Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisationer, de handikappades organisationer m. fl.

1965-03-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:23, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisationer, de handikappades organisationer m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

1

Nr 23

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av skytteorganisationer, de

handikappades organisationer m. fl.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 300 av herrar Göran Karlsson och Lars

Larsson samt II: 372 av herr Martinsson m.fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att från den 1 juli 1965 i skattehänseende jämställa handikapporganisationer

och därmed likställda föreningar med idrottssammanslutningar

samt uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig

lagtext»; ävensom

2) de likalydande motionerna I: 465 av herr Arvidson m. fl. samt II: 587

av herrar Ståhl och Mellqvist, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att punkt 13 av anvisningarna till 29 § skall erhålla

följande ändrade lydelse:

13. Ideell organisation,---skattepliktig inkomst.

Till organisation, som avses i föregående stycke, hänföres även organisation,

vilken har till uppgift att befrämja färdighet i gevärs- eller pistolskytte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 300 och II: 587.

7109 66 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

I fråga om skytteorganisationerna samt de handikappades organisationer

och därmed likställda ideella föreningar gäller att, i den mån de utövar ekonomisk

verksamhet av skattepliktig natur, skattskyldighet till kommunal

och statlig inkomstskatt föreligger i samma utsträckning som för fysiska

personer (se 53 g 1 mom. kommunalskattelagen samt 6 och 7 gg förordningen

om statlig inkomstskatt). Jämväl för förmögenhet är de i samma

mån skattskyldiga (se 6 § 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt).

Vad angår den statliga inkomstbeskattningen intager de en förmånligare

ställning än såväl fysiska personer som flertalet ekonomiska föreningar.

Skatten är nämligen icke progressiv utan proportionell, varjämte skattesatsen,

som för ekonomiska föreningar utom sambruksföreningar är fastställd

till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, för ideella föreningar

är bestämd till allenast 15 procent. Genom beslut av 1948 års riksdag infördes

i anvisningarna till 29 g (punkt 13) och 36 § (punkt 4) kommunalskattelagen

särskilda bestämmelser rörande beskattningen av idrottsorganisationer.

Dessa bestämmelser innebär, att ideell organisation, som har till huvudsaklig

uppgift att främja icke professionell idrott eller gymnastik, från bruttointäkt

av idrottstävlingar, försäljning av idrottsmärken eller dylikt får

åtnjuta avdrag för alla omkostnader under beskattningsåret för intäktens

förvärvande och bibehållande, även om omkostnaderna endast medelbart

eller delvis haft avseende å intäktens förvärvande eller bibehållande. Med

sådana omkostnader avses bl. a. omkostnader för idrottsmateriel, instruktions-

och träningsverksamhet, propaganda- och upplysningsverksamhet

samt administration. Att nämnda kostnader tillika främjat organisationernas

ideella syften inverkar ej på deras egenskap av avdragsgilla omkostnader

i förvärvskällan. Avdrag medgives dock inte för omkostnader, som bestritts

av icke skattepliktiga bidrag av allmänna medel m. m.

I 7944 års skattesakkunnigas betänkande II (SOU 1946:56) med förslag

angående idrottssammanslutningars beskattning för inkomst bär gjorts vissa

begreppsbestämningar i avsikt att åstadkomma en gränsdragning mellan

vad som är att hänföra till idrott och gymnastik å ena sidan samt vad som

är hänförligt till sport å andra sidan. De sakkunniga har härutinnan anfört:

Med idrott torde i allmänhet förstås utförandet av kroppsövningar inriktade

på att nå vissa mätbara resultat. Denna verksamhet kan utövas såväl

utan redskap, t. ex. vid löpning, simning och brottning, som med användande

av redskap, t. ex. vid stavhopp, skidåkning och tennis. Det väsentliga

vid idrott är dock enligt vedertagen uppfattning utövarens personliga,

kroppsliga insats, medan de redskap, som förekomma inom vissa idrottsgrenar,

ej i nämnvärd grad inverka på resultatet till förmån för den ene eller

den andre idrottsutövaren. Huvudsyftet med idrotten är att uppfostra och

utveckla människan både fysiskt och psykiskt. Idrotten skall befordra individernas

kroppsliga utveckling samt deras karaktärsdaning. Detta sker dels

genom idrottsutövarnas träning och dels genom deras deltagande i tävlingar.

Tävlingsidrotten är sålunda icke något slutmål för idrottsverksamhe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965 3

ten, men den är ett oumbärligt hjälpmedel för idrottens fortbestånd och

utveckling.

Gymnastik brukar beskrivas såsom systematiskt ordnade, efter människokroppens

behov avpassade kroppsövningar, vilkas mål är att stärka och

utveckla människan såväl kroppsligt som andligt. Genom en harmonisk utbildning

av människans fysiska färdigheter och karaktärsegenskaper eftersträvas

ett sunt behärskande av kropp och själ. Gymnastik bedrives huvudsakligen

genom övningar och uppvisningar. Gymnastiktävlingar förekomma

endast i obetydlig omfattning. Till sin allmänna karaktär skiljer sig gymnastiken

från idrotten endast därigenom att den icke syftar till att nå direkt

mätbara resultat.

Till sport brukar begreppsmässigt räknas sådana kroppsövningar för uppnående

av vissa mätbara resultat, vari användandet av redskap utgör ett

väsentligt moment. Redskapens beskaffenhet är vid olika slags sport av stor

betydelse för resultatet, t. ex. vid segel-, motor- och hästsport. Inom sporten

tilldraga sig tävlingsresultaten oftast det allt överskuggande intresset, medan

anslutningens storlek och verksamhetens allmännyttiga karaktär framstå

såsom faktorer av mera underordnad betydelse. Utmärkande för såväl

idrott och gymnastik som sport får anses vara att de resultat, som primärt

eftersträvas, icke äro av ekonomisk art.

Uttrycket sport användes emellertid även i en vidsträcktare bemärkelse

såsom omfattande jämväl de olika slagen av idrott. Det talas sålunda om

simsport, skidsport, skridskosport o. s. v. fastän det är fråga om typiska

idrottsgrenar enligt den ovan antydda gränsdragningen mellan idrott och

sport.

Ett i betänkandet framlagt förslag till lösning av spörsmålet om idrottssainmanslutningars

inkomstbeskattning blev föremål för ytterligare överväganden

inom finansdepartementet, varvid i en inom departementet utarbetad

promemoria framlades ett delvis nytt förslag. I promemorian anfördes

rörande omfattningen av de tilltänkta bestämmelserna följande:

Den ifrågasatta lagstiftningen nödvändiggör ett närmare angivande av

vilka ideella föreningar, som med densamma avses. Det synes därvid lämpligt

att i viss utsträckning anknyta till ordalagen i 15 § förordningen den 21

december 1945 (nr 823) om nöjesskatt. Stadgandets räckvidd bör sålunda

begränsas till sådana ideella organisationer, som hava till huvudsaklig uppgift

att främja icke professionell idrott eller gymnastik. Med en dylik avfattning

av stadgandet uteslutes bl. a. föreningar å sportens område. Bevillningsutskottet

har i sitt betänkande nr 63 vid 1933 års riksdag anfört, att

till sistnämnda område vore att hänföra »kroppsövningar, vid vilkas utövande

använda redskap eller djur ha en mera huvudsaklig betydelse och

desamma i regel äro jämförelsevis dyrbara». Som exempel å föreningar, som

härigenom ej skulle komma att omfattas av stadgandet, kunna då nämnas

sådana, som avse att främja segel-, motor- och hästsport.

Vid framläggandet av det slutliga förslaget till nu gällande regler om

idrottsorganisationers beskattning framhöll departementschefen att bestämmelserna

borde begränsas till ideella organisationer med huvudsaklig uppgift

att främja icke professionell idrott eller gymnastik och att man vid

bedömandet av vilka sammanslutningar som omfattades av lagstiftningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

i första hand borde beakta de av 1944 års skattesakkunniga återgivna begreppsbestämningarna

med avseende å idrott, gymnastik och sport.

Genom utslag den 24 september 1957 (RÅ 1957 ref. 37) och den 9 december

1958 (RÅ 1958 ref. 60) har regeringsrätten förklarat Svenska pistolskytteförbundet

resp. Västmanlands skytteförbund inte vara att hänföra till

sådan idrottsorganisation som bör taxeras jämlikt punkt 13 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen.

Frågan om skytteorganisationers beskattning har varit föremål för riksdagens

behandling senast år 1964, då motionsvis väckt lagstiftningsyrkande

av innebörd att skytteorganisationerna skulle i beskattningshänseende

jämställas med idrottssammanslutningarna på förslag av bevillningsutskottet

i betänkande nr 27 avvisades av riksdagen. Utskottet anförde

därvid bl. a. följande.

Om man bortser från den rent formella skillnad mellan å ena sidan

idrottssammanslutningar och å andra sidan skytteorganisationer som ligger

däri, att de senare inte gärna kan sägas främja »idrott eller gymnastik»,

kan — som motionärerna framhåller — någon större principiell skillnad

de olika sammanslutningarna emellan knappast anses föreligga. En omprövning

av nu gällande regler kan därför, inte minst från rättvisesynpunkt,

framstå som motiverad.

En sådan omprövning måste emellertid ske i ett större sammanhang. Ett

genomförande av motionärernas förslag skulle innebära en orättvisa inte

endast mot alla idella sammanslutningar inom sportens område, som nu

inte omfattas av stadgandet, utan även mot en mängd andra ideella organisationer,

vilka med rätta kan kräva att deras inkomst av rörelse bör beräknas

på liknande sätt som de ideella idrottsorganisationernas.

Av innehållet i förevarande motioner må här återges följande.

I motionerna I: 300 och II: 372 framhålles att de ideella folkrörelserna i

stor utsträckning får lita till enskilda människors offervilja och till olika

slag av försälj ningsverksamhet för att kunna klara sin ekonomi. Så är

bl. a. förhållandet för handikapporganisationerna, vilkas försäljningsverksamhet

är tillkommen för att organisationerna skall få medel till sin verksamhet.

Vinsten av dessa ideella organisationers försäljningsverksainhet är emellertid

beskattningsbar, varigenom de enskilda förbunden inte får behålla

inkomsten av sin försäljningsverksainhet.

Idrottsrörelsen har tack vare ett kraftigt stöd i den allmänna opinionen

kunnat tillkämpa sig skattefrihet på de inkomster som idrottsföreningar får

och som användes för att bestrida kostnaderna för idrottsändamål.

Motionärerna anser att motsvarande bestämmelser borde gälla även för

handikapporganisationerna och andra ideella folkrörelser.

Ur samhällets synpunkt spelar de skatter som man får in från dessa

organisationer ingen roll, men ur de enskilda organisationernas synpunkt

har de skatter som organisationerna skall erlägga en mycket stor betydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965 5

Motionärerna i motionerna I: 465 och II: 587 framhåller att taxeringsmyndigheterna

ansett anvisningarna till 29 och 36 §§ kommunalskattelagen

närmast tillämpliga på idrottsorganisationer som anslutit sig till Riksidrottsförbundet.

Det är givet att man härigenom når det stora flertalet i

lagstiftningen avsedda organisationer. Att helt och hållet följa en sådan

gränsdragning kan dock enligt motionärernas mening inte vara riktigt. Under

senare år har nämligen flera specialförbund vunnit anslutning till Riksidrottsförbundet,

t. ex. de som omhänderhar bordtennis, varpa och bågskytte.

Självfallet kan dessa förbunds beskattningsstatus inte med en gång ha

förändrats i och med att de sökt och vunnit inträde i Riksidrottsförbundet.

Frågan om lagändring synes numera ha kommit i ett nytt läge därigenom,

att regeringsrätten fastställt att Svenska pistolskytteförbundet och Västmanlands

skytteförbund icke ansetts vara sådana ideella organisationer

varom förmäles i punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Målet RA 1958 ref. 60 angående Västmanlands skytteförbund avgjordes av

regeringsrätten i dess helhet, därvid av minoriteten sex regeringsråd som sin

mening uttalade att förbundet vore att hänföra till sådan organisation

som avsågs i nämnda lagrum. Av det nu anförda framgår således att den

frivilliga skytterörelsens organisationer enligt gällande rättstillämpning

inte kan hänföras under ifrågavarande lagrum. Det stora antalet skiljaktiga

regeringsråd får å andra sidan anses utgöra ett starkt belägg för att en lagändring

bör övervägas i detta ämne.

Härtill kommer — menar motionärerna — att vad som är utmärkande

för idrott i allt väsentligt även gäller i fråga om skyttet. Skyttet i alla dess

former har nämligen en karaktärsdanande och fostrande syftning, vilket

bl. a. understrykes i de av Kungl. Maj :t den 25 maj 1945 fastställda grundstadgarna

för Frivilliga skytteväsendet i Sverige. Frivilliga skytterörelsens

mål och uppgift är just att nå så stor bredd som möjligt. Rörelsen omfattar

236 000 aktiva skyttar i 2 156 skytteföreningar.

Utskottet

För de organisationer, vilka avhandlas i detta betänkande, gäller att de

vid utövandet av rörelse skatterättsligt behandlas som fysiska personer, i det

att skattskyldighet till statlig och kommunal inkomstskatt föreligger i full

utsträckning. Dessa organisationer är även skattskyldiga för förmögenhet

men åtnjuter i förhållande till flertalet andra juridiska personer viss lindring

vid den statliga inkomstbeskattningen därigenom att den proportionella

skattesatsen endast utgör 15 procent.

Med hänsyn till de särpräglade inkomst- och utgiftsförhållanden, som

utmärker idrottssammanslutningar, infördes år 1948 särskilda bestämmelser

rörande beskattningen av sådana föreningar. Från bruttointäkt av rörelse,

som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning av idrottsinär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

ken eller annan därmed jämförlig verksamhet, medges enligt punkt 13 av

anvisningarna till 29 § och punkt 4 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen

sålunda avdrag för alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande och bibehållande, även om omkostnaderna jämväl

och i första hand främjat organisationernas ideella syften. Såsom exempel

på sådana omkostnader anges utgifter för idrottsmateriel, instruktionsoch

träningsverksamhet, propaganda- och upplysningsverksamhet samt

administration. Dessa bestämmelser får icke ses som en inskränkning i

principen om dessa föreningars fulla skattskyldighet utan innebär endast

en schablonregel för beräkning av sammanslutningarnas skattepliktiga

inkomst.

I de förevarande motionerna har framställts lagstiftningsyrkanden av

innebörd att de handikappades organisationer och därmed likställda föreningar

ävensom sådana organisationer, som har till uppgift att främja

färdighet i gevärs- eller pistolskytte, i skatterättsligt hänseende skall jämställas

med sådana idrottsorganisationer, som avses i nämnda författningsrum.

När bevillningsutskottet tidigare behandlat frågan om skytteorganisationers

beskattning, har utskottet förklarat sig inte vara berett tillstyrka

motionsvis framförda yrkanden av samma innebörd som i motionerna

I: 465 och II: 587. Utskottet har därvid framhållit att en utvidgning av de

ovannämnda anvisningspunkternas tillämpningsområde till att avse jämväl

skytteorganisationer skulle innebära en diskriminering av åtskilliga

andra ideella organisationer inom sportens område, vilka inte omfattas av

stadgandet. Vidare kunde enligt utskottets mening även från andra ideella

organisationer göras gällande att för deras del borde finnas en liknande bestämmelse,

innebärande rätt till avdrag från skattepliktig inkomst genom

t. ex. märkesförsäljning, för kostnader för propaganda eller upplysningsverksamhet

o. d.

Såsom motionärerna framhåller är det ibland vanskligt att avgöra, huruvida

en verksamhet kan anses vara sådan, att den kan inordnas under de

särskilda reglerna för beräkning av idrottssammanslutningarnas rörelseinkomst.

Även om viss ledning kan erhållas av de begreppsbestämningar för

idrott, gymnastik och sport, som uppställts av 1944 års skattesakkunniga

och vartill departementschefen — såsom framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen — anslutit sig, återstår likväl stor tveksamhet i den praktiska

tillämpningen. Praxis synes därvid ha intagit den ståndpunkten, att organisation,

som är ansluten till Riksidrottsförbundet, bör omfattas av bestämmelserna

i punkt 13 av anvisningarna till 29 § och punkt 4 av anvisningarna

till 36 § kommunalskattelagen. I motionerna påpekas emellertid att ett flertal

specialförbund under senare år blivit anslutna till Riksidrottsförbundet,

t. ex. sådana, som representerar bordtennis, varpa och bågskytte. Enligt

vad utskottet erfarit är även specialförbunden för sportskytte, segling,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

bowling och curling anslutna till Riksidrottsförbundet. Dessa förbunds

beskattningsstatus kan — såsom motionärerna framhåller — givetvis inte

ha förändrats i och med att de vunnit inträde i Riksidrottsförbundet, och

inte heller kan de i sin verksamhet anses i väsentlig mån avvika från

skytteorganisationerna. Utskottet vill därför inte bestrida, att en omprövning

av gränsdragningen mellan å ena sidan ideella föreningar, som främjar

idrott och gymnastik, och å andra sidan övriga organisationer på sportens

område, är motiverad, inte minst från rättvisesynpunkt.

Utskottet anser emellertid denna fråga vara av större principiell betydelse.

För alla de ideella föreningar, som främjar allmännyttiga ändamål av

skilda slag, måste det framstå som en egendomlighet att särskilt för

idrottsorganisationerna tillskapats en möjlighet att vid beräkning av rörelseinkomst

göra avdrag också för sådana kostnader som främjar organisationernas

ideella syften. Även med beaktande av att ideella föreningar

redan nu kommer i åtnjutande av viss lindring i beskattningen har den

skatt som dessa skall erlägga självfallet betydelse åtminstone från den

enskilda föreningens synpunkt. Enligt utskottets mening är det önskvärt,

att de ideella föreningarna såvitt möjligt blir föremål för en enhetlig

skatterättslig behandling. Utskottet förordar därför en omprövning av

gällande bestämmelser angående de ideella föreningarnas beskattning över

huvud taget.

Med hänsyn till det anförda torde syftet med de föreliggande motionerna

huvudsakligen vara tillgodosett.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

1:300 av herrar Göran Karlsson och Lars Larsson samt 11:372

av herr Martinsson m. fl., ävensom de likalydande motionerna

1: 465 av herr Arvidson m. fl. samt II: 587 av herrar Ståhl och

Mellqvist, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

rörande de ideella föreningarnas beskattning.

Stockholm den 30 mars 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herr John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Stefanson, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson,

Paul Jansson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Kärrlander, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Andersson i

Essvik, Enskog, Dahlgren och Josefsson.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 196»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:213 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisationer, de handikappades organisationer m. fl. a1 i texten