras om

det är uppenbart att varan införes

för annat ändamål än försäljning eller

användning i förvärvssyfte.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förteckning

över

varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas,

i tulltaxan upptagna under nedanstående tulltaxenummer

Bilaga

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

Särskild

skattesats

för vissa

varor vid

import,

kr. för

100 kg

Minimiskatt (i kronor)

per kalenderår för re- gistrerad säljare med

skattepliktig försäljning

av enbart egen

tillverkning

eljest

i

2

3

4

5

ur 58.01

Mattor, knutna, även konfektione- rade:

innehållande natursilke..........

andra slag:

med högst--— högst

25 000 ......................

10 000

1 000

1200

3 600

ur 71.01—

71.03

med mer än 250 —■ — — 1 m..

med mer än 450 --- 1 m..

Naturpärlor och —--tekniskt

2 000

4 000

ur 71.12—

71.14

Varor av--— tekniskt bruk

Anm. För urarmband — — —

vid ur.

—

1 200

ur 71.15

Varor av---— tekniskt bruk ..

Anm. Skatt skall ej utgå för:

varor, vilka tidigare inom riket varit

föremål för försäljning till konsument,

samt ej heller för ordnar, medaljer och

märken av guld, silver, platina eller

annan ädel metall, där de utdelas så- som förtjänsttecken eller utan be- talning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

17

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961 (nr 372)

om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Skatten utgår med trettioåtta öre Skatten utgår med fyrtiotre öre

för liter. för liter.

Skatten beräknas---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser skola

dock alltjämt gälla i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden

före ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaksskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

För tobaksvara —--belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

1 st. gram

Belopp för

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter........................ grupp I

* II

t. o. m. 0,85

över 0,85

8,9

13,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1961:626.

2 liihamj till riksdagens protokoll 1065. 7 samt. 1Sr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni

19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

1 m o m. Har lokal---sådana tabeller.

Skattetabellerna skola---tilläggspensionsavgift, samt

att vid taxering for inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, och,

såvitt gäller i 2 mom. första stycket

3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt

46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels ock, såvitt angår taxeringen

till statlig inkomstskatt, för kommunala

utskylder med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre

det belopp, som enligt 3 mom. legat

till grund vid uträknandet av de i

vederbörlig tabell angivna utskylderna.

Tabellerna skola---- antal

att vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels ortsavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3) avsedd skattskyldig, avdrag

enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels ock, såvitt angår

taxeringen till statlig inkomstskatt,

för kommunala utskylder med helopp,

motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträknandet

av de i vederbörlig tabell

angivna utskylderna, eller med det

högre belopp som följer av 4 § 1

mom. tredje stycket förordningen

om statlig inkomstskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Förordningens bestämmelser

gälla dock redan dessförinnan i avseende på åtgärder som erfordras

för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1964:354.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

19

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

22 §.

(Föreslagen lydelse)

eljest till sammanlagt

1 m o m. Nedannämnda skattskyldiga —

minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens

tillgångar av den art, som angives

i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets

utgång haft ett värde

överstigande 80 000 kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

5) fysisk eller---skattepliktig inkomst.

Vid bedömande — — — statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar,--— stycket kommunalskattelagen.

Skall skattskyldig---deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning —--riket bosatta.

I fråga------den avlidne.

4) fysisk eller juridisk person, vilkens

tillgångar av den art, som angives

i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets

utgång haft ett värde

överstigande 100 000 kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 612 av herr Torsten Andersson m. fl.

och II: 728 av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte fastställa skalorna för den statliga inkomstbeskattningen

i enlighet med vad som i motionerna förordats, att gälla från

och med den 1 januari 1966, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till den härför erforderliga författningstexten;

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

a) om skyndsamma överväganden och förslag beträffande en sådan l>eskattningsrelorm,

att större enhetlighet uppnås i skattesystemet och be
1

Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1961:628.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

skattningen bättre anpassas efter bärkraftsprincipen och kraven på hänsyn

till konkurrenskraften inom näringslivet och viljan till ökade arbetsinsatser

inom närings- och samhällsliv i enlighet med motionernas syfte;

b) om skyndsam prövning av frågan om indexreglering av skattesystemet

i enlighet med motionernas syfte; samt

c) att Kungl. Maj :t måtte lämna riksdagen sammanställning rörande

långsiktsplaneringen av statens utgifts- och inkomstpolitik att tjäna som

underlag för riksdagens debatt rörande angelägenhetsgraderingen inom reformarbetet

och besparingsmöjligheterna inom de statliga utgiftsområdena;

II) de likalydande motionerna I: 613 av herr Torsten Andersson in. fl.

och II: 729 av herr Hedlund in. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta, att den i propositionen nr 14 föreslagna

höjningen av cigarretlslcatten må gälla från och med den 1 april 1965; samt

2) att vederbörande utskott skyndsamt måtte upptaga detta yrkande till

behandling och utarbeta förslag till erforderlig författningstext;

III) de likalydande motionerna I: 614 av herr Gustaf Henry Hansson

in. fl. samt II: 734 av herrar Nilsson i Bästekille och Stiernstedt, vari hemställts,

att riksdagen måtte

1) , besluta att, med ändring av vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 14 i

denna del föreslås, fastställa skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten

till 125 000 kronor samt att antaga de ändrade skatteskalor, som föreslagits

av allmänna skatteberedningen, samt

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till riksdagen om sådan

ändring i gällande bestämmelser i ämnet, att produktiva förmögenhets tillgångar,

som användes i den skattskyldiges förvärvsverksamhet, i rörelse

eller i jordbruk och skogsbruk, i viss omfattning befrias från förmögenhetsskatt

resp. upptagas bland tillgångarna till reducerat värde;

IV) de likalydande motionerna I: 615 av herr Gustaf Henry Hansson

m. fl. och II: 744 av herr Turesson, vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att reduktionsregeln för monteringsfärdiga hus skall gälla även för

förbearbetade byggnadsvaror»;

V) de likalydande motionerna I: 616 av herrar Torsten Hansson och Lars

Larsson samt II: 719 av herr Arvidson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att produkter av konstnärligt ädelsmide, dvs. konsthantverksarbeten

i silver och guld, framställda i enstaka exemplar, befrias från den

extra försäljningsskatten på guld- och silvervaror;

VI) de likalydande motionerna 1:617 av herrar Hubinette och Isacson

samt II: 718 av herr Stiernstedt m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

—- med ändring av vad i propositionen i angivna del föreslås — besluta, att

anvisningarna till 18 § förordningen om allmän varuskatt skall erhålla sådan

lydelse att jämväl i fråga om sådana med skåp-, stationsvagns- eller

personbilskarosserier utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger

1 800 kg, varuskatt skall utgå å det till 60 procent reducerade varuvärdet;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 21

VID de likalydande motionerna I: 618 av herr Gösta Jacobsson m. fl.

samt II: 720 av herrar Bengtson i Solna och Nordgren, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta att i vad avser tillhandahållande av betongmassa

och därmed jämställda produkter allmän varuskatt skall beräknas

å allenast 40 procent av den eljest skattepliktiga omsättningen, samt

2) att det måtte uppdragas åt vederbörande utskott att utforma erforderlig

lagtext;

VIII) de likalydande motionerna I: 620 av herrar Lager och Adolfsson

samt II: 731 av herr Karlsson i Huddinge m. fl., vari hemställts, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 14, måtte antaga följande

1) Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Från sammanlagda---

Skattskyldig, som —-----

(Föreslagen lydelse)

----nästföljande stycke.

— kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt första stycket för

kommunalskatt skall beräknas till

ett belopp motsvarande minst en

fjärdedel av den sammanräknade

nettoinkomsten (summan av den

skattskyldiges enligt denna förordning

fastställda inkomster från olika

förvärvskällor, minskad med

avdrag enligt första stycket för underskott).

Avdraget må dock icke

vid tillämpning av denna schablonregel

beräknas till högre belopp än

3 000 kronor eller, för makar som

under beskattningsåret levt tillsammans,

för dem båda gemensamt

till högre belopp än 4 500

kronor eller, för den som under beskattningsåret

varit ogift (varmed

jämställes änka, änkling eller frånskild)

och haft hemmavarande

barn under 18 år, till högre belopp

än 4 500 kronor. Bestämmelserna i

detta stycke skola icke äga tillfimp*

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ning på fysisk person, som enligt

vad därom är särskilt stadgat taxeras

till statlig inkomstskatt i det för

riket gemensamma distriktet, samt

ej heller på juridisk person annat än

i fall som avses i 6 § 3 mom.

Har sådan-------i fråga.

2) Förslag

till

Förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 19''t7

(nr 511) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §•

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---- familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:

en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

} 150 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr för 150 000 och 1,5 % av återstoden

200 000 » » 400 000 » 1 250 * » 200 000 » 2 % » *

400 000 » » 1 000 000 » 5 250 » » 400 000 » 2,5 % » »

1000 000 — 20 250 » » 1 000 000 » 3 % » »

IX) de likalydande motionerna I: 621 av herr Nils Theodor Larsson och

11:727 av herr Hansson i önnarp m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 14 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om skyndsamma överväganden av förmögenhetsbeskattningen i

syfte att uppnå en sådan utformning, att skatt å kapitaltillgångar uttages

endast å kapitalavkastningen i överensstämmelse med bärkraftsprincipen,

i enlighet med vad som förordats i motionerna»;

X) de likalydande motionerna I: 622 av herr Lundin m. fl. och II: 747

av herr Wikner m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att den

statliga förmögenhetsbeskattningen behålles oförändrad»;

XI) de likalydande motionerna I: 623 av herr Lundström m. fl. och

II: 739 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 14

måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

om särskilda åtgärder för att komma till rätta med en hotande fortsatt

allmän pris- och kostnadshöjning;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

2) i skrivelse till Kungl. Maj t anhålla att riksdagen snarast förelägges

förslag till en samlad skattereform enligt i motionerna angivna riktlinjer,

syftande till lättnader i den direkta inkomstskatten samt en reformeiing

av den indirekta beskattningen och företagsbeskattningen som stärker konkurrensförmåga

och kapitalförsörjning;

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att en sammanställning för flerårsbedömning

av det statliga budgetläget förelägges höstriksdagen att tjäna

som underlag för debatt rörande planering och avvägning av den statliga

utgiftsutvecklingen;

4) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att den översyn av förmögenhetsskatten

som inom allmänna skatteberedningen påbörjats, måtte slutföras

utan dröjsmål;

5) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att fortsatta undersökningar kommer

till stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar

samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen;

6) fastställa sänkta skalor för den statliga inkomstskatten i enlighet med

i motionerna angivna förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1966, samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar

i anledning av yrkandet ovan under A. 6;

XII) de likalydande motionerna I: 624 av herr Lundström m. fl. och

II: 740 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att den av finansministern föreslagna höjningen av cigarrettskatten skall

genomföras fr. o. m. den 1 april 1963»;

XIII) de likalydande motionerna I: 626 av herr Ferdinand Nilsson samt

II: 743 av herrar Svensson i Vä och Börjesson i Glömminge, vari hemställts,

»1) att riksdagen måtte besluta tillägg till 10 § 1 mom. förordningen om

allmän varuskatt, varigenom från skatteplikt undantages företagares uttag

ur egen rörelse för eget och familjens hushållsbehov;

2) att riksskattenämnden måtte fastställa viss övre gräns för omfattningen

av sådana uttag som möjliggör minskat trassel för det stora flertalet

småföretagare men förhindrar missbruk; ävensom

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag

till innevarande års riksdag avseende undantagande från källskatt av mindre

arbetsinkomster å tillsammans högst 1 000 kr. per år och arbetsgivare

samt befrielse för arbetsgivare från skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift

om sådan inkomst»;

XIV) de likalydande motionerna I: 628 av herr Stefanson samt II: 73(^

av herrar Nordgren och Petersson, vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av proposition nr 14 måtte besluta att det reducerade beskattningsvärde,

som enligt riksdagens beslut kan komma att gälla för näringslivets

investeringar i maskiner och inventarier, även måtte avse reparationer

och underhåll på sådana investeringar»;

XV) de likalydande motionerna I: 629 av herr Stefanson m. fl. och II: 737

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla,

1) att försäljningsskatten enligt förordning av den 5 mars 1948 avvecklas

så snart ske kan, samt

2) att i avvaktan härpå en skyndsam översyn av nämnda förordning

med tillhörande kontrollföreskrifter vidtages i syfte att förhindra nu förekommande

skattefusk speciellt i fråga om guldsmedsvaror;

XVI) de likalydande motionerna I: 630 av fröken Stenberg m. fl. samt II:

742 av herr Ringaby och fröken Ljungberg, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att vid den fortsatta

utredningen inom finansdepartementet av frågan om familjebeskattningen

jämväl de ensamståendes skatteförhållanden göres till föremål för överväganden»

;

XVII) de likalydande motionerna I: 631 av herrar Sundin och Stefanson

samt II: 724 av herrar Gustafson i Göteborg och Magnusson i Borås, vari

hemställts, »att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr

14 måtte besluta att det av Kungl. Maj :t till 60 % föreslagna reducerade beskattningsvärdet

vid näringslivets investeringar i maskiner och inventarier

i stället utgöres av 50 % av den skattepliktiga omsättningen»;

XVIII) de likalydande motionerna I: 632 av herr Virgin m. fl och II: 748

av herr Cassel m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen med avslag å de i Kungl. Maj:ts proposition nr 14 framlagda

förslagen till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och

10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

samt till förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272) måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

♦ 1 mom. Statlig inkomst---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen

och som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret,

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 12 000 kronor: 7 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

12 000

men

icke

16 000

kr.:

840 kr.

för

12 000

kr.

och

14

%

av

återstoden

16 000

»

»

20 000

» :

1 400

it

»

16 000

»

»

20

%

»

20 000

»

»

24 000

» :

2 200

»

»

20 000

»

»

20

%

»

»

24 000

»

»

30 000

» :

3 240

»

»

24 000

»

»

33

%

»

»

30 000

»

»

40 000

» :

5 220

»

»

30 000

»

»

40

O/

/O

»

»

40 000

»

»

60 000

» :

9 220

»

»

40 000

»

47

%

»

»

60 000

»

»

100 000

» :

18 620

»

»

60 000

»

»

54

%

»

»

100 000

»

150 000

» :

40 220

»

»

100 000

»

j>

59

%

»

»

150 000

kr.

69 720

»

»

150 000

»

0

65

%

»

»

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke sägs

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 6 000 kronor: 7 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

8 000

kr.:

420

kr.

för

6 000 kr.

och

14

0/

/O

av

återstoden

8 000

»

10 000

» :

700

»

»

8 000

it

it

20

%

»

*

10 000

»

15 000

» :

1 100

it

it

10 000

»

it

26

%

it

»

15 000

»

»

20 000

» :

2 400

it

»

15 000

»

*

31

%

»

it

20 000

»

»

25 000

» :

3 950

it

»

20 000

»

»

36

o/

/o

it

it

25 000

»

30 000

» :

5 750

it

»

25 000

»

»

40

O/

/o

it

it

30 000

*

40 000

» :

7 750

it

it

30 000

»

»

44

0/

/o

it

it

40 000

»

it

60 000

» :

12 150

it

it

40 000

it

*

49

0/

/o

it

it

60 000

»

*

100 000

a :

21 950

»

*

60 000

it

it

54

%

it

it

100 000

»

it

150 000

» :

43 550

it

»

100 000

it

it

59

%

it

it

150 000

kr.

73 050

it

»

150 000

it

it

65

%

»

»

Ändå att--— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse--- — ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

B) att riksdagen måtte antaga det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 14

fogade förslaget till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen med den ändring, att 3 § får följande

lydelse: 3

3 §■

Folkpensionsavgift skall utgå med fyra procent av den avgiftspliktiges till

statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst med de begränsningar som

nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras, skola erlägga avgift med sammanlagt

högst åttahundra kronor. Därvid skall iakttagas, att om vardera har en beskattningsbar

inkomst överstigande tiotusen kronor, envar påföres pensionsavgift

med fyrahundra kronor. Om endast den ene har en beskattningsbar

inkomst överstigande tiotusen kronor, minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet av avgifterna ej överstiger åttahundra

kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Annan avgiftspliktig än som avses i andra stycket skall erlägga avgift med

högst åttahundra kronor.

C) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj:t till 1966 års riksdag framlägger förslag till en skattereform baserad

på grundtankarna i allmänna skatteberedningens förslag med den ändringen

att den direkta inkomst- och förmögenhetsbeskattningen lättas ytterligare

under hänsynstagande till de besparingsförslag och yrkande om

tillsättande av en besparingsutredning, som motionärerna vid årets riksdag

framfört; samt

D) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels att Kungl.

Maj :t för allmänna skatteberedningen utfärdar sådana ändrade direktiv, att

förslag till indexreglering av ortsavdrag och skatteskalor, förvärvsavdrag

in. m. kan utarbetas under innevarande år dels ock att Kungl. Maj :t måtte

framlägga förslag till lagstiftning i ämnet till 1966 års riksdag;

XIX) de likalydande motionerna I; 633 av herr Virgin m. fl. och II: 722 av

herr Cassel m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

1) att förvärvsavdragets maximum skall höjas från 2 000 till 3 000 kr.,

med rätt för den som kan styrka högre kostnader för barnens omhänderhavande

än 3 000 kr. att inom ramen för 20 % av inkomsten få avdrag härför;
2)

att förvärvsavdraget för gift kvinna som haft inkomst av jordbruksfastighet

liksom avdraget vid s. k. faktisk sambeskattning skall, där hustrun

haft hemmavarande barn under 16 år och styrkta kostnader för barnens

omhänderhavande som överstiger 300 kr., medges för de verkliga kostnaderna,

dock högst med 20 procent av det värde vartill hustruns arbete uppskattas;

samt

3) på grund härav antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas att 46 § 3 mom. kommunalskattclagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst

av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst

av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kr. och därjämte utan särskild

prövning med 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst

med 3 000 kr. Kan den skattskyldige styrka att hennes verkliga kostnader

för barnens omhänderhavande överstigit 3 000 kr. må hon åtnjuta avdrag

för dessa kostnader intill ett belopp motsvarande 20 procent av inkomsten.

Gift kvinna, som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 27

\

levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta

avdrag med 300 kr. Kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och

utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, må, därest hon

antingen varit gift och levt tillsammans med sin man eller ock haft hemmavarande

barn under 16 år, åtnjuta avdrag enligt vad som sägs i tredje

stycket beträffande gift man.

Vad i---eller frånskild.

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av

jordbruksfastighet eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kr., må mannen åtnjuta avdrag med

nämnda belopp. Har hustrun haft hemmavarande barn under 16 år och kan

det styrkas, att de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande

överstigit 300 kr., må mannen åtnjuta avdrag för dessa kostnader, dock

högst med ett belopp motsvarande 20 procent av det värde vartill hustruns

arbete uppskattas.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större

delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas

endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill

förslår och må för skattskyldig eller, om skattskyidig varit gift och levt

tillsammans med sin make och icke haft hemmavarande barn under 16 år,

för makarna tillsammans icke överstiga 300 kr. Har skattskyldig haft hemmavarande

barn under 16 år må avdraget för skattskyldig eller för makarna

tillsammans icke utan prövning överstiga 3 000 kr. Där avdraget beräknas

med hänsyn till de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande

må de för skattskyldig eller för makarna tillsammans icke överstiga

dessa kostnader.

Avdrag enligt--- — sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1966 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1966 eller tidigare år.

XX) motionen I: 625 av fru Myrdal, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte för sin del antaga förslag, som innehålles i proposition

nr 14, om förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 inom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt, dock med den

ändringen — i princip inom ramen för det i propositionen beräknade skatteuttaget

— att däri angivna belopp för schabloniserad minimigräns för kommunalskatteavdrag

upptages till lika belopp för samtliga skattskyldiga med

egen inkomst utan hänsyn till civilstånd samt att för gifta i äktenskap där

endast den ena maken är inkomsttagare, liksom för ensamstående med

hemmavarande barn under 18 år må medges ett extra avdrag beräknat till

en tredjedel av schablonavdraget; samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext;

XXI) motionen 11:716 av herrar Kärrlander och Kristenson, vari hemställts,

»1) att riksdagen vid behandling av propositionen måtte beakta vad i motionen

anförts samt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

2) att beslut måtte fattas om att skatten på cigarrettpapper från den 1 juli

1965 höjes från för närvarande två till fyra öre per styck»;

XXII) motionen II: 717 av herr Mundebo m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att den nyligen tillsatta

arbetsgruppen får i uppdrag att skyndsamt utreda och framlägga förslag

om övergång till särbeskattning samt att arbetsgruppen i sitt fortsatta

arbete måtte beakta vad i övrigt i motionen anförts»;

XXIII) motionen II: 721 av herr Carlsson i Göteborg m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av anvisningarna till 10 § förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 10 § förordningen den 16

maj 1958 om sjömansskatt skall hava följande lydelse.

Anvisningar

till 10 §.

Kolumnen i sjömansskattetabellen bestämmes med motsvarande tilllämpning

av 4 § uppbördsför ordningen och enligt följande uppställning

Å debetsedel för preliminär A-skatt

Avdrag för sjömansskatt verkställes

angiven kolumn

enligt nedanstående kolumn i

sjömansskattetabellen

X

2 eller 3

1

2—3

4

4

XXIV) motionen II: 723 av herr von Friesen, vari hemställts, »att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t begära en skyndsam utredning om möjligheten

att avskaffa läskedrycksskatten i samband med en motsvarande revision

av skatteskalorna för alkoholhaltiga drycker»;

XXV) motionen II: 725 av fru Gärde Widemar och herr Sjönell, vari hemställts,

»att den särskilda varuskatten på tekniska preparat fastställes till en

enhetlig procentsats av 40 procent»;

XXVI) motionen II: 726 av herr Hansson i önnarp, vari hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 14 måtte hos Kungl. Maj :t

begära prövning och förslag rörande en sådan utformning av inkomstbeskattningen,

att avdrag för egenavgifter för tilläggssjukpenningsförsäkring

och grupplivförsäkring kan medges i enlighet med motionens syfte»;

XXVII) motionen II: 732 av fru Kristensson, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 29

1) att förvärvsavdragets maximum skall höjas från 2 000 till 3 000 kronor

med rätt för den som kan styrka högre kostnader för barnens omhäntagande

till avdrag härför intill ett belopp av 10 000 kronor;

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext;

samt

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att den av

finansministern tillsatta arbetsgruppen för familj ebeskattningens utformning

måtte få i uppdrag att pröva frågan om att tillämpa tudelningsprincipen

i fråga om förvärvsavdragets utformning»;

XXVIII) motionen II: 733 av herr Krönmark m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att -— utan ändring i övrigt av

hittills tillämpade regler — förordna om restitution med i förhållande till

den ökade beskattningen förhöjt belopp fr. o. m. det datum då bensinskattehöjningen

träder i kraft och därefter tills vidare för sådan bensin,

som förbrukas vid jordbruket för bensindrivna traktorer, självgående skördetröskor

och skördetröskor med hjälpmotor;

XXIX) motionen II: 735 av herrar Nordgren och Bohman, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att avveckla försäljningsskatten å äkta mattor

från och med den 1 juli 1965»;

XXX) motionen II: 741 av herrar Petersson och Nordgren, vari hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl.. Maj :ts proposition nr 14 i vad

avser där föreslagen höjning av bensinskatten»;

XXXI) motionen II: 745 av herr Westberg m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 14 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till en sådan differentiering

av drivmedelsskatten som i motionen angivits, innebärande att priset

på bensin och olja blir enhetligt över hela landet»; ävensom

XXXII) motionen II: 746 av fröken Wetterström m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att för ålders- och invalidpensionär skall utgå

förhöjda ortsavdrag, nämligen med 3 600 kronor för ensam pensionär, med

6 000 kronor för makar av vilka en är pensionär och med 7 200 kronor för

makar som båda är pensionärer samt på grund härav antaga följande

a) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i nämnda

lag skall införas en ny paragraf, benämnd 48 a §, av nedan angiven lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

48 a §.

Vad i 48 § 2 mom. stadgas skall icke gälla skattskyldig fysisk person, som

varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och som enligt bestämmelserna

i 3 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering är ålders- eller invalidpensionär

eller vars make är sådan pensionär. Denne äger att å den i hemortskommunen

taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag på sätt

nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter därest endast en av makarna är pensionär som i

första stycket sagts, kommunalt ortsavdrag med 6 000 kronor.

Därest sammanlevande makar båda är pensionärer enligt ovan, åtnjutes

kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling

eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 16 år,

likaledes åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sagts äger åtnjuta

kommunalt ortsavdrag med 3 600 kronor.

Bestämmelser om ortsavdrag enligt 48 § 2 mom. skola i tillämpliga delar

avse jämväl avdrag enligt 48 a §.

65 §.

Fråga huruvida skattskyldig är ålders- eller invalidpensionär och huruvida

skattskyldig haft barn eller icke, liksom ock frågan om barns ålder skall

bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.

Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn.

I fråga---följande beskattningsåret.

De för---make avlidit.

Har eljest---för taxeringen.

De för---haft barn.

(Se vidare anvisningarna)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1966 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1966 eller tidigare år.

b) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

8§.

Skattskyldig fysisk---- 1 mom. kommunalskattelagen.

Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

angående kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande

statligt ortsavdrag.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen

eller 48 a § andra, tredje eller fjärde stycket samma lag och som varit

här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
när

den---beskattningsbara inkomsten;

när den---65 % av återstoden.

För annan---65 % av återstoden.

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —---— ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1966 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

De ovan under I) upptagna motionerna I: 612 och II: 728 har hänvisats

till statsutskottet, såvitt motionerna avser långsiktsplaneringen av statens utgifts-

och inkomstpolitik, och i övrigt till bevillningsutskottet.

De under XI) upptagna motionerna I: 623 och II: 739 har hänvisats till

statsutskottet, såvitt motionerna avser en sammanställning för flerårsbedömningen

av det statliga budgetläget, och i övrigt till bevillningsutskottet.

De under XVIII) upptagna motionerna I: 632 och II: 748 har hänvisats

till lagutskott, såvitt motionerna avser förslaget till lag angående ändring

i lagen den 25 maj 1962 om finansiering av folkpensioneringen, och i övrigt

till bevillningsutskottet.

Såvitt avser de under XIII) upptagna motionerna I: 626 och II: 743 behandlar

utskottet i förevarande betänkande endast de i punkt 3) i motionernas

hemställan upptagna yrkandena. De yrkanden i motionerna, som

avser den allmänna varuskatten, behandlar utskottet i annat sammanhang.

Följande i anledning av proposition nr 14 väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:619 av herr Helge Karlsson m. fl. och

II: 730 av herr Johansson i öckerö m. fl., samt

2) de likalydande motionerna I: 627 av herr Stefanson och II: 738 av herr

X ord gr en m. fl.,

behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

I) de likalydande motionerna I: 22 av lierr Lundström m. fl. och II: 28

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära en skyndsam utredning för att granska frågan om familj

ebeskattningens fortsatta utformning, varvid speciell uppmärksamhet

ägnas möjligheterna att övervinna de svårigheter som skulle uppstå vid en

eventuell övergång från sam- till särbeskattning»;

II) de likalydande motionerna I: 36 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.

samt II: 42 av herrar Larsson i Luttra och Persson i Heden, vari hemställts,

»att riksdagen måtte avslå förslag om bensinskattehöjning med 5 öre per

liter bensin»;

III) de likalydande motionerna I: 95 av herr Wallmark m. fl. och II: 118

av herr Fridolfsson i Stockholm, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning rörande en successiv övergång

till särbeskattning av äkta makar;

IV) de likalydande motionerna I: 123 av herrar Gösta Jacobsson och

Yngve Nilsson samt II: 158 av herrar Nilsson i Svalöv och Nordgren, vari

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning av frågan om sådan ändrad avfattning av 1952 års förordning

med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall, att den 80-procentiga

reduktionsregeln vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen blir effektiv»

;

V) de likalydande motionerna 1:210 av herr Sundin m. fl. och 11:256

av fröken Elmén m. fl., vari hemställts,

A. 1) att riksdagen måtte göra ett uttalande av innebörd att prissättningen

på alkoholdrycker ägnas fortlöpande uppmärksamhet av regeringen och

föranleder denna att vid inträffade förändringar av köpkraften föreslå prisjusteringar

för att förebygga ur nykterhetspolitisk synpunkt ogynnsam effekt

av ett relativt förbilligande av sådana drycker.

2) att priset på brännvin höjes med 3 kr./liter och priserna på övriga

spritdrycker i samma proportion som den föreslagna prishöjningen för

brännvin medfört i förhållande till det nuvarande brännvinspriset, samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar

;

VI) de likalydande motionerna 1:215 av herr Virgin m. fl. och 11:259

av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följ

ande

1) Förslag

till

Loa om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade lydelse.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

33

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 500 kronor samt

— därest han haft hemmavarande barn under 18 år, som icke haft 2 400

kronors inkomst — därutöver med 1 000 kronor för varje sådant barn.

Gift skattskyldig, —--- stycke sägs.

Annan skattskyldig--— 2 250 kronor.

Har skattskyldig---tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter det den utkommit från trycket i Svensk

författningssamling, dock att äldre bestämmelser skola gälla i fråga om

1966 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1966 och tidigare år.

2) Förslag

till

Förordning angående skatteberäkning för barnfamiljer i vissa fall

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skattskyldig, som icke kan mot sin taxerade inkomst enligt kommunalskattelagen

eller förordningen om statlig inkomstskatt helt utnyttja ortsavdrag

enligt 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen,

skall anses ha inbetalt preliminärskatt enligt uppbördsförordningen enligt

vad nedan sägs.

2 §•

Det icke utnyttjade ortsavdraget, beräknat enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt var för sig, må högst uppgå till

vad som överstiger för skattskyldig, som avses i andra stycket av 48 § 2

mom. kommunalskattelagen, 4 500 kronor och för skattskyldig, som avses

i tredje stycket samma lagrum, 2 250 kronor.

3 §•

Å sålunda erhållna belopp för icke utnyttjade ortsavdrag beräknas skatt

såsom om dessa belopp utgjort beskattningsbar inkomst enligt kommunalskattelagen

respektive enligt förordningen om statlig inkomstskatt, varefter

den sammanlagda beräknade skatten behandlas som preliminärskatt

enligt 1 §.

4 §•

Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av denna förordning utfärdas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

VII) de likalydande motionerna I: 350 av herr Adolfsson samt II: 375 av

fru Ryding och herr Karlsson i Huddinge, vari hemställts, »att riksdagen i

3 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 16

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning om sjömanslagstiftningen

och att för riksdagen framlägges förslag till en rättvisare

beskattning av de ombordanställda i svenska fartyg*;

VIII) de likalydande motionerna I: 483 av herrar Sundin och Lundström

samt II: 584 av herrar Ohlin och Hedlund, vari hemställts,

1) »att riksdagen måtte besluta följande ändringar i reglerna för förvärvsavdraget

vid beskattningen att gälla fr. o. m. den 1 januari 1966:

a) för gift kvinna med inkomst av eget arbete eller av rörelse höjes kvotavdraget

från 20 till 25 procent av inkomsten och förvärvsavdragets maximum

från 2 000 kronor till 4 000 kronor, att gälla i de fall där familjen har

hemmavarande barn under 16 år;

b) för ensamstående barnförsörjare höjes förvärvsavdraget i samma män

som ovan;

c) för gift kvinna som verksamt deltagit i skötseln av familjens jordbruk

eller rörelse skall — i de fall hemmavarande barn under 16 år finnes

— tillgodoräknas ett förvärvsavdrag utgörande 300 kronor jämte 25 procent

av det belopp som motsvarar en femtedel av mannens inkomst av jordbruket

eller rörelsen dock sammanlagt högst 1 000 kronor; ävensom

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext»

;

IX) motionen II: 7 av herr Westberg, vari hemställts, att riksdagen måtte

beträffande avdraget i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen för icke-vårdnadshavare

för underhåll till eget barn besluta att fr. o. m. 1965 års inkomster

höja avdragets maximibelopp till 2 000 kr. och således antaga följande
-

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen---njuta avdrag:

1) för periodiskt--— eller uppfostran;

2) för dels---omyndiga barn;

3) för dels---sjukförsäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för

underhåll av sådant hans barn under 16 år som icke varit hemmavarande,

dock sammanlagt högst för 2 000 kronor.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Därest skattskyldig — ---nämnda tid.

Avdrag, som---18 år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1965 års taxering och i

fråga om eftertaxering för år 1965 och tidigare år;

X) motionen II: 84 av fru Ryding m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till regeringen hemställer om förslag att förvärvsavdraget höjes

till 4 000 kronor och kvotavdraget till 30 procent»;

XI) motionen II: 157 av fru Kristensson och fröken Ljungberg, vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en parlamentarisk

utredning tillsättes i syfte att förutsättningslöst utreda frågan

om familjebeskattningen»; ävensom

XII) motionen II: 588 av herr Ullsten, vari hemställts, att riksdagen vid

sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 14 angående allmän varuskatt

m. in. måtte besluta sådan ändring av skattesatsen för den allmänna

varuskatten som i motionen förordats.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:36 (1:30), 1:95, 1:123, 1:614, 1:615,

I: 616, I: 617, I: 618, I: 625, I: 626, I: 628, I: 629, I: 630, II: 7, II: 28, II: 84,

II: 157, II: 256, II: 259, II: 375, II: 584, II: 588, II: 716, II: 717, II: 721, II:

722, II: 723, II: 724, II: 725, II: 726, II: 727, II: 728, II: 729, II: 731, II: 732,

II: 733, II: 735, II: 739, II: 740, II: 741, II: 745, II: 746, II: 747 och II: 748.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelser från

organisationen KIF (konsthantverkare och industriformgivare), Sveriges

hantverks- och industriorganisation samt Svenska slöjdföreningen.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 22—23.

Den direkta beskattningen, s. 23- -40.

Departementschefen, s. 40—65.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Motionerna

Den direkta beskattningen

Utredning rörande familjebeskattningen in. m.

i motionerna I: 22 och II: 28 framhåller motionärerna inledningsvis, att

sambeskattningen medför vissa menliga verkningar dels genom den hårda

skattebelastningen på grund av sammanläggningen av makarnas inkomster

och de dubbla ortsavdragen, den s. k. tröskeleffekten, och dels genom att

vissa sambeskattade makar får högre skatt än två ensamstående, den s. k.

negativa sambeskattningseffekten. Efter att ha erinrat om att allmänna

skatteberedningen förordat, att sambeskattningssystemet skall bibehållas,

framhåller motionärerna önskvärdheten av att skattesystemet överensstämmer

med de arbetsmarknadspolitiska syftena. Vid utformningen av familjebeskattningen

måste vidare den primära målsättningen vara att ge båda

makarna en verklig valfrihet mellan arbete i hemmet och förvärvsarbete

utanför hemmet.

För att lindra sambeskattningens negativa verkningar erfordras enligt

motionärernas mening en ytterligare utbyggnad av förvärvsavdragen och ett

fullständigt genomförande av tudelningsprincipen. Med hänsyn till de svårbemästrade

problem, som är förenade med sambeskattningen, har emellertid

frågan om en övergång till särbeskattning aktualiserats. En sådan

reform förutsätter dock en relativt lång övergångstid. Närmande av skatteskalorna,

ändringar i avdragsreglerna och andra åtgärder, som eventuellt

kan ifrågakomma, måste — framhåller motionärerna — vidtagas i etapper.

Då införandet av särbeskattning är en mycket genomgripande reform, där

eu mängd spörsmål tarvar sin lösning, anser motionärerna starka skäl tala

för att hela frågan om familj ebeskattningens fortsatta utformning blir föremål

för en ny och grundligare prövning än skattesystemutredningen kunnat

prestera på den begränsade tid den haft till sitt förfogande. Slutligen framhåller

motionärerna att frågan är av så stort allmänt intresse, att utredningen

inte bör bedrivas inom finansdepartementet utan bör ske under medverkan

av parlamentarisk representation med åtföljande remissförfarande

i sedvanlig ordning.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 95 och II: 118 anför motionärerna,

att ett system med särbeskattning torde komma att medföra en rättvisare

fördelning av den direkta skatten mellan barnfamiljer och övriga. Ur arbetsmarknadspolitisk

synpunkt skulle en sådan beskattning verka stimulerande

på de gifta kvinnornas yrkesverksamhet. Det är emellertid uppenbart,

att en övergång till en ny form av familj ebeskattning kan innebära svåra

omställningsproblem. Enligt motionärernas mening bör en parlamentarisk

utredning tillsättas med direktiv att snabbt utreda möjligheterna för en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 37

successiv övergång till ett särbeskattningssystem och att särskilt studera de

tekniska problem som sammanhänger därmed.

I motionerna I: 630 och II: 742 anför motionärerna bl. a., att i den offentliga

debatten om familjebeskattningen stor uppmärksamhet ägnats frågan

om beskattningen av de gifta. De ensamståendes skatteproblem har däremot

icke varit föremål för nämnvärt intresse i detta sammanhang, och de ensamstående

synes också ha blivit bortglömda vid den förnyade utredning rörande

familj ebeskattningen som aviserats. Då även denna kategori enligt motionärernas

mening bör komma i åtnjutande av rimlig skatterättvisa, synes det

befogat att jämväl de ensamståendes skatteförhållanden omfattas av utredningen.

Därvid synes bl. a. frågan om hänsynstagande till sådana förhållanden,

som menligt kan inverka på skatteförmågan utan att berättiga till avdrag

för nedsatt skatteförmåga, böra övervägas. I avvaktan på en sådan utredning

anser motionärerna starka skäl föreligga för att riksdagen i samband

med behandlingen av förevarande proposition överväger skattelättnader

för de ensamstående för att minska den diskriminering, som uppstår genom

skattesystemets konstruktion, antingen genom justering av skatteskalorna

för ensamstående eller genom en ändring i relationen mellan ortsavdragen

för gifta och ogifta.

Som motivering för utredningsyrkandet i motionen II: 157 framhåller motionärerna

bl. a., att skatteberedningens behandling av familjebeskattningens

utformning icke synes ha präglats av någon förutsättningslös syn. Ett

viktigt argument mot det nuvarande sambeskattningssystemet, som icke tillräckligt

beaktats i utredningen, är enligt motionärernas mening att nuvarande

system huvudsakligen tar hänsyn till äktenskapet som sådant och i alltför

liten utsträckning till förekomsten av barn. Ett särbeskattningssystem

med differentierade skalor efter barnantalet är en väg, som bör undersökas

för att få en rationellare fördelning av skattebördan. När det gäller de arbetsmarknadspolitiska

aspekterna har skatteberedningen icke tillerkänt dessa

utslagsgivande betydelse vid beskattningens utformning. I ett samhälle,

som alltmer präglas av ökad yrkesutbildning och ökad benägenhet att utnyttja

denna utbildning bör — framhålles det i motionen — alla åtgärder

vidtagas för att tillgodoföra samhället de investeringar som nedlagts i utbildningen.

Speciellt gäller detta de gifta kvinnorna.

Att förlägga den ytterligare prövningen av familjebeskattningen till finansdepartementet

anser motionärerna icke till fyllest. En klart förutsättningslös

prövning av hithörande frågor måste komma till stånd. Motionärerna

föreslår därför tillsättandet av eu parlamentarisk utredning, vari även arbetsmarknadens

parter och kvinnoorganisationerna blir företrädda, för att

eu allsidig prövning av denna fråga skall kunna göras.

I motionen II: 717 framhålles inledningsvis all den framtida familjebeskattningen

bör utformas från följande utgångspunkter. Det familjepoli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

tiska stödet skall knytas direkt till barnen och vara oberoende av föräldrarnas

inkomst. Varje arbetsför vuxen person, som inte studerar eller har vårdnaden

om barn, har som regel förvärvsarbete. Beskattningen bör inte försvåra

utträde på arbetsmarknaden för den, som på grund av barnavård eller

annan orsak varit borta från förvärvslivet. Efter att ha konstaterat att nuvarande

skatte- och bidragssystem inte motsvarar dessa krav framhåller motionärerna,

att ett system med särbeskattning skulle undanröja den nuvarande

beskattningens negativa verkningar.

Motionärerna framhåller vidare, att de i propositionen framlagda förslagen

är ägnade att försvåra eu framtida övergång till särbeskattning. I första

hand gäller detta den föreslagna höjningen av tudelningsgränsen, som innebär

att flertalet familjer, som gynnas av sambeskattningen, kommer att få

en skattehöjning, då särbeskattningen införs. Även i två andra avseenden

kommer skatteförslaget att ytterligare övervältra skattebördorna från gifta

till ogifta. Schablonavdraget för kommunalskatten föreslås vara dubbelt så

stort för gifta som för ogifta, oberoende av om båda makarna eller endast

den ene förvärvsarbetar. Det får därmed samma effekt som det dubbla ortsavdraget.

Folkpensionsavgiften innebär redan nu en favorisering av gifta

framför ogifta. Om avgiften beräknas på den beskattningsbara inkomsten i

stället för den taxerade, blir även de familjer, där endast ena maken har

inkomst, gynnade, eftersom de får göra dubbelt så stort avdrag (ortsavdrag)

som ogifta, innan avgiften beräknas.

Motionärerna anser även att ett ökat stöd till barnfamiljerna bör ske genom

väsentligt förbättrade kontantbidrag. Det familjepolitiska stödet bör

sålunda enligt motionärernas mening huvudsakligen utgå i form av kontanta

barnbidrag, knutna direkt till barnen och oberoende av föräldrarnas inkomst.

Sammanfattningsvis framhåller motionärerna, att ytterligare utredning

av lamiljebeskattningen är nödvändig. Utredningen bör därvid framlägga

förslag hur de tekniska problemen i samband med särbeskattning bör lösas.

Den bör vidare behandla alternativa metoder för övergång till särbeskattning

och framlägga en redovisning av effekten av olika tänkbara övergångssystem

för individen och för statsverket. Den bör på så sätt skapa ett

allsidigt underlag lör ställningstagande i frågan om val av övergångsmetod.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt, så att en övergång till särbeskattning

kan genomtöras inom de närmaste åren. Under tiden bör inte sådana ändringar

i skattesystemet vidtas som försvårar en sådan reform.

Förvärvsavdragen

I motionerna I: 483 och II: 584 anföres att gjorda undersökningar visat,

att de särskilda kostnader, som regelmässigt är förenade med hustruns förvärvsarbete,

vida överstiger förvärvsavdragets nuvarande maximibelopp om

2 000 kr. Undersökningarna har vidare visat, att kostnaderna stiger med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 39

hustruns inkomst, vilket uppenbarligen sammanhänger med att ett mera

lidskrävande och varaktigt förvärvsarbete drar med sig större kostnader för

hemhjälp och barntillsyn.

De av finansminstern anförda skälen för att nu underlåta varje reform

av förvärvsavdragen kan knappast tillmätas den betydelse han vill göra

gällande. En eventuell övergång till särbeskattning innesluter många och

komplicerade skattetekniska problem, vilkas lösning inte nämnvärt skulle

ytterligare försvåras av högre förvärsavdrag än de nuvarande.

Med hänsyn därtill föreslår motionärerna, att beslut nu lattas om en

omedelbar höjning av förvärvsavdragets maximum till 4 000 kr. För att

bättre tillgodose förvärvsarbetande gifta kvinnor med låga inkomster bör

kvotavdraget höjas från 20 till 25 procent av inkomsten. Förbättringarna

avser således förvärvsarbetande gifta kvinnor med barn under 16 år liksom

ensamstående barn för sörj are med sådana barn. Rättviseskäl talar enligt

motionärernas mening även för att i de fall, där hustrun gör en arbetsinsats

i familjens jordbruk eller rörelse och familjen har minderåriga barn, ett

större förvärvsavdrag än för närvarande bör medgivas. Avdraget bör i dessa

fall utformas som ett kvotavdrag och av praktiska skäl schabloniseras på

följande sätt. Värdet av hustruns arbetsinsats beräknas till en femtedel av

mannens inkomst. Avdrag skulle då medges med 25 procent av detta värde,

dock högst 700 kr. eller tillsammans med det fasta avdraget högst 1 000 kr.

Avdrag skulle i intet fall medges med större belopp än som motsvarar värdet

av hustruns arbetsinsats. Inkomstbortfallet för statsverket genom de

föreslagna förbättringarna av förvärvsavdraget beräknas till 40 milj. kr. för

helt budgetår utan beaktande av ökningseffekten på skatteunderlaget.

Motionärerna i motionerna I: 633 och II: 722 anför i huvudsak följande.

Med gällande kostnader för anskaffande av hjälp i hemmet är det uppenbarligen

otillräckligt med ett förvärvsavdrag på 2 000 kr. för år. Också för

det fall att den skattskyldige på annat sätt ordnar för tillsyn av barnen,

torde man kunna utgå från att kostnaderna ofta blir högre än 2 000 kr. Med

hänsyn härtill förordar motionärerna en höjning av maximibeloppet utan

särskild prövning från 2 000 till 3 000 kr. Om man sålunda tillämpar en

schablonregel för flertalet fall bör — framhåller motionärerna — prövning

kunna företagas för de fall, som återstår och där kostnaderna kan vara

högre än 3 000 kr. Därför föreslås att barnförsörjare, som kan styrka högre

kostnader än 3 000 kr., skall få avdrag härför inom ramen för 20 procent

av inkomsten. Vidare förordar motionärerna, att förvärvsavdraget vid faktisk

sambeskattning skall, där minderåriga barn finnes, kunna utgå med

högre belopp än 3 000 kr., under villkor alt det kan styrkas att hustruns

kostnader för barnens omliänderhavande överstigit nämnda belopp. Avdrag

bör få åtnjutas för de verkliga kostnaderna inom ramen för 20 procent av

värdet av hustruns arbete. En uppskattning av detta arbete måste alltså ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

1 fråga om gitt kvinna med minderåriga barn, vilken haft inkomst av jordbruksfastighet,

löreslår motionärerna att samma system tillämpas som vid

faktisk sambeskattning.

Till stöd för skrivelseyrkandet i motionen 11: 84 anför motionärerna, att

man, innan en reform om fullständig särbeskattning genomförts, måste räkna

med att under åtskilliga år framåt bibehålla det nuvarande sambeskatlningssystemet.

Mot bakgrunden härav finner motionärerna det synnerligen

angeläget, att förvärvsavdraget höjs betydligt, och föreslår för sin del en

höjning av maximibeloppet till 4 000 kr. och av kvotavdraget till BO procent.

I motionen II: 732 hemställes att den tillsatta utredningen angående familj

ebeskattningen även får i uppdrag att pröva frågan om tudelningsprincipens

tillämpning på förvärvsavdragen.

Därjämte förordar motionären, att förvärvsavdragets maximibelopp utan

särskild prövning höjs från 2 000 till 3 000 kr. Motionären anser emellertid,

att möjlighet därutöver måste ges till avdrag för de kostnader för barntillsyn,

som överstiger schablonen. Någon begränsning av avdragsbeloppets

storlek torde i och för sig ej vara nödvändig. Emellertid kan den invändningen

göras, att avdrag ej bör medges för »lyxkonsumtion» i fråga om utgifter

för barnens omhändertagande. På grund därav föreslår motionären, att avdraget

beräknas till högst 10 000 kr.

Kommunalskatteavdraget

Motionärerna i motionerna I: 620 och II: 731 anser sig i princip kunna

godta den i propositionen föreslagna schabloniseringen av kommunalskatteavdraget.

Det bör emellertid uppmärksammas — framhåller motionärerna

att skatteförslaget sett i sin helhet inte ger några lättnader för ensamstående

skattebetalare annat än i mycket låga inkomstlägen. Ett sätt att ändra

detta förhållande vore en höjning av schablonavdragets maximibelopp för

ensamstående. Motionärerna föreslår därför att detta bestämmes till 3 000

kr. I

I motionerna I: 632 och II: 748 anföres bl. a. följande. Den föreslagna

schabloniseringen av det kommunala utskyldsavdraget strider mot syftet

med avdraget i fråga, nämligen att lindra statsbeskattningen för de skattskyldiga

i ett visst inkomstläge, som betalar större kommunalskatt på grund

av högre utdebitering i hemortskommunen än andra. Den skattskyldige, som

har den lägsta skattebördan på grund av låg utdebitering i hemortskommunen,

erhåller den största fördelen genom schabloniseringen. För personer

med innehav av fastigheter inträder ofta den situationen, att schabloniseringen

inte medför någon som helst fördel i jämförelse med andra skattskyldiga

i samma inkomstläge. Förslaget strider således uppenbarligen mot

skatteförmågeprincipen. Även i tekniskt avseende är den föreslagna schablo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i6 år 1965 41

niseringen enligt motionärernas mening otymplig och kommer att föranleda

betydande svårigheter för deklaranterna. Den stora massan inkomsttagare

måste nämligen själva räkna fram vad 1/4 av den sammanräknade nettoinkomsten

utgör. Sådana räkneoperationer kommer sannolikt att göras felaktigt

i ett stort antal fall med ly åtföljande besvär för de granskande myndigheterna.

Motionärerna finner därför olägenheterna med den föreslagna

schabloniseringen av utskyldsavdraget vara så betydande, att de inte kan

tillstyrka dess genomförande. Därest riksdagen skulle allvarligt överväga

detta förslag, yrkas i motionerna att propositionen i denna del remitteras

till kammarrätten, riksskattenämnden samt några länsstyrelser för bedömning

av förslagets genomförbarhet i tekniskt hänseende och dess samband

med hittills erkända principer inom skattelagstiftningen.

Som motivering för yrkandet i motionen I: 625 anföres i huvudsak följande.

Det framlagda förslaget rörande kommunalskatteavdraget har vissa utomordentliga

förtjänster, som det gäller att bevara. Dit hör i första rummet

att lättnad i skattetrycket åstadkommes för inkomsttagare med relativt låga

inkomster. Därnäst har avdragets speciella konstruktion möjliggjort, att

kommunernas skatteunderlag icke drabbas av någon minskning. Däremot

har förslaget redan utsatts för kritik i ett tredje avseende, nämligen dess

verkan att ytterligare öka olikställigheten i skattehänseende mellan å ena

sidan ensamstående och gifta, å andra sidan bland de gifta mellan förvärvsarbetande

och icke förvärvsarbetande, detta utan att i deras fall någon hänsyn

tages till förekomsten av barn. Denna effekt, som inte motsvarar någon

tillkännagiven målsättning och synes strida mot departementschefens relativt

positiva uttalanden om behovet av övergång till modifierad eller fullständig

särbeskattning, åvägabringas genom att det avdrag för kommunalskatt,

som medges med minst en fjärdedel av beskattningsårets sammanräknade

nettoinkomst, schabloniserats till ett minimiavdrag om 4 500 kr. för

makar och för ofullständiga familjer men endast till 2 250 kr. för ensamstående.

Då ingen förändring föreslås i nuvarande bestämmelser om ortsavdrag,

vilka beräknas efter exakt samma belopp, uppnås i praktiken att

vid den statliga inkomsttaxeringen skattefria grundbelopp om 4 500 kr. för

ensamstående och 9 000 kr. för makar tillgodoräknas.

Då redan bestående differentiering mellan gifta och ensamstående i fråga

om ortsavdraget, med fördubbling av det skattefria avdraget för gifta av vilka

blott den ena maken är förvärvsarbetande, utsatts för mycket stark saklig

kritik, är det givet att den nu föreslagna ytterligare skärpningen måste

anses icke önskvärd och att vägar måste prövas för att söka undvika den.

Motionären finner det därför angeläget att företaga eu sådan omkonstruktion

av förslaget att — med bibehållen ram för skatteuttaget — ökningen av

skatteorättvisorna mellan angivna kategorier neutraliseras eller åtminstone

reduceras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Den enklaste lösningen vore därvidlag att använda endast en enhetlig minimigräns

för det schabloniserade kommunalskatteavdraget. Detta skulle

tillåta att det medgivna minimiavdraget för kommunalskatten kunde höjas

från nu föreslagna 2 250 kr. för ensamstående till över 3 000 kr. för samtliga

inkomsttagare, oavsett civilstånd. Motionären föreslår dock en mindre långtgående

omkonstruktion med bevarande av ett visst avdragsbelopp för den

make, som icke har förvärvsarbete, ehuru lägre, nämligen enligt proportionen

1:3. D. v. s. att om det schabloniserade kommunalskatteavdraget för

varje inkomsttagare kunde sättas till 3 000 kr., skulle det för makar, där endast

den ene har inkomst, uppgå till 3 000 -j- 1 000 kr., alltså 4 000 kr. De

siffror som angivits är endast avsedda att vara illustrativa och approximativa.

Eftersom de grundläggande kalkylerna inte redovisats i propositionen,

finner motionären det omöjligt att närmare precisera vilka schablonavdrag,

som skulle ge exakt samma skatteuttag som i propositionen beräknats, nämligen

140 milj. kr. i skattebortfall för budgetåret 1965/66 och 420 milj. kr.

för helår. Riktpunkten för de närmare beräkningar som bör göras skulle

vara att fullt minimiavdrag för kommunalskatten vid statlig inkomsttaxering

tillerkännes varje person med egen inkomst, medan ett extra avdrag

till en tredjedel av schablonavdragets belopp skulle tillgodoräknas makar i

äktenskap, där enbart den ene varit inkomsttagare, oavsett barnförekomsl,

samt ensamstående med hemmavarande barn under 18 år.

Avdraget för försäkringspremier

I motionen II: 726 erinrar motionären om att en företagare har valfrihet i

fråga om anslutning till ATP. Om han därvid väljer att stå utanför denna

försäkringsform, medför detta att han samtidigt utestänges från den obligatoriska

sjukförsäkringens tilläggssjukpenning. Han kan med andra ord endast

bli försäkrad för sjukvårdsersättning och grundsjukpenning. Motionären

finner det fullt förståeligt om en företagare tvekar att påtaga sig dryga

försäkringskostnader även omfattande ålderspension. Det oaktat kan han

ändock finna det nödvändigt att skaffa sig ett riskskydd för familjens skull.

En tilläggsförsäkring för sjukdomsfall och invaliditet, kompletterad med en

grupplivförsäkring, är vad som kan anses erforderligt. Dylika försäkringar

är emellertid missgynnade vid beskattningen.

Den som frivilligt försäkrar sig utanför den obligatoriska försäkringen,

får således sina premieavdrag i fråga om tilläggssjukpenningsförsäkring begränsade

till de medgivna schablonbeloppen 300 resp. 150 kr. Det andra till

500 resp. 250 kr. maximerade avdraget för försäkringspremier lämnar inte

utrymme för de premier, som svarar mot den obligatoriska tilläggssjukpenningsförsäkringen.

Detsamma torde kunna sägas beträffande premier för

grupplivförsäkring, som den försäkrade själv har att erlägga.

Eftersom i princip alla av arbetsgivaren betalade avgifter för anställd personal

är avdragsgilla, finner motionären det angeläget, att företagares egen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 43

avgifter — oavsett försäkringens bundenhet till de obligatoriska försäkringsformerna

— likställes i skatteavseende. Detta bör kunna ske genom att premier

för tilläggssjukpenning generellt får avdragas utan tak, samt att avdrag

för premier för grupplivförsäkring medges som särskilt avdrag.

Avdraget för underhåll till eget barn i annans vård

I motionen II: 7 erinrar motionären bl. a. om bevillningsutskottets uttalande

vid 1964 års riksdag att frågan om en ändring av bestämmelserna i

förevarande hänseende kunde bli aktuell som ett resultat av allmänna skatteberedningens

arbete. Med hänsyn till att skatteberedningen inte behandlat

frågan i sitt betänkande, finner motionären angeläget att en reform kommer

till stånd med det snaraste, inte minst med tanke på de ensamstående

mödrarnas ekonomiska svårigheter. Maximibeloppet för ifrågavarande avdrag

bör därför enligt motionärens mening höjas till 2 000 kr. fr. o. m.

1966 års taxering.

Ortsavdragen

Frågan om införande av barnavdrag vid beskattningen behandlas i motionerna

I: 215 och II: 259. Till en början framhåller motionärerna, att frånvaron

av barnavdrag innebär att skatt uttages på inkomst, som inte har

skattekraft och som därför skattemässigt sett är att betrakta som obefintlig.

Att för en viss grupp medborgare beskatta obefintlig inkomst innebär,

att samhället lägger särskilda bördor på denna grupp och sålunda inte repartiserar

de gemensamma samhällsutgifterna efter likformiga grunder.

Orättvisan är så mycket större som den på barnfamiljerna uppkomna obehöriga

skattebelastningen blir större, ju fler barn som finns i familjen. Den

drabbar vidare de lägre inkomsttagarna inom varje familjestorlek hårdare

än de mer välsituerade.

Motionärerna erinrar vidare om att allmänna skatteberedningen utgått

från att en väsentlig förbättring för barnfamiljerna under alla förhållanden

måste åstadkommas. Beredningen stannade slutligt vid ett förslag att barnbidraget

skulle — fram till 1970 -— höjas från 700 till 1 200 kr. per barn.

Vidare framhålles i motionerna att flertalet remissinstanser tillstyrkt eller

lämnat utan erinran beredningens förslag i förevarande avseende. Ledamoten

östmans yrkande om barnavdrag jämte differentierat barnbidrag har

emellertid vunnit stöd av kammarrätten och länsstyrelsen i Västernorrlands

län, varjämte överståthållarämbetet, Yrkeskvinnors klubbars riksförbund

samt Folkpartiets kvinnoförbund ifrågasatt införande av särskilda ortsavdrag

för barn. EU flertal remissmyndigheter därutöver har anslutit sig

till principen att skatten bör differentieras med hänsyn till förekomsten

av barn. Bland dessa kan nämnas LO, som erinrar om de två olika metoderna

för hänsynstagande till barnkostnaderna vid beskattningen, som består

i en differentiering av skatteskalorna eller en tillämpning av »barn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 11)65

eller vårdnadsavdrag». Avdragsmetoden ger enligt LO »möjligheter att anknyta

skatteförmågeberäkningen mer direkt till de faktiska barnkostnaderna».

Det framhålles vidare, att »LO anser det angeläget att barnkostnaderna

i ökad grad påverkar bärkraftsbedömningen vid beskattningen».

LO:s slutsats är att »en kombination av båda metoderna är acceptabel».

Motionärerna föreslår för sin del tills vidare införande av barnavdrag å

1 000 kr. för varje barn under 18 år, lika för fullständiga och ofullständiga

familjer. För genomsnittskommunen skulle detta betyda en ökning av utdebiteringen

med 40 öre per skattekrona. I en till motionerna fogad tabell

redovisas för skilda inkomstlägen de lättnader för barnfamiljerna och ökningar

för barnlösa, som skulle inträda vid ett genomförande av förslaget.

För de barnfamiljer, som inte till fullo kan utnyttja de av motionärerna

förordade barnavdragen, föreslås följande system. Vid taxeringen göres en

särskild beräkning för barnfamiljer vilkas beskattningsbara inkomst är noll.

1 den mån de inte kunnat utnyttja barnavdragen, framräknas det icke

utnyttjade beloppet. På detta negativa belopp beräknas skatt såsom om beloppet

utgjort beskattningsbar inkomst. Den uträknade skatten betraktas

som »negativ» skatt och motsvarande belopp tillgodoföres barnfamiljen

såsom inbetald preliminär skatt. När slutskattesedel därefter utfärdas sker

återbäring i vanlig ordning. Kostnaderna för denna negativa skatt bäres av

statsverket.

Motionärernas förslag rörande barnavdraget inkl. förslaget om s. k. negativ

skatt för dem, som inte kan utnyttja barnavdrag, beräknas minska

statens skatteinkomster med i runt tal 800 milj. kr. för helt budgetår.

I motionen II: 746 erinras om att folkpensionär, vars inkomst helt eller

till huvudsaklig del utgöres av folkpension, erhåller ett extra avdrag utöver

ortsavdraget på högst 4 500 kr. och därigenom undgår skatt. I den mån

han skaffar sig inkomst utöver ett ganska obetydligt bottenbelopp minskas

emellertid det extra avdraget, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten

stiger snabbare än årsinkomsten. På grund därav förlorar folkpensionärerna

ofta lusten att skaffa sig avlönat arbete. Med hänsyn till att

bristen på arbetskraft kommer att öka, måste det enligt motionärernas mening

vara angeläget att i möjligaste mån tillgodogöra sig den äldre arbetskraften.

För att råda bot på nuvarande missförhållanden föreslås i motionen

att ortsavdraget för ålders- och förtidspensionärer fastställes till 3 600

kr. för ensamstående pensionär, 6 000 kr. för äkta makar, varav en är pensionär,

och 7 200 kr. för makar, som båda är pensionärer.

Skatteskalorna

1 motionerna I: 612 och II: 728 framhåller motionärerna bl. a., att de nya

skatteskalor, som föreslås i propositionen för den statliga inkomstskatten,

innebär en viss utjämning av progressionskurvan närmast över det proportionella

skiktet. Omläggningen av folkpensionsavgiften betyder en skat
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 1965

tesats av 4 procent ovanför skalan för inkomstskatten upp till 30 000 kr. i

beskattningsbar inkomst. Höjningen av maximiavgiften från 600 till 1 200

kr. träffar inkomstgrupperna över cirka 25 000 kr. och medför upp till ca

40 000 kr. det fulla 4-procentiga uttaget. I huvudsak kan marginalskatten

sägas bliva opåverkad av förslagen i propositionen. Vissa mellangrupper,

särskilt hland de ensamstående, får dock en skärpt marginalskatt.

Allmänna skatteberedningen har med sitt förslag till skatteskalor tagit

hänsyn till angelägenheten av en sänkt marginalbeskattning. Motionärerna

anser det dock i nuläget inte möjligt att genomföra detta förslag. För undvikande

av skärpta marginalskatter bör dock redan nu vissa ytterligare sänkningar

av inkomstbeskattningens skattesatser kunna genomföras. Enligt motionärernas

mening bör skatteuttaget i inkomstskikten 16 000 kr.—40 000 kr.

beskattningsbar inkomst för gift sänkas med en procentenhet utöver vad

Kungl. Maj :t föreslagit. Beträffande ensamstående inkomsttagare bör —

utöver förslaget i propositionen — uttaget sänkas med två procentenheter

i inkomstskikten 8 000 kr.—15 000 kr. och med en procentenhet i skikten

15 000 kr.—30 000 kr. Motionärernas förslag innebär oförändrad tudelningsgräns

i förhållande till vad som nu gäller. Bortfallet av skatteinkomster i

följd av förslaget beräknas för budgetåret 1965/66 till cirka 44 milj. kr.

och därefter för helt budgetår till ytterligare cirka 88 milj. kr.

Den föreslagna skatteskalan, till vilken kommer den nya folkpensionsaväiften,

finner motionärerna i motionerna I: 623 och II: 739 inte tillfredsställande.

För att undvika icke önskvärda skärpningar i marginalskatterna och

i någon mån åstadkomma en reduktion föreslås att skatteuttaget i inkomstskikten

16 000 kr,—40 000 kr. (beskattningsbar inkomst) för gift skattskvldig

sänkes med ytterligare en procentenhet och att beträffande ensamstående

inkomsttagare skatteuttaget sänkes med två procentenheter i inkomstskikten

8 000 kr.-—15 000 kr. samt med en enhet i inkomstskikten 15 000 kr.- 30 000 kr., allt beskattningsbar inkomst.

Motionärerna understryker särskilt att den ytterligare sänkning av inkomstskatten,

som de föreslagit i fråga om såväl gifta som ensamstående,

endast bör ses som ett steg i riktning mot de fortsatta lättnader i inkomstbeskattningen,

som bör utgöra ett väsentligt led i en kommande, mera genomgripande

skattereform.

Motionärernas förslag till skatteskala innebär att tudelningsgränsen bibehälles

vid nuvarande nivå. Detta medför att skalan för ensamstående något

närmas skalan för gift. Ensamstående skattskyldig erhåller alltså en mer

markerad lättnad i inkomstskatten. Därigenom undvikes att en eventuell

framtida övergång till särbeskattning försväras. Motionsförslaget bör ses

mot bakgrunden av att — om regeringsförslaget bifalles — ensamstående i

flera inkomstskikt skulle få sin marginalskatt höjd. I skiktet 14 000 kr.—

15 000 kr. bleve marginalskatten t. ex. ökad från 41,1 till 43,4 procent. För

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande ni• 16 år 1965

något högre inkomster förekommer större höjningar, i några fall ända till

5 å 6 procent, vartill kommer höjningen av den allmänna varuskatten. Motionärerna

kan inte finna detta vara en rimlig avvägning.

I motionerna I: 632 och II: 748 uttalas att den mest angelägna reformen

1. n. är att minska verkningarna av progressiviteten för de stora inkomstgrupperna.

Samtidigt har motionärarna velat beakta att skälig kompensation

ges för höjningen av den allmänna varubeskattningen, vilken de ansett

sig kunna acceptera som ett provisorium i avvaktan på en övergång till ett

mervärdeskattesystem. Genom vissa besparingsförslag anser motionärerna

sig emellertid ha skapat utrymme för en verklig skattesänkning, som i första

hand bör komma de grupper av inkomsttagare till del, vilkas inkomster ligger

i närheten av genomsnittsinkomsten. För att bereda de låga inkomsttagarna

kompensation för den höjda varuskatten förordas att uttaget av folkpensionsavgifter

omläggs att beräknas på beskattningsbar inkomst samt att

det första steget i den statliga inkomstskatteskalan sänks tre enheter eller

från 10 till 7 procent. För skikten över det proportionella skiktet föreslås

lägre skattesatser än i propositionen. Detta gäller upp till 60 000 kr. beskattningsbar

inkomst. För de återstående inkomstskikten anser motionärerna

sig inte nu böra förorda lägre marginalskatter, utan denna fråga bör

tas upp i samband med den definitiva reformen av skattesystemet.

Vid bedömningen av motionärernas förslag måste hänsyn tas till förslaget

om införande av barnavdrag vid beskattningen. Detta medför att skattesänkningarna

blir väsentligt större än enligt förslaget i propositionen för

de mest behövande, nämligen barnfamiljerna. I procent räknat utgör skatteminskningen

enligt motionärernas förslag för ensamstående 11,4 procent vid

en årsinkomst av 8 000 kr. för att sedan successivt falla till 0,7 procent vid

en årsinkomst av 150 000 kr. Motsvarande siffror för gifta utan barn är 18

resp. 2,3 procent, för gifta med ett barn 37,2 resp. 3,1 procent osv. Vid årsinkomster

av 15 000 å 20 000 kr. erhålles betydande skattesänkningar i synnerhet

för barnfamiljer.

För helt budgetår uppnås enligt förslaget i motionerna en skattesänkning

ä 600 milj. kr. Härtill kommer lättnaderna för barnfamiljer genom införande

av barnavdrag, vilken åtgärd medför en ytterligare skattelindring å 300

milj. kr. Den totala skattelindringseffekten blir således 900 milj. kr. för

budgetår. Slutligen betonas att motionärernas förslag är att betrakta som

ett provisorium. I samband med en definitiv reform bör hela frågan om inkomstskatteskalans

konstruktion kunna omprövas, varvid graden av progressivitet,

storleken av det proportionella bottenskiktet och liknande frågor

bör bli föremål för ny bedömning.

Indexreglering av skattesystemet in. in.

I motionerna I: 612 och II: 728 framhålles att en penningvärdeförsämring

vid nuvarande konstruktion av skattesystemet medför en automatiskt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 47

ökad skattebelastning. En inflationsutveckling får sålunda till konsekvens

en reell skatteskärpning, som inte avsetts med riksdagens beslut. Då regeringen

numera synes räkna en penningvärdeförsämring med 3 å 4 procent

per år som normal företeelse, framstår en indexreglering av skattesystemet

som särskilt angelägen. Allmänna skatteberedningen har även givit sitt principiella

förord för en sådan ordning. Motionärerna finner det angeläget att

frågan om indexreglering av skatteskalor och grundavdrag skyndsamt upptages

till förnyad prövning.

Även i motionerna 1: 623 och 11: 739 framhälles att den fortgående inflationen

höjer det reella skattetrycket. Skatteskalor och ortsavdrag blir därigenom

andra än vad som avsetts. Motionärerna finner därför angeläget, att

frågan hur den skatteskärpande effekten av inflationen skall kunna undvikas

skyndsamt blir föremål för prövning.

I motionerna I: 632 och II: 748 erinras om att allmänna skatteberedningen

i sitt betänkande tagit upp frågan om indexreglering av i första hand ortsavdrag

och skatteskalor men även av förvärvsavdrag och barnbidrag. Utredningen

ansåg sig emellertid behöva tid till mera ingående överväganden, innan

förslag i denna riktning framlades. Motionärerna understryker behovet

av att en indexreglering kommer till stånd. Enligt deras åsikt bör vid den

mer definitiva reformen fidl hänsyn tas till hittills inträffade, icke åsyftade

förskjutningar i skattebelastningen på grund av penningvärdeförsämringen.

Någon svårighet att framlägga material för beräkningen av inflationens hittillsvarande

verkningar föreligger inte. Vidare framhålles nödvändigheten

av att riksdagen nästa år får möjlighet att ta ställning till ett konkret förslag

om införande av indexreglering i skattesystemet. Motionärerna yrkar därför,

att allmänna skatteberedningen erhåller sådana ändrade direktiv, att ett förslag

i ämnet kan framläggas redan under innevarande år.

Källskatten m. m.

I motionerna 1:626 och II: 743 framhålles att staten i ökad omfattning pålägger

företagarna uppgifter av olika slag, såsom inlevererande av källskatt,

omsättningsskatt, skatt på anställdas löner och ATP-avgift. Motionärerna

finner det angeläget, att de mindre företagarna helt eller delvis befrias från

skyldigheten att till statsverket inleverera smärre belopp ävensom att lämna

arbetsgivaruppgifter vid korttidsanställningar eller för tillfällig arbetshjälp.

Sjömansskatten

Som motivering för utredningsyrkandet i motionerna I: 350 och II: 375

anföres i huvudsak följande. Fortfarande kvarstår flera betydelsefulla orättvisor

i sjömansskattesystemet, vilka bör avlägsnas. Bl. a. finner motionärerna

en omräkning av skattetabellen ofrånkomlig för att uppnå den skattelättnad,

som måste anses befogad med hänsyn lill de särskilda förhållanden,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1665

som är rådande för sjöfolket och för att stimulera svenskt sjöfolk att kvarstanna

inom yrket. De förekommande tröskelproblemen i skatteskalorna i

vissa inkomstlagen bör lösas, och de schablonmässiga skatteavdrag, som lädes

till grund för skatteuttagen vid sjömansskattens införande måste upphöra,

eftersom det rör sig om en definitiv källskatt. Den fria kosten och bostaden

måste ses i förening med de fördyrade levnadskostnader, som blir

följden vid arbete utom hemorten. Vidare påtalar motionärerna, att inga

övergångsbestämmelser finns vid övergång från anställning i ett fartyg, där

sjömansskatt tillämpas, till anställning i annat fartyg, som ej beröres av

sjömansskattelagstiftningcn.

Från de ombordanställdas organisationer samt flera remissinstanser anfördes

under förarbetena till lagstiftningen starka skäl mot att en särskild

skattetabell infördes för anställda i kust- och östersjöfart. Erfarenheten visar,

att de erinringar som gjordes var befogade, då det mindre tonnaget

haft ökade svårigheter att erhålla tillräckligt och kvalificerat befäl och manskap.

Vid bedömningen av sjömansskattens utformning har de geografiska

tankegångarna enligt motionärernas mening tillmätts för stor betydelse, eftersom

de ombordanställda även i närfart vistas långa tider borta från hemorten

och inte som andra skattskyldiga kan tillgodogöra sig sociala och andra

förmåner av samhället. Det kan därför anses rimligt, att de inom närfarten

anställda i skatteavseende jämställes med övriga i handelsflottan ombordanställda.

I

I motionen II: 721 erinras om att enligt bestämmelserna i anvisningarna

till 10 § sjömansskatteförordningen kolumn 2 eller 3 å debetsedel för preliminär

A-skatt motsvaras av kolumn 2 i sjömansskattetabellen samt att kolumn

4 å debetsedeln motsvaras av kolumn 3 i sjömansskattetabellen. Erfarenheterna

har emellertid visat att dessa bestämmelser inte alltid uppmärksammats.

För sjöman, som haft kolumnbeteckningen 3 på sin källskattesedel,

har stundom avdrag för sjömansskatt verkställts enligt kohunn 3. Skatteavdraget

blir då för lågt, vilket resulterat i krav mot rederiet på för lågt

dragen skatt. I ett flertal fall har sjömannen då redan avmönstrat, varför

rättelse icke kunnat ske. Motionärerna föreslår därför, att kolumn 2 eller 3

å debetsedel för preliminär A-skatt skall motsvaras av kolumn 2—3 i sjömansskattetabellen

samt att kolumn 4 å debetsedeln skall motsvaras av kolumn

4 i sjömansskattetabellen.

Förmögenhetsskatten

I motionerna I: 61b och II: 73i erinrar motionärerna om att allmänna

skatteberedningen med hänsyn till penningvärdeförsämringen sedan 1957

som ett provisorium förordat, att skattegränsen sattes till 125 000 kr, att

gälla fr. o. in. 1966 års taxering. Därjämte innefattade förslaget en ändring

i skatteskalan, så att denna skulle börja med en skattesats av 7 promille

och sluta som den nuvarande med en skattesats av 18 promille.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Enligt motionärernas mening talar övervägande skäl för att i överensstämmelse

med allmänna skatteberedningens förslag och i avvaktan på beredningens

slutliga förslag i ämnet skattepliktsgränsen höjes till 125 000 kr.

och att samtidigt därmed de av skatteberedningen föreslagna mindre justeringarna

av skattesatserna i bottenskikten vidtages.

Som motivering för skrivelseyrkandet i motionerna anföres att i den

mån förmögenheten utgöres av produktiva tillgångar i den skattskyldiges

rörelse, jordbruk eller skogsbruk, det synes rimligt, att förmögenhetsvärdet

beräknas till ett nedsatt belopp eller att dylika förmögenhetstillgångar undantages

från skatteplikt. I annat fall blir skatten i realiteten en skatt på

produktionsmedlen. Genom den fortgående mekaniseringen inom industri,

handel, jordbruk och skogsbruk ställes — framhålles det i motionerna -—

allt större krav på tillgång till kostnadskrävande maskinell utrustning, vilken

även i mindre och medelstora företag kan uppgå till icke oväsentliga

värden.

Motionärerna i motionerna I: 620 och 11: 731 anser sig kunna tillstyrka

den i propositionen föreslagna höjningen av det skattefria beloppet vid förmögenhetsbeskattningen

från 80 000 till 100 000 kr. under förutsättning att

en rimlig höjning av förmögenhetsbeskattningen i övrigt genomföres. Enligt

den ändrade skala, som föreslås i motionerna, skulle staten tillföras ytterligare

ungefär 150 milj. kr. Detta skulle innebära en höjning av förmögenhetsbeskattningen

från genomsnittligt 1,3 till 2 procent.

Till stöd för utredningsyrkandet i motionerna I: 621 och II: 727 anföres i

huvudsak följande. Det är enligt motionärernas mening otillfredsställande,

att förmögenhetsskatten utgår efter samma grunder för äkta makar som för

ensamstående. Två makar med sammanlagt samma förmögenhet som eu

ensamstående måste generellt sett anses ha lägre skattekraft än den ensamstående.

En efter bärkraftsprincipen anpassad omfördelning synes därför

motiverad. För det aktuella läget kan det synas lämpligt, att skattepliktsgränsen

fastställes till 100 000 kr. för ensamstående och 150 000 kr. för makar.

Med nuvarande regler har man utgått från att förmögenhetsinkomsten har

större skattekraft än annan inkomst, så till vida att den som äger en förmögenhet

har mindre behov av att spara för kommande tid och alltså av sin

inkomst kan avstå mera i skatt än den, som måste reservera en del av inkomsten

för framtida behov. Även om det i vissa avseenden funnits skäl för

en sådan bedömning av skattekraften, kan det numera enligt motionärernas

mening inte godtagas som någon generell regel.

Nuvarande bestämmelser innebär beskattning av förmögenhet, även om

denna inte lämnar avkastning. I sådana fall blir konsekvensen antingen eu

bögre beskattning av vederbörandes arbetsinkomst eller en förtäring av det

kapital, med vilket vederbörande arbetar i näringslivet. En skatt på förmö4

Bihnng Ull riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Xr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

genhet, som är nedlagd i sådana produktionsmedel som jordbruk, industri

och hantverk, måste i stort sett sägas ha sådana skadeverkningar, särskilt

för den mindre företagsamheten, att den inte bör bibehållas. Med hänsyn

därtill finner motionärerna det angeläget att skatt endast uttages på den

verkliga avkastningen.

Motionärerna i motionerna I: 622 och 11: 747 anser, att det bottenbelopp

vid förmögenhetsbeskattningen, som år 1957 bestämdes till 80 000 kr., då

var för högt och att därför bottenbeloppet bör behållas oförändrat. Förmögenhetsförskjutningar

på grund av höjning av fastighetstaxeringsvärdena

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering anser motionärerna inte berättigar

till en höjning av bottenbeloppet. Trots höjningar av fastighetstaxeringsvärdena

torde det nämligen finnas en god marginal från taxeringsvärdet till

dagens saluvärde.

I motionerna 1:623 och 11: 739 anföres att den i propositionen föreslagna

höjningen av det skattefria beloppet vid förmögenhetsbeskattningen kan

accepteras som en provisorisk justering, vilken dock inte ger mer än kompensation

för penningvärdets fall för mindre förmögenheter. För övriga förmögenheter,

t. ex. jordbruk med låg avkastning, har en successiv skärpning

genom inflationen inträtt. Allmänna skatteberedningen hade för avsikt att

utreda frågan om en revision av förmögenhetsbeskattningen. Motionärerna

anser det angeläget att denna utredning kommer till stånd utan dröjsmål.

För att undgå att samhället drar in mer än 100 procent av förmögenhetsavkastningen

i vissa fall, bör därvid frågan om avdragsrätt för erlagd förmögenhetsskatt

prövas.

Förordningen med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall

I motionerna I: 123 och 11: 158 framhåller motionärerna att det till 80- procentregeln fogade villkoret att skatten inte får nedbringas till lägre belopp

än som motsvarar skatten på 50 procent av den skattepliktiga förmögenheten

i vissa fall leder till att 80-procentspärren inte blir effektiv. Detta

är bl. a. fallet i fråga om förmögenheter med låg avkastning, t. ex. jordbruksfastigheter

med höga taxeringsvärden. Det totala skattebeloppet kan

därvid väsentligt överstiga 80 procent av inkomsten och i det närmaste ta

hela inkomsten i anspråk. Den fortskridande penningvärdeförsämringen,

vilken efter hand avspeglat sig i höjda taxeringsvärden utan motsvarande

ökning av avkastningen, har medfört att spärregelns konstruktion i individuella

fall kan leda till en mer betungande beskattning än som vant av

statsmakterna avsedd. Särskilt hårda verkningar uppstår, när jämförelsevis

blygsam förmögenhetsavkastning föreligger. Bestämmelserna kan i de individuella

fallen leda till påtagliga orättvisor och få en rent konfiskatonsk

effekt. Enligt motionärernas mening bör en ändring kunna genomföras utan

att förmögenhetsbeskattningens grunder rubbas. Även svårigheterna med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 51

att skattereduktionen inte får drabba de kommunala skatterna torde kunna

undanröjas. För underlättande av förfarandet bör övervägas införandet av

en föreskrift, att 80-procentregeln skall iakttagas av skattemyndigheterna

ex offieio och inte — som nu — efter särskild ansökan av den skattskyldige.

Den indirekta beskattningen

Den allmänna varuskatten

I motionerna I: 615 och II: 744 framhålles att den rationaliseringsprocess

som för närvarande pågår inom byggnads- och anläggningsindustrien och

som syftar till att skapa standardiserade element enligt modulsystem kommer

att menligt påverkas av den föreslagna höjningen av varuskatten, om

icke för förbearbetade byggnadsvaror får tillämpas samma reduktionsregel

som för kompletta satser av byggnadselement.

Motionärerna i motionerna 1: 617 och 11:718 framhåller, att propositionens

förslag om att den allmänna varuskatten i fråga om s. k. investerings\aior

nehåller en avvikelse från huvudregeln härvidlag genom att däri icke inbegripes

sadana lastbilar, som är försedda med skåp-, stationsvagns- eller

personbilskarosseri, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg. För dessa bilar

skall varuskatt utgå på fulla varuvärdet om de användes i jordbruk,

skogsbruk eller rörelse.

Enligt motionärernas mening är dylika fordon att jämställa med Övriga i

jordbruk, skogsbruk eller rörelse använda maskiner och döda inventarier.

De användes således i driften inom t. ex. jord- och skogsbruk såsoan servicefordon

med många gånger speciell utrustning. Inom handel, hantverk

och industri har de omfattande användningsområden såväl för service inom

företaget som för inköp och distribution. Motionärerna finner därför övervägande

skäl tala för att även i dessa fall varuskatt skall utgå på det reducerade

varuvärdet.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 618 och 11: 720 åberopas att den

föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten kommer att medföra att

fabriksbetongen belastas med omkring 6 kr. skatt per kubikmeter mot 2: 40

kr. för platsblandad betongmassa. Skillnaden är 3: 60 kr. I vissa landsdelar,

där grustransporterna är mycket långa och dyrbara, blir skillnaden ännu

större, särskilt i Norrland. Detta innebär en snedvridning som icke blott

försämrar fabriksbetongens konkurrensläge utan även vid den höjd omsättningsskatten

nu avses nå medför ökad risk att byggnadsföretagare övergår

till att själva blanda betongmassan på arbetsplatsen, ett förfarande som

motverkar rationalisering av byggnadsverksamheten men gynnar i ekonomiskt

hänseende den irrationelle byggnadsföretagaren, som slipper den högre

skattebelastningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1065

Bland sannolika följder vid en övergång till platsblandning kan förutses

ökad anställning av arbetskraft vid byggena med åtföljande tryck på lönemarknaden,

sämre kvalitetskontroll och bromsad betongteknisk utveckling.

Kostnaderna för bostadsbyggande och annat byggande kommer därmed att

öka. Motionärerna erinrar om bevillningsutskottets tidigare uttalanden beträffande

denna fråga och att utskottet 1962 framhållit att en författningsändring

borde övervägas om väsentligt förändrade förhållanden inträdde.

Det kan enligt motionärernas mening med fog göras gällande, att dylika förändrade

förhållanden kommer att inträda i och med att den allmänna varuskatten

höjes till i det närmaste 10 procent, vartill bör läggas belastningen

av allmän varuskatt å tillverkarnas investeringar. Beskattningsvärdet för

betongmassa och jämförbara produkter bör därför lämpligen bestämmas

till 40 procent av den färdiga varans pris.

Motionärerna i motionerna I: 628 och 11: 736 hävdar att reparation och

underhåll på produktionsmedlen samt övriga tjänster för produktionsändamål

i skattehänseende icke bör belastas hårdare än nyinvesteringar i maskiner

och verktyg inom näringslivet.

Frågan om beskattningen av industriens investeringsvaror behandlas även

i motionerna I: 631 och II: 721. För att åstadkomma en ytterligare stimulans

och för att markera det starka intresset att slopa belastningen på investeringarna

förordar motionärerna, att beskattningsvärdet vid näringslivets

anskaffning av maskiner och inventarier sättes till 50 procent av det

fakturerade priset. Av statsfinansiella skäl har motionärerna stannat för

en dylik begränsad nedsättning, men de uttalar sig samtidigt för en avveckling

av beskattningen på näringslivets investeringar i byggnader och

maskiner. Motionärerna understryker, att den restitutionsteknik som används

i utlandet vid export alltmer vunnit tillämpning och avser den totala

belastningen, d. v. s. all förbelastning av indirekt skatt, ett förhållande som

utgör ett ytterligare skäl för den förordade nedsättningen av beskattningsvärdet

liksom för ett slopande av beskattningen av näringslivets förbrukning

av energi i olika former.

I motionen II: 588 framhåller motionären att, om skattesatsen för den

allmänna varuskatten i stället för föreslagna 9 procent bestämmes till 9,11

procent av priset inklusive skatt, omsättningspålägget skulle bli jämnt 10

procent, vilket skulle innebära påtagliga administrativa fördelar för de

skattskyldiga. Genom den ändring av skattesatsen för allmänna varuskatten

som förordats skulle statskassan tillföras 50 milj. kr., vilket skulle

täcka den höjning av Sveriges bistånd till u-länderna, som motionären

föreslagit i en samtidigt väckt motion.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 1965

53

Försäljningsskatten

I motionerna I: 616 och II: 719 framhålles, att särskild lyxskatt inte drabbar

hantverkskonstnären i lera, keramik, textil, glas, trä och sten, inte

heller målare, skulptörer, illustratörer, reklammän och formgivare i allmänhet.

Endast när det gäller den konst som framställs i silver och guld

inträder lyxbeskattning. Tydligen har själva materialet här varit utslagsgivande.

Konstnärerna på detta område — de går under beteckningen formgivare,

alternativt silver- eller ädelsmeder — har förväxlats med juvelerare

och guldsmeder.

Dessa fritt arbetande konstnärer utför silver- och guldarbeten i enstaka

exemplar. Bakom varje sådant exemplar ligger ett omfattande ritarbete, det

egentliga konstnärliga arbetet. Till delta kommer sedan hantverksarbetet.

Resultatet kan betecknas som en singelpjäs. Sina köpare finner ädelsmederna

liksom andra konstnärer på konstutställningar, genom tävlingar och

genom försäljning i sina ateljéer. Ädelsmidet har endast 9 procent materialkostnad

i sina försäljningspriser, vilket innebär, att extraskatten i hög

grad drabbar det konstnärliga arbetet. Beskattningen har emellertid haft

till resultat, att det svenska ädelsmidet håller på att avvecklas. Ädelsmidet

lönar sig inte, eftersom lyxskatten antingen framkallar så höga priser, att

köparna drar sig, eller erläggs av konstnären själv ur den del av priset som

skulle utgöra hans arbetsinkomst. A andra sidan torde ädelsmidet, om det

befrias från den extra försäljningsskatten på guldsmedsvaror, ännu ha en

sådan kraft, att det på nytt kan bli den kulturfaktor det länge har varit i

vårt land. Problemet att särskilja varor av typ singelpjäs från varor som

fabriksmässigt framställs i serier kan enligt motionärernas mening lösas

genom redovisning på ett speciellt formulär enligt självdeklarationsprincipen.

Om effekten av skattebefrielse blir den, att guldsmeder och juvelerare

skulle animeras till eget skapande, anser motionärerna det vara från kulturell

synpunkt desto bättre.

Motionärerna i motionerna I: 629 och It: 737 gör gällande att punktskatternas

inverkan på konkurrensförmåga etc. varierar mellan olika branscher.

Verkningarna synes enligt deras mening för närvarande vara mest

besvärande inom guldsmedsbranschen. Genom försäljningsskattens utformning

har det nämligen varit möjligt för vissa förelag och grupper av företag

att genom olika manipulationer undgå beskattning av sin försäljning

eller viss del därav. Det nuvarande systemet ger emellertid inte beskattningsmyndigheten

möjligheter att komma till rätta med förekommande

missförhållanden, som medfört betydande svårigheter för branschens reguljära

företag. Dessa missförhållanden talar starkt för att försäljningsskatten

på guldsmedsvaror avvecklas snarast möjligt. Som ytterligare skäl

härför anföres att branschens företag i särskilt hög grad är utsatta för utländsk

konkurrens så till vida att allt flera människor gör betydande in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

köp av guldvaror in. in. i samband med utlandsresor. Om det av olika skäl

icke bedöms vara möjligt att inom den närmaste framtiden avveckla den

nuvarande försäljningsskatten på guldsmedsvaror, sj_nes det motionärerna

emellertid angeläget att kontrollbestämmelserna omedelbart överarbetas i

syfte att förhindra ett fortsatt skattefusk.

Resultatet av punktbeskattningen i detta fall blir vidare, framhåller motionärerna,

att det i huvudsak är det konstnärliga utövandet och arbetsinsatsen

som beskattas med ett påslag av 25 procent utöver omsättningsskatten,

som nu kommer upp till nära 10 procent. Här behandlas konstnärligt

skapande verksamhet av hög klass helt diskriminerande i förhållande till

annan konstutövning.

Enligt motionärernas uppfattning är det angeläget att även de varuområden,

som icke berörs av propositionens förslag om avveckling av vissa

punktskatter, snarast befrias från särbeskattning.

o

I motionen II: 735 erinras om att allmänna skatteberedningen förordat

att försäljningsskatten i fråga om s. k. äkta mattor skulle avvecklas.

Motionärerna finner starka skäl tala för en sådan avveckling. Det är enligt

deras mening svårt att med fog göra gällande att äkta mattor i skattehänseende

skulle behöva behandlas annorlunda än exempelvis antikviteter

eller konstverk. Det kan snarare göras gällande, att en äkta matta är

förbrukningsvara i högre grad än de nämnda föremålen. De äkta mattorna

importeras från u-länder. Genom att i skattehänseende inte belasta sådana

mattor skulle avsättningen på den svenska marknaden underlättas och

därigenom dessa länders ekonomi kunna stödjas. Det är inte rimligt att

äkta mattor skall belastas med eu högre skatt än andra mattor som säljes

i landet och som i de flesta fall importeras från industriländerna. De relativt

begränsade intäkter som staten erhåller genom försäljningsskatten på

äkta mattor, dvs. omkring 3 milj. kr. om året, står inte i proportion till de

olägenheter som skatten medför och till nödvändiga kontroll- och inkasseringskostnader.

Kontrollen av försäljningsskatten inom mattbranschen är

slutligen svår att upprätthålla.

Särskild varuskatt

Motionärerna i motionen II: 725 framhåller att beskattningsvärdet för

tekniska preparat är 20 procent högre än motsvarande värde för chokladvaror.

Den föreslagna skatteomläggningen för tekniska preparat innebär att

skatten ökar från 40 till 50 procent på bl. a. transpirationsmedel och hårvårdsmedel,

medan skatten sjunker från 65 till 50 procent på vissa kosmetiska

artiklar. Totalt sett innebär omläggningen en viss ökning av skatten

på tekniska preparat.

Förslaget att slopa den särskilda varuskatten för tandkräm och schamponeringsmedel

hälsas med tillfredsställelse. Samtidigt är det olyckligt att propositionen

inte följt allmänna skatteberedningens förslag att helt slopa den

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 55

särskilda varuskatten på ifrågavarande artiklar. Enligt allmänna skatteberedningens

uppfattning saknades anledning att behålla särskild beskattning

på tekniska preparat.

Det föreligger en rad mycket starka motiv för att slopa skatten på tekniska

preparat. Toalettartiklar och kosmetiska preparat utgör numera en

väsentlig del av konsumenternas vardagsförbrukning och fyller ett viktigt

behov i den dagliga tillvaron.

För flertalet kvinnor torde användningen av toalettartiklar och kosmetiska

preparat utgöra en ren nödvändighet. De aktuella varorna torde till

allra största delen förbrukas av kvinnor. Man kan därför påstå att denna

varuskatt är särskilt riktad mot kvinnornas konsumtion och således drabbar

denna konsumentkategori särskilt hårt. I det sammanhanget bör anmärkas

att kvinnor totalt sett har en sämre skatteförmåga än män. Då det

emellertid av statsfinansiella skäl torde vara omöjligt att för närvarande

genomföra en total avveckling av denna varuskatt, är det dock enligt motionärernas

mening ett minimikrav att en skärpning nu icke sker av beskattningen

på de artiklar, som för närvarande beskattas med 40 procent.

För att förhindra en sådan skärpning föreslår motionärerna att den enhetliga

skattesatsen för tekniska preparat sättes till 40 procent. Därigenom

uppnås även att skattebelastningen för dessa produkter kommer på ungefär

samma nivå som för choklad- och konfektyrvaror.

Bensinskatten

I motionerna I: 36 och II: 42 hänvisas i fråga om motiveringen till motionerna

I: 30 och II: 38, i vilka samma motionärer bl. a. hemställer att riksdagen

ville uttala, att bidrag av automobilskattemedel icke skall utgå för

storstadsregionernas tunnelbanebyggen.

Som skäl härför anför motionärerna att frågan om dylika statsbidrag bör

prövas i annan ordning och utan tanke pa automobilskattemedlen. Om tunnelbanesystemet

i större omfattning reducerar motorismens uppgifter och

skatteintäkter förefaller motionärerna tvivelaktigt. Men icke heller detta synes

motivera att just motorismens fordran beträffande automobilskattemedlen

skall röna intrång. Stor anhopning av människor och skatteunderlag

är väl i regel icke heller någonting som ansetts för en kommun statsbidragsgrundande.

Bidrag av andra statsmedel synes motivera en ny omprövning

av frågan.

Med anledning av den föreslagna höjningen av bensinskatten med 5 öre

per liter finner motionärerna i motionen II: 733 eu motsvarande höjning av

det schablonmässiga restitutionsbeloppet för jordbrukets bensindrivna traktorer

vara synnerligen väl motiverad.

Den föreslagna skattehöjningen på bensin skulle enligt motionärerna i

motionen II:7''il möjligen kunna tolereras om den drabbade en utpräglad

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 ur 1065

lyxartikel. Så är ingalunda tallet. I själva verket drabbar den eu för många

oumbärlig vardagsvara.

Den yrkesmässiga motortrafiken kommer givetvis att betrakta den höjda

bensinskatten som en ökning av sina omkostnader och lörsöka kompensera

s''t3 genom höjda taxor. Skatten drabbar alltså alla dem som behöver anlita

den yrkesmässiga bensindrivna trafiken. För de enskilda motortrafikanterna

blir skattehöjningen i de flesta fall närmast en höjning av en ofrånkomlig

le\ nadsomkostnad. Detta gäller i särskild grad alla dem som för sin försörjning

är beroende av att med motorfordon dagligen färdas mellan bostaden

och arbetsplatsen. I den mån så är möjligt kommer den enskilde trafikanten

att söka kompensera sig för fördyringen, och resultatet blir att stora

delar av den höjda skatten slås ut som en allmän fördyring av varor och

tjänster. För människor i våra glesbygder är bilen ett oumbärligt medel för

att övervinna avstånden. Deras möjligheter att komma i åtnjutande av samhällelig,

kulturell och kommersiell service är ofta helt beroende på innehav

av motorfordon.

År 1964 beslöt riksdagen antaga riktlinjer för den framtida lokaliseringspolitiken.

För att lokaliseringspolitikens målsättning skall kunna uppnås

maste också kommunikationsfrågorna beaktas. Den nu föreslagna höjningen

av bensinskatten kommer att betyda både en allmän kostnadsstegring

och en speciell kostnadsstegring för alla dem som för sitt dagliga arbete och

lör sina kontakter av skilda slag är beroende av motorfordon. Att öka skattetrycket

på bilismen är att motverka den av riksdagen beslutade lokalisei

ingspolitiska målsättningen och i stället påskynda glesbygdernas utarmning.

I

I motionen 11: 715 framhåller motionärerna att en utjämning av bensinoch

oljepriserna genom en skattedifferentiering skulle medföra att gynnsammare

förutsättningar skapas för industrier i Norrland och andra peritera

delar av landet. De höga drivmedelspriserna i dessa delar av landet

medför betydande nackdelar ur konkurrenssynpunkt för näringslivet inom

berörda områden. Det är enligt motionärernas mening orättvist att den del

av befolkningen, som har de längsta avstanden och ofta även de sämsta vägarna,

skall betala ett högre pris för drivmedlen. En prisutjämning får även

en social och psykologisk effekt, som inte saknar betydelse. Lokaliseringskommittén

föreslog på sin tid att man skulle söka nå en överenskommelse

med oljebolagen om ett enhetspris. Någon sådan överenskommelse har dock

ej kommit till stånd. Genom skattedifferentiering skulle man på ett smidigt

och effektivt sätt uppnå den önskade prisutjämningseffekten. Det väsentligaste

argumentet, som anförts häremot, är att statlig skatt enligt svensk

beskattningsrätt principiellt bör uttagas efter enhetlig skattesats över hela

landet. Denna princip synes motionärerna inte vara av sådan fundamental

betydelse att man inte i förevarande fall skulle kunna göra ett undantag

därifrån.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Den förordade prisutjämningen genom skattedifferentiering bör enligt

motionärernas uppfattning inte medföra minskade skatteintäkter och därför

konstrueras så att verkningar på det statsfinansiella läget ej uppstår.

Tobaksskatten

I motionerna 1: 613 och II: 729 hänvisas till motiveringen i motionerna

1:612 och 11:728, vari samma motionärer under åberopande av sitt där

framlagda förslag till budgetpolitik förordar att skattejusteringen för cigarretter

skall gälla redan från och med den 1 april 1965.

Motionärerna i motionerna 1: 62i och 11: 710 hänvisar på motsvarande

sätt till motionerna 1:623 och II: 739 och förordar även nyssnämnda tidpunkt

för genomförandet av den föreslagna höjningen av cigarrettskatten.

Eu höjning av skatten på cigarretter bör medföra den konsekvensen att

de konsumenter, som själva tillverkar sina cigarretter, får vidkännas samma

skattehöjning anser motionärerna i motionen 11: 716. Då någon skattehöjning

inte är föreslagen för tobak, som används för cigarrettrullnång, bör

skatten på cigarrettpapper höjas med två öre, eller från nuvarande två öre

till fyra öre per styck. Cigarrettrullningen har visserligen en obetydlig omfattning

i Sverige. Under år 1964 såldes cirka 19 milj. cigarrettpapper mot

cirka 7 800 milj. cigarretter. Sedan cigarrettrullningsmaskiner från och med

den 1 januari innevarande år blivit tillåtna, kan dock en ökning av den privata

cigarret till verkningen förväntas. Motionärerna påtalar vidare riskerna

för hamstring av cigarretter såväl hos konsumenter som hos detaljister och

föreslår kvotering och färgbyte på kontrollstämplarna såsom motåtgärder.

Beskattningen av sprit och läskedrycker

I motionerna 1: 210 och 11: 256 erinras om att alkoholkonsumtionen fortsatt

alt stiga efter höjningen av alkoholbeskattningen 1963. Som en förklaring

till denna utveckling anser motionärerna att det ligger nära till hands

att peka på den fortgående ökningen av köpkraften. Därför bör enligt motionärernas

mening spritpriset justeras uppåt vid stigande köpkraft i syfte

att förhindra en sänkning av det relativa realpriset.

Motionärerna vill därför föreslå, att riksdagen gör ett uttalande av innebörd

att prissättningen på alkoholdrycker skall ägnas fortlöpande uppmärksamhet

av regeringen och föranleda denna att allteftersom förändringar av

köpkraften inträffar föreslå skatte- och prisjusteringar för att förebygga

från nykterhetspolitisk synpunkt ogynnsamma effekter. Enligt motionärernas

mening behöver ett dylikt uttalande inte utesluta att man när så anses

lämpligt tillgriper prisinstrumentet även för eu successiv nedpressning av

alkoholkonsumtionen.

Eu aktuell höjning av alkoholbeskattningen för att återställa realpriset på

bär avsedda varor bör lämpligen anknyta till den reella inkomststegringen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

för hushållen. Denna kan enligt finansplanen uppskattas till 4 procent år

1964 och var 5 procent 1963. De! förefaller därför rimligt att skatten på

spritdrycker höjes med utgångspunkt från en höjning av brännvinspriset

med 3 kr./liter. Motionärerna hemställer vidare att motionerna upptages

till skyndsam behandling.

Med den sålunda föreslagna höjningsprincipen torde realpriset på sprit

komma att i huvudsak återställas och någon uppbromsning av konsumtionsökningen

kunna förväntas. Med beaktande av trenden i konsumtionsutvecklingen,

som skulle leda till en inkomstökning med 2 å 3 procent, d. v. s. med

30 å 40 milj. kr. mot av finansministern beräknade 25 milj. kr., och med

hänsyn till den av nykterhetspolitiska skäl av motionärerna föreslagna skattehöjningen

kan statens inkomster av skatt på spritdrycker beräknas till

1 630 milj. kr., d. v. s. till 130 milj. kr. mera än vad som upptagits i finansplanen

för budgetåret 1965/66.

I motionen II: 723 framhåller motionären, att de alkoholfria dryckerna

bör göras konkurrenskraftiga i förhållande till de alkoholhaltiga. En fullständig

översyn av hela dryckesområdet med förhållandevis hög skatt på de

mest alkoholhaltiga dryckerna ned till en nollställning av de alkoholfria, ter

sig som ett alltmera angeläget krav.

Läskedrycksskatten som en gång tillkom av fiskaliska skäl torde i dagens

läge sakna existensberättigande. Vad beträffar sådana drycker som

exempelvis bordsvatten torde dessa i framtiden räknas som nödvändighetsvaror.

Den ständigt ökade kloreringen av vanligt dricksvatten kommer att

alltmera minska dess användbarhet. Efter tillkomsten av läskedrycksskatten

har framkommit även nykterhetspolitiska skäl för dess avskaffande.

Tidpunkten synes därför nu lämplig att förnya kravet på en utredning i ett

sammanhang rörande såväl alkoholbeskattningen som beskattningen av alkoholfria

drycker.

Övriga yrkanden

Vissa motioner innehåller yrkanden av innebörd att staten bör vidta särskilda

åtgärder för att motverka en fortsatt allmän pris- och kostnadsökning.

En sådan åtgärd bör enligt motionärerna i motionerna I: 623 och II:

739 vara en konferens — inom ramen för det ekonomiskt-sociala råd varom

motionärerna framfört förslag i särskild motion — i syfte att klarlägga de

samhällsekonomiska förutsättningarna för en reell inkomstförbättring för

alla. En emission av ett statligt värdefast obligationslån i mindre valörer

skulle bereda stora grupper en chans till värdefast sparande och därför också

vara av stabiliseringspolitiskt värde. Framför allt är emellertid en reformering

av skattereglerna av betydelse för den fortsatta ekonomiska utvecklingen.

Därvid bör tillses att beskattningen avväges med hänsyn till skattekraft

och betalningsförmåga. Det är inte möjligt att nå den lättnad i den

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

personliga inkomstskatten som är önskvärd utan att en förskjutning till

ökad andel för den indirekta beskattningen äger rum. Antalet högre inkomsttagare

är numera så relativt litet, att huvuddelen av statens skatteinkomster,

oavsett hur hårt de högsta inkomsterna beskattas, måste komma

från de breda lagren av inkomsttagare. Ett absolut villkor för en ökad indirekt

beskattning är dock att grupper med svag ekonomisk bärkraft, t. ex.

folkpensionärer och barnfamiljer, får kompensation för en sådan skatteomläggning.

Omsättningsskatten är emellertid i sin nuvarande utformning föga

lämpad att medge en sådan ändrad avvägning. Den av allmänna skatteberedningen

föreslagna mervärdeskatten skulle emellertid fylla detta väsentliga

krav, eftersom den skulle möjliggöra en markerad lättnad i progressionen.

Den skulle vidare göra det möjligt att slopa energiskatten och punktskatterna

med undantag för bilskatter och den av sociala och medicinska

skäl motiverade beskattningen av alkohol och tobak.

De skäl som finansministern anfört mot eu mervärdeskatt synes motionärerna

föga bärande.

Vidare är det enligt motionärerna angeläget att alla punktskatter, med

undantag av de på alkohol och tobak, snarast möjligt avskaffas. Några av

dessa skatter är förenade med speciella nackdelar från kontroll- och konkurrenssynpunkt.

Försäljningsskatten på guldsmedsvaror innebär en särbeskattning

av konstnärlig verksamhet, som enligt motionärerna bör undvikas,

och andra punktskatter, exempelvis skatten på äkta mattor, ger så låg

avkastning, att man kan ifrågasätta om eu sådan skatt på import från utvecklingsländer

är motiverad.

På företagsbeskattningsområdet bör reformeringen av skattereglerna särskilt

ta sikte på att förbättra företagens självfinansieringsmöjligheter. Detta

bör hl. a. ske genom införande av rätt till högre initialavskrivning på byggnader

i rörelse och jordbruk, rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet

av maskiner och inventarier, gynnsammare regler för nedskrivning av varulager

men också genom att företagen medges en varaktig rätt till visst avdrag

för vinstutdelning på nyemissioner. Den s. k. Annell-lagen bör således

— menar motionärerna — ingå som ett permanent inslag i företagsbeskattningen.

ökat företagssparande kan också uppmuntras genom att man inför

en rätt till skattefrihet för löntagare för belopp, som ett visst antal år kvarstår

i företagen.

Även i motionerna 1: 612 och It: 728 framhålles nödvändigheten av fortsatt

utredningsarbete i syfte att skapa större enhetlighet i skattesystemet

och en anpassning av beskattningsreglerna, som bättre tillgodoser skatteförmågeprincipen

och kravet på konkurrenskraft inom näringslivet. De förslag,

som allmänna skatteberedningen framlagt, kan enligt motionärerna i

stor utsträckning sägas tillgodose detta syfte. Även om nuläget nödvändiggör

ett förhållandevis högt skattetryck bör — framför allt genom en konse
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

kvent genomförd sparsamhet i den statliga förvaltningen och genom mera

ambitiösa insatser för en aktiv lokaliseringspolitik — en önskvärd sänkning

av såväl det statliga som det kommunala skattetrycket kunna genomföras.

Motionärerna i motionerna I: 632 och 11: 718 anhåller om förslag till 1966

års riksdag om en skattereform baserad på grundtankarna i allmänna skatteberedningens

förslag men med större lättnader i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

än enligt detta förslag. Motionärerna förutsätter att skatteförslaget

enligt propositionen innebär ett provisorium och att inom en

mycket nära framtid en genomgripande skattereform kommer till stånd.

Därvid bör såväl den direkta som den indirekta beskattningen avvägas under

hänsynstagande dels till skatteförmågan, dels till att skatterna inte kommer

att medföra snedvridande verkningar i olika hänseenden och dels till

att skatterna som helhet främjar den ekonomiska utvecklingen.

Skälen för en kraftig progressivitet har med hänsyn till den rådande fulla

sysselsättningen i väsentlig utsträckning undanröjts. En sänkning av progressionen

bör därför ske. Detta är så mycket angelägnare med hänsyn till

de avsevärda nackdelar som från olika synpunkter är förenade med eu

kraftig progression. Härtill kommer att en sänkning av progressiviteten vid

beskattningen skulle få eu förhållandevis begränsad statsfinansiell betydelse.

Utskottets yttrande

Allmänna synpunkter

De i den förevarande propositionen framlagda förslagen måste ses mot

bakgrunden av den bedömning av det samhällsekonomiska läget, som gjorts

i statsverkspropositionen till årets riksdag. Såsom framgår av finansplanen

skulle utgifterna i budgetförslaget för 1965/66 med oförändrad skattepolitik

leda till ett underskott på ca 1 700 milj. kr. I förhållande till det beräknade

budgetutfallet för innevarande budgetår skulle detta innebära en ökning

av totalbudgelens utgiftsöverskott med ca 1 200 milj. kr. Denna försämring

av det statsfinansiella läget uppstår trots att skatteunderlaget, såvitt avser

den taxerade inkomsten av tjänst, beräknas stiga under 1965 med inemot

9 procent. För 1966 har den antagna ökningen beräknats till 4 procent. Ä

andra sidan har då inte heller någon beräkning i utgiftskalkylen gjorts för

höjda statstjänarlöner efter 1965. Från dessa utgångspunkter har den automatiska

ökningen av statens inkomster uppskattats till ca 1 750 milj. kr. för

1965/66. Med en uppgång i det statliga upplåningsbehovet av angiven omfattning

skulle staten ta en så stor del av kapitalmarknadsutrymmet i anspråk,

att en förutsatt ökning i kommunernas och industrins investeringar

skulle omöjliggöras. Mot bakgrunden härav har en statlig inkomstförstärk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

ning framstått som ofrånkomlig. Det framlagda riksstatsförslaget utgår från

en sådan förstärkning, som för budgetåret 1965/66 ökar statens inkomster

med ca 750 milj. kr. och därmed nedbringar upplåningsbehovet till ca 1

miljard kr.

Frågan om avvägningen mellan direkt och indirekt skatt samt utformningen

av skattesystemet bär som bekant varit föremål för utredning inom

allmänna skatteberedningen. De i beredningens betänkande SOU 1964: 25

framlagda förslagen syftar till att åstadkomma eu omläggning av beskattningen

mot ökad indirekt beskattning. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Socialförsäkringens grundförmåner föreslås finansierade genom arbetsgivaravgifter

för löntagare. I fråga om den direkta beskattningen föreslår

skatteberedningen skattelättnader genom höjning av ortsavdragen och

förvärvsavdragen samt justering av skalorna för den statliga inkomstskatten

och för förmögenhetsskatten. Därjämte föreslås en höjning av de allmänna

barnbidragen. Det ökade uttaget av indirekt skatt föreslås ske genom

att den allmänna varuskatten och energiskatten ersättes med en mervärdeskatt

av sådan höjd, att utrymme även skapas för ett slopande av de

s. k. punktskatterna med undantag i huvudsak för skatterna på sprit, tobak,

bensin och motorfordon. Förslaget til! nytt skattesystem är utformat

som en serie reformer, avsedda att successivt genomföras fram till år 1971.

Skatteberedningens målsättning har under remissbehandlingen allmänt

godtagits. I vissa hänseenden har de föreslagna reformerna emellertid mött

stark kritik. Detta gäller framför allt förslagen rörande familjebeskattningen,

socialförsäkringens finansiering och mervärdeskatten. På grund därav

har departementschefen ansett, att skatteberedningens förslag i dessa delar

bör bli föremål för ytterligare överväganden. Två arbetsgrupper har därför

tillsatts inom finansdepartementet. Den ena gruppen skall ha till uppgift

att skyndsamt överse familjebeskattningen och den andra gruppen skall

överarbeta skatteberedningens förslag i fråga om socialförsäkringsavgifterna

och mervärdeskatten.

De i den förevarande propositionen framlagda förslagen till omläggning

av den direkta och indirekta beskattningen syftar, som redan förutskickats

i finansplanen, främst till en i rådande läge nödvändig ökning av statens

inkomster men avser samtidigt att åstadkomma en sådan omfördelning av

skattebördan, att skattelättnader i första hand beredes barnfamiljerna och

de lägre inkomsttagarna. Även om allmänna skatteberedningens förslag av

ovan anförda skäl för närvarande inte i sin helhet kan bli föremål för lagstiftning,

överensstämmer de i propositionen framlagda förslagen med de

allmänna riktlinjerna i skatteberedningens betänkande.

Den föreslagna sänkningen av den direkta beskattningen fr. o. in. den 1

januari 1966 åstadkommes genom en kombination av olika åtgärder. Sålunda

föreslås en revidering av de statliga inkomstskatteskalorna, innebä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

rande viss utjämning av den s. k. skattepuckeln och höjning av tudelningsgränsen.

Genom en schablonisering av kommunalskatteavdraget garanteras

ett visst minimiavdrag, som föreslås inte få överstiga 4 500 kr. för gifta och

2 250 kr. för ensamstående. Därjämte förordas att folkpensionsavgiften

skall beräknas på den beskattningsbara inkomsten i stället för på den taxerade

inkomsten och att avgiften maximeras till 1 200 kr. Dessa åtgärder liksom

tidigare under åren 1962—1964 vidtagna förändringar i beskattningen

töreslås vidare skola beaktas vid upprättandet av nya sjömansskattetabeller.

Slutligen föreslås en höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten

från 80 000 till 100 000 kr. fr. o. in. 1966 års taxering. De sålunda

förordade lättnaderna i den direkta beskattningen ävensom ett aviserat förslag

om införande av rätt till frivillig särbeskattning av makar beräknas

medföra ett sammanlagt inkomstbortfall för budgetåret 1965/66 av 390 milj.

kr. Därtill kommer en ytterligare minskning av statsinkomsterna med 340

milj. kr. för nästa budgetår genom förslaget om höjning av det allmänna

barnbidraget fr. o. in. den 1 juli 1965 med 200 kr. till 900 kr.

För att genomföra dessa skattesänkningar och samtidigt uppnå den förstärkning

av budgetens inkomster, som det statliga utgiftsprogrammet nödvändiggör

i rådande konjunkturläge, krävs enligt departementschefens mening

inte oväsentliga höjningar av den indirekta beskattningen fr. o. in. den

1 juli innevarande år. På grund därav föreslås i propositionen att den allmänna

varuskatten höjs från 6 till 9 procent. För att hindra att denna höjning

skall medföra en inte önskvärd effekt på näringslivets nyinvesteringar

i maskiner och inventarier föreslås att skatteunderlaget vid beräkningen

av den allmänna varuskatten på företagarnas inköp av maskiner och inventarier

reduceras till 60 procent. Genom den allmänna varuskattens höjning

erhålles en inkomstförbättring för budgetåret 1965/66 på 1 450 milj. kr.

Vidare töreslås höjning av bensinskatten med 5 öre per liter och av tobaksskatten

med 2 öre per cigarrett, vilka skattehöjningar ger 250 milj. kr. i

ökade statsinkomster för nästa budgetår. Genom dessa höjningar har departementschefen

erhållit utrymme för vissa justeringar av nuvarande

punktbeskattning. Sålunda förordas att de särskilda skatterna på grammofonvaror,

socker och sirap samt på tandkräm och vissa andra kemisktekniska

varor helt avskaffas. För övriga särskilt beskattade kemisk-tekniska

varor samt för choklad- och konfektyrvaror föreslås en enhetlig

skattesats av 50 procent. Totalt innebär detta ett skattebortfall under nästa

budgetår av 100 milj. kr. Däremot föreslås inte någon ändring av de särskilda

skatterna på pälsvaror samt äkta mattor och guldsmedsvaror eller

beträffande bilaccisen.

De statsfinansiella effekterna av de redovisade förslagen innebär för budgetåret

1965/66 — om hänsyn även tages till att höjningen av den indirekta

skatten förorsakar prisstegringar, som enligt gällande regler utlöser indextillägg

till folkpensionerna (i propositionen beräknade till 120 milj. kr.) —

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 1965

en ökning av statsinkomsterna med 750 milj. kr. För helt år beräknas emellertid

inkomstförstärkningen endast komma att uppgå till 260 milj. kr., vilket

sammanhänger med att de indirekta skattehöjningarna tillämpas under

hela nästkommande budgetår, medan de direkta skattesänkningarna inverkar

på skatteutfallet först fr. o. in. andra hälften av budgetåret.

I fråga om de individuella verkningarna av reformen bör framhållas att

alla skattskyldiga utom juridiska personer erhåller sänkt direkt skatt.

Skattelättnadena för gifta uppgår till 400 ä 500 kr. i inkomstläget 9 000—

32 000 kr., till 500 å 700 kr. i inkomstläget 32 000—53 000 kr. och till 700

kr. vid inkomster överstigande 53 000 kr. För ensamstående är motsvarande

skattelättnader ca 200 kr. i inkomstlaget 4 000—16 000 kr. och 150 kr., när

inkomsten uppgår till eller överstiger 51 000 kr. Om hänsyn även tages till

de föreslagna ändringarna rörande den indirekta beskattningen och till höjningen

av barnbidragen medför reformen väsentliga lättnader för barnlamiljerna

utom i de allra högsta inkomstlägena. De största skattelättnaderna erhåller

barnfamiljerna i inkomstläget 6 000—18 000 kr. Även för gitta utan

barn är skattelättnaden störst i sistnämnda inkomstläge. För ensamstående

slutligen uppkommer skattelättnader för inkomster upp till 15 000 kr.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för det aktuella

budgetläget har det statliga utgiftstrycket visat sig vara av sådan styrka,

att en försämring av budgetbalansen endast ansetts kunna undvikas genom

ytterligare inkomstförstärkningar i form av ökat skatteuttag. I likhet med

departementschefen finner utskottet en sådan ökning av statens inkomster

ofrånkomlig, om reformpolitiken skall kunna fullföljas och utrymme skapas

för en nödvändig industriell och kommunal investeringsökning.

De i propositionen framlagda förslagen avser visserligen i första hand

att öka statens inkomster men utgör samtidigt ett led i den reformering

av beskattningssystemet, som påbörjades genom införandet av den allmänna

varuskatten år 1959 och fortsatte genom 1961 års skattereform. Dessa reformer,

som medfört ett ökat inslag av indirekt beskattning, har syftat till

att i möjligaste mån anpassa skattesystemet till de förändrade förhållandena

i samhället och åstadkomma eu mer rättvis och rationell fördelning

av skattebördan. Utskottet anser för sin del angeläget, att det inledda reformarbetet

fortsättes med bibehållen målsättning inom ramen för tillgängliga

resurser. I anslutning härtill bör framhållas att allmänna skatleberedningens

förslag såvitt avser familjebeskattningen, socialförsäkringens finansiering

och mervärdeskatten är föremål för fortsatta överväganden. Den

nödvändiga inkomstförstärkningen måste därför erhållas inom ramen för

nuvarande skattesystem.

Ett ökat uttag av indirekt skatt är såsom ovan nämnts en nödvändig

förutsättning för den erforderliga inkomstförstärkningen och för de angelägna

lättnaderna i den direkta beskattningen. De skäl, som tidigare åbero
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

61 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

pats mot cn höjning av den indirekta beskattningen — nämligen att den

hårdast drabbar mindre inkomsttagare, folkpensionärer och barnfamiljer

—- kan inte göras gällande i den mån dessa kategorier beredes kompensation

på annat sätt. Genom departementschefens förslag erhåller de mindre

inkomsttagarna sådan kompensation främst genom schabloniseringen av

kommunalskatteavdraget och genom de ändrade grunderna för beräkning

av folkpensionsavgiften. För folkpensionärernas del neutraliseras verkningarna

av den föreslagna böjningen av den indirekta beskattningen automatiskt

genom indexregleringen av folkpensionerna. Som ett led i den aktuella

skattereformen föreslås vidare att barnbidragen höjs med 200 kr., vilket

innebär att en betydande del av lättnaden kommer barnfamiljerna till godo.

De ökningar av statsutgifterna, som betingas av redan gjorda åtaganden

från statsmakternas sida, och de ytterligare krav, som ställs på samhällets

medverkan i olika sammanhang, medför att utrymmet för ytterligare lättnader

i den direkta beskattningen är tämligen begränsat. Enligt utskottets

mening är det därför inte möjligt att för närvarande binda sig för skattesänkningar,

som nämnvärt går utöver förslagen i propositionen. Detta

skulle nämligen innebära, att man i motsvarande grad ökade inflationsriskerna

och minskade möjligheterna att tillgodose de växande kraven på samhällets

insatser. De pågående utredningarna rörande familjebeskattningen

och företagsbeskattningen utgör ett ytterligare skäl för att tills vidare begränsa

reformverksamheten på beskattningsområdet.

Av det ovan anförda framgår att utskottet i huvudsak ansluter sig till de

i propositionen framlagda förslagen rörande omläggning av den direkta och

indirekta beskattningen. I några hänseenden har utskottet ansett sig böra

tillstyrka motionsvis framställda yrkanden om ändringar i departementschefens

förslag och om ytterligare lättnader i den direkta beskattningen.

Det skattebortfall, som föranledes av de av utskottet helt eller delvis tillstyrkta

motionsyrkandena, motsvaras emellertid av ökade skatteintäkter

genom utskottets förslag om en ytterligare förhållandevis obetydlig höjning

av den allmänna varuskatten.

Utskottet behandlar härefter de olika förslagen i propositionen och i

väckta motioner.

Den direkta beskattningen

Inkomstbeskattningen

Vad först angår familjebeskattningen hemställes i de vid riksdagens början

väckta motionerna I: 22 av herr Lundström m. fl. och II: 28 av herr

Ohlin in. fl. samt i motionerna I: 95 av herr Wallmark m. fl. och II: 118 av

herr Fridolfsson i Stockholm ävensom i motionen II: 157 av fru Kristensson

och fröken Ljungberg om riksdagsskrivelse med begäran om en parlamentarisk

utredning rörande familjebeskattningen, varvid särskilt de pro
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 65

blem, som är förenade med en övergång till särbeskattning, bör beaktas. I

motionen II: 717 av herr Mundebo m. fl. yrkas att den inom finansdepartementet

nyligen tillsatta arbetsgruppen får i uppdrag att skyndsamt framlägga

förslag om övergång till särbeskattning.

Departementschefen har i propositionen uppgivit, att han har för avsikt

att redan till årets riksdag framlägga förslag om införande fr. o. m. inkomståret

1965 av rätt till frivillig särbeskattning av makar, som båda har förvärvsinkomst.

Det kommande förslaget till lagstiftning i ämnet är enligt

uttalande i propositionen att betrakta som ett provisorium i avvaktan på

att frågan om sam- eller särbeskattning slutligt löses. Med hänsyn därtill

har såsom ovan nämnts en särskild arbetsgrupp nyligen tillsatts inom finansdepartementet

för att skyndsamt överse familjebeskattningen och därvid

pröva de problem av teknisk och finanspolitisk art, som är förknippade

med en övergång till fullständig eller modifierad särbeskattning. I arbetsgruppen

ingår två riksdagsledamöter.

Med anledning av ett uttalande i motionerna 1: 22 och II: 28 vill utskottet

framhålla, att det inte finns anledning antaga, att resultatet av arbetsgruppens

arbete inte kommer att bli föremål för remissbehandling i sedvanlig

ordning. I och med tillsättandet av ovannämnda utredning, som självfallet

även kommer att beakta de av motionärerna framförda synpunkterna, torde

syftet med ovannämnda motioner huvudsakligen vara tillgodosett. Med

det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna.

I motionerna I: 630 av fröken Stenberg m. fl. samt II: 742 av herr Ringaby

och fröken Ljungberg hemställes om riksdagsskrivelse med begäran att

utredningen rörande familjebeskattningen även skall få i uppdrag att överväga

de ensamståendes skatteförhållanden.

Vid den nu aktuella reformeringen av den direkta beskattningen har det

befunnits angeläget att i första hand åstadkomma lättnader för de mindre

inkomsttagarna och barnfamiljerna, vilkas skatteförmåga relativt sett blivit

mest nedsatt genom inkomstutvecklingen och progressionens verkningar.

Utskottet vill emellertid understryka, att de förordade ändringarna i den

statliga inkomstbeskattningen inte bör uppfattas som slutgiltiga. Det torde

också vara naturligt, att man vid de fortsatta övervägandena rörande familjebeskattningen

kommer att beakta de ensamståendes skatteförhållanden,

eftersom utredningen nödvändigtvis måste ta ställning till bl. a. tudelningsprincipen

vid beskattningen, skatteskalornas konstruktion och relationen

mellan gifta och ensamstående vid beskattningen. Med hänsyn därtill finner

utskottet inte anledning tillstyrka bifall till skrivelseyrkandet i motionerna

I: 630 och II: 742.

Utskottet behandlar härefter vissa motionsvis framställda yrkanden rörande

förvärvsavdragen. De fr. o. in. 1965 års taxering gällande bestämmelserna

härutinnan innebär i huvudsak följande. Hustru, som har inkomst 5

5 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

av jordbruksfastighet, rörelse eller tjänst, är berättigad till förvärvsavdrag.

Om makarna inte har minderåriga barn utgör förvärvsavdraget 300 kr. Finnes

barn, utgår i fråga om inkomst av rörelse eller tjänst högre förvärvsavdrag.

Avdraget beräknas nämligen i dessa fall till 300 kr. jämte s. k. kvotavdrag

med 20 procent av förvärvsinkomsten, dock högst till 2 000 kr. Om

hustrun arbetar i mannens jordbruk eller rörelse, d. v. s. vid s. k. faktisk

sambeskattning, får mannen i princip ett förvärvsavdrag om 300 kr. Beträffande

rätt till förvärvsavdrag för ensamstående barnför sörj are gäller

oberoende av kön de regler, som tillämpas för hustru med egen inkomst.

I fråga om inkomst av jordbruksfastighet är reglerna om förvärvsavdrag

dock gynnsammare för de ofullständiga familjerna än för makar. Sådan

inkomst berättigar nämligen den ensamstående barnförsörjaren till avdrag

med 300 kr. jämte kvotavdrag med 20 procent av inkomsten av jordbruksfastigheten,

dock högst med 2 000 kr. Ovannämnda bestämmelser gäller vid

såväl den statliga som den kommunala taxeringen.

I motionerna I: 483 av herrar Sundin och Lundström samt II: 584 av herrar

Ohlin och Hedlund yrkas — med verkan fr. o. m. 1967 års taxering —

höjning av kvotavdraget till 25 procent och av maximibeloppet till 4 000 kr.

Vidare yrkas att förvärvsavdrag vid faktisk sambeskattning skall medges

med 300 kr. jämte 25 procent av en femtedel av mannens inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse, dock sammanlagt högst 1 000 kr. I motionerna

I: 633 av herr Virgin m. fl. och II: 722 av herr Cassel in. fl. hemställes att

maximibeloppet höjs till 3 000 kr. med rätt till avdrag för styrkta högre

kostnader för barnens vård inom ramen för 20 procent av inkomsten. Därjämte

yrkas beträffande gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet

liksom vid faktisk sambeskattning att, om hustrun har hemmavarande

barn under 16 år och kostnaderna för barnens vård överstiger 300 kr., avdrag

skall medges för de verkliga kostnaderna, dock högst med 20 procent

av det värde, vartill hustruns arbete uppskattas. I motionen II: 84 av fru

Ryding m. fl. begäres förslag till riksdagen om höjning av kvotavdraget

till 30 procent och av maximibeloppet till 4 000 kr. Slutligen yrkas i motionen

II: 732 av fru Kristensson att maximibeloppet höjs till 3 000 kr. med

rätt till avdrag för styrkta högre kostnader för barnens vård intill 10 000 kr.

Därutöver hemställes att utredningen rörande familjebeskattningen får i

uppdrag att pröva frågan om tudelningsprinoipens tillämpning på förvärvsavdragen.

I propositionen har departementschefen inte föreslagit några ändringar

rörande förvärvsavdragen med hänsyn till att frågan om familjebeskattningens

utformning är under övervägande och till att sådana ändringar

skulle påverka det kommunala skatteunderlaget.

Utskottet vill erinra om att förvärvsavdrag, som tillkommer hustru med

barn, är motiverat av de särskilda omkostnader för barnens omhänderhavande,

som kan uppstå på grund av hennes förvärvsarbete. Allmänna skat
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

teberedningen har i sitt betänkanade (SOU 1964: 25 s. 309—311) redovisat

en inom Tjänstemännens centralorganisation våren 1963 utförd stickprovsundersökning

i avsikt att belysa förhållandena för barnfamiljer, där båda

makarna har förvärvsarbete. Undersökningen omfattade omkring 900 familjer

med barn under 11 år och avsåg utgifterna för hemhjälp och daghemsvård.

Den genomsnittliga utgiften per år för hemhjälp och daghemsvård

var i familjer med ett barn 2 664 kr., i familjer med två barn 3 312 kr.

samt i familjer med tre eller flera barn 2 820 kr. Uppgifterna avser familjer,

där hustrun arbetade minst 30 timmar i veckan. I genomsnitt användes

ungefär 20 procent av hustruns bruttoinkomst till betalning av hemhjälp

och daghemsvård. Denna andel var i stort sett konstant i olika inkomstklasser.

Av den ovan redovisade utredningen framgår, att de kostnader, som är

förenade med hustruns förvärvsarbete vid förekomsten av barn, i vissa fall

ganska avsevärt överstiger förvärvsavdragets nuvarande maximibelopp,

2 000 kr. Mot bakgrunden därav delar utskottet motionärernas uppfattning,

att en viss uppräkning av förvärvsavdragen är erforderlig för skattskyldiga

med hemmavarande minderåriga barn. Vid ställningstagandet till yrkandet i

motionerna måste emellertid beaktas å ena sidan det skattebortfall för stat

och kommun, som är förenat med en sådan åtgärd, och å andra sidan den

omständigheten att faktiska merkostnader i många fall inte föreligger, t. ex.

i fråga om barn i tonåren. Med hänsyn därtill är utskottet inte berett att

tillmötesgå motionärernas krav i vidare mån än att en uppräkning sker av

kvotavdraget från 20 till 25 procent och av maximibeloppet från 2 000 till

3 000 kr. Därjämte förordar utskottet, att förvärvsavdraget för gift man med

hemmavarande minderåriga barn vid faktisk sambeskattning höjs till högst

1 000 kr., samt att gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet medgives

förvärvsavdrag med samma belopp, därest hon haft hemmavarande minderåriga

barn och levt tillsammans med sin man. Nuvarande bestämmelse att

avdrag i sistnämnda fall endast medgives, om kvinnan utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kr., bör bibehållas och den begränsningen

införas, att avdraget inte får överstiga värdet av kvinnans arbetsinsats.

En på angivet sätt relativt begränsad reformering av förvärvsavdragen

bör enligt utskottets mening inte i nämnvärd grad försvåra en eventuell

övergång till särbeskattning. Bestämmelserna bör träda i kraft den 1

januari 1966 samtidigt med de i propositionen föreslagna ändringarna i

fråga om inkomstbeskattningen.

Utskottets förslag i denna del kan beräknas medföra ett skattebortfall

för helt år av ca 45 milj. kr. för staten och ca 40 milj. kr. för kommunerna.

Vad härefter angår utredningsyrkandet i motionen II: 732 förutsätter utskottet,

att även frågan om tudelningsprincipens tillämpning på förvärvsavdragen

kommer att prövas vid den departementala beredningen av familjebeskattningen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1: 483 och

II: 584 samt I: 633 och II: 722 ävensom motionen II: 84 och motionen II:

732.

Utskottets förslag föranleder ändringar i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även ett i propositionen nr

30 framlagt förslag till förtydligande av bestämmelserna i nämnda författningsrum.

I anledning av yrkanden i motionerna I: 203 och II: 245 beslöt 1964 års

vårriksdag (BevU 35 och 58; rskr. 309) ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Yrkandet i motionerna gick ut på att ensamstående barnförsörjare

med inkomst av jordbruksfastighet skulle äga rätt till förvärvsavdrag

enligt samma grunder som ensamstående barnförsörjare med inkomst

av rörelse eller eget arbete. Genom lagändringen erhöll 3 mom. andra

stycket nämnda paragraf ändrad lydelse, medan innehållet i momentet i

övrigt lämnades oförändrat. Härigenom kom första och andra styckena i

3 mom. att erhålla en mot varandra stridande lydelse, såvitt angår förvärvsavdraget

för ensamstående kvinnlig barnförsörjare med inkomst av

jordbruksfastighet.

På grund härav förordar utskottet den ändringen i nuvarande första

stycket av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen, att orden »eller ock haft hemmavarande

barn under 16 år» i sista meningen utgår. I

I motionen II: 7 av herr Westberg upptages frågan om utvidgning av den

år 1960 införda avdragsrätten för skattskyldiga, som underhåller icke hemmavarande

barn. Tidigare fick skattskyldiga, som icke hade vårdnaden om

eget barn, ett med 50 procent förhöjt ortsavdrag. 1960 borttogs denna förmån,

och nämnda skattskyldiga — i regel frånskild fader med underhållsskyldighet

mot barn, som vistas hos modern — fick samma ortsavdrag som

annan ensamstående skattskyldig. Som kompensation infördes rätt till allmänt

avdrag med högst 1 000 kr. för skattskyldig, som underhåller icke

hemmavarande barn under 16 år. Ifrågavarande avdrag skiljer sig från de

periodiska understöden därigenom, att mottagaren inte är skattskyldig för

det mottagna beloppet.

Motionären hemställer, att maximiavdraget höjs till 2 000 kr. fr. o. m.

1966 års taxering.

Såsom utskottet i tidigare sammanhang framhållit är den avdragsrält,

som tillkommer en skattskyldig med underhållsskyldighet mot barn, tämligen

begränsad jämförd med de olika förmåner, som vid beskattningen

medges ensamstående med hemmavarande barn. Därtill kommer att avdragsbeloppet

är begränsat till 1 000 kr. oavsett antalet barn, för vilka underhåll

utgivits. Med hänsyn därtill och till att underhållsskyldigheten väsentligt

nedsätter skatteförmågan hos den, som har att utbetala bidrag till

mer än ett barn, anser utskottet sig böra förorda, att avdragsrätten för underhåll

till eget barn under 16 år så till vida utvidgas, att avdraget fr. o. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

1967 års taxering bestämmes till högst 1 000 kr. per barn och år. Vid ställningstagande

till utskottets förslag bör särskilt uppmärksammas att skattskyldig

med stor försörjningsbörda, vilkens behållna inkomst understiger

existensminimum, äger rätt till avdrag för nedsatt skatteförmåga med —

utöver maximibeloppet för sådant avdrag 4 500 kr. — ett belopp av högst

1 000 kr. för varje oförsörjt barn.

Det åligger enligt gällande bestämmelser den skattskyldige att styrka

utgivet bidragsbelopp. Enligt vad utskottet erfarit medges dock ofta avdrag

vid taxeringen utan egentlig prövning av det berättigade i avdragsyrkandet.

Vid en på ovan angivet sätt utökad avdragsrätt är det enligt utskottets mening

nödvändigt med en effektiv kontroll av ifrågavarande avdrag för att

förhindra skattefusk. Utskottet föreslår därför, att en uttrycklig bestämmelse

införes i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen om att det åligger den

skattskyldige att styrka det i deklarationen yrkade avdraget genom intyg

från barnavårdsnämnd, barnavårdsman eller kommunal förtroendeman.

Det årliga skattebortfallet genom utskottets förslag kan uppskattas till

högst 3 milj. kr. för staten och till ett något lägre belopp för kommunerna.

Genom vad utskottet sålunda föreslagit torde yrkandet i motionen II: 7

huvudsakligen vara tillgodosett.

I propositionen föreslås att avdrag för kommunalskatt vid taxeringen till

statlig inkomstskatt skall medges med belopp motsvarande minst en fjärdedel

av den sammanräknade nettoinkomsten, d. v. s. summan av den

skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor, i förekommande fall

minskad med avdrag för underskott å förvärvskälla. Vid tillämpning av

schablonregeln får avdrag dock inte åtnjutas med högre belopp än 4 500 kr.

för makar och s. k. ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga.

Om den under närmast föregående år påförda kommunalskatten

överstiger minimibeloppet, skall avdrag liksom för närvarande medges med

det faktiskt påförda beloppet. I fråga om samtaxerade makar skall schablonavdrag

medges, om makarnas sammanlagda kommunalskatt för närmast

föregående år understiger en fjärdedel av deras sammanlagda sammanräknade

nettoinkomster, resp. 4 500 kr. Ett genomförande av förslaget skulle

leda till skattelättnader för inkomster upp till 32 000 kr. för makar och

16 000 kr. för ensamstående.

I motionerna I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel in. fl.

yrkas avslag på förslaget i propositionen. Enligt motionärernas mening

skulle en schablonisering av kommunalskatteavdraget strida mot skatteförmägeprincipen

och medföra svårigheter i den praktiska tillämpningen för

såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna.

Den väsentligaste fördelen med ett på angivet sätt schabloniserat avdrag

för kommunala utskylder är, att man med förhållandevis litet skattebortfall

åstadkommer skattelättnader för inkomsttagare med relativt låga in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1065

komster, utan att kommunernas skatteunderlag rubbas. Personer, som slutar

sin förvärvsverksamhet, exempelvis för att studera eller fullgöra värnpliktstjänstgöring,

saknar nu i många fall möjlighet att vid taxeringen utnyttja

avdrag för den kommunalskatt, som belöper på det sista årets inkomster.

Genom förslaget i propositionen ges sådana personer, när de återinträder

i förvärvslivet, möjlighet att helt eller till väsentlig del utnyttja det

kommunalskatteavdrag, som de tidigare gått miste om. Vid konstruktionen

av källskattetabellerna har hänsyn tagits till avdraget för kommunalskatt.

Delta medför, att personer, som inträder i förvärvslivet eller inflyttar från

utlandet, och sjömän, vilka på grund av anställning till sjöss erlagt sjömansskatt

men övergått till arbete i land, påföres kvarstående skatt. Vid en

schablonisering av kommunalskatteavdraget kommer ovannämnda skattskyldiga

i dessa tall i regel att undgå denna kvarstående skatt eller i varje

tall att få väsentligt lägre sådan skatt än för närvarande. Därtill kommer

att en schablonisering av kommunalskatteavdraget är ägnad att underlätta

övergången till ett system med definitiv källskatt. Svårigheterna för de

skattskyldiga att heräkna det ifrågavarande avdraget bör enligt utskottets

mening inte överdrivas. Utskottet förutsätter, att av deklarationsformulären

kommer att klart framgå, hur avdraget skall beräknas. Med det anförda tillstyrker

utskottet förslaget om schablonisering av kommunalskatteavdraget

och avstyrker således bifall till motionerna I: 632 och II: 748 i denna del.

1 motionerna I: 620 av herrar Lager och Adolfsson samt II: 731 av herr

Karlsson i Huddinge in. fl. hemställes om sådan ändring i Kungl. Maj :ts

törslag, att schablonavdragets maximibelopp bestämmes till 3 000 kr. för

ensamstående. Vidare yrkas i motionen 1: 625 av fru Myrdal att schablonavdraget

bestämmes till enhetligt belopp för alla skattskyldiga men att ett

extra avdrag motsvarande en tredjedel av schablonavdraget medges för

gitta, när endast ena maken har inkomst, och för ensamstående med hemmavarande

barn under 18 år.

Enligt gällande bestämmelser sker en differentiering av skatteuttaget

mellan gitta och ensamstående såväl vid den statliga som den kommunala

l>eskattningen genom att en gift skattskyldig medges dubbelt så stort ortsavdrag

som en ensamstående. Även högsta beloppen för schablonavdrag

från inkomst av kapital och för avdrag för livförsäkringspremier m. m. är

dubbelt så stora för gift som för ensamstående. Vid beräkning av den statliga

inkomstskatten tillämpas vidare skilda skalor för å ena sidan gifta

och å andra sidan ensamstående. Genom den gjorda avvägningen av avdrag

och skalor har tudelningen införts som en princip för fördelningen av skattebördan

mellan gifta och ogifta med små och medelstora inkomster.

Det föreslagna schablonavdraget har utformats med utgångspunkt från

ovannämnda beskattningsregler. Ett bifall till motionerna skulle därför

innebära ett brytande av de awägningsprinciper, som gällt alltsedan år

1953. En sådan åtgärd synes inte böra vidtas, innan den pågående utred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

ningen rörande familjebeskattningen slutförts och en mera definitiv ståndpunkt

tagits till frågan om hur beskattningen mellan gifta och enamstående

skall avvägas. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

1: 620 och II: 731 i berörda hänseenden ävensom till motionen I: 625.

I delta sammanhang behandlar utskottet även ett motionsvis väckt förslag

om utökad rätt till avdrag för försäkringspremier. Enligt gällande bestämmelser

medges avdrag för den obligatoriska sjukförsäkringsavgiften —

även om sådan avgift inte påförts eller påförts med lägre belopp — med

150 kr. för ensamstående och 300 kr. för makar. Om den påförda avgiften

överstiger dessa belopp medges avdrag med det faktiskt påförda beloppet.

Avdrag för premier för sjuk-, olycksfalls- och kapitalförsäkring medges

vidare med högst 250 kr. för ensamstående och 500 kr. för makar eller ogift

med hemmavarande barn under 18 år. Slutligen föreligger rätt till avdrag

för premier för pensionsförsäkring med faktiskt erlagt belopp. Ovannämnda

bestämmelser gäller både vid den statliga och den kommunala taxeringen.

1 motionen II: 726 av herr Hansson i önnarp begäres utredning rörande

möjligheterna för företagare, som inte är anslutna till ATP, att erhålla avdrag

för premier för tilläggssjukpenning. Företagares grupplivförsäkring

bör vidare enligt motionen få avdragas utom ramen för gällande försäkringsavdrag.

Vid 1963 års riksdag beslutades att av arbetsgivare erlagda premier och

avgifter för tjänstegrupplivförsäkring skulle vara fritagna från beskattning

hos de anställda. I samband därmed uppdelades det tidigare försäkringsavdraget

å högst 400 kr. för ensamstående och 800 kr. för makar på två

avdrag, dels det ovannämnda avdraget för den obligatoriska sjukförsäkringsavgiften

och dels det till 250 resp. 500 kr. maximerade avdraget för frivilliga

försäkringsavgifter. Med hänsyn till att avgifterna till den allmänna

sjukförsäkringen i regel är större för företagarna än för de anställda, gavs

företagarna genom uppdelningen av försäkringsavdraget möjlighet till ökade

avdrag för frivilliga försäkringspremier.

Om eu företagare av olika anledningar anser det fördelaktigt att stå utanför

ATP och i stället skaffar sig ett riskskydd genom frivillig tilläggssjukpenningsförsäkring,

är det enligt utskottets mening inte rimligt, att han

kompenseras därför genom speciella förmåner vid beskattningen, vilka inte

tillkommer andra skattskyldiga med utgifter för försäkringspremier till

samma belopp. Utskottet vill även framhålla att den avdragsrätt för sjuk-,

olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier, som för närvarande föreligger

i form av allmänt avdrag, inte är principiellt betingad utan motiverad av

önskemålen att uppmuntra försäkringssparandet. Den med försäkringsavdraget

förenade avdragsrätten kan med hänsyn därtill inte likställas med

den generella avdragsrätt, som skulle följa av en utbrytning av vissa sjuk-,

olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier till ett särskilt allmänt avdrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

En sådan åtgärd måste nämligen kombineras med en ändring av lagstiftningen

på intäktssidan, så att utfallande försäkringsbelopp — i motsats till

vad som nu är fallet — blir skattepliktig inkomst. De ifrågavarande försäkringarna

skulle i så fall komma att skattemässigt behandlas på samma sätt

som pensionsförsäkringar. Full avdragsrätt för premierna och skatteplikt

för utfallande försäkringsersättningar skulle å andra sidan förutsätta eu

höjning av ersättningsbeloppen till en sådan nivå, att försäkringstagarna

etter skatteavdrag i princip skulle få samma nettobelopp som nu. Detta

skulle i sin tur medföra betydligt stegrade premiekostnader. Av ovan anförda

skäl anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till utredningsyrkandet

i motionen II: 726.

Vid den statliga och kommunala taxeringen medges för närvarande ortsavdrag

med 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för ensamstående. Det högre

ortsavdraget medges även ogift med hemmavarande barn under 18 år.

I motionerna I: 215 av herr Virgin in. fl. och II: 259 av herr Heckscher

m. 11. hemställes att skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år,

som inte haft 2 400 kr. inkomst, skall — utöver ortsavdrag å 4 500 kr. —

äga åtnjuta barnavdrag med 1 000 kr. för varje barn. I motionerna framställes

även lagstiftningsyrkande av innebörd att skattskyldig, som helt

eller delvis inte kan utnyttja den på barnen belöpande, av motionärerna

förordade ortsavdragshöjningen, skall påföras »negativ» skatt för det outnyttjade

beloppet. Enligt uppgift i motionerna skulle förslaget genomsnittligt

medföra en ökad kommunal utdebitering med 40 öre per skattekrona.

Allmänna skatteberedningen bär med sina förslag bl. a. avsett att åstadkomma

en skatteomtördelning till barnfamiljernas förmån. Två metoder

har därvid ansetts kunna komma i fråga, nämligen höjning av det generella

barnbidraget eller införande av barnavdrag vid beskattningen. Skatteberedningen

har ansett, att det förra alternativet är att föredraga och har därför

förordat en successiv höjning av barnbidragen fram till år 1971. Ledamoten

Östman har reserverat sig mot beredningens förslag och förordat alt

barnbidragen skall kompletteras med barnavdrag vid beskattningen. Flertalet

remissmyndigheter har anslutit sig till skatteberedningens förslag om

höjning av barnbidragen.

Enligt utskottets mening bör även i fortsättningen stödet åt barnfamiljerna

lämnas genom direkta bidrag i olika former i stället för genom avdrag

vid beskattningen. Såsom framgår av direktiven för den nyligen tillsatta

utredningen om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna bör riktmärket

tör familj epolitiken vara att genom olika former av bidrag inte endast

åstadkomma största möjliga jämlikhet i materiella villkor mellan barnfamiljer

och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljerna inbördes.

Det bör vidare framhållas att en riktpunkt för den i propositionen föreslagna

skattereformen varit att undvika åtgärder, som rubbar skatteunder
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 73

laget för kommunerna och därmed försvårar genomförandet av det till årets

riksdag aviserade förslaget till kommunal skatteutjämning. Med hänsyn

därtill har departementschefens förslag utformats på sådant sätt, att de

endast medför lättnader vid den statliga beskattningen och i fråga om folkpensionsavgiften.

En väsentlig förbättring har därutöver beretts barnfamiljerna

genom förslaget om höjning av barnbidragen, vilket ligger helt i linje

med den ovan angivna målsättningen för familjepolitiken. Ett bifall till

yrkandena i motionerna skulle därjämte, såsom framhålles i propositionen,

försvåra en framtida övergång till särbeskattning. Av ovan anförda

skäl kan utskottet inte tillstyrka bifall till förslagen i motionerna 1:215

och II: 259.

Utskottet bar vidare att ta ställning till yrkandet i motionen II: 746 av

fröken Wetterström in. II. om höjda ortsavdrag för ålders- och invalidpensionärer.

Härutinnan yrkas att ortsavdrag medges ensamstående folkpensionär

med 3 600 kr. samt gifta med 6 000 kr., om endast den ene av makarna

uppbär tolkpension, och med 7 200 kr. om båda makarna uppbär

folkpension.

Enligt gällande bestämmelser töreligger möjligheter att utöver ortsavdrag

medge skattskyldig avdrag för nedsatt skatteförmåga med ett belopp

av högst 4 500 kr. Utgöres skattskyldigs huvudsakliga inkomst av folkpension,

skall författningsenligt den skattskyldige i regel anses ha sådan

nedsatt skatteförmåga, som berättigar till särskilt avdrag. Principen är att

en folkpensionär, som för sin försörjning varit helt beroende av folkpensionen,

skall få så stort extra avdrag, att någon skatt inte uppkommer. Har

lian annan inkomst vid sidan av tolkpensionen får han regelmässigt ulan

särskild ansökan skattelättnad genom visst avdrag för nedsatt skattelörmäga,

så länge sidoinkomsten understiger pensionens belopp.

Nu gällande regler om avdrag för nedsatt skatteförmåga i förening med

de åtgärder, som i propositionen föreslås för att lätta skattetrycket för

skattskyldiga med lägre inkomster, får enligt utskottets uppfattning anses

erbjuda tillräckliga möjligheter att beakta folkpensionärernas särskilda förhållanden,

när de är hänvisade att helt eller huvudsakligen leva på folkpensionen.

Att på sätt i motionerna föreslås medge folkpensionärer även med

höga inkomster en skattelättnad, som inte skulle komma i fråga för andra

skattskyldiga i motsvarande inkomstläge, synes svårligen kunna motiveras

från skattemässiga utgångspunkter. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionen II: 746.

Som ett komplement till förslagen om schabloniseringen av kommunalskatteavdraget

och omläggningen av folkpensionsavgiften, vilken senare fråga

behandlas i andra lagutskottets utlåtande nr 17, föreslås i propositionen

ändringar i de vid den statliga inkomstbeskattningen gällande skatteskalorna.

Den föreslagna omläggningen av skalorna avser alt lindra progres
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

sionen i inkomstskikten närmast över det proportionella skiktet och har utformats

på sådant sätt, att denna lindras för gifta i inkomstskikten 12 000—

40 000 kr. och för ensamstående i skikten 6 000—40 000 kr. Härigenom

har tudelningsgränsen höjts från nuvarande årsinkomst av ca 24 500 kr.

till ca 34 000 kr. Skattelättnaden uppgår i absoluta tal till högst 1 300 kr.

för gifta och 750 kr. för ensamstående. Skattebortfallet vid ett genomförande

av dessa skalor beräknas till 730 milj. kr. för helt år.

I motionerna I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel in. fl.

förordas en betydligt mera långtgående reformering av skatteskalorna än i

propositionen. Sålunda föreslår motionärerna i avsikt att kompensera de

lägre inkomsttagarna för höjningen av den allmänna varuskatten och att

minska verkningarna av progressionen för de stora inkomstgrupperna dels

att skattesatsen i det proportionella skiktet sänks med tre enheter från 10

till 7 procent och dels att skatteuttaget i inkomstskikten 12 000—60 000 kr.

för gifta och i skikten 6 000—40 000 kr. för ensamstående sänks med en å

två procentenheter utöver förslaget i propositionen. Skattebortfallet, för vilket

motionärerna anser sig ha täckning genom olika besparingsförslag, anges

till ett 900 milj. kr. högre belopp än enligt förslaget i propositionen.

I motionerna I: 612 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 728 av herr

Hedlund m. fl. liksom i motionerna I: 623 av herr Lundström in. fl. och II:

739 av herr Ohlin in. fl. föreslås att skatteuttaget i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag i inkomstskikten 16 000—40 000 kr. för gifta sänks med ytterligare

en procentenhet och att beträffande ensamstående skatteuttaget

sänks med ytterligare två procentenheter i inkomstskikten 8 000—15 000

kr. samt med en enhet i skikten 15 000—30 000 kr. Förslagen i de båda sistnämnda

motionsparen innebär, att tudelningsgränsen blir oförändrad och

att de ensamstående erhåller en mer markerad skattelättnad. Inkomstbortfallet

uppskattas i motionerna för helt år till 132 milj. kr. utöver bortfallet

enligt Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet vill inte bestrida, att de i motionerna I: 612 och II: 728 samt

1:623 och 11:739 förordade skatteskalorna i vissa hänseenden måhända

äger företräden framför de i propositionen föreslagna. Såsom utskottet tidigare

framhållit är det emellertid av samhällsekonomiska skäl inte möjligt

att i nuvarande läge vidga ramen för skattesänkningen utöver den i propositionen

angivna. De åtgärder, som vid sidan av reformeringen av skatteskalorna

föreslagits i propositionen, bedömer utskottet såsom mera angelägna

än ytterligare justeringar av skalorna. Mot bakgrunden härav anser

utskottet sig inte kunna tillstyrka längre gående skattelättnader i berörda

hänseende än som föreslagits i propositionen. Vad härefter angår förslagen

i motionerna I: 632 och II: 748 har utskottet i motsats till motionärerna uttalat

sig för en scliablonisering av kommunalskatteavdraget, innebärande

en årlig skattelättnad på 420 milj. kr., som främst kommer sådana inkomsttagare

till del, vilkas inkomster helt eller huvudsakligen ligger inom det

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

proportionella skiktet. Med hänsyn härtill kan utskottet inte heller ansluta

sig till det av motionärerna föreslagna lägre skatteuttaget i inkomstskikten

däröver. Utskottet tillstyrker således bifall till de i propositionen framlagda

förslagen rörande skatteskalorna och avstyrker bifall till motionerna I: 612

och II: 728, I: 623 och II: 739 samt I: 632 och II: 748 i berörda delar.

I samtliga sistnämnda motioner har även framställts yrkanden om fortsatt

utredning rörande indexreglering av skattesystemet. Sålunda hemställes

i motionerna I: 612 av herr Torsten Andersson in. fl. och II: 728 av herr

Hedlund m. fl. om skyndsam prövning av frågan om indexreglering av skattesystemet.

I motionerna I: 623 av herr Lundström m. fl. och II: 739 av herr

Ohlin in. fl. begäres fortsatta undersökningar och förslag rörande metoder

för att undvika inflationens skattehöjande verkningar. Vidare hemställes i

motionerna I: 632 av herr Virgin in. fl. och II: 748 av herr Gassel in. fl. att

Ivungl. Maj :t ger allmänna skatteberedningen sådana direktiv, att förslag

till indexreglering av bl. a. ortsavdrag, skatteskalor och förvärvsavdrag kan

föreläggas 1966 års riksdag.

Allmänna skatteberedningen har utformat sina förslag till successiva reformer

av beskattningen fram till år 1971 med beaktande av antagna penningvärdeförändringar

under övergångstiden. Skatteberedningen ansåg

emellertid, att frågan om indexreglering av ortsavdrag, skatteskalor, förvärvsavdrag

och barnbidrag för tiden efter reformens fulla genomförande

allvarligt borde övervägas.

Utskottet vill erinra om att den i propositionen föreslagna reformeringen

av beskattningen inte bör betraktas som slutgiltig. Fortfarande pågår ett

vittomfattande utredningsarbete inom väsentliga delar av beskattningsområdet.

Här må endast erinras om att frågan om utformningen av företagsbeskattningen

behandlas av företagsskatteutredningen samt att familj ebeskattningen,

socialförsäkringens finansiering och mervärdeskatten är under

fortsatta överväganden inom de båda tidigare omnämnda arbetsgrupperna

i finansdepartementet. Utskottet anser för sin del lämpligt att avvakta

resultatet av de pågående utredningarnas arbete, innan ställning tas till frågan

om lämpligheten av att indexreglera skattesystemet och avstyrker därför

bifall till berörda skrivelseyrkanden i motionerna.

Källskatten in. in.

I motionerna 1:626 av herr Ferdinand Nilsson samt 11:743 av herrar

Svensson i Vä och Börjesson i Glömminge hemställes bl. a. om förslag till

innevarande års riksdag avseende undantagande från källskatt av mindre

arbetsinkomster å tillsammans högst 1 000 kr. per år och arbetsgivare samt

befrielse för arbetsgivare från skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift om

sådan inkomst.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen, senast år 1964, avstyrkt

motionsyrkanden av innebörd att från deklarationsplikt skulle undantagas

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år W65

personer, vilka i huvudsak inte hade andra inkomster än folkpension och

med dem i inkomsthänseende likställda. Därvid har utskottet framhållit, att

det från förenklingssynpunkt skulle vara en avsevärd fördel, om man

kunde befria personer med inkomster motsvarande i huvudsak existensminimum

från deklarationsplikt. Utskottet har likväl, särskilt med hänsyn

till det sätt varpå vissa socialförsäkringsavgifter uttages, inte ansett sig

kunna medverka till en begränsning av deklarationsplikten. Härtill kommer

att ett bifall till yrkandet i de förevarande motionerna i praktiken

skulle kunna komma att innebära att även inkomsttagare med större inkomster

befriades från deklarationsplikt för inkomstbelopp som understiger

1 000 kr. Då en sådan ordning inte endast skulle strida mot skatteförmågeprincipen

utan även innebära ett orättvist gynnande av vissa kategorier

skattskyldiga, avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:626 och II:

743, i vad desamma behandlas i detta betänkande.

Sjömansskatten

I fråga om sjömansskatten innebär propositionen att Kungl. Maj:t hos

riksdagen hemställt om godkännande av vissa i propositionen uppdragna

riktlinjer för nya sjömansskattetabeller, avsedda att ersätta de nu gällande,

som fastställdes år 1961, samt om bemyndigande att utarbeta och fastställa

nya tabeller.

Av propositionen framgår att man vid upprättandet av de nya tabellerna

avser att iakttaga inte endast de nu föreslagna ändringarna i fråga om den

direkta beskattningen och folkpensionsavgiften utan även sådana förändringar

i beskattningen som skett sedan nuvarande källskattetabeller uppgjordes.

Vidare förordas att sjömansskatten enligt de nya tabellerna beräknas

på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr., motsvarande medelutdebiteringen

för de län, vilkas innevånare svarar för den större delen

av sjömansskatten, i stället för såsom nu på grundval av medelutdebiteringen

för landet i dess helhet.

I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 350 av herr Adolfsson

samt 11:375 av fru Ryding och herr Karlsson i Huddinge hemställes om

skyndsam utredning av sjömansskattelagstiftningen och om förslag till riksdagen

om rättvisare beskattning av ombordanställda på svenska fartyg.

Av det ovan anförda och av den till propositionen såsom bilaga 1 fogade

promemorian angående de föreslagna sjömansskattetabellerna framgår, att

man vid omräkningen av tabellerna avser att ta hänsyn inte endast till sådana

ändringar, som föranleds av skattelagstiftning efter år 1961 och av

förslagen i den förevarande propositionen, utan även till önskemål av den

art, som framställts i motionerna I: 350 och II: 375.

Med det anförda tillstyrker utskottet, som inte funnit anledning till erinran

mot förslagen i denna del, att riksdagen ger Kungl. Maj:t det begärda

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 77

bemyndigandet. Detta innebär att utskottet inte anser sig kunna biträda

utredningsyrkandet i motionerna I: 350 och II: 375.

I motionen II: 721 av herr Carlsson i Göteborg m. fl. yrkas — i syfte att

erhålla bättre överensstämmelse mellan kolumnbeteckningarna för källskatt

och sjömansskatt — viss teknisk ändring av anvisningarna till 10 § förordningen

om sjömansskatt.

Enligt 7 § förordningen om sjömansskatt skall sjömansskatt för här i riket

bosatt sjöman utgå för månad och beräknas enligt särskilda sjömansskattetabeller.

Det åligger sjöman jämlikt 10 § samma förordning att för

befälhavaren ombord uppvisa debetsedel å preliminär A-skatt. Skatteavdrag

skall verkställas enligt den kolumn, som jämlikt uppbördsförordningen

skall tillämpas vid avdrag för gäldande av sådan skatt. Anvisningarna till

10 § förordningen om sjömansskatt innehåller föreskrift om att kolumnen

i sjömansskattetabellen skall bestämmas med motsvarande tillämpning av

4 § uppbördsförordningen.

Motionärerna framhåller, att det råder bristande överensstämmelse mellan

källskatte- och sjömansskattetabellerna. Källskattetabellerna är sålunda

uppdelade i fyra kolumner, medan sjömansskattetabellerna innehåller tre

kolumner. Detta medför stundom att för sjömän, som har kolumnbeteckningen

3 på sin debetsedel, avdrag för sjömansskatt verkställs enligt kolumn

3 i sjömansskattetabellen. Härigenom har skatteavdraget blivit för lågt, eftersom

källskattetabellens kolumn 3 avser gift man, vars hustru har inkomst

å 3 000 kr. eller däröver, medan sjömansskattetabellens kolumn 3

avser ogift sjöman med barn och upptar en lägre skatt än kolumn 2 i motsvarande

tabell, vilken avser gift sjöman.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att anvisningarna till 10 § sjömansskatteförordningen

bör erhålla sådan ändrad lydelse, att överensstämmelse

åvägabringas mellan källskatte- och sjömansskattetabellernas kolumnindelning.

Detta förutsätter att nuvarande kolumn 2 i sjömansskattetabellerna

erhåller beteckningen 2—3 och att nuvarande kolumn 3 erhåller

beteckningen 4.

Utskottet tillstyrker således bifall till motionen II: 721.

Förmögenhetsskatten

Departementschefens förslag beträffande förmögenhetsbeskattningen innebär,

att skattepliktsgränsen höjs från nuvarande 80 000 till 100 000 kr.

eller med 25 procent. Höjningen motsvarar ungefär stegringen av levnadskostnadsindex

efter år 1957, då nuvarande skattepliktsgräns fastställdes.

Förslaget medför en skattelättnad på förmögenheter i skiktet 80 000—

100 000 kr. Skattelättnaden uppgår maximalt till 100 kr.

I motionerna I: 014 av herr Gustaf Henry Hansson in. fl. samt II: 734

av herrar Nilsson i Bästekille och Stiernstedt yrkas att skattepliktsgränsen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

för förmögenhetsskatten fastställs till 125 000 kr. i stället för i propositionen

föreslagna 100 000 kr. och att allmänna skatteberedningens förslag till skatteskalor

antages. I motionerna I: 620 av herrar Lager och Adolfsson samt

II: 731 av herr Karlsson i Huddinge m. fl. yrkas en väsentlig skärpning av

förmögenhetsskatten i förhållande till propositionens förslag. Motionärerna

föreslår sålunda skattesatser varierande mellan en och tre procent. I motionerna

I: 622 av herr Lundin m. fl. och II: 747 av herr Wikner in. fl. hemställes

däremot att nuvarande förmögenhetsskatt bibehålies oförändrad.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat, att det inte är möjligt

att för närvarande binda sig för skattesänkningar, som går nämnvärt utöver

förslagen i propositionen och anser sig därför inte kunna biträda eu

längre gående sänkning av förmögenhetsskatten än departementschefen

förordat. Genom förslaget torde i huvudsak de mindre förmögenhetsinnehavarna

undgå att på grund av den allmänna prisnivåns höjning och fastighetstaxeringens

verkningar bli påförda skatt. Med det anförda, och då utskottet

inte kan biträda yrkandena om vare sig skärpning av förmögenhetsskatten

eller om ett bibehållande av nuvarande skattepliktsgräns, avstyrker

utskottet yrkandena i motionerna I: 614 och II: 734 samt I: 620 och II: 731

i nu förevarande del, ävensom motionerna I: 622 och II: 747.

Flera motioner innehåller yrkanden om utredning avseende förmögenhetsbeskattningen.

En sådan utredning bör enligt motionerna I: 614 av herr

Gustaf Henry Hansson m. fl. samt II: 734 av herrar Nilsson i Bästekille och

Stiernstedt syfta till sådana ändringar i gällande förmögenhetsbeskattning,

att produktiva förmögenhetstillgångar i rörelse och jordbruk helt eller delvis

undantas från beskattning. I motionerna 1:621 av herr Nils Theodor

Larsson och II: 727 av herr Hansson i önnarp m. fl. yrkas skyndsam översyn

av förmögenhetsbeskattningen i syfte att möjliggöra att skatt på kapitaltillgångar

endast uttas på avkastningen. Slutligen begäres i motionerna

1: 623 av herr Lundström m. fl. och II: 739 av herr Ohlin m. fl. att den översyn

av förmögenhetsskatten, som påbörjades av allmänna skatteberedningen,

skall slutföras utan dröjsmål.

Utskottet är för sin del inte berett att medverka till en utredning om förmögenhetsbeskattningen.

Den i propositionen föreslagna åtgärden får anses

utgöra den för närvarande mest angelägna reformen på förmögenhetsskatteområdet.

Härtill kommer att utredningsyrkandena i motionerna I: 614

och II: 734 samt I: 621 och II: 727 syftar till införande av regler, vilka innebär

ett avsevärt avsteg från gällande principer för förmögenhetsbeskattningen.

På grund härav avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 614 och II:

734 samt I: 623 och II: 739 i nu förevarande del ävensom till motionerna

I: 621 och II: 727.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

79

Förordningen med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall

I motionerna I: 123 av herrar Gösta Jacobsson och Yngve Nilsson samt

II: 158 av herrar Nilsson i Svalöv och Nordgren yrkas utredning om den

s. k. 80-procentsregeln vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Enligt

motionärernas mening bör denna utredning syfta till att bl. a. upphäva den

särskilda spärregel, enligt vilken förmögenhetsskatten genom 80-procentsspärren

inte får nedbringas till lägre belopp än som svarar mot skatten på

hälften av den skattepliktiga förmögenheten. Vidare bör — framhåller motionärerna

— en bestämmelse införas av innehåll, att reduktionsregeln skall

iakttagas av skattemyndigheterna ex officio.

Som utskottet uttalade senast förra året i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 14, vari motionsyrkande av liknande innebörd avstyrktes, sammanhänger

den begränsningsregel i fråga om 80-procentsspärren, mot vilken

motionärerna särskilt vänder sig, med utformningen av den särskilda

reduktionsregeln i 9 § förordningen om statlig förmögenhetsskatt. Enligt

denna regel får den beskattningsbara förmögenheten — oavsett om förmögenhetsavkastningen

varit ringa eller ingen alls — inte fastställas lägre än

till hälften av den skattepliktiga förmögenheten. Detta i sin tur sammanhänger

med grunderna för den svenska förmögenhetsskattelagstiftningen,

som bygger på principen, att förmögenheten som sådan ger viss skattekraft

oberoende av inkomsten. Ett upphävande av den av motionärerna påtalade

begränsningsregeln kan därför inte ske utan att man rubbar grunderna för

förmögenhetsbeskattningen. Med hänsyn härtill och då tillämpningen av en

bestämmelse av innehåll att 80-procentsregeln skall iakttagas av skattemyndigheterna

ex officio skulle vara förenad med avsevärda taxeringstekniska

svårigheter särskilt i fråga om skattskyldiga, vilkas inkomst beskattas i

skilda kommuner, anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna

I: 123 och II: 158.

Den indirekta beskattningen

Den allmänna varuskatten

Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att utskottet i princip tillstyrker

Kungl. Maj.ts förslag om höjning av skattesatsen för den allmänna

varuskatten från 6 till 9 procent. Den föreslagna skattesatsen motsvarar

9,89 procent vid öppen debitering. Höjningen beräknas enligt propositionen

medföra en intäktsökning av ca 1 450 milj. kr. för budgetåret 1965/66.

I motionen II: 588 av herr Ullsten yrkas, att skattesatsen skall bestämmas

till 9,11 procent, motsvarande 10 procent vid öppen debitering. Motionären

motiverar yrkandet med att en på sådant sätt konstruerad skattesats

skulle innebära påtagliga administrativa fördelar för de skattskyldiga. Den

inkomstförstärkning, som erhålles genom den högre skattesatsen, skulle

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

täcka kostnaderna för ett av motionären i annan motion framfört förslag

om höjning av biståndet till u-länderna.

Utskottet delar motionärens uppfattning, att det är förenat med fördelar

om skattesatsen fastställes på sådant sätt, att den vid öppen debitering blir

10 procent i stället för 9,89 procent. Det torde kunna antagas, att ett påslag

med 9,89 procent ändå i praktiken skulle i betydande omfattning komma

att avrundas till 10 procent, utan att skillnaden skulle komma staten till

godo. Genom en höjning av skattesatsen till 9,1 procent — vilket tal mera

exakt än 9,11 motsvarar 10 procent vid öppen debitering — kan statsinkomsterna

beräknas öka med ca 60 milj. kr. per år, vilket belopp ungefär

motsvarar inkomstbortfallet per helår på grund av de skattelättnader, som

utskottet föreslår i anslutning till propositionen. Höjningen av skattesatsen

kan alltså enligt utskottets mening ej anses ge utrymme för den i motionen

11:588 omnämnda, men i särskild till statsutskottet remitterad motion

föreslagna, anslagsökningen för hjälpen till utvecklingsländerna.

Skattesatsen för den allmänna varuskatten äger generell tillämpning. Genom

särskilda reduceringsregler begränsas dock beskattningseffekten inom

två beskattningsområden, nämligen beträffande servering och beträffande

monteringsfärdiga trähus. I fråga om de senare gäller sålunda att vid redovisningen

av uttag och försäljning skatten skall beräknas på 70 procent av

den totala skattepliktiga omsättningen. I propositionen framhåller departementschefen,

att han ansett det angeläget att i möjligaste mån undantaga

näringslivets investeringar från den höjda beskattningen och att den naturliga

lösningen då skulle vara att införa en liknande reduceringsregel

på investeringssidan. Av skattetekniska skäl kan emellertid en sådan regel

inte tillämpas på investeringar i fasta anläggningar utan måste begränsas

till näringslivets investeringar i maskiner och inventarier med en beräknad

varaktighetstid av mer än tre år. I fråga om bilaccispliktiga motorfordon,

d. v. s. personbilar och sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, föreslås

reduceringsregeln dock endast gälla, när sådant fordon är avsett att användas

i yrkesmässig trafik. Med hänsyn bl. a. till begränsningen av tilllämpningsområdet

föreslås regeln utformad så, att den skattepliktiga omsättningen

av ifrågavarande investeringsvaror får nedsättas till 60 procent,

vilket med den i propositionen föreslagna skattesatsen motsvarar en skatt

på 5,4 procent mot nuvarande 6 procent. Den av utskottet förordade skattesatsen

på 9,1 procent kommer alltså att innebära en skatt på 5,46 procent

för investeringsvarorna. Den nya regeln föreslås även omfatta inte enbart

de monteringsfärdiga trähusen utan alla monteringsfärdiga hus.

Utskottet anser sig i stort sett kunna biträda propositionsförslaget i denna

del. I likhet med departementschefen anser utskottet sig inte kunna förorda

längre gående lättnader än som nu föreslagits för näringslivets investe
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1660 81

ringar. Denna uppfattning grundar utskottet inte endast på de skattetekniska

svårigheterna härvidlag utan även på det finanspolitiska läget, som

enligt utskottets mening omöjliggör mera betydande skattelättnader. Det är

också angeläget, att den nu föreslagna reduceringsregeln utformas på ett

sådant sätt, att den inte medför skattenedsättningar för varor, som är avsedda

för konsumtion i egentlig mening.

I anledning av propositionen har väckts ett flertal motioner med yrkanden

om nedsättning av eller utvidgat tillämpningsområde för den föreslagna

reduceringsregeln. Sålunda hemställes i motionerna I: 631 av herrar Sundin

och Stefanson samt II: 724 av herrar Gustafson i Göteborg och Magnusson

i Borås att det reducerade beskattningsvärdet för näringslivets investeringar

i maskiner och inventarier skall bestämmas till 50 procent av den skattepliktiga

omsättningen.

Utskottet finner sig med hänvisning till vad tidigare anförts beträffande

det statsfinansiella läget inte kunna biträda detta yrkande och avstyrker

således bifall till motionerna I: 631 och II: 724.

I motionerna 1:628 av herr Stefanson samt II: 736 av herrar Nordgren

och Petersson yrkas, att det reducerade beskattningsvärdet för näringslivets

investeringar i maskiner och inventarier även skall avse reparation och underhåll.

Utskottet finner yrkandet värt beaktande men anser förslaget omöjligt

att genomföra av skattetekniska skäl på grund av att reduceringsregeln då

måste utsträckas till att även omfatta reservdelar, som användes för reparationer

av investeringsvaror. Enligt förslaget i propositionen blir regeln enbart

tillämplig på reservdelar, verktyg eller tillbehör, som normalt ingår vid

leverans av investeringsvarorna. Ett bifall till yrkandet skulle innebära att

det för leverantörerna i praktiken blir omöjligt att avgöra, om en reservdel

är avsedd för en investeringsvara eller en konsumtionsvara. En dylik anordning

kan inte anses tillfredsställande vare sig för de skattskyldiga eller för

statsverket. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till

motionerna 1: 628 och II: 736.

I motionerna I: 615 av herr Gustaf Henry Hansson in. fl. och II: 744 av

herr Turesson hemställes att reduceringsregeln skall gälla även för förarbetade

byggnadsvaror. Som skäl härför åberopar motionärerna, att den fabriksmässiga

tillverkningen av byggnadselement annars menligt skulle påverkas

av skattehöjningen.

Utskottet anser, att den föreslagna utvidgningen av reduceringsregelns

tillämpningsområde dels skulle medföra svåra gränsdragningsproblem och

dels leda till ett icke oväsentligt skattebortfall. Det finns inte heller anledning

antaga, att skattehöjningen i rådande löneläge kommer att motverka

tillverkningen av förarbetade byggnadsvaror. Av anförda skäl avstyrker utskottet

bifall till motionerna 1: 615 och II: 744.

Även i motionerna I: 617 av herrar Hiibinettc och Isacson samt II: 718 av

6 Itihang till riksdagens protokoll 1905. 7 samt. .Yr 10

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

lieir Stiernstedt m. fl. föreslås utvidgad tillämpning av reduceringsregeln.

Motionärerna hemställer, att sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosserier

utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg,

skall omfattas av denna regel. Sådana fordon bör enligt motionärernas mening

jämställas med övriga i jordbruk, skogsbruk eller rörelse använda

maskiner.

Utskottet skulle i princip kunna biträda yrkandet, om dessa fordon klart

kunde avgränsas från privattrafiken. Svårigheten ligger uppenbarligen i att

privatbilisterna i stor omfattning använder bl. a. stationsvagnar och att åtskilliga

av de avsedda fordonen används både privat och i yrkesmässig verksamhet.

Det kan med fog göras gällande att även personbilar i sådan verksamhet

fyller samma funktion som skåpbilar. Utskottet anser sig därför böra

förorda, att de bilaccispliktiga fordonen undantages från reduceringsregeln

i enlighet med förslaget i propositionen. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att allmän varuskatt inte utgår på begagnade bilaccispliktiga bilar

och att denna skattebefrielse på sin tid kompenserades genom en däremot

svarande höjning av accisen. Ett bifall till motionsyrkandena om reduceringsregelns

tillämpning även på bilaccispliktiga fordon skulle därför nödvändiggöra,

att frågan om beskattningen av de begagnade bilarna omprövas.

Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts finner utskottet sig inte

kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 617 och II: 718.

I anslutning till propositionen har i motionerna 1:618 av lierr Gösta

Jacobsson m. tl. och II: 720 av herrar Bengtson i Solna och Nordgren framförts

ett av utskottet i tidigare sammanhang behandlat yrkande om nedsättning

av beskattningsvärdet för betongvaror. Motionärerna hemställer, att

den allmänna varuskatten för betongmassa och därmed jämställda produkter

skall beräknas på 40 procent av den eljest skattepliktiga omsättningen.

Motiveringen härför är att fabrikstillverkade sådana varor träffas av skatt

på hela det betingade vederlaget, medan endast cementåtgången träffas avskatt,

när varan framställes på byggnadsplatsen. Motionärerna beräknar,

att kostnaden för cement vid tillverkning av betong på byggnadsplatsen

motsvarar 40 procent av värdet av fabrikstillverkad betongmassa fritt bygge.

Vid en höjning av den allmänna varuskatten försämras fabriksbetongens

konkurrensläge ytterligare och därigenom motverkas den rationalisering av

byggnadsverksamheten, som användningen av 1''abriksbetong innebär.

Då ett motsvarande motionsyrkande behandlades av 1962 års bevillningsutskott

i samband med höjningen av den allmänna varuskatten från 4 till 6

procent framhöll utskottet bl. a., att utvecklingen på detta område borde

följas uppmärksamt och författningsändring övervägas om väsentligt ändrade

förhållanden inträdde. Den nu förordade skattehöjningen motiverar

enligt utskottets mening, att denna fråga tas upp till omprövning. Beträffande

det i motionerna framförda yrkandet vill utskottet först konstatera,

att det föreligger en principiell skillnad mellan den fabrikstillverkade be
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

tongmassan och de förarbetade betongvarorna. Den av motionärerna påtalade

konkurrensen från betongberedningen på byggnadsplatsen torde sakna

betydelse i fråga om de förarbetade betongvarorna. Utskottet finner därför

skäl att begränsa en reducering av beskattningen till den fabrikstillverkade

betongmassan. Härigenom undgås även vissa gränsdragningsproblem,

som eljest skulle uppkomma. Vad gäller storleken av skattereduktionen har

utskottet inte haft möjlighet att närmare granska motionärernas uppgifter,

men även med godtagande härav synes en skattereducering endast med

hänsyn till cementkostnaden leda för långt. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att vid platsberedningen av betong regelmässigt torde användas

vissa maskiner och redskap, som belastas med allmän varuskatt,

samt att de i motionerna angivna transportkostnadernas andel av priset

självfallet måste variera i hög grad. Även om motionärernas beräkningar

till fullo kan styrkas, finner utskottet likväl inte skäl förorda en särskild

reduceringsregel, avsedd enbart för betongmassa. I stället förordar utskottet,

att den för investeringsvarorna föreslagna reduceringsregeln på 60 procent

göres tillämplig även på fabrikstillverkad betomgmassa. Det skattebortfall,

som därigenom uppkommer, kan uppskattas till ca 8 milj. kr. för helt år.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna I: 618 och II:

720.

De av utskottet förordade ändringarna i departementschefens förslag påkallar

vissa följdändringar. Den i 69 § förordningen om allmän varuskatt

föreslagna skattesatsen på 5,4 procent vid införsel av varor, som omfattas

av den särskilda reduceringsregeln, bör således vid en skattesats på 9,1

procent bestämmas till 5,46 procent. Vidare bör i 48 § införas en bestämmelse

om att öretal bortfaller vid debitering av allmän varuskatt. På grund

av att den skattepliktiga omsättningen vid taxeringen anges i fulla hundratal

kronor har behov av en dylik föreskrift inte förelegat, så länge skattesatsen

varit bestämd till helt procenttal.

Försäljningsskatten

Försäljningsskatt utgår i huvudsak för tre olika varuområden, nämligen

guldsmedsvaror, grammofon varor samt s. k. äkta mattor. Från statsfinansiell

synpunkt är guldsmedsvarorna det viktigaste området, som beräknas

ge en skatteintäkt på närmare 50 milj. kr. under det kommande budgetåret.

Skatten på grammofon varor beräknas under samma tid utgöra ca 9 milj.

kr. och skatten på mattor närmare 6 milj. kr. För grammofonvaror utgår

skatten per styck men för guldsmedsvaror och mattor efter värde. Den

begränsade avveckling och reformering av punktbeskattningen, som föreslås

i propositionen, innefattar förslag om att försäljningsskatten på grammofonvaror

skall upphöra att gälla fr. o. in. den I juli 1965. Av departementschefens

uttalande i propositionen framgår, alt den föreslagna ändringen

i viss mån motiveras av skillnaden i lyxkaraktär mellan de an
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

givna varuområdena. Som framgår av de övriga reformerna på punktskatteområdena

föreslås i propositionen i första hand en avveckling av

beskattningen i de delar, där skatt nu utgår per styck, medan de befintliga

värdeskatterna bibehålies.

Man torde även kunna anlägga andra synpunkter på eu avveckling av

punktbeskattningen än varornas lyxkaraktär, vilken måste bestämmas efter

förhållandevis subjektiva bedömningar. Det kan inte heller anses helt klarlagt,

att en värdeskatt i alla lägen är att föredra framför en styckeskatt.

Med hänsyn till det begränsade ekonomiska utrymme, som stått till buds

för de nu föreslagna ändringarna på de särskilda varuskatternas område,

anser utskottet sig kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

I motionerna I: 616 av herrar Torsten Hansson och Lars Larsson samt

II: 719 av herr Arvidson in. fl. hemställes att produkter av konstnärligt

ädelsmide, d. v. s. konsthantverksarbeten i silver och guld, framställda i

enstaka exemplar, befrias från försäljningsskatt. Vidare hemställes i motionerna

1:629 av herr Stefanson in. fl. och 11:737 av herr Nordgren

in. fl. om riksdagsskrivelse med anhållan om avveckling av försäljningsskatten

så snart som möjligt samt i avvaktan därpå en skyndsam översyn

av försälj ningsskatteförordningen i syfte att förhindra nu förekommande

skattefusk, speciellt i fråga om guldsmedsvaror. Slutligen föreligger

på detta skatteområde ett yrkande i motionen II: 735 av herrar Nordgren

och Bohman om avveckling av försäljningsskatten på äkta mattor fr. o. in.

den 1 juli 1965.

Beträffande det konstnärliga ädelsmidet anföres att de därvid framställda

varorna belastas med en väsentligt högre skatt än de fabrikstillverkade

guldsmedsvarorna genom att materialkostnaden för ädelmetaller vid sådant

smide utgör en förhållandevis ringa del av försäljningspriset, som huvudsakligen

bestämmes av det konstnärliga arbetet. Effekten härav uppgives i

motionerna ha blivit att det svenska ädelsmidet håller på att avvecklas.

Till grund för det generella yrkandet om avveckling av försäljningsskatten

åberopas även de nyss återgivna synpunkterna i fråga om ädelsmidet

samt vissa principiella skäl för en allmän punktskatteavveckling. Att en

sådan avveckling i första hand bör omfatta försäljningsskatten på guldsmedsvaror

motiveras med att verkningarna för närvarande skulle vara

mest besvärande inom guldsmedsbranschen. Motionärerna påpekar, att vissa

grupper av företag genom försäljningsskattens utformning kunnat undgå

beskattning av sin försäljning eller viss del därav och att beskattningsmyndigheten

inom ramen för gällande lagstiftning inte kan komma till

rätta med dessa missförhållanden.

Till stöd för yrkandet om avveckling av försäljningsskatten på äkta mattor

åberopas bl. a. att sådana mattor importeras från u-länder och att en

skatteavveckling således skulle stödja dessa länders ekonomi genom att

möjliggöra en ökad avsättning av mattor på den svenska marknaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 85

Som utskottet ovan framhållit medger inte det ekonomiska läget en avveckling

av punktbeskattningen i större omfattning än som föreslagits i

propositionen. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka bifall till yrkandena

om ytterligare avveckling helt eller delvis av försäljningsskatten.

I fråga om den påtalade skatteflykten på guldsmedsvaruområdet vill utskottet

framhålla, att kontrollstyrelsen såsom beskattningsmyndighet nyligen

framlagt förslag till ändring av förordningen om försäljningsskatt i syfte

att komma till rätta med nuvarande missförhållanden. Förslaget torde efter

vederbörlig remissbehandling komma att prövas av Kungl. Maj :t. Om så

prövas lämpligt kan proposition i ämnet framläggas till 1965 års höstriksdag.

Beträffande beskattningen av det konstnärliga ädelsmidet får utskottet

framhålla, att den av motionärerna föreslagna metoden för att undanta

sådana varor från beskattningen knappast torde kunna tillämpas med tillfredsställande

resultat. Utskottet finner å andra sidan de påtalade olägenheterna

av beskattningen för ifrågavarande grupp av konsthantverkare förtjäna

beaktande. Enligt utskottets mening kan det -emellertid inte anses

tillfredsställande att, så länge skatten på guldsmedsvaror i övrigt består, helt

undantaga ädelsmidet från beskattning. Utskottet vill därför förorda, att

i första hand möjligheterna undersökes att skapa särskilda regler för nedsättning

av beskattningsvärdet för här avsedda varor. Det torde inte vara

uteslutet, att med utgångspunkt från den inom guldsmedsbranschen gängse

relationen mellan försäljningspris och ädelmetallvärde kunna för ädelsmidet

konstruera en reduceringsregel, som medför betydande skattelättnader

utan att inbjuda till skatteflykt. Utskottet förväntar, att detta spörsmål

blir föremål för prövning i samband med departementsbehandlingen av beskattningsmyndighetens

nyssnämnda förslag till författningsändring. Under

åberopande av det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i

motionerna I: 616 och II: 719, I: 629 och II: 737 samt II: 735.

Den särskilda varuskatten

I fråga om den särskilda varuskatten, som utgår för socker och sirap,

choklad- och konfektyrvaror, kosmetiska preparat samt spelkort, föreslås i

propositionen vissa väsentliga lättnader, motsvarande ett skattebortfall på

ca 105 milj. kr. Sålunda föreslås en avveckling av skatten på socker och

sirap, spelkort samt på de med en skattesats av 20 procent belagda kemisktekniska

varorna, innefattande bl. a. tandkräm, munvatten och schamponeringsmedel.

Samtidigt föreslås den förenklingen, att skattesatsen fastställes

enhetligt till 50 procent för de kvarstående skatteområdena. Härigenom

sänks skatten på choklad- och konfektyrvaror samt på vissa skönhetsmedel,

för vilka varor skattesatsen nu utgör 65 procent. Det bör dock framhållas,

att olika regler gäller i fråga om beskattningsvärdets bestämmande

för sötvaruområdet och för det keinisk-tekniska området. För huvuddelen

av de kemisk-tekniska varorna gäller nu eu skattesats på 40 procent. Ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

86 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

nom höjningen av sistnämnda skattesats blir skattentfallet för de kemisktekniska

varorna i stort sett oförändrat.

Utskottet delar helt departementschefens uppfattning att varuskatten på

socker och sirap bör avvecklas. Denna beskattning infördes såsom en provisorisk

åtgärd för att täcka vissa samtidigt beslutade försvar sutgifter. Enligt

utskottets mening finns inte anledning att på längre sikt beskatta vissa

livsmedel högre än andra. Även avvecklingen av skatten på munvårdspreparat

och schamponeringsmedel finner utskottet vara väl motiverad med

tanke på dessa varors rent hygieniska karaktär. Skatten på nu nämnda varuslag

har även föreslagits avvecklad i olika motioner vid tidigare riksdagar.

I fråga om avvecklingen av skatten på spelkort torde förslaget i propositionen

huvudsakligen vara motiverat av önskemålet att införa en enhetlig

skattesats för det kvarstående skatteområdet. Med hänsyn härtill biträder

utskottet även detta förslag.

Förslaget om införande av en enhetlig skattesats för kvarvarande del av

den särskilda varuskatten har högst olika effekt för de skilda skatteområdena.

En betydande skattesänkning kommer sötvaruområdet till del, samtidigt

som skatten skärpes för vissa kosmetiska preparat. På grund av de

olika reglerna för beskattningsvärdets bestämmande för nyssnämnda varuområden

uppnås dock med den gemensamma skattesatsen endast en skenbar

enhetlighet i beskattningen. Den i viss mån skärpta beskattningen för

vissa kemisk-tekniska preparat torde i huvudsak beröra företag, som även

får del av de samtidigt genomförda skattelättnaderna för andra varor inom

området. Skattetrycket kan därför betraktas såsom oförändrat för branschen

i dess helhet. Utskottet kan under sådana förhållanden biträda förslaget

om en enhetlig skattesats för den särskilda varuskatten. Det till propositionen

fogade förslaget till förordning angående ändring i förordningen

om särskild varuskatt föranleder utskottet förorda en formell rättelse av

den därtill hörande bilagan.

I motionen II: 725 av fru Gärde Widemar och herr Sjönell hemställes,

att den särskilda varuskatten på tekniska preparat skall utgå efter en enhetlig

skattesats av 40 procent. Under hänvisning till vad utskottet ovan

anfört i fråga om skattesatsen för de tekniska preparaten, och då den av

motionärerna föreslagna ändringen skulle medföra ett skattebortfall på ca

15 milj. kr., finner utskottet inte skäl tillstyrka bifall till motionen.

Bensinskatten

Med hänsyn till att allmän varuskatt inte utgår för bensin föreslås i propositionen

en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter till 43 öre per

liter. Någon motsvarande höjning föreslås däremot inte för motorbrännolja

på grund av att detta drivmedel väsentligen användes i nyttotrafiken. Skattehöjningen

beräknas medföra en årlig ökning av statsinkomsterna med ca

150 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 87

I motionerna I: 36 av herr Ferdinand Nilsson in. fl. samt II: 42 av herrar

Larsson i Luttra och Persson i Heden yrkas med hänvisning till en tidigare

väckt motion rörande bilskattemedlens användning till tunnelbanebyggande

avslag på förslaget om höjning av bensinskatten. Samma yrkande framställs

i motionen II: 741 av herrar Petersson och Nordgren. Som motivering för

yrkandet anföres bl. a. att skattehöjningen skulle motverka den beslutade

lokaliseringspolitiska målsättningen.

Utskottet finner den föreslagna skattehöjningen väl motiverad såväl med

hänsyn till det ekonomiska läget som med beaktande av motorismens allmänna

expansion och de därmed förenade kostnaderna för samhället.

Med hänsyn därtill anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna

I: 36 och II: 42 samt II: 741.

I anslutning till förslaget om höjning av bensinskatten hemställes i motionen

II: 733 av herr Krönmark m. fl. om bemyndigande för Kungl. Maj :t

att medge mot skattehöjningen svarande ökning av restitutionen av skatten

på bensin, som förbrukas för traktorer och skördetröskor inom jordbruket.

Sådan restitution utgår för närvarande med 340 kr. per år och bensindriven

traktor. Motsvarande belopp för självgående skördetröska är 575 kr.

och för bogserad skördetröska med hjälpmotor 150 kr.

Med anledning av yrkandet i motionen II: 733 vill utskottet hänvisa till en

inom statens jordbruksnämnd verkställd utredning rörande bl. a. bensinförbrukningen

för jordbrukstraktorer och skördetröskor. Därvid har framkommit

att nyanskaffningen av bensindrivna traktorer huvudsakligen skett på

de minsta brukningsenheterna, vilket medfört en minskning av bensinförbrukningen

per traktor. Den genomsnittliga förbrukningen av bensin för

traktorer uppgick år 1963 till 970 liter, vilket med den föreslagna skattesatsen

av 43 öre per liter och de hittills tillämpade beräkningsgrunderna för

restitutionen skulle motsvara ett restitutionsbelopp av 348 kr. Skillnaden

mellan det beräknade och det nuvarande restitutionsbeloppet är således endast

8 kr., vilket belopp är av sådan storleksordning, att det inte motiverar

en justering. För skördetröskornas del visar undersökningen, att eu mindre

nedjustering av restitutionsbeloppet skulle vara betingad av de framräknade

värdena. Utskottet finner med hänsyn till resultatet av den verkställda undersökningen

inte skäl att för närvarande ompröva restitutionsbeloppen och

avstyrker således bifall till motionen II: 733. 1

1 motionen 11: 745 av herr Westberg in. fl. hemställes om riksdagsskrivelse

med begäran om förslag till differentiering av drivmedelsbcskattningen i

syfte att erhålla ett över hela landet enhetligt pris på bensin och olja.

Utskottet finner det vara praktiskt ogörligt att ernå det av motionärerna

åsyftade resultatet genom en differentiering av drivmedelsskatterna. Den

första förutsättningen för förslagets genomförande torde vara att oljebolagen

sinsemellan tillämpar enhetliga priser inom de olika försäljningszoner
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

na, vilket ingalunda är fallet. En dylik åtgärd skulle ej heller vara möjlig

utan att drivmedelspriserna låstes och den fria konkurrensen således sattes

ur spel. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen

II: 745.

Tobaksskatten in. in.

Beträffande tobaksbeskattningen föreslås i propositionen höjning av skatten

på cigarretter med 2 öre per styck, vilket beräknas medföra en intäklsökning

av 150 milj. kr. per år. Höjningen är avsedd att träda i kraft den 1

juli 1965. Utskottet finner även denna skatteskärpning motiverad.

I motionerna I: 613 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 729 av herr

Hedlund in. fl. samt motionerna I: 624 av herr Lundström in. fl. och II: 740

av herr Ohlin m. fl. hemställes att den föreslagna skattehöjningen skall gälla

fr. o. in. den 1 april 1965. Motionärerna motiverar sina yrkanden med hänvisning

till vissa av dem framlagda alternativa skatteförslag, som utskottet

behandlar i andra avsnitt av detta betänkande. Enär utskottet ej heller i övrigt

funnit skäl tillstyrka de sålunda framlagda förslagen, avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 613 och II: 729 samt I: 624 och II: 740.

Med anledning av den föreslagna höjningen av skatten på cigarretter hemställes

i motionen II: 716 av herrar Kärrlander och Kristenson att skatten

på cigarrettpapper höjs från 2 till 4 öre per styck. Yrkandet motiveras med

att de, som själva tillverkar sina cigarretter, bör få vidkännas samma skattehöjning,

som drabbar konsumenterna av fabrikstillverkade cigarretter. Motionärerna

hänvisar även till att cigarrettrullningsmaskiner blivit tillåtna

fr. o. m. innevarande år, vilket kan medföra en ökning av den privata cigarrettillverkningen.

Frågan är visserligen av ringa fiskalisk betydelse, men utskottet delar

motionärernas uppfattning att den skattemässiga skillnaden mellan privat

tillverkade och fabrikstillverkade cigarretter bör elimineras. På grund därav

tillstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen II: 716. Vad motionärerna

i övrigt hemställt rörande åtgärder för att motverka hamstring före skattehöjningens

ikraftträdande föranleder inte något särskilt uttalande från utskottets

sida med hänsyn till att inga övriga i propositionen föreslagna höjningar

eller sänkningar av den indirekta beskattningen ansetts motivera förslag

till skatt på inneliggande lager respektive avlyftning av skatt, som belastar

sådana lager.

Beskattningen av sprit och läskedrycker

I propositionen föreslås inte någon ändring av nu utgående skatt på sprit

eller läskedrycker.

I motionerna I: 210 av herr Sundin m. fl. och II: 256 av fröken Elinén

m. fl. hemställes dels om ett riksdagsuttalande av innebörd, att prissättning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 89

en på alkoholdrycker ägnas fortlöpande uppmärksamhet av regeringen och

föranleder denna att vid förändringar av köpkraften föreslå prisjusteringar

för att förebygga från nykterhetspolitisk synpunkt ogynnsamma effekter

därav, dels alt priset på l>ränn\in höjs med 3 kr. per liter och att priserna

på övriga spritdrycker höjs i proportion därtill. Motionärerna åberopar som

grund för en prishöjning att alkoholkonsumtionen fortsatt att stiga, vilket

antas bero på den fortgående ökningen av köpkraften. Den föreslagna höjningen

av brännvinspriset beräknas med utgångspunkt från den reella inkomststegringen

för hushållen under åren 1963 och 1964. Höjningen av priserna

på spritdrycker föreslås komma till stånd omedelbart.

1 fråga om det begärda riksdagsuttalandet vill utskottet framhålla, att det

saknas anledning antaga, att regeringen inte redan nu med uppmärksamhet

skulle följa utvecklingen på det nykterhetspolitiska området och beskattningens

inverkan härvidlag. Den föreslagna skattehöjningen grundas närmast

på en beräkning av köpkraftens ökning. Utgångspunkten för närmast

föregående av riksdagen godkända skattehöjning var spritprisets förhållande

till konsumtionsvarupriserna i övrigt. Ställes dagens spritpriser i relation

till dessa priser erhålles ett väsentligt mindre utrymme för skattehöjning på

spritdryckerna än vad motionärerna redovisat. Härtill kommer att den

fr. o. m. den 1 juli 1965 förordade skärpningen av den allmänna varuskatten

kommer att medföra en höjning av brännvinspriset med närmare en krona

per liter. Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att nu

förorda höjning av spritbeskattningen och utskottet avstyrker således bifall

till motionerna I: 210 och II: 256.

I motionen II: 723 av herr von Fricsen hemställes om utredning beträffande

möjligheten att avskaffa läskedrycksskatten i samband med en motsvarande

revision av skatteskalorna för alkoholhaltiga drycker.

Utskottet vill i denna fråga hänvisa till att grunderna för alkoholbeskattningen

var föremål för riksdagens prövning så sent som år 1963 och att frågan

om läskedrycksskattens avskaffande enligt utskottets mening borde behandlas

vid en eventuell avveckling av de återstående punktskatterna. Utskottet

kan heller inte tillmäta läskedrycksbeskattningcn sådan nykterhetspolitisk

betydelse att den därför nu bör avvecklas. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionen II: 723.

Övriga frågor

l motionerna 1:623 av herr Lundström in. fl. och 11: 739 av herr Ohlin

in. fl. har hemställts att Kungl. Maj:t måtte vidtaga speciella åtgärder för att

förhindra en fortsatt allmän pris- och kostiuidshöjning.

Utskottel kan helt ansluta sig till departementschefens uttalande i propositionen,

att de prisövcrvakande myndigheterna bör följa utvecklingen med

största uppmärksamhet och vidtaga de åtgärder, som befinnes erforderliga

för att motverka en utveckling, som inte står i överensstämmelse med den

opaginerad Kontrollera mot PDF

90 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

samiade effekten av de föreslagna åtgärderna. Såsom nyligen meddelats har

pris- och kartellnämnden redan vidtagit vissa åtgärder för att utöka sina undersökningar

på prisområdet i avsikt att effektivt och snabbt kunna klarlägga

prisutvecklingen inom olika branscher. Åtgärder har också vidtagits

för att bringa resultaten av undersökningarna till allmänhetens kännedom.

Inom handelsdepartementet har en utredning även påbörjats för att undersöka

vilka åtgärder, som erfordras för att åstadkomma ökade möjligheter för

de prisövervakande myndigheterna att komma till rätta med en icke godtagbar

prisutveckling. Därvid utreds möjligheten för pris- och kartellnämnden

att under vissa iörhållanden och för vissa varor bl. a. kräva förhandsmeddelande

om prishöjning till nämnden. Vidare prövas förutsättningarna för

att ge nämnden vidgade befogenheter att — därest åtgärder på grundval av

prisövervakningssystemet inte skulle visa sig tillräckliga — ingripa mot sådan

prissättning, som inte framstår som godtagbar med hänsyn till förändringar

i beskattningen eller andra omständigheter. Utredningen skall utföras

med sådan skyndsamhet, att förslag kan föreläggas årets riksdag, om

så skulle visa sig önskvärt.

Av det ovan anförda framgår att åtgärder redan vidtagits eller är under

övervägande för att ge myndigheterna ökade möjligheter att ingripa mot

från samhällsekonomisk synpunkt icke godtagbar prissättning samt att riksdagen

sedermera kommer att få taga ställning till de ingripanden i prisövervakande

syfte, som kan bli erforderliga. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 623 och II: 739 i denna del.

I motionerna I: 612 av herr Torsten Andersson in. fl. och II: 728 av herr

Hedlund m. fl., I: 623 av herr Lundström in. fl. och II: 739 av herr Ohlin

in. fl. samt I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel m. fl. har

framställts utredningsyrkanden, vilka syftar till större enhetlighet i skattesystemet

och till ytterligare skattelättnader på olika områden.

Som utskottet tidigare uttalat måste de i propositionen framlagda förslagen

betraktas som ett provisorium. Att så är fallet framgår inte minst därav

att inom finansdepartementet tillsatts två särskilda arbetsgrupper, vilka har

till uppgift att överse familjebeskattningen samt överarbeta allmänna skalteberedningens

förslag i fråga om socialförsäkringsavgifterna och mervärdeskatten.

Härtill kommer att frågan om företagsbeskattningen är föremål för

fortsatta överväganden inom företagsskatteutredningen och att en nyligen

tillsatt utredning enligt sina direktiv har att undersöka möjligheterna att införa

en definitiv källskatt. Motionärernas krav på fortsatt reformarbete måste

därför enligt utskottets mening anses tillgodosett. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 612 och II: 728, I: 623 och II: 739 ävensom

I: 632 och II: 748 i nu förevarande del.

Mot de delar av propositionen, som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

91

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — dels med förklarande att Kungl.

Maj :ts förevarande proposition nr 14, i vad densamma hänvisats

till bevillningsutskottet, icke kunnat av riksdagen

oförändrad antagas, dels med bifall till motionen II: 721 av

herr Carlsson i Göteborg in. fl., dels ock i anledning av de

likalydande motionerna 1: 483 av herrar Sundin och Lundström

samt II: 584 av herrar Ohlin och Hedlund, I: 618 av

herr Gösta Jacobsson m. fl. samt II: 720 av herrar Bengtson

i Solna och Nordgren, I: 633 av herr Virgin m. fl. och II: 722

av herr Cassel m. fl., ävensom motionerna II: 7 av herr

Westberg, II: 84 av fru Ryding m. fl., II: 588 av herr Ullsten,

II: 716 av herrar Kärrlander och Kristenson samt

II: 732 av fru Kristensson — måtte

I) antaga följande vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och

10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 26

juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

3) förordning angående ändring i förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt med de ändringar

och tillägg att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

Härigenom förordnas, att 14 §, 18

§ 3 mom. och 69 § förordningen den

1 december 1959 om allmän varuskatt

samt anvisningarna till 18 §

samma förordning1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

dels ock 14 §, 18 § i

ordning erhåller följ:

nade lydelse:

Utskottets förslag

Härigenom förordnas, att 14 §,

18 § 3 mom. samt 4S och 69 §§ förordningen

den 1 december 1959 om

allmän varuskatt samt anvisningarna

till 18 § samma förordning1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

mom. samt 48 och 69 §§ nämnda förtide

såsom utskottets förslag beteck
-

1 Senaste lydelse av 14 och 09 §§ so 1961: 625 samt av 18 § 3 inom. och 48 § se 1959: 507.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1065

Knngl. Maj.ts förslag

14

Skatten utgår med nio procent av

beskattningsvärdet.

18

3 in o m. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

hus, skall skatten, i

vad avser tillhandahållande och uttag

ur rörelse av sådana hus, beräknas

allenast å 60 procent av den eljest

skattepliktiga omsättningen.

Enligt samma grunder skall skatten

beräknas för annan rörelse i vad

avser tillhandahållande och uttag av

maskiner och andra döda inventarier

med eu beräknad varaktighetstid

av mer än tre år för stadigvarande

användning i jordbruk, skogsbruk,

rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet.

Med tillhandahållande enligt första

eller andra stycket jämställes uthyrning

av där avsedda varor för

användning i jordbruk, skogsbruk,

rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse

48

Debitering av slutlig, kvarstående

och tillkommande allmän varuskatt

åvilar länsstyrelsen.

Utskottets förslag

§•

Skatten utgår med nio och en tiondedels

procent av beskattningsvärdet.

§•

3 in o m. För rörelse, i vilken ingår

tillhandahållande av monteringsfärdiga

hus, skall skatten, i

vad avser tillhandahållande och uttag

ur rörelse av sådana hus, beräknas

allenast å 60 procent av den eljest

skattepliktiga omsättningen.

Enligt samma grunder skall skatten

beräknas för annan rörelse i vad

avser tillhandahållande och uttag av

fabrikstillverkad betongmassa samt

av maskiner och andra döda inventarier

med en beräknad varaktighetstid

av mer än tre år för stadigvarande

användning i jordbruk,

skogsbruk, rörelse eller annan yrkesmässig

verksamhet.

Med tillhandahållande enligt första

eller andra stycket jämställes i

tillämpliga delar uthyrning av där

avsedda varor för användning i jordbruk,

skogsbruk, rörelse eller annan

yrkesmässig verksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

Utskottets förslag

§•

Debitering av slutlig, kvarstående

och tillkommande allmän varuskatt

åvilar länsstyrelsen. Vid sådan debitering

skall skattens belopp angivas

i hela krontal, så att överskjutande

öretal bortfalla.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

93

Kungl. Maj.ts förslag

Utskottets förslag

69 §.

Skatten utgår med nio procent

av beskattningsvärdet. Vid införsel

till riket av vara som angives i 18 §

3 mom. utgår dock skatten utom i

fall som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen

med fem och fyra

tiondedels procent av beskattnings
-

värdet.

Beskattningsvärdet är---varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande--- —• liknande prestation.

Skatten utgår med nio och eu

tiondedels procent av beskattningsvärdet.

Vid införsel till riket av vara

som angives i 18 § 3 mom. utgår

dock skatten utom i fall som avses

i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen

med fem och fyrtiosex hundradedels

procent av beskattningsvärdet.

4) förordning angående ändring i förordningen den 25

maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt med den ändringen

att bilagan till förordningen erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer

Bilaga

Tulltaxenummer

Varuslag

ur 17.04''

ur 18.06

ur 20.04

Choklad- och----följande varugrupper:

choklad, med —---eller sötningsmedel,

karameller, praliner, — --ersättningsmedel härför,

lakrits, innehållande---eller stycken,

marsipan, mandelmassa,---- — eller stycken,

marmelad och — --eller stycken.

Anm. Skatt skall--- — s. k. fastlagsmassa.

ur 17.051

ur 21.07/

Med socker---—-av läskedrycker.

A n m. Skatt skatt----av glass.

ur 33.06

ur 38.19

Parfymer, toalettmedel---följande varugrupper:

parfymer och---av ättiketerpreparat,

puder med---eller ögonbryn.

Kemiska kompresser — —• — för hårpermanentning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 4

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Utskottets förslag

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer

Bilaga

Tulltaxenummer

Varuslag

ur 17.041

ur 18.06 [

ur 20.04J

Choklad- och — ■—• —- följande varugrupper:

choklad, med---eller sötningsmedel,

karameller, praliner,---ersättningsmedel härför,

lakrits, innehållande---eller stycken,

marsipan, mandelmassa, —- — -—• eller stycken,

marmelad och —---eller stycken.

ur 17.051

ur 21.07/

ur 33.06

ur 38.19

Anm. Skatt skall--- — s. k. fastlagsmassa.

Med socker---av läskedrycker.

Parfymer, toalettmedel---följande varugrupper:

parfymer och--- — av ättiketerpreparat,

puder med---eller ögonbryn.

Kemiska kompresser---för hårpermanentning.

5) förordning angående ändring i förordningen den 5

mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt;

6) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt;

7) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt med den

ändringen, att 2 § andra stycket erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

För cigarrettpapper utgår skatten

med 2 öre för varje blad, avsett

för framställning av en cigarrett. 8 9 * II)

Utskottets förslag

För cigarrettpapper utgår skatten

med 4 öre för varje blad, avsett för

framställning av en cigarrett.

8) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272); samt

9) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxe
ringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

II) antaga följande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

95

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 och 3 mom. kommmialskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 och 3 inom. kommunalskattelagen den

28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2 in o m. I hemortskommunen —

4) för belopp som den skattskyldige

under beskattningsåret utgivit

för underhåll av sådant hans barn

under 16 år som icke varit hemmavarande,

dock sammanlagt högst för

1 000 kr.

46 §.

---försäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige

enligt vid självdeklarationen

fogat intyg från barnavårdsnämnd,

barnavårdsman eller kommunal förtroendeman

utgivit under beskattningsåret

för underhåll av sådant

hans barn under 16 år som icke varit

hemmavarande, dock högst med

1 000 kronor för varje barn.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som---18 år.

3 m o m. Har kvinna med hemmavarande

barn under 16 år haft

inkomst av rörelse, vari hon varit

verksam i ej blott ringa omfattning,

eller inkomst av eget arbete, må hon

åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte

20 procent av nämnda inkomst,

sammanlagt dock högst med 2 000

kronor. Gift kvinna, som icke bär

hemmavarande barn under 16 år,

må, därest hon levt tillsammans med

sin man och haft inkomst som nyss

sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Avdrag med sistnämnda belopp

3 in o in. Har kvinna med hemmavarande

barn under 16 år haft

inkomst av rörelse, vari hon varit

verksam i ej blott ringa omfattning,

eller inkomst av eget arbete, må hon

åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte

25 procent av nämnda inkomst,

sammanlagt dock högst med 3 000

kronor. Vad nu sagts skall ock gälla

kvinna med hemmavarande barn under

16 år, som antingen varit gift

men icke levt tillsammans med sin

man eller ock varit ogift (varmed

jämställes änka eller frånskild), dä
-

1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1964:76 och av 46 § 3 inom. se 1964:298.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Nuvarande lydelse

må jämväl åtnjutas av kvinna, som

haft inkomst av jordbruksfastighet

och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde, därest

kvinnan antingen varit gift och levt

tillsammans med sin man eller ock

haft hemmavarande barn under 16

år.

Har man med hemmavarande

barn under 16 år, som antingen varit

gift men icke levt tillsammans med

sin hustru eller ock varit ogift (varmed

jämställes änkling eller frånskild),

haft inkomst av jordbruksfastighet,

rörelse eller eget arbete

må han åtnjuta avdrag i enlighet

med vad i föregående stycke sagts

beträffande kvinna med hemmavarande

barn under 16 år med inkomst

av rörelse eller eget arbete. Vad nu

sagts skall ock gälla kvinna med

hemmavarande barn under 16 år,

som antingen varit gift men icke

levt tillsammans med sin man eller

ock varit ogift (varmed jämställes

änka eller frånskild), därest hon

haft inkomst av jordbruksfastighet.

Har gift man, som levt tillsammans

med sin hustru, haft inkomst

av jordbruksfastighet eller rörelse

och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst

300 kronor, må mannen åtnjuta avdrag

med nämnda belopp.

Utskottets förslag

rest hon haft inkomst av jordbruksfastighet.

Har man med hemmavarande

barn under 16 år, som antingen varit

gift men icke levt tillsammans

med sin hustru eller ock varit ogift

(varmed jämställes änkling eller

frånskild), haft inkomst av jordbruksfastighet,

rörelse eller eget arbete

må han åtnjuta avdrag i enlighet

med vad i föregående stycke

sagts.

Gift kvinna utan hemmavarande

barn under 16 år må, därest hon

levt tillsammans med sin man och

haft inkomst av rörelse, vari hon

varit verksam i ej blott ringa omfattning

eller inkomst av eget arbete,

åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Avdrag med sistnämnda belopp

må jämväl åtnjutas av kvinna utan

hemmavarande barn under 16 år,

soin haft inkomst av jordbruksfastighet

och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde,

därest kvinnan varit gift och levt

tillsammans med sin man.

Har gift man utan hemmavarande

barn under 16 år, som levt tillsammans

med sin hustru, haft inkomst

av jordbruksfastighet eller

rörelse och har hustrun utfört arbete

i förvärvskällan till ett värde

av minst 300 kronor, må mannen åtnjuta

avdrag med nämnda belopp.

Har gift man med hemmavarande

barn under 16 år, som levt tillsammans

med sin hustru, haft inkomst

av jordbruksfastighet eller

rörelse och har hustrun utfört arbete

i förvärvskällan till ett värde

av minst 300 kronor, må mannen åt
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

97

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Avdrag enligt detta moment må

åtnjutas endast av den som under

större delen av beskattningsåret varit

här i riket bosatt. Avdraget må

åtnjutas endast om och i den mån

den inkomst som berättigar till avdrag

därtill förslår och må för skattskyldig

eller, om skattskyldig varit

gift och levt tillsammans med sin

make, för makarna tillsammans icke

överstiga 300 kronor eller, därest

förhöjning av avdraget med 20 procent

av inkomsten ifrågakommer,

2 000 kronor.

Avdrag enligt

njuta avdrag med belopp motsvarande

värdet av hustruns arbetsinsats,

dock högst med 1 000 kronor.

Har gift kvinna med hemmavarande

barn under 16 år, som levt

tillsammans med sin man, haft inkomst

av jordbruksfastighet och utfört

arbete i förvärvskällan till ett

värde av minst 300 kronor, må hon

åtnjuta avdrag i enlighet med vad

i föregående stycke sagts.

Avdrag enligt detta moment må

åtnjutas endast av den som under

större delen av beskattningsåret varit

här i riket bosatt. Avdraget må

åtnjutas endast om och i den mån

den inkomst som1 berättigar till avdrag

därtill förslår. Avdrag må för

skattskyldig eller, om skattskyldig

varit gift och levt tillsammans med

sin make, för makarna tillsammans

icke överstiga

om avdrag enligt första eller andra

stycket ifrågakommer: 3 000 kronor;
om

eljest avdrag enligt femte eller

sjätte stycket ifrågakommer: 1 000

kronor; samt

i övriga fall: 300 kronor.

— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser gälla dock

alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om efterlaxering

för år 1966 eller tidigare år.

III) antaga följande 7

7 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Xr 16

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av anvisningarna till 10 § förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 10 § förordningen den 16 maj

1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Anvisningar

till 10 §.

Kolumnen i —--- följande uppställning.

Å debetsedel

----angiven

kolumn

Avdrag för---

i sjömansslcatte- tabellen

Å debetsedel

---angiven

kolumn

Avdrag för — — —

i sjömansskatte- tabellen

1

1

1

1

2 eller 3

2

2 eller 3

2—3

4

3

4

4

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

IV) med godkännande av de grunder för nya sjömansskattetabeller,

som angivits i propositionen, bemyndiga

Kungl. Maj :t att i enlighet med dessa grunder upprätta och

fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla från och med

den 1 januari 1966;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 22 av herr Lundström

in. fl. och II: 28 av herr Ohlin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:36 av herr Ferdinand

Nilsson in. fl. samt II: 42 av herrar Larsson i Luttra och

Persson i Heden,

3) de likalydande motionerna 1:95 av herr Wallmark

in. fl. och II: 118 av herr Fridolfsson i Stockholm,

4) de likalydande motionerna I: 123 av herrar Gösta

1 Senaste lydelse av anvisningarna till 10 § se 1962: 596.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Jacobsson och Yngve Nilsson samt II: 158 av herrar Nilsson

i Svalöv och Nordgren,

5) de likalydande motionerna I: 210 av herr Sundin m. fl.

och II: 250 av fröken Elmén in. fl.,

6) de likalydande motionerna I: 215 av herr Virgin m. fl.

och II: 259 av herr Heckscher m. fl.,

7) de likalydande motionerna 1:350 av herr Adolfsson

samt II: 375 av fru Ryding och herr Karlsson i Huddinge,

8) de likalydande motionerna I: 483 av herrar Sundin

och Lundström samt II: 584 av herrar Ohlin och Hedlund,

9) de likalydande motionerna 1:012 av herr Torsten

Andersson in. fl. och II: 728 av herr Hedlund m. fl., i vad

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

10) de likalydande motionerna I: 613 av herr Torsten

Andersson m. fl. och II: 729 av herr Hedlund m. fl.,

11) de likalydande motionerna 1:614 av herr Gustaf

Henry Hansson m. fl. samt II: 734 av herrar Nilsson i Bästekille

och Stiernstedt,

12) de likalydande motionerna 1:615 av herr Gustaf

Henry Hansson m. fl. och II: 744 av herr Turesson,

13) de likalydande motionerna 1:616 av herrar Torsten

Hansson och Lars Larsson samt II: 719 av herr Arvidson

in. fl.,

14) de likalydande motionerna I: 617 av herrar Hiibinette

och Isacson samt II: 718 av herr Stiernstedt m. fl.,

15) de likalydande motionerna I: 618 av herr Gösta

Jacobsson m. fl. samt II: 720 av herrar Bengtson i Solna

och Nordgren,

16) de likalydande motionerna 1: 620 av herrar Lager och

Adolfsson samt II: 731 av herr Karlsson i Huddinge m. fl.,

17) de likalydande motionerna I: 621 av herr Nils Theodor

Larsson och II: 727 av herr Hansson i önnarp m. fl.,

18) de likalydande motionerna 1:622 av herr Lundin

m. fl. och II: 747 av herr Wikner m. fl.,

19) de likalydande motionerna I: 623 av herr Lundström

in. fl. och II: 739 av herr Ohlin in. fl., i vad motionerna hänvisats

till bevillningsutskottet,

20) de likalydande motionerna I: 624 av herr Lundström

in. fl. och II: 740 av herr Ohlin m. fl.,

21) de likalydande motionerna I: 626 av herr Ferdinand

Nilsson samt II: 743 av herrar Svensson i Vä och Börjesson i

Glöinminge, i vad motionerna liehandlas i detta betänkande,

7-f- Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr lå

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

22) de likalydande motionerna I: 628 av herr Stefanson

samt II: 736 av herrar Nordgren och Petersson,

23) de likalydande motionerna I: 629 av herr Stefanson

m. fl. och II: 737 av herr Nordgren m. fl.,

. , 24) de likalydande motionerna I: 630 av fröken Stenberg

in. fl. samt II: 742 av herr Ringaby och fröken Ljungberg,

25) de likalydande motionerna 1:631 av herrar Sandin

och Stefanson samt II: 724 av herrar Gustafson i Göteborg

och Magnusson i Borås,

26) de likalydande motionerna 1: 632 av herr Virgin m. fl.

och II: 748 av herr Gassel in. fl., i vad motionerna hänvisats

till bevillningsutskottet,

27) de likalydande motionerna 1: 633 av herr Virgin in. fl.

och II: 722 av herr Gassel in. fl.,

28) motionen I: 625 av fru Myrdal,

29) motionen II: 7 av herr Westberg,

30) motionen II: 84 av fru Ryding in. fl.,

31) motionen II: 157 av fru Kristensson och fröken

Ljungberg,

32) motionen II: 588 av lierr Ullsten,

33) motionen II: 716 av herrar Kärrlander och Kristenson,

34) motionen II: 717 av herr Mundebo in. fl.,

35) motionen II: 723 av herr von Friesen,

36) motionen 11:725 av fru Gärde Widemar och herr

Sjönell,

37) motionen II: 726 av lierr Hansson i önnarp,

38) motionen II: 732 av fru Kristensson,

;;; v 39) motionen II: 733 av herr Krönmark in. fl.,

40) motionen II: 735 av herrar Nordgren och Bohman,

41) motionen II: 741 av herrar Petersson och Nordgren,

42) motionen II: 745 av herr Westberg m. fl., ävensom

43) motionen II: 746 av fröken Wetterström m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

: - utan åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

• Kl i .•*>''! 6::V •

JOHN ERICSSON

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1966

101

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson*, Yngve Nilsson*, Wärnberg, Elofsson**, Tage

Johansson*2, Lundström, Gösta Jacobsson, och Sundin2; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Engkvist3, Asp*, Eriksson i Bäckmora*, Andersson i

Essvik, fru Holmqvist4, herrar Enskog och Kristenson*.

* Ej närvarande vid justering av betänkandet.

1 Endast närvarande vid behandlingen av frågorna rörande beskattningen av sprit- oeh

läskedrycker.

2 Ej närvarande vid behandlingen av frågorna rörande beskattningen av sprit- och läskedrycker.

3 Endast närvarande vid behandlingen av frågorna rörande den indirekta beskattningen.

4 Ej närvarande vid behandlingen av frågorna rörande den indirekta beskattningen.

Reservationer och särskilda yttranden

Beträffande riktlinjerna för en skattereform

1. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels anfört följande.

Regeringens skatteproposition (1965: 14) utgår från ett statiskt och kortsiktigt

betraktelsesätt. De åtgärder som föreslås har provisorisk och tillfällig

karaktär. En samlad reform av vårt skattesystem, om vars nödvändighet

även finansministern av direktiven till allmänna skatteberedningen att doma

tidigare varit medveten, har regeringen inte föreslagit. Det förslag till ött

nytt, i grunden reviderat skattesystem, som parlamentarikerna och representanter

för olika intresseorganisationer träffat överenskommelse om i allmänna

skatteberedningen och som i stort tillstyrkts av remissinstanserna,

har finansministern i alla väsentliga avseenden lagt åt sidan.

I cad gäller såväl fördelningen mellan direkt och indirekt beskattning,

punktskatterna och den allmänna indirekta skattens konstruktion som marginalskattens

höjd är genomgripande förändringar och moderniseringar påkallade.

Skatteberedningens förslag hade i dessa avseenden i stort beaktat

den sakligt mycket starkt underbyggda kritik, som har riktats mot vårt föråldrade

skattesystem och som nu med samma tyngd träffar rcgeringsförslaget.

Trots del allt starkare internationella beroendet och den ökade utrikeshandeln

har vårt skattesystem inte anpassats till utvecklingen utomlands.

Särskilt klart framträder vid en internationell jämförelse bristerna på den

indirekta beskattningens område.

Det är nu av vikt, att riksdagen gentemot den tveksamhet och bristande

opaginerad Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

förståelse, som finansministern visat inför eu samlad skattereform, klart

markerar behovet av en sådan reform. Huvuddragen i elt nytt utvecklingsIrämjande

skattesystem anges här i starkt komprimerad form.

1. Marginalskatten, som är kännbar även i måttliga inkomstlägen, motverkar

arbets- och sparviljan med för den ekonomiska utvecklingstakten

ogynnsamma verkningar. Skatten på mer- och extrainkomster bör sänkas,

skiktet med lika skatteuttag breddas och den marginella belastningen i de

progressiva släkten lindras.

2. Den allmänna indirekta skatten. Omsättningsskatten på investeringar

har samma effekt som en permanent investeringsavgift, som alltså uttages

oavsett konjunkturläget, ocli verkar bromsande på produktionsutvecklingen.

Genom att omsättningsskatten utgår på investeringar i maskiner och inventarier

försvagas vårt näringslivs förmåga att konkurrera med utländska företag

såväl för hemma- som exportmarknaden. Omsättningsskatten bör ersättas

av en konkurrens- och konsumtionsneutral indirekt skatt av den s. k.

mervärdeskattens natur. Ovannämnda skäl motiverar dessutom att energiskatten

slopas.

d. Punktskatterna. Punktbeskattningen medför en omotiverad och ekonomiskt

olämplig snedvridning av konkurrensläget mellan olika företag både

internationellt och inom landet. De för ofta med sig betydande kontrollsvårigheter.

Med få undantag — t. ex. de socialt motiverade punktskatterna på

sprit och tobak — är skatteobjekten helt skönsmässigt utvalda. Övriga

punktskatter bör, som allmänna skatteberedningen föreslagit, avvecklas.

4. Företagsbeskattningen bör utformas så att incitamentet till företagssparande

och därmed möjligheterna till självfinansiering ökar samt över

huvud taget med beaktande av angelägenheten av att företagsbeskattningen

erhåller en produktionsfrämjande utformning. Angeläget är dessutom att

söka åstadkomma skatteregler som i görligaste mån är neutrala mellan företag

som drivs i olika juridiska former. Frågan om öppen rcsultatutjämning

bör också prövas. De förändringar i den indirekta beskattningen, som

ovan förordats, skapar rättvisare konkurrens mellan olika företag och medför

därmed också elt effektivare och bättre utnyttjande av våra samlade produktiva

tillgångar.

5. Förmögenhetsskatten, vars verkningar förändrats på ett markant sätt

genom inflationen, bör enligt vår mening skyndsamt överses. Vi hänvisar

emellertid i denna fråga till vad som anföres under punkten 16.

En förskjutning mot ökad indirekt beskattning bidrager till att skapa utrymme

för den nödvändiga reduktionen i den personliga inkomstskatten.

Med hänsyn dels till omfattningen av del skatteprogram vi förespråkar, dels

till vissa problem av rent teknisk natur som kanske främst vad gäller

mervärdeskatten — måste lösas, har det inte varit oss möjligt att framlägga

ett direkt i detalj utarbetat förslag till nytt skattesystem. Dessutom råder

mellan olika delar av vårt skatteprogram ett mycket nära samband. Så kan

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

103

exempelvis en radikalare sänkning av inkomstskatten och ett slopande a^

punktskatterna inte genomföras utan en samtidig reformering av den allmänna

indirekta skatten.

Indirekt beskattning

De skäl, som tidigare med rätta anförts mot en indirekt beskattning, har

genom samhällsutvecklingen med stigande levnadsstandard och förbättrade

sociala förmåner förlorat i styrka. Antalet högre inkomsttagare är så relativt

begränsat, att huvuddelen av statens skatteinkomster oavsett hur hårt

de högsta inkomsterna beskattas måste konnna från de breda lagren av inkomsttagare.

Ett absolut villkor för en ökad indirekt beskattning är dock att

grupper med svag ekonomisk bärkraft, t, ex. folkpensionärer och barnfamiljer,

får kompensation för en sådan skatteomläggning.

Vår nuvarande omsättningsskatt medför redan med låg skattesats betydande

störningar för näringslivet genom den dubbelbeskattning som sker av

företagens investerings- och förbrukningsvaror. Också med hänsyn till det

internationella varuutbytet är vår omsättningsskatt genom att diskriminera

svensk produktion olämpligt utformad. Dessa negativa verkningar på produktionsutvecklingen

förstärks ju högre skattesatsen är. Allmänna skatteberedningen

var frånsett en reservant enig i sin bedömning att omsättningsskatten

borde ersättas av en konkurrens- och konsumtionsneutral indirekt

skatt i mervärdeskattens form.

Den föreslagna höjningen av omsättningsskatten framstår som en nödlösning,

som i realiteten innebär ett produktionshäminande återinförande av

höjd investeringsavgift på byggnader och anläggningar. I syfte att minska

olägenheterna av finansministerns förslag bar vi som ett steg i reformeringen

av den indirekta beskattningen föreslagit att allmän omsättningsskatt vid

investering i maskiner eller inventarier skall beräknas efter 50 procent i stället

för efter 60 procent av anskaffningskostnaden.

Efter en med hänsyn till förslagets stora räckvidd gjord överarbetning

måste emellertid enligt utskottets bestämda mening en indirekt skatt av

mervärdeskattens typ ersätta den allmänna omsättningsskatten.

Finansministern föreslår borttagande av vissa punktskatter. Den avveckling

av de föråldrade och krångliga punktskatterna, som enligt vår uppfattning

måste ske, har dock uteblivit. Vissa punktskatter har en särskilt markerad

konkurrenssnedvridande effekt. Så är l. ex. fallet med skatten på

guldsinedsvaror. Denna skatt är så utformad att illojala element utanför de

reguljära yrkesutövarnas krets har möjlighet att undvika skatten. Också

pälsvaruskatten är behäftad med särskilda kontroll- och konkurrensproblem.

Det samhällsekonomiska läget med en hotande inflationsutveckling gör

dock att det för dagen inte är möjligt alt gå längre än vad departementschefen

gör i fråga om avveckling av punktskatterna.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

En omläggning av den indirekta beskattningen så att ifrågavarande punktskatter

jämte energiskatten slopas samt att omsättningsskatten utbytes mot

en mervärdeskatt stärker vårt näringslivs konkurrenskraft, stimulerar till

snabbare produktionshöjning och är därigenom till fördel för alla medborgare.

En sådan reform är dessutom nödvändig för att möjliggöra eu markerad

lättnad i den direkta beskattningen — främst gäller det härvid att kraftigt

reducera marginalbeskattningen.

Direkt beskattning

En ändrad avvägning i riktning mot ökad indirekt beskattning bidrager

till att bereda utrymme för en genomgripande reformering av den direkta

skatten — en breddning av skiktet med lika skatteuttag och lättnader i de

progressiva skikten. Skälen för en sådan reform är uppenbara och har övertygat

i olika politiska partier och intresseorganisationer. Allmänna skatteberedningen

förordade icke oväsentliga lättnader i inkomstskatten. Representanter

för LO, TCO och SACO i beredningen fann icke majoritetens förslag

i fråga om skatteskalorna tillräckligt långtgående utan begärde en mer

markerad sänkning av marginalskatten.

Regeringens skabteförslag har inte i någon grad beaktat dessa väl underbyggda

meningsyttringar. 1 stort sett bibehålies samma marginalskattetryck

som för närvarande. I vissa vanligt förekommande inkomstlägen 22 000—

29 000 för gift och 13 000 -22 000 samt 33 000—39 000 för ensamstående

t. o. m. skärps de. Finansministerns förslag att höja ludelningsgränsen och

att belasta de ensamstående hårdare än de gifta försvårar en ev. framtida

övergång till särbeskattning.

Enligt vår uppfattning är en av de mest angelägna reformerna på skatteområdet

att skapa inkomstskatteskalor med ett brett proportionellt skikt

och med en mjuk progressiv upptrappning. Finansministerns förslag, som

bevarar marginalskattens höjd, leder utvecklingen i fel riktning. Som framhålles

i motionerna är det av samhällsekonomiska skäl i dag endast möjligt

att åstadkomma mer begränsade marginalskattesänkningar. Riktmärket är

dock klart. Riksdagen bör enligt vår uppfattning genom särskilt uttalande

betona att det skattepolitiska reformarbetet måste ta sikte på stegvis genomförda

ändringar i den statliga inkomstbeskattningen i syfte att åstadkomma

lättnader i skattebelastningen på extra- och merinkomster.

I propositionen nr 14 föreslås införande av ett avdrag för kommunalskatt

vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Vi är med hänsyn till de skattelättnader

som detta avdrag medför för låga inkomsttagare beredda att som en

temporär lösning acceptera detta förslag. Dock anser vi att andra metoder

bör övervägas för att inom skattesystemets ram beakta de låga inkomsttagarnas

problem.

Som ett första steg mot skatteskalor av denna typ föreslås i motionerna

1: 623 av herr Lundström in. fl. och II: 739 av herr Ohlin m. fl. samt I: 612

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 196.5

av herr Torsten Andersson in. fl. och II: 728 av herr Hedlund in. fl. att uttaget

i inkomstskikten 10 000 -40 000 kr. (beskattningsbar inkomst) för gift skattskyldig

sänkes med ytterligare en procentenhet och att beträffande ensamstående

inkomsttagare uttaget sänkes med två procentenheter i inkomstskikten

8 000—15 000 kr. samt med en enhet i inkomstskikten 15 000—30 000

ki., allt i beskattningsbar inkomst. Genom dessa måttfulla förslag närmas

skalan för ensamstående den för gilla och bibehålies tudelningsgränsen på

nu vajande nivå i stället för att som enligt propositionen höjas. De ensamstående

skulle således få en något större lättnad. Båda dessa effekter medverkar

till att underlätta en ev. framtida övergång till särbeskattning.

Inkomstbortfallet för nästa budgetår till följd av de av oss föreslagna

justeringarna i skatteskalorna kan beräknas till 44 miljoner kronor. För

helt år blir skattebortfallet ca 130 miljoner kronor.

Utöver frågan om allmänna riktlinjer för en skattereform, vilken behandlats

i denna reservation, har från vår sida avgivits reservationer och särskilda

yttranden i ytterligare ett antal frågor. Utskottsinajoriteten har även

i de delar som inte beröres i de av oss avgivna reservationerna och yttrandena

anfört motiveringar, vilka vi inte kan ansluta oss till.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna B 9 och 19 i vad gäller riktlinjerna

för eu samlad skattereform bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1: 023 av herr

Lundström m. fl. och II: 739 av herr Ohlin m. fl. samt I: 612

av herr Torsten Andersson in. fl. och II: 728 av herr Hedlund

m. fl. i här aktuella delar måtte besluta att i skrivelse

till Kungi. Maj:t anhålla, att riksdagen snarast förelägges

förslag till eu samlad skattereform enligt ovan angivna riktlinjer,

syftande till lättnader i den direkta inkomstskatten

samt en reformering av den indirekta beskattningen och företagsbeskattningen,

som stärker konkurrensförmåga och

kapitalförsörjning. 2

2. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka

dels anfört följande.

De förslag till skattelättnader, som vi framlagt vid årets riksdag, betraktar

vi som ett provisoriskt första steg på vägen mot ett bättre skattesystem. Ehuru

de föreslagna sänkningarna i och för sig är betydande är de dock långt

ifrån tillräckliga på sikt. I dagens statsfinansiella situation saknas emellertid

utrymme för ytterligare åtgärder i denna riktning och den utgiftspolitik

som vi velat föra och vilken vi redovisat genom konkreta förslag kan inte i

ett steg förverkliga angivna önskemål. En besparingsutredning, sådan som

den av oss föreslagna, bör emellertid tillsättas för att skapa ytterligare utrymme

för framtida skattesänkningar. Samtidigt får de av oss nu framlagda

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

förslagen till utgiftsbegränsningar en accentuerad verkan under det budgetår

som följer efter det närmast framförvarande.

Vi anser därför att de av oss förordade lagstiftningsåtgärderna bör åtföljas

av ytterligare åtgärder vid nästa års riksdag så att en mer genomgripande

reform av skattesystemet kommer till stånd. I det framtida skattesystemet

måste tillses att arbetsviljan inte hämmas, att sparandet och riskvilligheten

främjas samt att skattebördan hålls på en rimlig nivå för samtliga

skattskyldiga. Vi anser att ansträngningarna bör inriktas på att lindra den

direkta inkomstbeskattningen, inte minst för de stora grupperna inkomsttagare

i mellanskiktet. De ogynnsamma verkningarna av alltför höga marginalskatter

måste elimineras. Samtidigt bör genom beskattningen erforderlig

hänsyn tas till den olika bärkraften hos olika skattskyldiga, därvid barnkostnaderna

ingår som en komponent. I sammanhanget bör också familjebeskattningens

utformning prövas på grundval av det utredningsarbete, som

vi anser böra bedrivas inom en parlamentarisk kommitté. Likaså bör den av

oss begärda utredningen rörande förmögenhetsbeskattningen fullföljas inom

sådan tid, att förmögenhetsbeskattningens ställning i det framtida skattesystemet

kan tas upp till övervägande i nu åsyftat sammanhang.

Beträffande den indirekta beskattningen bör eftersträvas ett system som

har neutrala verkningar så att allvarligare konkurrensproblem och snedvridningar

av konsumtionsvalet och produktionsinriktningen undviks. Den utredning

som skall överväga vissa frågor rörande den av skatteberedningen

föreslagna mervärdeskatten bör bedrivas med sådan skyndsamhet att ett

förslag till en definitiv reform av den indirekta beskattningen, grundat på

skatteberedningens förslag, kan föreläggas nästa års riksdag.

Utöver frågan om allmänna riktlinjer för en skattereform, vilken behandlats

i denna reservation, har från vår sida avgivits reservationer och särskilda

yttranden i ytterligare ett antal frågor. Utskottsmajoriteten har även i de delar

som inte beröres i de av oss avgivna reservationerna och yttrandena anfört

motiveringar, vilka vi inte kan ansluta oss till.

dels ock under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel m. fl. ansett, att utskottet

under punkt B 26 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nyssnämnda motioner måtto

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

till 1966 års riksdag framlägga förslag till en skattereform

baserad på grundtankarna i allmänna skatteberedningens

förslag med de ändringarna, att den direkta inkomst-

och förmögenhetsbeskattningen lättas ytterligare

under hänsynstagande till de besparingsförslag och det yrkande

om tillsättande av en besparingsutredning, som högerpartiet

vid årets riksdag framfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1065

107

Beträffande familjebeskattningen

3. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels anfört följande.

I de likalydande motionerna I: 22 av herr Lundström m. fl. och II: 28 av

herr Ohlin m. fl. betonas att den primära målsättningen när det gäller tamil

jebeskattningens utformning måste vara att ge båda makarna en verklig

valfrihet mellan arbete i hemmet och förvärvsarbete utanför hemmet. Nuvarande

sambeskattningssystem är så konstruerat att en familj får en mycket

hård skattebelastning på den inkomstökning som inträder, när hemmavarande

maka skaffar sig förvärvsarbete utanför hemmet. Denna s. k. tröskeleffekt

träffar ofta även tämligen måttliga hustruinkomster mycket hårt.

Därigenom kan sambeskattningen inte sällan hindra den gifta kvinnans inträde

i arbetslivet.

I motionerna anföres vissa problem, som en övergång till särbeskattning

skulle medföra. Icke obetydliga övergångssvårigheler skulle uppkomma för

det stora antal gifta kvinnor, som har växt upp i ett samhälle, där det ansågs

självklart att de skulle arbeta i hemmet.

Vi tillstyrker motionernas hemställan att problemkomplexet göres till föremål

för en ny utredning. Chefen för finansdepartementet har beslutat att

frågan om familjebeskattningen skall prövas inom finansdepartementet. Enligt

vår mening är denna fråga av så stort allmänt intresse att utredningen

inte bör bedrivas inom departementet utan bör ske under medverkan av bred

parlamentarisk representation med åtföljande remissförfarande i sedvanlig

ordning. Enligt vår uppfattning bör denna utredning speciellt ägna uppmärksamhet

åt de svårigheter som uppstår vid en ev. övergång till särbeskattning.

dels ock ansett att utskottet under punkt B 1 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 22 av herr Lundström in. fl. och II: 28 av herr Ohlin

in. fl. måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

att den utredning, som påbörjats inom finansdepartementet

för att granska frågan om familjebcskattningens fortsatta

utformning, måtte ske under medverkan av en bredare parlamentarisk

representation med åtföljande remissförfarande

i sedvanlig ordning samt att speciell uppmärksamhet

måtte ägnas möjligheterna att övervinna de svårigheter, som

skulle uppstå vid en eventuell övergång från sam- till särbeskattning.

1

1. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka

dels anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

De förslag som allmänna skatteberedningen framlade beträffande familjebeskattningens

utformning föranledde kritik från olika håll. Utredningen

var inte heller enig i denna fråga. I ett särskilt yttrande förordade löntagarrepresentanterna

i skatteberedningen en övergång på längre sikt till ett s. k.

individualistiskt system.

Vi anser frågan om familjebeskattningen vara av sådan vikt att den bör

lösas ulan ytterligare tidsutdräkt. Finansministern har sagt sig ämna föreslå

införande av s. k. frivillig särbeskattning till detta års riksdag, och genom eu

sådan åtgärd skulle åtminstone den negativa sambeskattningseffekten kunna

elimineras. I övrigt har finansministern ansett att en ytterligare prövning

erfordras hur familjebeskattningen skall utformas. Denna prövning anser finansministern

böra ske inom en särskild arbetsgrupp med anknytning till

finansdepartementet.

Med hänsyn till den betydelse vi tillmäter frågan om familjebeskattningens

utformning kan vi inte finna en sådan prövning till fyllest. Hithörande

frågor måste bli föremål för en helt förutsättningslös prövning, och den tillsatta

arbetsgruppen bör omändras till en fristående utredning. I denna bör

ingå representanter för samtliga demokratiska partier i riksdagen liksom för

arbetsmarknadens parter och kvinnoorganisationerna.

dels ock ansett att utskottet under punkterna B 24 och 31 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 630 av fröken

Stenberg m. fl. samt 11:742 av herr Ringaby och fröken

Ljungberg ävensom motionen II: 157 av fru Kristensson och

fröken Ljungberg måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära, att den utredning som påbörjats inom finansdepartementet

för att granska frågan om familjebeskattningens

fortsatta utformning bör ske under medverkan av

en bredare parlamentarisk representation samt att speciell

uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att övervinna de

svårigheter som skulle uppstå vid en eventuell övergång till

tudelningsprincipen.

Beträffande förvärvsavdragen

5. Särskilt yttrande av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson

i Göteborg, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka anfört följande.

I motionerna I: 483 av herrar Sundin och Lundström samt II: 584 av herrar

Ohlin och Hedlund har yrkats en höjning av förvärvsavdraget för barnfamiljer

genom att kvotavdraget ökas från 20 till 25 % och maximibeloppet

från 2 000 till 4 000 kronor. Vid faktisk sambeskattning skulle enligt motionärernas

förslag förvärvsavdraget kunna uppgå t ill högst 1 000 kronor i

stället för nuvarande 300 kronor. Dessa höjningar skulle vara av provisorisk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 109

karaktär i avvaktan på resultatet av den utredning om familjebeskattningen

som nu pågår.

Genom utskottets beslut har förslaget om höjningen av kvotavdraget bifallits

och maximibeloppet har höjts till 3 000 kronor. Förvärvsavdraget

för barnfamiljer, som har faktisk sambeskattning, har i princip utformats

enligt skatteberedningens förslag. Vi har accepterat denna utformning av

förvärvsavdragen som en kompromiss i syfte att få till stånd ett beslut om

höjning redan vid årets riksdag. Detta innebär inte att vi frångått vår uppfattning

att ett maximibelopp på 4 000 kronor skulle ha varit motiverat i

dagens läge. I detta sammanhang vill vi framhålla att vi icke anser att förvärvsavdraget

endast är motiverat av särskilda omkostnader för barntillsyn.

Även i övrigt uppkommer extra kostnader på grund av att båda makarna

arbetar utanför hemmet. Dessutom talar arbetsmarknadssynpunkter för att

förvärvsavdraget även användes i syfte att öka valfriheten för hustrun, så

att en del av de nackdelar som i skattehänseende uppstår vid hennes förvärvsarbete

utanför hemmet bortfaller. Vi kommer därför att arbeta för en

fortsatt reformering av förvärvsavdragen.

6. Särskilt yttrande av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka anfört följande.

Vi delar utskottets uppfattning att en höjning bör ske av förvärvsavdragens

belopp samt att i samband därmed vissa andra ändringar bör vidtas i

konstruktionen av förvärvsavdragen. Vi kan därför ansluta oss till utskottets

förslag om eu omedelbar lagstiftning i dessa hänseenden. Detta vårt ställningstagande

innebär dock inte att vi frångår den i motionerna I: 633 av herr

Virgin in. fl. och II: 722 av lierr Cassel m. fl. antagna principiella synpunkten

att rätt till avdrag bör föreligga för styrkta kostnader över 3 000 kronor

för barnens vårdande. Tvärtom är vi fortfarande av den åsikten att de

fortsatta ansträngningarna bör inriktas på att komplettera den nu föreslagna

lagstiftningen med en sådan regel.

Beträffande kommunalskatteavdraget och skatteskalorna

7. Reservation av fröken Ranmark, som

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 70 med

orden »Det föreslagna» och slutar på s. 71 med »motionen I: 625» bort ha

följande lydelse.

Utskottet anser emellertid att skäl nu icke finnes att införa nya element i

familjebeskattningen, vilka skulle ytterligare skärpa de åtskillnader som i

det nuvarande skattesystemet göres i fråga om civilstånd och kön. Genomförandet

av de förslag som framlägges i propositionen skulle i första hand

relativt kraftigt öka klyftan mellan de giftas och de ensamståendes avdragsrätt,

till de senares nackdel. I andra hand skulle förslaget genom att — jäm8

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Xr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

sides med det redan fördubblade ortsavdraget för gifta, även i de fall då endast

en make är inkomsttagare — fördubbla även maximibeloppet för det

schabloniserade kommunalskatteavdraget för gifta makar, väsentligt skärpa

den s. k. tröskeleffekt som uppstår då en make, vilken icke förut varit inkomsttagare,

övergår till förvärvsarbete utom hemmet. Denna tröskeleffekt

är redan nu icke endast starkt kännbar för de enskilda individer den berör

utan därjämte även ur arbetsmarknadssynpunkt beklaglig, i det den verkar

som ett av hindren för gifta kvinnors återinträde i förvärvslivet. Utskottet

anser alltså i likhet med motionären i motionen I: 625 att detta förslag åtminstone

bör utformas med den modifikationen, att fullt schablonavdrag

tillerkännes varje person som är inkomsttagare, utan hänsyn till kön eller

civilstånd, men att dessutom maximibeloppet för detta schablonavdrag höjes

med en tredjedel för gifta, där endast ena maken har skattepliktig inkomst,

liksom för ensamstående med hemmavarande barn under 18 år. Företagna

beräkningar har utvisat att dessa modifikationer skulle kunna genomföras

och den i propositionen föreslagna ramen för skatteuttaget ändock i princip

bevaras, om kommunalskatteavdraget maximeras till 3 400 kr. för gifta

med endast en inkomsttagare liksom för ofullständiga familjer samt till

2 550 kr. för övriga skattskyldiga.

Verkningarna av de sålunda föreslagna modifikationerna kommer i praktiken

att avvika föga från propositionens förslag. De kommer endast att beröra

vissa mellanskikt bland inkomstgrupperna, d. v. s. de som ligger över den

nivå där regeln om avdrag med en fjärdedel av nettoinkomsten slår igenom

och under den nivå där den påförda kommunalskatten ger högre avdrag. Utskottet

anser emellertid att saken är av väsentlig principiell betydelse och

förordar sålunda att de angivna modifikationerna genomföres.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1:625. Detta

innebär således att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 626 och

II: 731.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna All och B 28 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till motionen I: 625 av fru

Myrdal — måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom.

och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt, med den ändringen att 4 § 1 mom.

erhåller följande lydelse: 4

4 §•

1 m o in. Från sammanlagda---nästföljande stycke.

Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt första stycket för kommunal skatt skall beräknas till ett

belopp motsvarande minst en fjärdedel av den sammanräknade nettoin
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 111

komsten (summan av den skattskyldiges enligt denna förordning fastställda

inkomster från olika förvärvskällor, minskad med avdrag enligt första stycket

för underskott). Avdraget må dock icke vid tillämpning av denna schablonregel

för varje skattskyldig beräknas till högre belopp än 2 550 kronor

eller, för makar som under beskattningsåret levt tillsammans och av vilka

endast den ene maken haft förvärvsarbete, för dem båda gemensamt till högre

belopp än 3 400 kronor eller, för den som under beskattningsåret varit

ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande

barn under 18 år, till högre belopp än 3 400 kronor. Bestämmelserna

i detta stycke skola icke äga tillämpning på fysisk person, som enligt vad

därom är särskilt stadgat taxeras till statlig inkomstskatt i det för riket gemensamma

distriktet, samt ej heller på juridisk person annat än i fall som

avses i 6 § 3 inom.

Har sådan ----i fråga.

8. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka

dels anfört följande.

I motionerna 1: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel in. fl. har

med all tydlighet påvisats att skattenivån i Sverige undergått en utveckling,

som inte kan tillåtas fortsätta. Mycket kraftiga ansträngningar måste vidtas

för att bryta denna utveckling och så snart ske kan åvägabringa största

möjliga skattelättnader åt de mindre och medelstora inkomsttagarna. Denna

målsättning måste följas av en strävan att för framtiden undvika nya automatiska

skatteskärpningar inte minst genom de inkomstförbättringar, som

endast utgör en kompensation för penningvärdeförsämringen.

Vi har funnit att den mest angelägna reformen i dagens läge är att minska

verkningarna av progressiviteten för de stora inkomsttagargrupperna. Självfallet

är att skälig kompensation bör ges för höjningen av den allmänna

varubeskattningen, vilken vi ansett oss kunna acceptera som ett provisorium

i avvaktan på en övergång till ett mervärdeskattesystem. Utrymme har

skapats genom våra besparingsförslag för en verklig skattesänkning, och vi

anser att denna i första hand bör komma de grupper inkomsttagare till del,

vilkas inkomster ligger i närheten av genomsnittsinkomsten. Andra åtgärder

bör vidtas för att bereda de låga inkomsttagarna kompensation för höjningen

av varubeskattningen. Hit räknar vi de ändrade grunderna för uttag

av folkpensionsavgift och vår åtgärd att sänka den statliga inkomstskattens

första steg från 10 till 7 procent. Då det gäller skikten över det första proportionella

skiktet innebär vårt förslag, att skattesatserna blir lägre än enligt

regeringens. Genom vårt förslag får åtskilliga inkomsttagare redan nu

lägre marginalskatter än enligt regeringens skatteskala. Hur stora skillnaderna

blir framgår av de i nyssnämnda motioner redovisade bilagorna.

De individuella verkningarna av våra förslag blir betydande. Genom att

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

enligt vårt förslag hänsyn i större omfattning tas till barnkostnaderna får

främst barnfamiljerna väsentligt större skattesänkningar än enligt regeringsförslaget.

Vid en årsinkomst av 8 000 kronor får gifta med ett barn

t. ex. över 37 procents skattelindring.

En fördel med vårt förslag är att den krångliga och principvidriga konstruktionen

av kommunalskatteavdraget undviks. Regeringens förslag på

denna punkt skulle i betydande grad komplicera det redan förut besvärliga

deklarationsförfarandet.

dels ock under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel m. fl. ansett att utskottet

under punkterna All och B 26 bort hemställa,

att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts proposition i

motsvarande del måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 632 av herr Virgin m. fl. och II: 748 av herr Cassel

in. fl. antaga det vid motionerna fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

9. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka under åberopande

av vad som i fråga om skatteskalornas utformning anförts i de likalydande

motionerna I: 623 av herr Lundström m. fl. och II: 739 av herr Ohlin

m. fl. samt de likalydande motionerna 1:612 av herr Torsten Andersson

m. fl. och II: 728 av herr Hedlund m. fl. ansett, att utskottet under punkterna

All samt B 9 och 19 i vad gäller skatteskalornas utformning bort

hemställa,

att riksdagen måtte fastställa sänkta skalor för den statliga

inkomstskatten i enlighet med i motionerna angivna

förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1966 och

att riksdagen således måtte antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning angående ändrad lydelse

av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt med den ändringen,

att 10 § 1 mom. nämnda förordning erhåller följande ändrade

lydelse:

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt--— angivna grundbelopp.

För skattskyldig — — — beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

113

12 000 men icke 16 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 15 % av återstoden

16 000

»

D

20 000

D

1 800

»

16 000

»

»

21%

»

»

20 000

»

1)

24 000

»

2 640

»

»

20 000

»

»

26%

»

24 000

»

»

30 000

*

3 680

*

>

24 000

»

»

33 %

»

»

30 000

»

»

40 000

»

5 660

»

»

30 000

»

»

41 %

»

»

40 000

«

»

60 000

9 760

»

»

40 000

»

»

48 %

1

»

60 000

*

100 U00

»

19 360

t

*

60 000

»

»

54%

r. *

100 000

»

»

150 000

»

40 960

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

70 460

»

»

150 000

»

65%

»

»

För annan — — — beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningbara inkomsten överstiger

6 030 men icke

8 000 kr.: 600 kr. för

6''000 kr. och 15 % av

återstoden

8 000

»

*

10 000

» : 900

»

8 000

»

20%

»

*

10 000

»

»

15 000

» : 1 300

»

»

10 000

»

25%

»

»

15 000

»

20 000

* : 2 550

»

»

15 000

»

»

30%

»

20 000

»

»

25 000

» : 4 050

»

»

20 000

»

35%

!>

»

25 000

»

»

30 000

» : 5 800

»

»

25 000

»

»

39%

»

»

30 000

»

»

40 000

» : 7 750

»

30 000

»

»

44 %

»

»

40 000

»

»

60 000

» : 12 150

»

40 000

»

»

49 %

»

»

60 000

>

*

100 000

» : 21 950

»

»

60 000

»

»

54%

»

VJ \ »

100 000

»

»

150 000

» : 43 550

»

100 000

it

»

59%

»

150 000

Ändå att

kr.

: 73 050 »

denna inkomstdel.

150 000

»

»

65%

»

*

Med familjestiftelse--— ekonomiska intressen.

Beträffande avdrag för försäkringspremier

10. Reservation av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta

Jacobsson, Sundin, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 71 med

»Om en» och slutar på s. 72 med »motionen II: 726» bort utgå och ersättas

med text av följande lydelse.

Om en företagare av olika anledningar väljer att stå utanför ATP utestängs

han samtidigt från den obligatoriska sjukförsäkringens tilläggssjukpenning.

För företagaren är det därför med hänsyn till familjen nödvändigt

att skaffa sig ett försäkringsmässigt riskskydd. Utskottet är ense med motionären

om att de försäkringar som då kommer i fråga är missgynnade ur

beskattningssynpunkt. En utredning av de i motionen aktualiserade problemen

är enligt utskottet befogad.

dels ock ansett, att utskottet under punkt B 37 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen 11:726 av herr

Hansson i Önnarp i skrivelse till Kung]. Maj:t måtte begära

prövning och förslag rörande en sådan utformning av inkomstbeskattningen,

att avdrag för egenavgifter för tillläggssjukpenningförsäkring

och grupplivförsäkring kan

medges i enlighet med vad i motionen anförts.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Beträffande ortsavdragen

11. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 215 av herr Virgin m. fl. och II: 259 av herr Heckscher m. fl. ansett, att

utskottet under punkt B 6 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 215 av herr Virgin m. fl. och II: 259 av herr Heckscher

in. fl. måtte antaga de vid motionerna fogade förslagen till

a) lag om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

b) förordning angående skatteberäkning för barnfamiljer

i vissa fall.

12. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka under åberopande av innehållet i motionen II: 746 av fröken

Wetterström m. fl. ansett, att utskottet under punkt B 43 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 746 av fröken

Wetterström m. fl. måtte antaga de vid motionen fogade

förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

b) förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

); • ''i* { ‘ 1 •’ • / ''

13. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog angående ortsavdrag

för ålders- och invalidpensionärer.

Beträffande indexreglering av skattesystemet

14. Reservation av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta

Jacobsson, Sundin, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 75 som börjar med

»Allmänna skatteberedningen» och slutar med »i motionerna.» bort ha följande

lydelse.

Genom inflationen höjes automatiskt skattebelastningen på inkomster

som genomgått en endast nominell men icke motsvarande reell förbättring.

Penningvärdeförsämringen medför skattehöjningar, som riksdagen ej avsett

vid fastställande av skatteskalor och avdrag. Allmänna skattebered
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

ningen var i princip positivt inställd till en indexreglering av skattesystemet.

Vi föreslår därför att frågan skyndsamt prövas på vad sätt lämpligen inflationens

skatteskärpande effekt skulle kunna undvikas.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna B 9, 19 och 26 i vad gäller

inflationens skattehöjande verkningar bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 612 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 728 av herr

Hedlund m. fl., I: 623 av herr Lundström m. fl. och II: 739

av herr Ohlin m. fl. samt I: 632 av herr Virgin m. fl. och

II: 748 av herr Cassel m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla att undersökningar kommer till stånd rörande

metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar

samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen.

Beträffande förmögenhetsskatten

15. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka ansett

a) att utskottet under punkterna A I 2 och Bil bort hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj :ts proposition

nr 14, i vad den avser ändring i förordningen den

26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt, och med

bifall till de likalydande motionerna I: 614 av herr Gustaf

Henry Hansson m. fl. samt II: 734 av herrar Nilsson i

Bästekille och Stiernstedt antaga det i motionerna angivna

förslaget till förordning angående ändrad lydelse av

10 § och 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

577) om statlig förmögenhetsskatt;

b) att utskottet under punkterna B 11, 17 och 19 bort hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

I: 614 av herr Gustaf Henry Hansson m. fl. samt

II: 734 av herrar Nilsson i Bästekille och Stiernstedt, I: 621

av herr Nils Theodor Larsson och II: 727 av herr Hansson

i önnarp in. fl. samt 1:623 av herr Lundström m. fl. och

II: 739 av herr Ohlin in. fl. hos Kungl. Maj :t anhålla att

en utredning tillsättes i syfte att utan dröjsmål vidtaga en

förutsättningslös översyn av förmögenhetsbeskattningen.

16. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sandin, Gustafson i Göteborg,

Vigclsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka,

dels anfört följande.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

1 motionerna I: 621 av herr Nils Theodor Larsson och II: 727 av herr Hansson

i Önnarp m. fl. samt I: 623 av herr Lundström m. fl. och II: 739 av'' herr

Ohlin m. fl. begäres att förmögenhetsbeskattningen skyndsamt bör överses.

Den föreslagna höjningen av det skattefria beloppet vid förmögenhetsbeskattningen

kan endast accepteras som en provisorisk justering, som dock

inte ger mer än kompensation för penningvärdets fall för mindre förmögenheter.

Övriga förmögenheter har genom inflationen erhållit en hårdare förmögenhetsskatt.

Särskilt vill vi betona den successiva skärpning som genom

inflationen inträtt för förmögenhetsvärden — t. ex. jordbruk som ger låg

avkastning. 1965 års allmänna fastighetstaxering har regelmässigt medfört

höjda taxeringsvärden. I ett mycket stort antal fall kommer därigenom fastighetsägare

att drabbas av skärpt förmögenhetsskatt utan att någon reell

förmögenhetsförbättring ägt rum. Ej heller torde de fastighetsägare vara

fåtaliga, vilkas förmögenhet — trots den föreslagna höjningen av skattepliktsgränsen

— först genom den nya fastighetstaxeringen kommit att överstiga

denna. Enligt vår uppfattning bör en översyn av förmögenhetsskatten

ske utan dröjsmål. Eftersom skattesystemutredningens arbete avbrutits, bör

därför en särskild utredning tillsättas.

Frågan om avdragsrätt för erlagd förmögenhetsskatt bör därvid prövas

för att undvika att samhället drar in mer än 100 % av förmögenhetsavkastningen

vid vissa kombinationer av inkomst och förmögenhet.

De problem i anslutning till den s. k. 80-procentregeln vid inkomst- och

förmögenhetstaxeringen som aktualiseras i motionerna I: 123 av herrar

Gösta Jacobsson och Yngve Nilsson samt II: 158 av herrar Nilsson i Svalöv

och Nordgren bör också prövas i detta sammanhang.

dels ock ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 123 av herrar

Gösta Jacobsson och Yngve Nilsson samt II: 158 av herrar Nilsson i

Svalöv och Nordgren, I: 621 av herr Nils Theodor Larsson och II: 727 av

herr Hansson i önnarp in. fl. samt I: 623 av herr Lundström in. fl. och

II: 739 av herr Ohlin in. fl. under punkterna B 4, 17 och 19 i vad gäller förmögenhetsskatten

bort hemställa,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära en skyndsam utredning angående förmögenhetsbeskattningen.

Beträffande förordningen med bestämmelser om begränsning av skatt

i vissa fall

17. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka ansett, att utskottet under punkt B 4 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 123 av herrar Gösta Jacobsson och Yngve Nilsson samt

II: 158 av herrar Nilsson i Svalöv och Nordgren måtte i skri
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

velse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning av frågan

om sådan ändrad avfattning av 1952 års förordning med

bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall, att den

80-procentiga reduktionsregeln vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen

blir effektiv.

Beträffande den allmänna varuskatten

18. Reservation av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta

Jacobsson, Sundin, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora och Enskog angående beskattningsvärdet för maskiner

och inventarier.

19. Reservation av herrar Stefanson och Gösta Jacobsson angående reducerat

beskattningsvärde vid uttag av allmän varuskatt å reparationer och

underhåll av maskiner och inventarier.

Beträffande försäljningsskatten på guldsmedsvaror

20. Särskilt yttrande av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström,

Gösta Jacobsson, Sundin, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka anfört följande.

Vi delar uppfattningen som kommit till uttryck i motionerna I: 629 av

herr Stefanson m. fl. och II: 737 av herr Nordgren m. fl., att försäljningsskatten

på guldsmedsvaror är behäftad med särskilt betydande olägenheter.

Vid en kommande punktskatteavveckling bör därför särskild hänsyn tas

till de speciella skäl som talar för ett skyndsamt avskaffande av denna

skatt.

Beträffande bensinskatten

21. Reservation av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka

dels anfört följande.

Enligt vår uppfattning är det inte motiverat att — i den utsträckning bevillningsutskottet

vill göra — belasta bilismen med nya pålagor. Vi anser

därför att den föreslagna höjningen av bensinskatten bör begränsas till tre

öre per liter.

dels ock ansett, att utskottet under punkt A I 6 bort hemställa,

att riksdagen med ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 14 i vad avser

bensinskatten måtte antaga följande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt

skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §.

Skatten utgår med fyrtioett öre för liter.

Skatten beräknas —---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. Äldre bestämmelser skola

dock alltjämt gälla i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

22. Reservation av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora,

vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 87 med

orden »I motionen II: 745» och slutar på s. 88 med orden »till motionen II:

745.» bort ha följande lydelse.

I motionen II: 745 av herr Westberg m. fl. hemställes om riksdagsskrivelse

med begäran om förslag till differentiering av drivmedelsskatten i syfte

att erhålla ett över hela landet enhetligt pris på bensin och olja.

Den enhetlighet i fråga om bensin- och oljepriset som under lång tid eftersträvats

på många håll har inte kunnat uppnås. Metoden att via överenskommelser

med oljebolagen få en lösning till stånd har hittills misslyckats. Utskottet

finner det vara befogat att utreda frågan om en lösning via drivmedelsskatten.

Stora svårigheter är förenade med metoden att differentiera

drivmedelsskatten. Utskottet finner emellertid att en lösning av frågan är så

väsentlig att en utredning bör komma till stånd.

dels ock ansett, att utskottet under punkt B 42 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 745 av herr

Westberg in. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning och förslag till sådan differentiering av drivmedelsskatten

som i motionen angivits, innebärande att priset

på bensin och olja blir enhetligt över hela landet.

Beträffande tobaksskatten

23. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 88 rad 9 uppifrån

börjar med »Utskottet finner» och slutar på rad 17 uppifrån med »och

II: 740.» bort erhålla följande lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 119

I motionerna I: 613 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 729 av herr

Hedlund m. fl. samt motionen I: 624 av herr Lundström in. fl. och II: 740 av

herr Ohlin m. fl. hemställes, att den föreslagna skattehöjningen skall gälla

fr. o. in. den 1 april 1965. På grund av att praktiska möjligheter inte nu

föreligger att genomföra höjningen redan från i motionerna föreslaget datum

yrkar utskottet i anledning av motionerna att den föreslagna höjningen

av tobaksskatten skall gälla fr. o. in. den 1 maj 1965.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna A I 7 samt BIO och 20 bort

hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 613 av herr

Torsten Andersson m. fl och II: 729 av herr Hedlund m. fl.

samt I: 624 av herr Lundström m. fl. och II: 740 av herr

Ohlin in. fl. måtte besluta att den i propositionen nr 14 föreslagna

höjningen av cigarrettskatten skall gälla från och med

den 1 maj 1965.

Beträffande beskattningen av sprit och läskedrycker

24. Reservation av herrar Stefanson, Wärnberg, Lundström, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 88 med

»I motionerna I: 210» och slutar på s. 89 med orden »till stånd omedelbart.»

bort ha följande lydelse.

I de likalydande motionerna I: 210 av herr Sundin m. fl. och II: 256 av fröken

Elinén m. fl. erinras om det principiella uttalande till förmån för skatteinstrumentets

användning i nykterhetspolitiskt syfte, som finansministern

gjorde i proposition nr 90 vid 1963 års riksdag. Det hette i detta uttalande,

att den speciella beskattningen av rusdrycker fyller »en viktig funktion i de

nykterhetspolitiska strävandena som ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna».

Denna uppfattning, som också har en stark förankring i nykterhetsrörelsen,

är enligt utskottets mening väl grundad.

Efter den höjning av alkoholbeskattningen, som gjordes 1963, har alkoholkonsumtionen

fortsatt att stiga. Den ökande köpkraften kan vara en bidragande

orsak till denna utveckling. Utskottet delar motionärernas uppfattning,

att den kontinuerliga prisjusteringen bör syfta till att som ett minimianspråk

förhindra en sänkning av det relativa realpriset på sådana drycker.

Motionärerna föreslår i detta syfte en omedelbar höjning av priserna på

spritdrycker med en uppjustering av brännvinspriset med 3 kr/liter och av

priset på övriga spritdrycker i proportion därtill. Nuvarande skatt utgår med

en procentavgift om 50 % och en fast avgift om 30 öre per liter och alkoholprocent.

Vi föreslår eu höjning av den fasta avgiften vid spritbeskattningen

med 3 öre till 33 öre, vilket för renat brännvin medför en uppräkning per liter

av utminuteringspriset inklusive den 6 %-iga omsättningsskatten med 2,93

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 är 1965

kronor från nuvarande 33,33 till 36,26 kronor. Därtill kommer att den

fr. o. m. den 1 juli 1965 föreslagna skärpningen av den allmänna varuskatten

kommer att medföra en höjning av priset på renat brännvin till 37: 50 kronor.

dels ock ansett, att utskottet under punkt B 5 bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

I: 210 av herr Sundin m. fl. och II: 256 av fröken Elmén

in. fl. — måtte antaga följande förslag till ändrad lydelse av

2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om

skatt på sprit och vin.

2 §■

1 m om. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och

vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 33 öre för varje

hel volymprocent alkohol, dels med en procentavgift motsvarande 50 procent

av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter och,

såvitt avser annat vin (lättvin), av 24 öre för liter dels med en procentavgift

motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres -—- —- — varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

De tidigare bestämmelserna skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden,

som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

25. Reservation av herrar Stefanson, Wärnberg, Lundström, Gustafson

i Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett, att det stycke i utskottets yttrande som på s. 89 börjar med

»I fråga» och slutar med »och II: 256» bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening är ett viktigt krav att spritpriserna justeras uppåt

vid stigande köpkraft. Denna kontinuerliga prisjustering bör syfta till att

som ett minimianspråk förhindra en sänkning av det relativa realpriset på

sådana drycker. En sådan målsättning utesluter inte att man, när så anses

lämpligt, därutöver tillgriper prisinstrumentet för en nedpressning av alkoholkonsumtionen.

Utskottet anser det angeläget att Kungl. Maj :t ägnar prissättningen på alkoholdrycker

fortlöpande uppmärksamhet och allt efter förändringar av köpkraften

inträffar föreslår riksdagen skatte- och prisjusteringar för att förebygga

ur nykterhetspolitisk synpunkt ogynnsamma effekter.

dels ock ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 210 av herr Sun
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 121

din in. fl. och II: 256 av fröken Elmén m. fl. under punkt B 5 i vad gäller

uttalande angående prissättningen på alkoholdrycker bort hemställa,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t uttala att prissättningen på alkoholdrycker bör ägnas

fortlöpande uppmärksamhet av regeringen och föranleda

denna att vid inträffade förändringar av köpkraften föreslå

riksdagen prisjusteringar för att förebygga ur nykterhetspolitisk

synpunkt ogynnsamma effekter av ett relativt förbilligande

av sådana drycker.

26. Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med

orden »I motionen II: 723» och slutar med orden »till motionen II: 723.»

bort ha följande lydelse.

I motionen II: 723 av herr von Friesen hemställes om utredning beträffande

möjligheten att avskaffa läskedrycksskatten i samband med en motsvarande

revision av skatteskalorna för alkoholhaltiga drycker.

De i motionen uttalade tankegångarna om skatt efter berusningseffekt har

vid olika tillfällen varit uppe till debatt. Utskottet finner mycket tala för att

läskedrycksskattens avvecklande borde behandlas vid en eventuell avveckling

i samband med övriga punktskatter. Ännu starkare skäl talar emellertid

för att frågan tas upp i samband med behandlingen av spritbeskattningen

ur nykterhetspolitisk synpunkt.

dels ock ansett, att utskottet under punkt B 35 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 723 av herr

von Friesen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam utredning av möjligheten att avskaffa läskedrycksskatten

i samband med en motsvarande revision avskatteskalorna

för alkoholhaltiga drycker.

Beträffande åtgärder för att förhindra en fortsatt allmän pris- och kostnadshöjning
27.

Reservation av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora och Enskog, vilka

dels anfört följande.

Frågan om åtgärder mot inflationen behandlas dels i de till bankoutskotlet

remitterade motionerna I: 583 av lierr Lundström m. fl. och II: 706 av

herr Ohlin in. fl. angående inrättande av ett ekonomiskt socialt råd samt

I: 220 av herr Sundin m. fl. och II: 269 av herr Hedlund in. fl. om bl. a. rundabordskonferenser

för samråd i syfte att bevara en stabil samhällsekonomi,

dels i motionerna I: 623 av herr Lundström in. fl. och II: 739 av herr Ohlin

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965

m. fl. Frågan om en flerårsbedömning av statsutgifter och statsinkomster,

som upptagits i det sistnämnda motionsparet liksom i motionerna I: 612 av

herr Torsten Andersson m. fl, och II: 728 av herr Hedlund in. fl., är av betydelse

i detta sammanhang men skall behandlas av statsutskottet. I de förevarande

motionerna erinras om att penningvärdet i Sverige sjunkit till

hälften av 1946 års nivå. Vi vill i detta sammanhang som vår mening understryka

att den fortgående inflationen är utomordentligt allvarlig. Vad

som framför allt orsakar det akuta inflationsläget är — förutom regeringens

sedan lång tid bristande intresse för kraftfulla och effektiva åtgärder

mot penningvärdeförsämringen — finansministerns psykologiskt ytterst

olyckliga tal om en genomsnittlig prisstegring på ca 3 % som »normal» och

»acceptabel». Den liknöjdhet inför inflationsproblematiken som visats från

regeringens sida har inte ökat tilltron till penningvärdet. En fortsatt kostnadsinflation

medför inte enbart svåra orättvisor mot stora grupper utan

även betydande olägenheter för näringslivet.

Som en åtgärd mot penningvärdeförsämringen förordas i motionerna en

rundabordskonferens med deltagare från arbetsmarknadens parter, från

jordbruket, företrädare för det allmänna samt pensionärer och fristående expertis,

syftande till en samtidig avvägning av olika intressen mot varandra

Detta förslag skall behandlas av annat utskott.

I motionerna påpekas också att prisutvecklingen inom näringslivet måste

följas med uppmärksamhet i branscher, där konkurrensen är mindre effektiv.

Vid sidan av den rättvisa som ett statligt värdefast obligationslån i mindre

valörer skulle ge de av inflationen misshandlade småspararna framhåller

motionärerna, att ett dylikt obligationslån inte skulle vara utan stabiliseringspolitiskt

värde.

Även förord för en långsiktigare och mer planmässig bedömning av statsutgifterna

som göres i motionerna kan, om det genomföres, få en icke oväsentlig

betydelse i kampen mot inflationen. Under senare år har visserligen i

kompletteringspropositionen givits vissa uppgifter — dock i alltför begränsad

omfattning — rörande den beräknade statliga utgifts- och inkomstutvecklingen

för en flerårsperiod. Detta material har emellertid inte varit tillräckligt

fylligt för att möjliggöra en konkret debatt i riksdagen rörande

budgetplaneringens huvuddrag omfattande två å tre budgetår. Vi anser att

en klar uppfattning av resursernas sannolika tillväxt är nödvändig för att

åstadkomma realistisk takt i reformarbetet. Behandlingen av detta förslag

åligger emellertid inte detta utskott.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna B 9 och 19 i vad gäller åt*

gärder mot inflationen bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 623 av herr

Lundström m. fl. och II: 739 av herr Ohlin m. fl. samt

I: 612 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 728 av herr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1965 123

Hedlund ni. fl. måtte i här aktuella delar i skrivelse till

Ivungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts om

särskilda åtgärder för att komma till rätta med en hotande

fortsatt allmän pris- och kostnadshöjning.

28. Reservation av herrar Yngve Xilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson

i Borås, vilka ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar

på s. 89 med orden »Utskottet kan» och slutar på s. 90 med orden »II: 739 i

denna del.» bort ha följande lydelse.

Departementschefen har i propositionen uttalat att de prisövervak ande

myndigheterna bör följa utvecklingen med största uppmärksamhet och vidtaga

de åtgärder, som befinnes erforderliga för att motverka en utveckling,

som inte står i överensstämmelse med den samlade effekten av de föreslag
o
na

åtgärderna. Sasom nyligen meddelats har pris- och kartellnämnden redan

vidtagit vissa åtgärder för att utöka sina undersökningar på prisområdet

i avsikt att effektivt och snabbt kunna klarlägga prisutvecklingen

inom olika branscher. Åtgärder har också vidtagits för att bringa resultaten

av undersökningarna till allmänhetens kännedom. Inom handelsdepartementet

har en utredning även påbörjats för att undersöka vilka åtgärder,

som erfordras för att åstadkomma ökade möjligheter för de prisövervakande

myndigheterna att komma till rätta med en icke godtagbar prisutveckling.

Därvid utreds möjligheten för pris- och kartellnämnden att under

vissa förhållanden och för vissa varor bl. a. kräva förhandsmeddelande

om prishöjning till nämnden. Vidare prövas förutsättningarna för att ge

nämnden vidgade befogenheter att — därest åtgärder på grundval av prisövervakningssystemet

inte skulle visa sig tillräckliga -—- ingripa mot sådan

prissättning, som inte framstår som godtagbar med hänsyn till förändringar

i beskattningen eller andra omständigheter. Utredningen skall utföras

med sådan skyndsamhet, att förslag kan föreläggas årets riksdag, om

så skulle visa sig önskvärt.

Av det ovan anförda framgår visserligen att åtgärder redan vidtagits eller

är under övervägande för att ge myndigheterna ökade möjligheter att ingripa

mot en från samhällsekonomisk synpunkt icke godtagbar prissättning.

Utskottet vill emellertid understryka att de prisövervakande myndigheterna

icke kan ha till uppgift att undanröja de kostnads- och prishöjningar som

är en direkt följd av de skatteskärpningar Kungl. Maj:t föreslagit. De inflationsdrivande

krav i fråga om priser och inkomster som de nuvarande och de

föreslagna skatterna i och för sig leder till kan man däremot komma till

rätta med genom eu sådan omläggning av skattesystemet i riktning mot en

lägre och rättvisare beskattning som framförts i bl. a. motionerna 1:632

och II: 748.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:623 och

II: 739 i denna del.

MAACUS BOKTB. STHLM 1965 650021

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:141 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående befrielse från skatteplikt för automöbil, som äges av höggradigt vanför person. a1 i texten